Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Relevanta dokument
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Process Guide Rensmuddring

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

En vägledning för bygg- och anläggningsentreprenören?

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Avfall och förorenade. områden

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

BT Kemi efterbehandling Skede: Förberedelser. Luktundersökning nov Delrapport över utförda luftundersökningar

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Platsspecifika riktvärden

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Förrådet 4, Sundsvalls kommun. Provtagningsplan. Sundsvall Mark- och exploateringsavdelningen. Astrid Göthe. Dnr SBN

Sandningsförsök med Hyttsten

Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

BT KEMI Huvudstudie. Dinoseb. Summa fenoxisyror FÖRKLARINGAR. Påverkan i jord före hittills genomförda åtgärder. Kartbilaga 4

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Processer att beakta i de förorenade massorna

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Något om efterbehandling och sanering

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Mark Elert och Celia Jones

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund SWECO VIAK.

Fritidsbåtlivet under lupp

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Massor för anläggningsändamål

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Workshop om remiss för riskbedömning

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, (5) Erika Bodehed, BF53910, ,GC4 14 may 2013

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors Projektstatus rapport nr 6

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Geooxidation en fungerande teknik för nedbrytning av kolväten

Ser du marken för skogen?

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen

Sanering MILO Förskola

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING GRUSPLANEN, STRANDÄNGENS IP, BROMÖLLA

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson

Vadstena Fastighets AB Asylen 10 och Vadstena 2:1, Vadstena

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Rådgivning avseende Silvervik, östra och södra områdena, Malmö Stad

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Nedläggning av bilskrot Västerås

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Hantering av sopsand

Transkript:

2

Bakgrund Ca 6-9 millioner ton bygg- och rivningsavfall per år (?) Tidigare ofta samma riktvärden som för förorenad mark/jordliknande massor Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbete (2010:01) Vad göra med förorenad betong? BT kemi efterbehandling, Klippans kommun (läderfabrik), Länsstyrelsen i Skåne mfl diskuterade problematiken på en workshop Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes 3

Syfte och finansiärer Syfte: Förbättra kunskap och bedömningsunderlag för återvinning av förorenad betong Finansiering: SBUF (Huvudsponsor), Avfall Sverige, BT Kemi efterbehandling, Fortifikationsverket, Svevia och ALS, WSP, Sweco. 4

Deltagande projekt Tjärbestruket förråd 3 fullskaleprojekt BT kemi efterbehandling Tjärbehållare

1 Prov och behandling Obehandlat Slipning Behandlat 2 Sågning Ute Inne Behandlat 3 6

Lakmekanismer halt Lakning av lättlösliga ämnen från granulärt material, små partiklar Lakning från ytor / stora partiklar L/S Ämnenas mobilitet kan vara ph och redox-känsliga! Tid mot L/S, bakgrundshalt, yta 7

Laktester Skaktest Tank-test Diffusionstest ph-stat Kolonntest 8

Laktester och analyser No Projekt Behandling Föroreningar Laktest Kommentar 1a Förråd Slipning av ca 1 mm Metaller, PAH Batch SS-EN 12457-1* 1b Förråd Metaller, PAH Tank test CEN/TS 15863* 2a Behållare Sågning vid 5 mm 3a BT Kemi Metaller, Fenoxysyror etc 3b BT Kemi Metaller, Fenoxysyror etc Metaller, PAH Batch SS-EN 12457-1* Column EN 14405* (ph-stat EN14997*) *Non-compliant *Non-compliant, *Non-compliant *Non-compliant, *Non-compliant, + Totalhalter * non-compliant: I stort enligt angivna standarder som dock inte är verifierade för organiska ämnen 9

Resultat 1+2: Betong förorenad med PAH [mg/kg TS] 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,21 12 0,06 Un-treated depot 0,2 0,098 0,075 Treated depot 5,1 180 0,82 Dust depot 0,2 1100 0,32 0,11 Treated storage 2400 155 Outer 5 mm storage PAH L PAH M PAH H 100 Haz.-waste limit 0,5 2,5 2 10 0,6 3 Max free use Max landfill cover 10

Preliminära resultat for 1+2: Behandling av PAH-förorenad betong - genom slipning resp. bilning/sågning bort av de the yttersta 1 resp. 5 mm medger återvinning som konstruktionsmaterial även enligt rekommendationerna i NV:s handbok 2010:01 11

Resultat 3: BT kemi [mg/kg TS] Parameter D13 FA-gräns KM MKM 2.4-D 1.2 2500 0.1 1 2.4-DB <0.010 2.4.5-T 0.16 2500 0.1 1 MCPA 1.7 2500 0.05 0.3 2.4-DP 0.4 2500 0.05 0.3 2.4.5-TP <0.010 2500 0.1 1 MCPB <0.010 MCPP 1.6 0.05 0.3 2-MCP 0.46 25000 0.5 5 3-MCP 0.95 25000 4-MCP 1 25000 0.5 5 2.4+2.5-DCP 3.2 25000 0.5 5 2.6-DCP 0.54 0.5 5 3.4-DCP 0.39 0.5 5 2.4.5-TCP 1.5 2500 0.5 5 2.4.6-TCP 1.2 0.5 5 Sum CP 9.24 0.5 3 12

Preliminära resultat for 3: - Med pesticider mm förorenad betong från BT kemi uppvisar låga totalhalter -(i många fall under bestämningsgränsen). - Halterna underskrider i stort riktvärden för förorenad jord 13

Resultat laktester (batch, L/S 2, PAH-betong från 1+2) 1 Förråd 2 Behållare obehandlat Behandlat Rest Behandlat N 1 2 2 2 Parameter/ Enhet PAH, L PAH, M PAH, H µg/l µg/l µg/l µg/l 2700 15,4 0,4 0,4 430 45,5 14 6,2 27 1,3 0,4 0,01 Toxiska effekter i akvatisk miljö vid ca några till tiotusentals µg/l 14

PAH 16 [µg/l] Halter i lakvätska från ytor/kuber 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 Kub Oregelbunden 0,1 0,05 0 Fraktion 1 Fraktion 2 Fraktion 3 Fraktion 4+5 Fraktion 6 15

Resultat laktester (kolonn, 3 BT kemi, fenoxisyror) 16

Vad innebär halterna för ämnestransport (tex till grundvatten) vid återvinning? Mycket enkel konceptuell modell 1. Förutsättningar och nederbörd Nederbörd Infiltration 700 mm 350 mm Omättad zon Betong Betongens och öppna jordens yta var 320 m 2 Mättad zon Porvolym Grundvatten 384 m 3 Förråd a (0-4 mm) 6 µg/l PAH16 Förråd b (50 mm) 0,23 µg/l PAH 16 Behåll. (0-4 mm) 56 µg/l PAH16 BT Kemi (0-10 mm) 250 µg/l MCPA 17

Slutsatser PAH-betong Avlägsna ytan (ca 0,1 eller 0,5 cm) återvinning ok (NV handbok). (Undersökta föroreningar har större inträngningsdjup!) PAH lakar från både behandlad och icke-behandlad betong. PAH- och BT kemi-betong Begränsa halter i dräneringsvatten? fjärma små partikelfraktioner efter krossning. Påtagliga halter av PAH respektive pesticider skulle kunna förekomma i grundvatten (enligt den använda modellen). Mäta utlakningen från betong för riskbedömning snarare än totalhalter (!?) 18

Öppna frågeställningar/kunskapslyckor Representativitet av totalhaltsanalyser Lakning från blandning efter krossning Verifiering av (icke-standardiserade) laktester Tegel Andra föroreningar Styrande processer i betongen, åldrande/vittring 19

Tack till Följande personer och flera därtill har på olika sätt bidragit till projektet och ska tackas här. Susanne Svegerud och Staffan Hintze, NCC, Jon Moberg, Fortifikationsverket, och Peter Backman (tidigare vid Fortifikationsverket), Lars Bevmo och Eva Sköld, BT Kemi efterbehandling, Marie Eriksson, Svevia, Per Nilzen, Avfall Sverige, David Lalloo, Länsstyrelsen i Skåne, Zara Isaksson, Klippans kommun, Hanna Modin och Peter Englöv, Sweco, Jan Trygg och Kristina Ståhl-Gustafsson, WSP, Morten Christensen/Karl Josefsson, ALS, Eurofins, konsulter och byggnadsarbetare som har företagit rivningarna Rapporter/Publikationer: Snart på www.sbuf.se projektregister http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201408/ Abstract SUM2014, Symposium for Urban Mining, maj 2014 20

Urlakad mängd [mg/kg] 35 30 25 20 15 10 5 0 ph 4 ph 7 ph 9 ph 12 21

Betong Antagen L/S Verklig L/S för testerna Kornstorlek Beräkningskvot för halter Param-eter Uppmätt halt i laktest Halt i betongens porvatten Eslöv 1 0-4 mm 0,65 2 3 PAH16 6,6 µg/l 20 µg/l Eslöv 2 50 mm 0,65 5 7,7 PAH16 0,11 µg/l 0,77 µg/l Skruv 0-4 mm 0,65 2 3 PAH16 62 µg/l 186 µg/l BT Kemi 0-10 mm 0,65 0,5 0,77 MCPA 1050 µg/l 830 µg/l 22