Högskolan i Halmstad Sektion för Hälsa och Samhälle Programmet för Sociologi och Socialt utvecklingsarbete Sociologi 61-90 2009-01-16 C UPPSATS Varför gifta sig? En kvalitativ undersökning om varför människor väljer att gifta sig Aida Husakovic Nizama Hidic Handledare: Magnus Ring Examinator: Åke Nilsen
Abstract Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet. Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig? Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.
Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Förförståelse, Frågeställning och Syfte 6 1.2 Avgränsning och tidigare forskning 7 1.3 Bakgrund 8 2. Teori 9 2.1 Giddens om: Amour passion & Den romantiska kärleken 9 2.2. Giddens om: Den sammanflödande kärleken & Den rena relationen 13 2.3 Det sociala landskapet; Samhällsutvecklingen i Sverige 15 3. Metod 17 3.1 Intervjuundersökning 17 3.2 Onlineforskning 19 3.3 Urval 21 4. Presentation av material 22 4.1 Forum 22 4.2 Sammanfattning av forum 27 4.3 Intervjuer med gifta 29 4.4 Sammanfattning av intervjuerna från gifta 33 4.5 Sambo intervjuerna 35 4.6 Sammanfattning av intervjuerna från sambo 39 4.7 Resultat av all materialinsamling 40 5. Analys 41 6. Sammanfattning av resultat 46 7. Reflektion 47 8. Referenslista 48 8.1 Litteratur 48 8.2 Internet 48 9. Bilaga 1 49 9.1 Bilaga 2 50 9.2 Bilaga intervju 51
1. Inledning Vi valde att göra en uppsats om giftermål därför att vi tyckte att det är intressant. Vi tänkte mycket på att man i dagens samhälle inte behöver vara gift för att bo tillsammans eller skaffa barn eftersom man idag kan leva i ett samboförhållande med nästan samma som gifta par har. Därför valde vi att forska vidare i ämnet och försöka förstå varför människor väljer att gifta sig.
1.1 Förförståelse Fenomenet giftermål är något som alla tänker på men vissa väljer att leva utan det. Vi har tänkt mycket på varför man ska gifta sig egentligen. Tidigare gifte man sig av praktiska skäl för att ekonomin och hushållet skulle bli mycket enklare. Hur är det i dagens samhälle då? Gifter man sig för att man är kär och älskar personen eller finns det andra skäl? Strävan efter kärnfamiljen speglas i dagens media, där det finns flera program som handlar om att bilda en familj t.ex. Ensam mamma söker och Bonde söker fru. Vi är intresserade av just denna fråga för att vi själva inte är gifta och har en undran inför framtiden. Samtidigt är vi intresserade över att se varför andra har valt att gifta sig och även se varför vissa har valt att bo sambo, dvs. deras syn på denna fråga. Vi tror att detta kan vara intressant för andra att läsa eftersom detta berör alla i samhället på ett eller annat sätt. Frågeställning Vi vill studera fenomenet giftermål därefter vill vi ta reda på varför man gifter sig. En tanke som växte fram här är att försöka ta reda på om man gifter sig för kärlekens skull eller finns det andra faktorer som ligger bakom? Underfrågor Vad är skälen för giftermål? Spelar romantiken, ekonomin eller traditionen någon roll? Varför man bor sambo och inte är gift? Syfte Syftet med denna studie är att undersöka varför människor väljer att gifta sig. I vår studie
kommer vi att utgå från människor som är gifta och sambo. 1.2 Avgränsning Vår undersökning är fokuserad på ett fåtal individer i Sverige. Vi valde att göra intervjuer med fem individer. Tre av dessa är gifta och två av de bor sambo. Vi valde att bara intervjua en person från varje förhållande, dvs. vi gjorde inga par intervjuer. Vi hade önskat gå in djupare på ämnet och även göra par intervjuer men dock hade vi inte tid eller möjlighet till detta. Vidare valde vi att även göra onlineforskning på ett Internetforum där vem som helst kunde delta. I uppsatsen kommer vi att göra en viss historisk jämförelse om hur man såg på äktenskap och kärlek förr i tiden med hjälp av Giddens syn på kärlek och äktenskap. Ambitionen är att ge en förståelse till varför människor gifter sig och samtidigt se om kärleken är den största anledningen. Vi skulle även kunna fokusera oss på både heterosexuell och homosexuell kärlek och synen på äktenskapet från båda vinklar men detta fick vi också avgränsa oss med. Vi fokuserade oss istället bara på heterosexuella individer, pga. tidsbristen. Tidigare forskning Till detta arbete kunde inte vi hitta någon tidigare forskning. vi hittade artiklar och uppsatser som handlade om kärlek, genus och familj, men det tyckte vi inte passade in på vårat arbete eftersom det inte var samma fokus. T.ex.( http://www.uppsatser.se) Uppsatserna som handlade om kärlek som skulle kunna passa vår forskning, handlade om homosexuell kärlek och vi har fokuserat oss på heterosexuell kärlek. Det enda som passade vår forskning är det som finns med i teori biten, Giddens (1995) syn på kärlek och äktenskap och boken Det sociala landskapet (2008) där författarna ger en historisk bild av Sverige från 1950- talet till 2000-talet.
1.3 Bakgrund 1 Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar. (SFS 1987:230) I Sveriges Rikes Lag är det äktenskapsbalken som är den första balken i boken. Äktenskap är något viktigt både för samhället och för individen. Äktenskap är ett juridiskt och samhälleligt avtal mellan två samlevande personer. Det kan ofta också vara religiöst och även andligt. Grunden för att ingå ett äktenskap skiljer sig åt beroende på vilken kultur man lever i. Vissa kulturer kan ha äktenskap som krav för att två personer ska bilda familj eller ha sexuell samlevnad. I dagens samhälle är det kravet mycket svagt i västerländska kulturer, äktenskapet ingås istället av andra skäl. (http://sv.wikipedia.org) Vissa avser kanske att juridiska skäl spelar roll, känslomässiga skäl eller ekonomiska skäl, det finns alltså många olika skäl till varför människor väljer att gifta sig. Paren som väljer att ingå äktenskap kan beroende på deras syn välja hur de ska ingå äktenskapet. Det kan vara borgerligt utan religiösa ceremonier eller det kan vara inom en religiös förening. Svenska Lagen: Enligt den svenska Lagen står det i äktenskapsbalken (SFS 1987:230) att makarna skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa, samtidigt ska makar visa varandra trohet och hänsyn. Sambo I dagens samhälle i Sverige så kan man bo tillsammans utan att vara gift. Sambo är betäckningen på den person som man är sammanboende med. Samboförhållande är en form av samlevnad där ett ogift par "stadigvarande bor tillsammans i ett par förhållande och har gemensamt hushåll". Att vara sambo är dock inget civilstånd i juridisk mening. Enligt sambo lagen är efterlevande sambo dödsbodelägare men har ingen automatisk arvsrätt. Om ett samboförhållande bryts upp så skall viss egendom (samboegendom) delas mellan samborna, det ska delas lika när skulder räknats av. (SFS 2003:376)
2. Teori 2.1 Giddens om kärlek Amour passion & Den romantiska kärleken Giddens (1995) pratar om passionerad kärlek amour passion. Han menar att det är ett allmänt uttryck för sambandet mellan sexuell attraktion och kärlek. Passionerad kärlek har ett starkt emotionellt engagemang som kan få individen att bortse från sina vanliga skyldigheter. Den har dessutom en egenskap som är trollbindande och som kan även vara religiös. "Det är knappast överraskande att den passionerade kärleken ingenstans har ansetts vara en vare sig nödvändig eller tillräcklig grund för äktenskapet: i de flesta kulturer har den istället ansetts vålla äktenskapliga problem" (Giddens 1995:42) Han menar vidare att den passionerade kärleken bör skiljas åt från den romantiska kärleken, eftersom den romantiska kärleken är mer kulturspecifik. Giddens (1995) har i sin tolkning gjort en kort tolkning av historien när det gäller kärlek. Han menar att i det förmoderna Europa så ingicks de flesta äktenskap av ekonomiska skäl där den sexuella ömsesidiga attraktionen inte spelade någon större roll. De som var fattiga gifte sig på grund av att de skulle kunna organisera arbetet i jordbruket. Det var mer ett liv av hårt arbete där den sexuella passionen inte fick stor plats. Giddens (1995) skriver att det har hävdats att under 1600-talets Tyskland och Frankrike var det inte vanligt att gifta par smektes eller kysstes. Paren gav alltså inga intryck på romantik eller att de var förälskade. Giddens (1995) skriver vidare att det var enbart inom aristokratiska kretsar som kvinnor, som var respektabla, kunde tillkännage öppet sin sexuella frihet. Kvinnorna var under vissa tidsperioder tillräckligt befriade från reproduktionens och den dagliga rutinens krav för att kunna ha tid för sin egna sexuella njutning. Praktiskt taget, menar Giddens (1995), att det aldrig hade med äktenskap att göra. Han menar att de flesta civilisationer verkar ha tagit fram historier och myter med ett budskap som skapar ett intryck av att bestående förhållande som har passionerad kärlek som grundval är dömda till undergång. Han menar att det då var vanligt att
den passionerade och erotiska kärleken ägde rum utanför det "kyska" äktenskapliga sexualiteten. För Europa var framträdandet av kärleksideal utmärkande, då det anslöt sig till de kristna moraliska värdena. "Föreskriften att man ska häng sig åt Gud för att känna honom, och föreställningen att man på så vis kan nå självkännedom, ingick som en del i den mystiska föreningen mellan man och kvinna." (Giddens 1995:43) Den passionerade kärlekens idealisering av den andre förenades då med mer engagemang i kärleksobjektet. Den romantiska kärleken byggde på dessa ideal och det var på 1700-talet som den började göra sig påmind, enligt Giddens (1995). Det skiljde sig åt från den passionerade kärleken men samtidigt införlivades vissa av dess element. Den romantiska kärleken hade en föreställning om individens liv som en berättelse. Ordet "romans" är att berätta en historia och historian blev då "individualiserad". "Den komplex av föreställningen som har med romantisk kärlek att göra förknippades för första gången med frihet" (Giddens 1995:43) Han menar vidare dock att passionerad kärlek alltid har varit befriande, men bara då den åstadkommer brott i vardagens rutiner och plikter. Det var just denna egenskap som ställde den passionerade kärleken utanför befintliga institutioner. Den passionerade kärleken lyfter en upp med rötterna. Den romantiska kärlekens ideal fogade sig som kontrast till framträdande bandet mellan självförverkligande och frihet. Den romantiska kärleken får en att tänka på saker som, Vad känner jag för honom/henne? Vad känner den andra personen för mig? Har vi så pass djupa känslor så att vi kan ha ett livslångt förhållande? Giddens (1995) skriver att människor ofta tänker på att romantisk kärlek inleds med omedelbar förälskelse. Han menar att även om den romantiska kärleken är en direkt attraktion så måste den skiljas åt från den passionerade kärlekens sexuella tvångsmässighet. Den handlar om en attraktion som sker i förlopp till någon som man tycker kan göra ens egna liv till "helt". Den erbjuder en livsbana som är långsiktig och skapar en gemensam historia som skiljer den äktenskapliga relationen från annat och ger den ett företräde, hävdar Giddens (1995)
Den romantiska kärleken förutsätter även en mental kommunikation och ett själarnas möte som har återsällande verkan och en upprättande egenskap. Giddens (1995) skriver att det kan vara ganska ytligt att se den romantiska kärleken som en jakt efter Den Rätta men samtidigt skriver han att det är så det framställts i litteraturen och i livet. Kvinnan möter Den Rätta samtidigt som det är en intagande av den andras hjärta och ett mål för en framtid ömsesidig berättelse. Giddens (1995) hävdar också att under 1800-talet förändrades synen på "romans", då den blev en möjlighet för individen att kunna kontrollera framtiden. ( Det erbjöds kärleksdrycker, kärleksamuletter och andra trollbindande saker som kunde kontrollera individen) Vidare skriver Giddens att någon har sagt att den romantiska kärleken var påhittat av männen för att få kvinnorna fyllda med omöjliga drömmar och fylla kvinnornas medvetande med fåfänga., men han menar att en sådan synsätt inte kan förklara spridningen av den romantiska kärleken. Kvinnorna läste romaner och spred själva den romantiska kärleken. Giddens (1995) pratar även om hur den moderliga kärleken växte fram. Han förklarar det med Mary Ryans, att hushållets centrum flyttades från patriarkal auktoritet till den moderliga kärleken. När familjernas storlek minskade och barn sågs som sårbara och i behov av emotionell träning så fick kvinnorna makten över barnuppfostran. Mannens makt mjuknade över barnuppfostran när arbetsplatsen och hemmet skiljdes åt. Kvinnorna fick större makt över barnuppfostran i hemmet, enligt Giddens(1995). Bilden av maka och mor förstärktes, en tvåköns modell byggdes upp när det gäller känslor och verksamhet. Männen såg kvinnorna på ett annorlunda sätt, enligt Giddens (1995), kvinnorna var då upptagna av ett speciellt område som männen var obekanta med. Männen fick en annan syn på moderskap och den sexuella egenskapen. Giddens (1995) har i sin bok Intimitetens omvandling Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället citerat en gammal artikel från 1839 som handlar om äktenskap: Mannen bestämmer över sin hustrus person och uppförande. Hon bestämmer över mannens böjelser. Han styr genom lag; hon genom övertalning. Kvinnans välde är det mjukas välde. Hennes befallning är smekningar, hennes hotelser tårar. (Giddens 1995:45) Han menar att den romantiska kärleken var en feministisk kärlek. Han är inte säker på om man talade om kärlek i samband med äktenskapet på 1700-talet.
Giddens (1995) citerar även en mening som Benjamin Wadsworth skrev precis efter sekelskiftet i The Well-Ordered Family Kärlekens plikt är ömsesidig, den bör utövas av var och en med tanke på den andra. (Giddens 1995:46) Giddens (1995) menar att det blev främst kvinnans uppgift, omsorgen av kärleken, att föreställningen om den romantiska kärleken var knutet till kvinnans underordnande ställning i hemmet. Dock var utvecklingen av föreställningen av den romantiska kärleken i kvinnans makt. Den romantiska kärleken förutsätter även en mental kommunikation och ett själarnas möte som har återställande verkan och en upprättande egenskap. Han menar vidare att sådan kärlek pekar åt två olika håll. Den ena är att man fäster sig och idealiserar den andra personen. Det andra är att den erbjuder en färdväg för framtida utveckling. Han menar att den andra personen genom att vara så som han/hon är, uppfyller en brist hos den andra parten som den inte nödvändigtvist är medveten om, tills kärleksrelationen inleds. Denna brist har en direkt koppling med jag identiteten. Giddens (1995) menar att ibland kan en trasig individ då bli hel. Sökandet är en odyssé i vilken jag identiteten emotser sin bekräftelse genom upptäckten av den andra. (Giddens 1995:48) Vidare menar han att den romantiska sagan där hjältinnan är passiv har förändrats, idag är kvinnan för det mesta självständig och livfull. Hon är aktiv och gör insats, det är kvinnans kärlek som är orsak till att hon i sin tur blir älskad.
Den sammanflödande kärleken & Den rena relationen Anthony Giddens (1995) talar i sin bok om den sammanflödande kärleken och den rena relationen. Dessa handlar om kärleksförhållanden som finns till för sin egen skull - inte för att organisera t ex arbete eller barnalstring - och som bara upprätthålls så länge som båda kan få ut något av relationen. (Giddens 1995). Giddens beskriver genom dessa termer ett modernt sätt att älska, till sin natur helt annorlunda än det ojämlika trånandet som den romantiska kärleken ofta leder till. Han menar att den sammanflödande kärleken är aktiv och den behöver inte hålla hela livet. Han menar att den sammanflödande kärlekens framväxt i dagens samhälle kan vara en följd av så många separationer som sker idag. Människor söker någonting annat istället för det där för evigt. Giddens menar även att den sammanflödande kärleken förutsätter ett jämlikt känslomässigt utbyte. (Giddens 1995:60) Motsatsen till den sammanflödande kärleken är enligt Giddens (1995) den romantiska kärleken, det är den som man svär varandra vara för evigt. Han menar att många kvinnor drömmer om den romantiska kärleken men att det i stort sett har slutat med kvinnans underkastelse i hemmet. Ett mer jämlikt känslomässigt utbyte har den sammanflödande kärleken. Han menar att den sammanflödande kärleken bygger på intimitet, på att öppna sig själv för den andra. I den sammanflödande kärleken är det viktigaste att finna en speciell relation och inte en speciell person. Man är inte på jakt att finna den Rätta, utan man vill ha en speciell relation. Den rena relationen grundas alltså enligt Giddens (1995) på att båda parter tycker den är värd att upprätthålla tills vidare, att båda två får ut tillräckligt mycket av den för att de ska vilja fortsätta tillsammans (Giddens 1995) Han menar vidare att det har skett en omorganisering av äktenskapet och det personliga nära bandet. Relation är ett nära fortlöpande och känslomässigt förhållande och att termen relation inte har använts i många år. Det är en ny term som kommit i bruk, enligt Giddens (1995). Därför
pratar han om den rena relationen, det har inget med renhet att göra, den är mer avgränsande än den är beskrivande. Den rena relationen är en social relation som finns till för sin egen skull. Båda parterna ska alltså få ut någonting och ge tillfredsställelse vilket gör att de båda vill behålla relationen. Det handlar om att ge och ta, vad var och en av parterna kan få ut av ett varaktigt förhållande. Kärleken förknippas med sexualitet inom den rena relationen och inte som förr, med sexualitet inom äktenskapets ram. Den rena relationen är alltså en del av en allmän omstrukturering av intimiteten (Giddens 1995:58) Giddens (1995) hävdar att det är bara under den senaste generationen som kvinnor kunnat lämna föräldrahemmet för att leva sitt liv utan att de har behövt gifta sig. I dagens samhälle kan man alltså flytta hemifrån och ha ett eget liv utan att behöva ha en man. Han menar att idag kan kvinnor ha ett eget liv utan att ingå i ett äktenskap. Paradoxen ligger i användning av äktenskapet som ett medel för att uppnå ett mått av autonomi. (Giddens 1995:57) Den romantiska kärleken är ett spel med framtiden som insats, hävdar Giddens. Han menar att det under den första moderna tidens utveckling fanns en koppling för många kvinnor, mellan kärlek och äktenskap. Redan då utforskade kvinnor äktenskapet, skiljandet av äktenskapet drabbade kvinnorna svårare än männen, då kvinnorna kunde se äktenskapet och familjen som en flykt från den ekonomiska individualiseringen. Han menar vidare att många äldre kvinnor idag tolkar sina erfarenheter utifrån äktenskapets ramar. Han menar också att kvinnor till motsats av männen fortsätter att jämföra steget ut i livet med att gå in i ett förhållande. Många kvinnor använder sig av termen vi och inte av termen jag när de pratar om framtida förhållanden. Han menar att det egna talet blir till ett omedvetet vi -tal. Kvinnorna tänker att någon kommer att älska de och bry sig om de och det gör ett vi av ett jag eller mig. Giddens skriver också att en relation idag inte är som äktenskapet en gång i tiden var, ett naturtillstånd som han uttrycker det som varar för alltid utan det tas mer för givet. Man måste visa varandra trohet eftersom det inte är givet. Trohet är en nödvändig förutsättning anser han för att en relation ska ha en chans att bli varaktig. En del äktenskap kan fortfarande komma att ingås, eller vidmakthållas, framför allt för
barnalstringens eller barnuppfostrans skull. (Giddens 1995:136) Han menar dock vidare att det kan leda till spänningar i relationen som man måste stötta upp senare. Han menar att äktenskapet som inte närmar sig den rena relationen kan istället övergå i två andra riktningar. Kamratäktenskap är en av riktningarna, där makarnas sexuella engagemang är låg men en viss grad av ömsesidig sympati och jämlikhet finns i relationen. Den andra inriktningen är att äktenskapet är som en hemmabas för båda, och har en grad av obetydliga känslomässiga satsningar i varandra. Dessa inriktningar skiljer sig från Standardäktenskap, menar Giddens, där båda parterna behandlar äktenskapet som en trygg miljö som de utgår ifrån när de ska möta omvärlden. 2.3 Det sociala landskapet; samhällsutvecklingen i Sverige I boken Det sociala landskapet (2008) skriver författarna om antropologen George Peter Murdocks definition av kärnfamiljen vilket enligt honom består av en man och en kvinna som har bostad tillsammans, de lever i en ekonomisk, känslomässig och sexuell gemenskap med deras barn. Enligt Murdock så har kärnfamiljen fyra samhälles fundamentala funktioner, den sexuella, den ekonomiska, den reproduktiva och den fostrande. I boken Det sociala landskapet (2008) står det att i det förindustriella samhället så var familjen en ekonomisk enhet, både för produktion men också för konsumtion. Genom industrialismen flyttades dessa funktioner ut ur hemmet till fabriken. Idag har familjen bara två huvuduppgifter och det är att socialisera barnen, alltså att barnen ska lära sig samhällets normer och sina roller i framtiden, den andra huvuduppgiften för familjen är att stabilisera vuxna personligheter, alltså att stabilisera den emotionella miljön för de vuxna. När det gället fördelning i familjen skrivs det i Det sociala landskapet (2008)om de två sociologerna Robert Blood och Donald Wolfe. De menar att maken i familjen tjänar mest, då beslutade han i allmänhet mest över de äktenskapliga beslut och de kvinnor som förvärvsarbetade hade mer makt än de som var hemarbetande. Generellt sett ger både könsarbetsdelning i familjen och könssegregeringen i arbetslivet
männen större tillgång till värderade resurser som pengar, status och makt. (Ahrne & Roman 2008:120) Inom familjen så kan man se att den manliga parten i relationen oftast hade större inkomster än kvinnliga parten. Efter att kvinnornas förvärvsfrekvens ökade så ökade skilsmässorna, samtidigt som familjeformer ökade då fler blev samboende, ensamstående föräldrar, samkönade familjer och ombildade familjer. Under en tid blev samboende så normaliserat att det snarast var par som gifte sig utan att först ha varit samboende som betraktades som avvikande. (Ahrne & Roman 2008:124) Dessa förändringar betyder inte att familjen har försvunnit helt, utan kärnfamiljen fungerar som norm och ideal. Både unga och gamla värderar familjen högt och i Sverige bildar de flesta en egen familj någon gång i livet. Trots all förändring spelar familjen ändå en stor roll. I Det sociala landskapet (2008) menar författarna att attraktion och förälskelse är ett spontant svar för de flesta i samhället när det gäller vad som bestämde valet av partnern. Att man helst tänker att kärleken är det som avgör när man väljer vem man vill leva tillsammans med, för vissa är kärleken en drivkraft att bilda ett förhållande. Sociologerna har till och med i den passionerade och romantiska kärleken sett en ersättning för religion, den fungerar som en ny kommunikationslänk i en alltmer anonym värld. (Ahrne & Roman & Franzén 2008:126) Författarna i Det sociala landskapet (2008) hävdar att en riktig familj bildas när barnet är med i bilden. Många familjer kan känna att de blir en riktig familj då de skaffar barn. När ett barn kommer till världen är det i de allra flesta fall en mycket stor tilldragelse. För många är det barnet som gör paret till en riktig familj, och barn betraktas av många som en av meningarna med livet. (Ahrne & Roman 2008:140)
3. Metod Kvalitativ forskning Vi valde att göra kvalitativ forskning där vi valde en intervjuundersökning och en onlineforskning, eftersom syftet med uppsatsen är att få en större förståelse till varför människor gifter sig. Vi valde att göra intervjuer då vi ville ha personliga åsikter och den intervjuades syn på äktenskapet. Onlineforskningen gick ut på att skapa forum på Internet, där fler människor fick chansen att vara med och dela sin egen åsikt när det gäller äktenskap. 3.1 Intervjuundersökning Intervjun går ut på att försöka förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har och vilken syn på saken personen har (Trost, 2005). Genom att vi intervjuade tre personer som är gifta och två personer som är lever i samboförhållande hoppades vi att få större förståelse för detta fenomen. I en intervju får intervjupersonen chansen till att själv svara på frågorna utan att få några alternativ till svar. (Kvale, 1997) Vi använder oss också av en rangordningsskala, då vi frågar personer om de kan ranka upp det viktigaste först och minst viktigaste som handlar om vår fokus på forskningen. Där finns inga givna lika stora intervall mellan skalstegen. Man kan uttala sig om att något är ex. Större, högre, mer än något som då i konsekvensens namn är mindre eller lägre. ( Trost 2005:10) På detta sätt hoppades vi kunna se olika anledningar till giftermål. Utifrån intervjuerna med de gifta personerna hoppades vi att vi kunde se deras motiv för giftermål och utifrån intervjuerna med personerna som lever i samboförhållande hoppades vi få se deras motiv för varför de inte gifte sig. Man har en större öppenhet i intervjuerna och det blir lättare att förstå
personerna. Som intervjuare kan man ställa många olika frågor, som inledande frågor, uppföljningsfrågor och även indirekta frågor. (Kvale, 1997) Vi valde att ha denna öppna intervjun där vi hade cirka åtta inledandefrågor men även uppföljningsfrågor tillkom. (Se Bilaga1) Dynamiskt bör frågorna stimulera till ett positivt samspel, så att samtalet hålls flytande och den intervjuade känner sig motiverad att tala om sina upplevelser och känslor. (Kvale 1997:122) Kvale (1997) pratar om olika förståelseformer, en av dem är livsvärld. Han förklarar att det som är ämnet i en kvalitativ forskningsintervju är intervjupersonens livsvärld men också en relation till ämnet. Han menar att syftet är att kunna beskriva och förstå de centrala teman som intervjuade förhåller sig till och hur personen upplever det. Vi har gjort intervjuer med standardisering (Trost 2005). Där vi har frågar alla intervjuade samma fråga i samma ordning. Men ibland var vi tvungna att förklara frågan igen om intervjuade ville det. Kvale pratar om professionell intervju, och vår forskningsintervju är baserad på en professionell intervju, då intervjun har en struktur. En professionell intervju är att man ställer frågor till mer eller mindre frivillig intervjuperson. Man utvecklar ett samspel mellan intervjuare och den som blir intervjuad. (Kvale 1997) Genom intervjun så kan man få ut flera olika saker, man kan observera intervjupersonen, dokumentera och även spela in intervjun. Man har alltså fler chanser till datainsamling än genom kvantitativ metod. Genom samtal så kan man även förmedla osäkerhet och känslor och det kan man se genom observationen. Kunskap byts mellan intervjupersonen och intervjuaren eftersom man har ett samspel i intervjun. Fördelar Fördelen med vår kvalitativa intervju är att vi kunde fråga intervjupersonerna upprepande frågor som vi kanske inte hann reagera över. Det underlättade för oss att förstå intervjuerna och att vi hade större kontroll över intervjusituationerna och kunde styra det. Vi kunde också ställa följdfrågor om man kommer in på en intressant fråga som vi tycker är viktigt för vår frågeställning. Men vi har försökt få intervjuerna att gå så smidigt som möjligt och försökt få intervjupersonerna att känna sig avslappnade. Det var inte som ett förhör utan mer som en pratstund där man byter dialog med varandra.
Nackdelar Nackdelen med våra kvalitativa intervjuer var att det kunde ta lång tid, man kan inte veta hur intervjun ska gå i förväg. Nackdelen är också att kunde uppstå komplikationer, personen kunde bli tyst och vet inte vad denne ska svara men då fick man improvisera och ställa följdfrågor eller utöka frågan. 3.2 Onlineforskning Vidare valde vi att göra onlineforskning som är baserad på Internetforskning. Idag kan man få tillgång på nästan vad som helst genom Internet. Man kan leta efter och ladda ner litteratur och få tillgång till olika tidskrifter genom nätet. Detta har gett forskare en ny och annorlunda möjlighet att samla in data på. Enligt Ryen (2004) ställer onlineforskning en del krav på både den som forskar och den som deltar. Man måste ha tillgång till Internet och även en viss teknisk kompetens är krävande för att man ska kunna använda sig av Internet. Vi såg onlineforskning som ett nytt och spännande sätt att samla fakta på. På olika webbsidor finns det bröllopsteman och speciella webbsidor är just framtagna för bröllop. Vi hittade en webbsida som vi bedömde som seriös (www.brollopsguiden.se). På den webbsidan startade vi ett öppet forum. Webbsidan är framtagen för människor som ska gifta sig eller för de som redan har gift sig. Forumets kategori var allmänt om bröllop och där kunde deltagarna på sidan diskutera våra ställda frågor. Vi angav att vi forskade i ämnet och ställde dessa frågor. (Se Bilaga2. ) Sedan var det öppet för alla att diskutera medan vi observerade och samlade in fakta. En gång deltog vi i diskussionen för att skapa en ännu livligare diskussion, då vi ställde andra frågor men även följdfrågor till det de redan hade diskuterat. Ryan (2004) skriver att forskare har upplevt att det är svårt att hitta tid för att ha ett möte med den som ska intervjuas. Vi har känt att tiden inte räckte för många intervjuer och det var även svårt att hitta intervjupersoner, därför var onlineforskningen ett väldigt bra sätt att samla in mer forskning på. Ryan (2004) menar att när man använder Internet så kan man slippa ha problem som att boka tid, plats och personer. Detta kände vi direkt genom att vi inte behövde boka tid och plats med personer utan forumet fanns där tillgänglig för alla oavsett tiden. Själv kunde vi bestämma när vi vill gå in på forumet och läsa vad personerna hade skrivit. Samtidigt hade vi tur att många var
engagerade i forumet och svarade väldigt bra på våra diskussionsfrågor. Ryen (2004) skriver om e-postintervjun som onlineforskning, där hon menar att det är en kommunikation utan direkt kontakt. Detta kan också ses som en sådan forskning, men den är inte e-post baserad utan där är det flera deltagare som deltar samtidigt. På samma gång är det en forskning som inte är baserad på direkt kontakt. Vi såg detta som en bra möjlighet eftersom vi forskar i ett känsligt ämne och vi tror att vissa människor kan vara mer öppna om de svarar på frågor som inte är baserad på direkt kontakt, ansikte mot ansikte. Vi tror att de kommer svara ärligare eftersom de befinner sig bakom en dator och inte behöver uttrycka sig kroppsligt för sina åsikter, därför kan de svara helt ärligt. Det ger inte möjlighet att uppfatta kroppsuttryck, leende och skratt, det skiljer onlineforskningen från den personliga intervjun åt (Ryan 2004). Därför är det rimligt att räkna e-postintervjun som en egen kommunikationsform, men med inslag av traditionella former. (Ryen 2008:197) Fördelar Fördelen med detta är att man slipper boka tid med folk och ta sig till olika platser, man vinner mycket tid på det. Vidare är det en fördel eftersom man kan e-posta till flera människor samtidigt, vilket vi har gjort och det är en stor fördel. Intervjupersonerna får även tid för att reflektera över sina svar, de behöver inte svara direkt utan kan tänka på vad de ska ge för svar, vilket kan bli bättre än med vanlig intervju där de kan känna sig pressade. Det förenklar även valideringen eftersom man redan har tillgång till deras svar nedskrivet. Nackdelar Nackdelen är att svaren kan dröja eftersom man inte har någon avtalade tid med personerna. Vidare är det en nackdel för hur man ska skapa tillit mellan parterna eftersom intervjun enbart är skriftlig och man ser inte den andra personen. Man kan inte heller garantera att personerna svarar på alla frågor eller veta om de har tröttnat på diskussionen. Detta kanske inte är en nackdel för oss eftersom vi inte har valt ut speciella personer utan de har istället valt ut oss och det är de personerna som är intresserade som svarar. Därför har vi bara fått svar av människor som tycker det är intressant.
3.3 Urval Ryan (2004) menar att göra ett urval betyder inte bara att man bestämmer vem som ska delta i forskningen men också att man väljer miljöer där man kan göra dessa undersökningar och om det kan undersökas på den platsen. Varför det bara blev kvinnor som vi intervjuade var för att de ställde upp snabbast och det var enbart de som var tillgängliga. Våra bekanta hjälpte oss att hitta personer som kunde ställa upp på intervjuer eftersom vi personligen inte känner många som är gifta eller som bor i ett samboförhållande. Det var så vi fick kontakt med dessa fem kvinnor som vi intervjuade, genom våra vänner. Vi ville även få mer information om människors åsikter när det gäller giftermål utan att utföra intervjuer, pga. brist på intervjupersoner, och då kom idén om ett forum. Vi kom på att det finns forum där folk diskuterar med varandra om olika saker. Då sökte vi upp en Internetsida som handlar om bröllop (www.brollopsguiden.se). Vi startade ett forum på webbsidan där deltagarna kunde diskutera våra frågor. Vi hade ingen begränsning när det gällde aktörer på forumet. Alla kunde diskutera, både gifta, ogifta, sambo, män och kvinnor. De som diskuterade med varandra på forumet hade kvinnonamn men vi är inte säkra på om de är kvinnor, eftersom man kan ange vilket namn man vill på forumet.
4. Presentation av material Vi kommer här att presentera vårt material som vi har samlat genom vår kvalitativa undersökning. Först kommer vi att presentera forumet separat och sedan presenterar vi intervjuerna för sig. Som läsare kommer du först att möta forumets användare som har genom sina åsikter svarat på våra funderingar. Sedan kommer ni få möta fem olika kvinnor som vi har intervjuat. Dessa kvinnor har fått slumpmässigt utvalda namn av oss, Gift1, Sambo1 osv. Två av dessa kvinnor lever idag i samboförhållande och de övriga tre är gifta. Ni kommer att få ta del av deras tankar och åsikter. 4.1 Forum Från början startade vi två forum på två olika hemsidor. Det ena forumet startades på www.brollopsguiden.se och det andra startades på www.brollopstorget.se. Vi gick tillväga så att vi skapade forumet genom att ange vårt syfte med den. Syftet var då att ta reda på varför man gifter sig? Vad är skälen för giftermål? Vi angav att vi var nyfikna på dagens skäl för giftermål. Tyvärr så fick man inte göra undersökningar på bröllopstorget och vårt forum blev nedlagd efter en varning. Samtidigt fick vi några svar innan det blev nedlagt. Det andra forumet på bröllopsguiden fortsatte ge resultat. Bröllopsguiden är en internetsajt där det finns olika diskussionsforum som används av individer som ska eller har gift sig. Till vår förvåning så används det mycket ofta. Meningen med forumet är att brudpar och andra som är intresserade kan ställa frågor och tipsa varandra om saker som har
med bröllop och äktenskap att göra. Inläggen handlar om allt mellan himmel och jord som har med bröllop att göra. De som är engagerade ger varandra råd och hjälper varandra med olika praktiska tips. I vårt forum hade deltagarna kvinnonamn, inga manliga namn syntes till. Först ut med att svara var det en kvinna som skrev såhär: Jag och min sambo har ganska olika skäl till varför men huvudanledningen är att vi älskar varandra. Han är mycket för det juridiska och vill ha en fru. Om han dessutom får en jättestor fest med släkt och vänner så är det bara en bonus. För mig (som kristen) är det ceremoni väldigt viktig i kyrkan. Jag tycker att det känns så otroligt mäktigt att lova varandra evig trohet inför Gud. Det är en av mina viktigaste anledningar. Det innebär även en trygghet, att vi delar allt, både med och motgångar och ekonomi. Så kärlek, trygghet, religion, juridik och fest kan väl sammanfatta det hela. En annan kvinna höll med ovanstående, angående festen. Hon uttryckte sig så att hon tyckte att det alltid är kul med fest. Jag har alltid drömt om att gifta mig både för det jag skrev tidigare samt att man får vara en prinsessa för en dag. Samtidigt skrev hon att det inte är huvudanledningen till att hon gifter sig. Hon skrev att det blir ett minne för livet och samt en händelse att berätta för barn och barnbarn. Hon skriver också att hennes blivande tycker att det ska bli roligt med en fest med sina nära och kära. Vi vill visa varandra och världen att vi har valt att tillbringa våra liv tillsammans, att det är vi som hör ihop. Det är ett trohetslöfte och en del i familjebildningen för oss. Så skrev en annan kvinna om varför hon gifter sig. Här kan man se att familjebildningen är viktig
för henne och samtidigt är det viktigt att visa varandra och för världen att de hör ihop, att det är ett trohetslöfte. Detta kan man koppla ihop med den första kvinnan som ansåg att det är mäktigt när man ger dessa löften inför Gud. En annan kvinna höll också med helt och hållet ovanstående utan några egna tillägg. Två kvinnor tillhöll med men den ena la till flickdrömmen som en anledning också. Det var anledning som inte var det största anledningen men den fanns med där i ett hörn, skrev hon. Den andra la till detta: Vi tycker det ska bli kul att ha samma efternamn. Vi känner att det är vi som är familjen nu och det vill vi visa. Och så har vi den ekonomiska biten också. Även om vi har redan som sambor testamente är det alltid bättre att var gift än sambos enligt lagen. För en annan kvinna handlade det mest om att ta nästa steg i en relation och det var ett plus att de kunde dela samma efternamn. Hon ansåg också att det var roligt med en fest för de nära och kära samtidigt som det juridiska spelade en roll för henne. En av kvinnorna uttryckte sig mycket väl när hon förklarade sina skäl för giftermål. Jag har varit sambo med min blivande man i snart tio år och vi har tre barn tillsammans och för oss har det hela tiden varit självklart att vi skulle gifta oss. Egentligen hade vi nog velat göra det tidigare men eftersom min blivande har haft ett företag och det gick i konkurs har den lagliga biten inte varit till förmån för oss förrän nu (då han har betalat tillbaka sina skulder). För oss har äktenskapet två sidor, en laglig, skyddande och en känslomässig. Det finns många fördelar med att vara gifta som inte sambolagstiftningen täcker upp för. Skyddsnätet blir ett helt annat då du är gift. Den känslomässiga biten är också viktig. Vi signalerar att vi väljer att satsa på varandra och vår relation. Visserligen är vi helt överrens om att relationen är viktig redan som sambor, men på något sätt känns det som att gå ett steg längre då vi gifter oss. Vi tycker också att vi genom att gifta oss förmedlar till våra barn att vi satsar på oss som familj. Ett intressant inlägg fick vi av en kvinna där hon skrev att hon hade diskuterat vår fråga med sin
sambo där hon frågade honom vad han trodde att hon hade svarat. Det första han trodde var för att de älskar varandra och sedan sa han att det är kul med fest. När jag sa att det ju dessutom är för det juridiska skrattade han gott åt att han själv inte nämnt det (och han ska vara jurist!). En kvinna skrev följande om varför hon gifte sig, hon tänkte inte alls på det juridiska utan för henne var det andra skäl. Hon skrev så här: Vi gifte oss för att: Givetvis älskar vi varandra djupt och vill dela livet ihop Vi valde att inte bo ihop innan vi gifte oss av flera orsaker främst av övertygelsen att inte ville göra det. Så för oss var äktenskapet en brytpunkt mellan livet som egen individ och livet vi lever tillsammans på ett speciellt sätt. Vi vill flytta utomlands och det brukar bli betydligt lättare i vissa sammanhang om man är gifta... Vi ville visa hela världen att det är VI och dela vårt gemensamma efternamn.. Vi vill att våra framtida barn ska räknas som våra, och att våra personliga tillhörigheter delas oss lika. Vi vill helt enkelt dela livet. Efter denna livliga diskussion så försökte vi utveckla det lite mer genom att be deltagarna att svara på följande frågor: Tror ni det var annorlunda förr i tiden? Vi har tänkt på olika skäl för giftermål. Som t.ex. romantik, ekonomi, familj, tradition, religion, osv. Det skulle vara roligt om ni kunder ranka upp dessa utifrån vilka ni tycker är viktigast för er när det gäller giftermål. Första svaret vi fick var väldigt bra formulerat: För oss blir det såhär: *Familj (att vi blir mer enade som familj med starkare band när vi gift oss) *Romantik (Vi gifter oss ju så klart för att vi älskar varann! *Ekonomi (Min sambo har en biologisk far som han inte har haft någon kontakt alls med de senaste 20 åren skulle jag tro det är.. Ingen i våra familjer skulle uppskatta att han ärvde våra tillgångar om något skulle hända P) *Tradition (Om det traditionellt sätt inte var givet att gifta sig, så kanske inte vi
skulle ha gjort det. Från början hade vi tänkt strunta i det, men vi vill göra något fint för varandra och de vi känner) *Religion (Har inte ett dugg med vårt giftermål att göra) Hon skrev också att för henne känns det som att förr i tiden gifte man sig enbart för praktiska och ekonomiska skäl. Hon trodde också att en del kanske var tvungna att gifta sig på något sätt, de kanske hade råkat bli gravida och det ledde till äktenskap. Hon tror att de flesta i Sverige idag gifter sig på grund av kärlek men även för att det ska bli lättare med det ekonomiska och juridiska. En annan rankordning som på ett sätt liknade den ovanför skrevs av en annan kvinna där även hon ansåg att religionen för hennes del spelade ingen större roll. * Kärlek (vi hör ihop, älskar varandra och vill gärna ha en symbol för det!) * Juridik (det är skönt att veta att allt juridiskt är ordnat om något händer. Inte för att vi är "krångliga" (läs ironin!) med barn åt alla håll utan vi har tre gemensamma bara) * Festen (äktenskapet i sig är det viktiga men vi gillar att bjuda in nära och kära!) * Tradition (det känns traditionellt riktigt att gifta sig) * Religion (nej...mer tradition i så fall) En annan kvinna ansåg att religionen spelade en roll eftersom de båda är kristna. Hon uttryckte sig såhär: Någon vill ge dig hela sitt liv, är det inte vackert och en underbar känsla att ha med sig? Jag gifte mig därför det kändes helt rätt och jag vill alltid leva tillsammans med Johan... så varför inte tänkte vi. En anledning till varför vi gjorde det är att vi båda är kristen också. Jag har alltid sett det som självklart att jag ska gifta mig när jag hittat den jag vill leva med och vi ville inte flytta ihop med varandra innan vi var gift... Så hade jag inte vart troende så hade vi kanske vart sambos idag. Så ung och dum kanske jag är, 18 år och gift. Men
det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv! En del av kvinnorna hade svårt att rankordna skälen just för att de ansåg att man får hela paketet med äktenskapet. De beskriver det som att de får ALLT och inte enbart vissa saker. En av kvinnorna ansåg att det var den ultimata kärleksförklaringen och ingenting annat. 4.2 Sammanfattning av forumet Vi har här delat upp forumets sammanfattning beroende på vad kvinnornas skäl var för giftermål. Vi skrev ner alla skälen och sedan såg vi vilka som hade uppkommit flest gånger. Vi har börjat med det viktigaste enligt de och rankat ner beroende på deras svar. För kärleken skull Vi gifter oss ju så klart för att vi älskar varann! När vi sammanfattade forumet så märkte vi att majoriteten av kvinnorna som svarade på forumet ansåg att kärleken var en av det viktigaste skälet för dem när det gäller äktenskap. Många svarade att de känner att de tillhör varandra och samtidigt vill de ha någon att dela livet med. Många av kvinnorna svarade också att de vill visa världen att de tillhör varandra, de vill visa att det är de två samtidigt visar de att de satsar på varandra. Några uttryckte sig att det är en underbar känsla att ha med sig. Vi vet inte om de syftar på bröllopet eller själva äktenskapet. Genom att gifta sig så tog de ett annat steg i relationen, vilket var viktigt för några av kvinnorna. En kvinna uttryckte sig att det var den ultimata kärleks förklaring. Inför Gud
Jag tycker att det känns så otroligt mäktigt att lova varandra evig trohet inför Gud Det näst viktigaste skälet för kvinnorna när det gäller giftermål var att religionen/traditionen. Trohetslöftet är väldigt viktigt för dessa kvinnor, de känner att det är mäktigt att säga det inför Gud, men också att det är något som sammanför de. En kvinna påpekade att det är traditionellt viktigt för henne att gifta sig inför Gud. En annan sa att eftersom hon var väldigt troende så var det viktigt för henne att gifta sig på grund av religionen eftersom hon inte kunde bo sambo just på grund av hennes religion. Två av kvinnorna påpekade att religionen inte alls spelade någon roll för deras skäl till giftermål. Familjebildning Lika viktigt som att gifta sig inför Gud var familjebildningen. Kvinnorna på forumet uttryckte sig inte så utförligt när de pratade om familj. Familjen var kopplad ihop med trohetslöftet. De ansåg att de blev mer enade och att deras band förstärktes i och med giftermålet. En kvinna uttryckte sig genom att säga att hon ville skapa familj och att deras framtida barn skulle räknas som deras. För henne var det väldigt viktigt att gifta sig och sedan skaffa barn tillsammans med maken. Alltid roligt med fest Äktenskapet i sig är det viktiga men vi gillar att bjuda in nära och kära! För vissa kvinnor på forumet så var ett av skälet för giftermål en stor fest med släkt och vänner. De såg detta som ett bonus och vissa tyckte att det alltid är kul med fest. Två kvinnor såg giftermålet som en flickdröm och att de kunde få vara en prinsessa för en dag. Skyddsnät Även om vi har redan som sambor testamente är det alltid bättre att var gift än sambos enligt lagen.
Här har vi samlat ihop det juridiska och ekonomiska skälen som de flesta av kvinnorna kallade för skyddsnät eller trygghet. De påpekade att lagen var starkare när man är gift än när man är sambo, och de såg detta som ett skyddsnät. Det är en fördel och på så sätt känner de sig tryggare och mer skyddande. En av kvinnorna såg detta som ett bra sätt att skydda sin ekonomi på, hon ville inte att utomstående ska kunna komma in och ärva deras pengar, därför var det viktigt att gifta sig juridiskt för henne. 4.3 Intervjuer med gifta Som vi nämnde ovan har vi intervjuat fem kvinnor. Två av dessa bor i ett samboförhållande, vi kan kalla de Sambo1 och Sambo2. De tre gifta får dessa namn: Gift1, Gift2 och Gift3. Vi börjar med att presentera de gifta. Gift1 är en kvinna som har varit gift i tre år. Hon är 23 år gammal och har ett barn på 6 månader med sin make. Hon bodde inte sambo med sin man innan hon gifte sig, utan de gifte sig och flyttade sedan ihop. Vi frågade henne varför hon gifte sig och hon svarade för att hon ville vara med honom och han var inte bosatt i Sverige. Det enda sättet att de skulle få vara tillsammans var genom att gifta sig. Varför hon inte ville flytta till hans hemland var för att hon ansåg att hennes liv var här och hon visste inte vad hon skulle göra där. Hon ansåg att de hade en bättre framtid i Sverige. Hon la till att de gifte sig också på grund av att de var kära. På frågan varför de inte bodde sambo innan de gifte sig svarade hon att hennes mamma var emot det. Hennes mamma sa till henne: Antingen gifter du dig eller så får han inte komma hit
När vi bad henne ranka upp de viktigaste skälen för giftermål sa hon att kärleken var viktigast. Hon uttryckte det så som att har man inte kärleken så kan man inte ha en familj. Hon ansåg att traditionen inte spelar någon roll nu, men det gjorde det då. Hon var 19 år gammal när hon gifte sig och hon säger själv att hon var ung då när hon ville gifta sig. Ekonomin spelade ingen roll för henne, hon säger att hon inte gifte sig för ekonomiska skäl. Samtidigt spelade religionen en roll, det hör till hennes religion att man ska gifta sig. Kärleken var viktigast, de ville vara tillsammans och sedan var det religionen. Om livet hade varit annorlunda för de två som par om de bodde som sambo utan att vara gifta är hon osäker på, men hon tror inte det hade varit någon skillnad. Vi frågade henne vad hon tror fördelen är med att vara gift och inte bo som sambo. Hon svarade följande. Hmm.. jag vet inte.. Det kanske inte är någon fördel... Jag vet inte. Finns det några fördelar? Jag vet ju inte hur det är o vara sambo. Eller skillnaden eller så. Skillnaden kanske är om man är sambo eller gift. När man är sambo så kanske det är lättare o göra slut. Men om man är gift så kanske man kämpar lite mer. Tror jag. Nackdelen med att vara gift och inte bo som sambo bad vi henne säga sina åsikter om. Hon svarade att det kanske är samma sak, att man ger upp för lätt och inte kämpar hårt för förhållandet. Hon sa även att man kanske inte tar förhållande på lika stort allvar. Vi frågade henne om livet har förändrat för henne sedan hon gifte sig? Hon svarade att hon inte känner sig som gift, men att hon alltid har någon där. Hon säger att man har någon att planera saker tillsammans med, som semester och allt annat. Hon uttryckte det som att det är lättare när man är två. För henne var det viktigt att gifta sig innan man skaffar barn. Hon anser att för att bilda familj ska man gifta sig och sedan skaffa barn. Samtidigt var det viktigt att ha respekt för varandra, uppskatta varandra och komma väl överrens innan man bildar en familj. Hon säger att hon hellre gifter sig fler gånger än skaffar barn med olika män. Gift2 är en kvinna på 41 år som har varit gift i 23 år. Hon har två vuxna barn. Hon säger att hon gifte sig för att hon var kär i sin dåvarande pojkvän och de hade varit tillsammans i ett år och beslutade att gifta sig. På den tiden och i hennes hemland berättade hon att sambolivet inte