Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn



Relevanta dokument
Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Fakta om tidsbegränsade anställningar

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Pensionen en kvinnofälla

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Hälsa och balans i arbetslivet

Allt farligare att jobba på vägen

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Goda skäl. att vara medlem i

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Feriepraktik information till sökande

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Statistik Förmedlingsprocenten

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Småföretagsbarometern

Arbetsmarknadens lönestruktur

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

Väljarnas syn på ökande klyftor

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

Undersökning om fastigheter

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /


Företagens risk- och försäkringssituation

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

Kort om resvanor i Luleå kommun

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Resvane- undersökning 2013

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Enkät bemanning. juni 2014

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

Blekinge Län Oktober 2008

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

?! Myter och fakta 2010

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Manpower Work Life. Mat på jobbet. Oktober 2012

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Barn- och ungdomspsykiatri

Anställningsformer år 2008

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Testresenärer på Öresundståget

Taxiundersökning Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Transkript:

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn

Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson & Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 02-18

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Vilka arbetar delade turer?... 6 Branscher där delade turer är vanliga... 7 Regionala skillnader med delade turer... 8 Hur ser de delade turerna ut?... 11 Ohälsa bland de som arbetar delade turer... 13 Inställning till delade turer... 15 Referenser... 17

Sammanfattning Delade turer är en arbetstidsform som innebär att arbetsdagen styckas upp i två eller flera pass med flera timmars uppehåll mellan passen. Varje enskilt arbetspass under arbetsdagen kan vara kort, men tillsammans med den tid uppehållet varar blir den faktiska arbetsdagen ofta mycket lång. I föreliggande rapport presenteras aktuella fakta om delade turer. Drygt 100 000 av Kommunals medlemmar arbetar delade turer. Inom branscherna äldreomsorg och trafik arbetar runt hälften av medlemmarna delade turer. Av de som arbetar heltid är det cirka 17 procent som har delade turer och av de som arbetar deltid har cirka 23 procent delade turer. Andelen av kommunanställda som har delade turer är 24 procent och av privatanställda 22 procent. Alltså något mindre förekommande i privat verksamhet, men rätt så lika. Hälften av Kommunals medlemmar som arbetar i äldreomsorgen arbetar delade turer. I Norrbottens län arbetar nästan 80 procent inom äldreomsorgen delade turer, motsvarande siffra i Stockholms län är drygt 25 procent. För de som arbetar delade turer är tiden mellan arbetspassen i genomsnitt 4 timmar med avdrag för rast. Cirka 80 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer har gjort det tio år eller mer. Cirka 80 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer får ingen ersättning för uppehållet mellan arbetspassen. Bara 10 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer är positivt inställda till det och 90 procent av medlemmarna säger att det är svårt att använda tiden på ett vettigt sätt. Delade turer påverkar hälsan negativt. Fyra av tio av de som arbetar delade turer upplever dagligen trötthet och stress. Det är tydligt att Kommunals medlemmar upplever ett stort missnöje med delade turer. Därför kommer frågan om delade turer vara en av de prioriterade i årets avtalsrörelse. I avtalsrörelsen yrkar Kommunal att avtalet tillförs regler som begränsar antalet delade turer. 4

Inledning Delade turer är en arbetstidsform som innebär att arbetsdagen styckas upp i två, eller flera pass, med flera timmars uppehåll mellan passen. Varje enskilt arbetspass under arbetsdagen kan vara kort, men tillsammans med den tid uppehållet varar mellan passen blir den faktiska arbetsdagen mycket lång. Arbetsdagen kan vara uppdelad med fullt betald arbetstid några timmar på morgonen, ett antal obetalda eller delvis betalda timmar mitt på dagen, och sedan ett par timmar fullt betald arbetstid på kvällen. Sammantaget blir arbetsdagen kanske inte mer än åtta timmar, medan bortovaron från hemmet kan bli betydligt längre. Det är inte ovanligt att det sammanlagda passet är på 13 timmar. Delade turer tillämpas både under veckodagar och på helger. Hur ofta en anställd arbetar på delade turer, eller hur många uppehåll hon/han har mellan passen, under en arbetsdag varierar från arbetsplats till arbetsplats och även kanske från anställd till anställd. Kommunal tycker sig se en ökad användning av delade turer under senare år. Det finns bland Kommunals yrkesgrupper ett missnöje med delade turer. Kommunal yrkar på att det tillförs regler som begränsar antalet delade turer i årets avtalsrörelse. Kunskapen om delade turer är begränsade. Frågor som omfattning, regional spridning, uppehållets längd mellan arbetspassen, konsekvenser för anställdas hälsa och välbefinnande är frågor som vi i denna rapport presenterar fakta kring. Det vanligaste skälet till att delade turer introducerats på arbetsplatsen är, enligt medlemmarna i Kommunals undersökning, försämringar i verksamhetens ekonomi. Förutom externa källor bygger rapporten på två undersökningar som Kommunal gjort under 2012. Dels en webbenkätundersökning bland Kommunals medlemmar och dels Kommunals stora medlemsundersökning. Webbenkätundersökningen har gjorts av Novus. De har skickat ut webbenkätfrågorna till 12 000 slumpvist utvalda personer som deltar i Kommunals medlemspanel. Totalt 5630 personer, 47 procent, har svarat på frågorna. Materialet är viktat för att överensstämma med medlemstalet och analysen är baserad på det viktade talet. I Kommunals medlemsundersökning har 5 394 slumpvis valda personer från hela landet som jobbar i äldreomsorgen telefonintervjuats. Intervjuerna genomfördes under senhösten 2012: påbörjades under mitten av oktober och avslutades i början av december. Svarsfrekvensen är god, 75 procent. I de län där relativt få personer har intervjuats ska resultatet tolkas med viss försiktighet 1, men samtidigt behöver det påpekas att båda resultaten visar på samma tendens när det gäller skillnader mellan regionerna och på det viset stärker de varandra. 1 Av de som har intervjuats är det 1 204 som arbetar i Stockholm, 43 på Gotland, 291 i Halland, 790 i Skåne, 96 i Dalarna, 271 i Uppsala, 707 i Västra Götaland, 90 i Kalmar, 107 i Södermanland, 69 i Kronoberg, 167 i Västmanland, 340 i Gävleborg, 309 i Östergötland, 385 i Värmland, 75 i Jämtland, 93 i Västerbotten, 75 i Örebro, 27 i Blekinge, 64 i Västernorrland, 110 i Jönköping och 81 i Norrbotten. 5

Vilka arbetar delade turer? Delade turer förekommer till stor del inom offentligt finansierade verksamheter. Vilket innebär att fenomenet är relativt okänt för personer som arbetar i andra sektorer. Men inom Kommunals verksamhetsområde är delade turer desto vanligare. Andel medlemmar som arbetar på delade turer Ja Nej Källa: Novus 2012 Enligt vår undersökning förekommer delade turer på var tredje arbetsplats bland Kommunals medlemmar. Undersökningen visar, som vi kan se av diagrammet ovan, att var femte medlem arbetar på delade turer. Det innebär att drygt 100 000 av Kommunals medlemmar arbetar på delade turer. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån arbetar sammanlagt cirka 150 000 personer i sverige på delade turer. Andelen av kommunanställda som har delade turer är 24 procent och av privatanställda 22 procent. Alltså något mindre förekommande i privat verksamhet, men rätt så lika. 6

Andel av hel- respektive deltidsanställda som arbetar delade turer 23% 17% Arbetar heltid Arbetar deltid Källa: Novus 2012 Av de som arbetar heltid är det 17 procent som har delade turer och av de som arbetar deltid har 23 procent delade turer. Det innebär att om man jämför deltidarbetande med heltidarbetande så visar undersökningen att en något högre andel av deltidsanställda arbetar på delade turer. I debatten förekommer ofta att när man vill införa fler heltider så innebär det att delade turer ökar. Men detta resonemang får inte stöd i vår undersökning som visar att deltidsanställda är minst lika berörda av delade turer som heltidsanställda. En undersökning som Dagens arena gjort i juni 2012 visar att 76 procent av Sveriges kommuner svarade ja på frågan om de använde sig av delade turer. Endast i 17 procent av kommunerna blev svaret nej, övriga svarade: vet ej. I en övervägande majoritet av Sveriges kommuner förekommer alltså delade turer. Samma undersökning visar att politisk färg på kommunen inte avgör om kommunen praktiserar delade turer eller inte. I borgerligt styrda kommuner har 81 procent delade turer. För kommuner med vänstermajoritet är siffran 78 procent. 7

Branscher där delade turer är vanliga Som vi nämnt tidigare är delade turer väldigt vanligt i offentligt finansierade verksamheter. Men det skiljer sig åt mellan olika branscher i välfärdssektorn. Arbetar på delade turer efter bransch Andel medlemmar i respektive bransch som arbetar på delade turer Trafik 51% Äldreomsorg 45% Hälso och sjukvård 19% Funktionsnedsättning 13% Källa: Novus 2012 I diagrammet ovan kan vi se att det är i branscherna trafik och äldreomsorg som nästan hälften av medlemmarna arbetar på delade turer. 51 procent inom bransch trafik arbetar på delade turer och 45 procent inom äldreomsorgen. Men antalsmässigt är ju gruppen inom äldreomsorgen störst. Inom äldreomsorgen har Kommunal cirka 137 000 medlemmar och inom trafik cirka 14 000 medlemmar. Inom hälso- och sjukvården är det knappt 20 procent som arbetar delade turer och 13 procent inom bransch funktionsnedsättning. Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter och bussförare är de yrkesgrupper där schemaformen delade turer förekommer mest. Gemensamt för branscherna där delade turer förekommer är att de alla förväntas leverera service under större delen av dygnet och veckans alla dagar. Under rusningstider går kollektivtrafiken tätt, medan intensiteten avtar under resten av dygnet och på helger och storhelger är schemat glesare. Efterfrågan på vård- och omsorgstjänster styrs av vård- och omsorgstagarnas behov och är oberoende av veckodagar eller helgdagar. 8

Regionala skillnader med delade turer I den webbenkätundersökning som Kommunal gjort har vi tittat på hur vanligt delade turer är i Kommunals avdelningar. Avdelning Bergslagen Mellersta Norrland Mitt Norrbotten Skåne Stockholms län Sydost Sydväst Vänerväst Väst Västerbotten Västra Svealand Öst Avdelningskontor Borlänge Sundsvall Gävle Luleå Lund Stockholm Växjö Värnamo Alingsås Göteborg Umeå Kristinehamn Norrköping Källa: Kommunals avdelningsindelning: http://www.kommunal.se/kommunal/om-kommunal/vara-avdelningar/ I diagramet nedan kan vi se att stora lokala variationer förekommer. Vanligast förekommande är delade turer i Kommunals avdelning Norrbotten där cirka 32 procent av medlemmarna arbetar delade turer. Minst vanligt är det med delade turer i kommunals avdelning Stockholm där cirka13 procent arbetar delade turer. Arbetar på delade turer Antal i respektive regional avdelning Stockholm Skåne 13% 14% Väst Öst Sydväst Mitt Bergslagen Vänerväst Mellersta Norrland Sydost Västra Svealand Västerbotten Norrbotten Källa: Novus 2012 16% 23% 24% 25% 27% 28% 28% 29% 29% 31% 32% 9

I den stora intervjuundersökning som Kommunal gjort inom äldreomsorgen har vi också frågat om andelen som arbetar delade turer inom äldreomsorgen. Vi kan där se ett liknade mönster och att stora variationer förekommer. Här är de svarande medlemmarna uppdelade per län. Stockholm Gotland Halland Skåne Dalarna Genomsnitt hela landet Uppsala Västra Götaland Kalmar Södermanland Kronoberg Västmanland Gävleborg Östergötland Värmland Jämtland Västerbotten Örebro Blekinge Västernorrland Jönköping Norrbotten Andel som arbetar på delade turer fördelat på län 27% 33% 42% 45% 47% 49% 49% 53% 57% 59% 59% 60% 62% 62% 63% 64% 67% 67% 67% 67% 73% 78% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 procent Källa: Kommunals medlemsundersökning från Äldreomsorgen 2012 Även vår medlemsundersökning av äldreomsorgen visar att stora skillnader förekommer när det gäller var i landet man arbetar minst och mest på delade turer. I genomsnitt arbetar 49 procent av medlemmarna inom äldreomsorgen delade turer. Vanligast förekommande är delade turer i Norrbottens län där nästan 80 procent av medlemmarna inom äldreomsorgen arbetar delade turer. Motsvarande siffra i Stockholms län är cirka 27 procent. 10

Hur ser de delade turerna ut? Det finns inget vedertaget schema för hur delade turer brukar se ut. Men det man kan säga är att delade turer förekommer alla veckans dagar, men är allra vanligast på helger. När i veckan arbetar du på delade turer? 43% 35% 20% Källa: Novus 2012 2% Vardagar Helger Både vardagar open och helger Kommunals undersökning visar att cirka fyra av tio arbetar på delade turer enbart på helgerna, var femte gör det enbart på vardagarna. Men var tredje medlem i undersökningen har delade turer på såväl helger som vardagar. I en undersökning som Dagens Arena gjort i juni 2012 framkommer även att kombinationsturer, tjänster där den anställde får dela sin arbetstid mellan olika avdelningar eller arbetsplatser, förekommer i 2 av 3 kommuner. En fråga som ofta väcks i debatten kring delade turer är om det blivit vanligare under senare år, men då det inte finns någon statistik på delade turer så kan vi inte svara på den frågan. Vi har istället valt att i vår undersökning fråga om antal år i arbete på delade turer. 11

84% Antal år i arbete på delade turer 10% 6% Källa: Novus 2012 Upp till 10 år 11-20 år mer än 20 år En överväldigande stor andel, cirka åtta av tio, har arbetat på delade turer upp till tio år medan en tiondel har gjort det i 11-20 år. En liten andel uppger att de har arbetat i mer än 20 år. Detta skulle kunna indikera att det har blivit allt vanligare att arbeta på delade turer under de senaste tio åren, men det kan också finnas andra förklaringar som, till exempel, att en större personalomsättning har skett under den berörda perioden. Men diagrammet visar å andra sidan att denna schemaform har funnits länge. För att få en uppskattning av de obetalda/betalda timmarna mellan arbetspassen ställdes frågan - Kan du uppskatta i timmar hur långt uppehållet var mellan dina arbetspass, när du senaste gången arbetade på delade turer? Svaren på denna fråga visade på att tiden mellan arbetspassen var i genomsnittet 4 timmar och 48 minuter. Efter ett genomsnittligt avdrag för raster blir det cirka fyra timmar kvar. Det betyder att de betalda/obetalda timmarna mellan arbetspassen motsvarar hälften av en normal arbetsdag på svensk arbetsmarknad. Delade turer innebär att ordinarie ersättning utgår för den schemalagda tiden, men för de timmar som är mellan den schemalagda tiden varierar ersättningen. Generellt kan man säga att inom äldreomsorgen, som är en kvinnodominerad bransch med många som arbetar delade turer, förekommer ingen ersättning för timmarna mellan arbetspassen. Däremot ges i bussbranschen en ekonomisk timersättning för timmarna mellan arbetspassen. 12

100% Andel som får ekonomisk ersättning för de timmar som förekommer mellan arbetspassen 81% 86% 59% 50% 30% 0% 9% 8% 8% 8% 4% 2% 3% 2% Delvis För hela Ingen alls vet ej Totalt Man Kvinna Källa: Novus 2012 Diagrammet ovan visar att fler än åtta av tio inte alls får någon ekonomisk ersättning för tiden mellan arbetspassen. I genomsnitt får en av tio delvis ekonomisk ersättning. Om man får ekonomisk ersättning, eller inte, varierar starkt mellan kvinnor och män, vilket beror på att de arbetar i olika branscher. 13

Ohälsa bland de som arbetar delade turer Det är känt att olika former av skiftgång, och särskilt nattarbete, påverkar hälsan negativt. En studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet visar att delade arbetspass tillhör det som hamnar i topp på besvärslistan enligt docent Göran Kecklund. Stressforskningsinstitutets rapport visar också att delade arbetspass för med sig ytterligare andra bekymmer som; - För kort tid för återhämtning. Det är inte ovanligt att ett morgonpass följer direkt på ett kvällspass. - Dåligt inflytande över arbetstiden. - Svårigheter att planera livet på grund av alltför korta scheman gör att folk inte vet när de ska vara lediga. Självupplevd ohälsa bland de som arbetar på delade turer Trötthet 40% Stress Känslan av otillräcklighet Besvär i nacke, skuldror och axlar Ryggbesvär 22% 29% 32% 36% Sömnsvårighet Koncentrationssvårighet Ångest och eller ängslan Huvudvärk 17% 16% 13% 10% Källa: Novus 2012 Vi har i vår undersökning också frågat om påverkan på hälsan för de som arbetar delade turer. Kommunals undersökning (se diagram ovan) visar hur stor andel av de som arbetar på delade turer dagligen upplever en eller flera besvär med sin hälsa. Daglig trötthet är det vanligaste besvärssymptomen och stress är näst vanligast. Nästan en tredjedel av de som arbetar på delade turer upplever också en känsla av otillräcklighet. De som rapporterar besvär blir ännu fler när frekvensen minskas från daglig till minst en gång i veckan. Exempelvis tredubblas andelen som upplever ångest, oro eller ängslan. 14

Inställning till delade turer De som tidigare inte har arbetat på delade turer, men som gör det nu, har fått uppge skäl till att de nu arbetar delade turer. De fyra vanligaste orsakerna var: 1. För att behålla jobbet 2. För att få färre helgpass 3. För att gå upp i heltid eller få jobba mer 4. För att man har bytt arbetsgivare Hur ser då de som arbetar delade turer på sin arbetssituation? Kommunal har i undersökningen frågat de som arbetar delade turer om deras inställning och om de har en negativ inställning, vad den i så fall beror på. Inställning till arbete på delade turer bland de som arbetar på delade turer 59% 24% 11% 6% Källa: Novus 2012 Positiv Negativ Varken positiv eller negativ Vet ej Enbart en av tio av de som arbetar på delade turer är positivt inställda till det. En stor andel, sex av tio är negativt inställda till att arbeta på delade turer. Resten är antingen neutrala, varken positiva eller negativa, och den sista kategorin svarar: vet ej. Skillnaden mellan de två senaste kategorierna kan vara hårfin, om det ens finns några skillnader. 15

Kommunal har också frågat de som är negativt inställda till delade turer om skälen till detta. De svarande har fått kryssa för det svarsalternativ som visar i vilken grad de instämmer i respektive påstående som visas i den horisontella axeln i diagrammet nedan. Resultatet i diagrammet visar andelen som svarat att de helt instämmer i respektive påstående, det var möjligt att svara på flera påståenden. Skäl till negativ inställning bland de som arbetar på delade turer 89% 87% 83% 75% 38% Uppehållet mellan passen är svårt att använda på ett vettigt sätt Det påverkar fritiden negativt Det påverkar det sociala livet negativt Det påverkar familjelivet negativt Det skapar problem med barnpassning Källa: Novus 2012 Mer än åtta av tio anser att uppehållet mellan passen är svårt att använda på ett vettigt sätt och både fritiden och det sociala livet påverkas negativt. 38 procent upplever problem med barnpassningen och 75 procent anser att familjelivet påverkas negativt. Samband mellan arbete på delade turer och problem med sociala relationer samt andra arbetstidsrelaterade problem som kort dygnsvila, långa arbetspass och långa arbetsveckor har kunnat bevisas av Stressforskningsinstitutet. 16

Referenser http://www.dagensarena.se/innehall/splittrad-arbetsdag-i-landets-kommuner/ Åkerstedt, T., Ingre, M. & Kecklund, G(2012). Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsrapport Nr 324. Stressforskningsinstitutet. Stockholms universitet. 17

art nr 978 Art 91 nr 7479 978 153 91 7479 4 Att 146 vara 4 kongressombud. Delade turer i välfärdssektorn. Form AL. Tryck: Form Sjuhäradsbygdenstryceri AL. Tryck: Kommunal. AB