NR 1 MARS 2004 INDUSTRIFONDEN NYTT NYHETSBREV FRÅN INDUSTRIFONDEN Nu lossnar det! Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att Industrifonden inlett det nya året med två lyckosamma försäljningar, eller exits, som det heter på riskkapitalsvenska. Det är två sinsemellan helt olika bolag: värmepumpsbolaget Thermia och Coding Technologies, ett IT-bolag som utvecklat ett nytt sätt att komprimera digitalt ljud. I fallet Thermia har Industrifonden varit engagerad i åtta år och har aktivt deltagit i utvecklingen av bolaget. Det har skett betydande effektiviseringar och olönsamma produktlinjer har tagits bort. Resultatet har blivit ett lönsamt och välskött bolag, som är ett av de största på den nordiska värmepumpsmarknaden. När nu Thermia står inför en expansion på den europeiska marknaden känns det helt rätt för oss att lämna över stafettpinnen till nya ägare. Vad gäller Coding så har vårt engagemang varit betydligt mindre, både i tid och i pengar. Här är det roligt att konstatera att bolaget är väl kapitaliserat och har en stark ägarskara, vilket bådar gott inför dess fortsatta internationella expansion. De pengar vi tjänar på dessa båda affärer ska investeras i nya tillväxtbolag. Det är ju det som är tanken med Venture Capital. Att investera i bolag, vara med om att utveckla dem och sedan sälja med god förtjänst. Det har inte varit mycket av den varan de senaste åren, det måste jag i ärlighetens namn tillstå, men låt oss hoppas att detta är ett trendbrott. Ytterligare ett positivt tecken får vi i kvartalets Entreprenörsbarometer, som visar det högsta värdet sedan mätningarna inleddes våren 2002. En stor del av förbättringen kan härledas till ITbranschen, där index nästan fördubblats jämfört med föregående kvartal. Detta är särskilt glädjande, med tanke på den svåra period som IT gått igenom. De bolag som överlevt står starka och väl rustade inför framtiden. Lars Öjefors vd Industrifonden www.industrifonden.se Industrifonden säljer Thermia Artikel sid 2 Två spår för Arexis Läkemedelsbolaget Arexis med vd Lennart Hansson satsar på två spår för att nå marknaden. Snabbspåret är en kosmetikasubstans, som ska finansiera den långsammare läkemedelsutvecklingen. Artikel sid 4 I NNEHÅLL Teknisk Framsyn blickar framåt Vi kan inte fortsätta att satsa på allt, så vad ska bort? Frågan ställs av Teknisk Framsyn, ett projekt där experter försökt förutse den tekniska utvecklingen de närmaste 20 åren. Artikel sid 3 VR-teknik ger bättre kirurger Artikel sid 6 Industrifonden erbjuder tillväxtkapital, kompetens och nätverk till framtidsföretag i hela Sverige. Med över 20 års verksamhet och ett förvaltat kapital på ca 3,5 miljarder kronor är vi en av de största och mest erfarna aktörerna på den svenska riskkapitalmarknaden. Industrifonden investerar i små och medelstora företag i de flesta branscher. Vi erbjuder flera olika finansieringsformer - allt från rena projektlån till ägarkapital.
Industrifonden säljer Thermia Industrifonden har genomfört årets första lyckosammma exit i och med försäljningen av värmepumpsföretaget Thermia. Det är Procuritas Capital Investors III som köpt samtliga aktier i bolaget. Industrifonden får ca 100 miljoner kr för sin andel i Thermia, vilket ger en reavinst på ca 65 miljoner kr. Bland övriga större ägare märks finska Componenta Oy och Industrifondens delägda riskkapitalbolag Arbustum Invest AB. Arbustum ägde drygt 17 procent av aktierna i Thermia, vilket gör att Industrifondens och Arbustums sammanlagda reavinst vid försäljningen uppgår till drygt 105 miljoner kronor. Thermia AB är ett av de större värmeföretagen i Norden med produktion av värmepannor, varmvatttenberedare och värmepumpar i Arvika och i Saarijärvi i Finland. Bolaget har 330 anställda och omsatte 2003 ca 460 miljoner kr. Industrifonden har varit delägare i Thermia AB sedan 1996. Under den perioden har bolaget haft en mycket positiv utveckling. Ett betydande arbete har lagts ned för att strukturera och effektivisera det anrika värmebolaget, vilket resulterat i att Thermia nu är en av de ledande värmepumpsproducenterna i Norden och har påbörjat en expansion i Europa. Det är mycket tillfredsställlande för Industrifonden att konstatera att det stora arbete vi lagt ned givit detta goda resultat, både för oss och för Arbustum, säger Industrifondens vd Lars Öjefors. Detta visar att utveckling av bolag är ett långsiktigt arbete, där det krävs insatser av såväl kapital som kompetens. Vi ser med stor tillförsikt på Thermias framtid, fortsätter Lars Öjefors. Med Procuritas Capital Investors III som ägare får bolaget möjlighet att fortsätta sin goda - Industrifonden har spelat en viktig roll i vår utveckling, säger Thermias vd Mats Bergsjö. Det har varit värdefullt med en stabil och kompetent ägare under den omställning vi har gått igenom. utveckling och internationella expansion. Procuritas Capital Investors III är en fond som inriktar sig på investeringar i medelstora företag i Norden. Bland fondens investerare återfinns Nordea Liv, Sampo och Statoil. Fondens rådgivare är Procuritas Partners KB. Fotnot: Exit är riskkapitalsvenska för försäljning av ett portföljbolag. Lyckad exit i Coding Industrifonden har sålt hela sitt innehav av aktier i ljudföretaget Coding Technologies. - Bolaget går nu vidare till nästa fas och därför känns det naturligt för oss att avsluta vårt engagemang, säger Dan Ekelund, investeringsansvarig på Industrifonden. Dessutom gör vi gör en bra affär. Coding Technologies har utvecklat en helt ny metod för överföring av digitalt ljud. Teknologin kan användas såväl för nedladdning av musik, som digital radio och mobiltelefoni. Man har redan etablerat sig internationellt, bl a genom att gå samman med det tyska ljudforskningsinstitutet Fraunhofer. Industrifonden har varit ägare till en mindre andel av Coding sedan 2001. Försäljningen inbringade en reavinst på ca 3 miljoner kr. Entreprenörsbarometern Tillväxtföretagens konjunktur förbättras tredje kvartalet i följd, IT företagen nyanställer igen Konjunkturen fortsätter att bli bättre för de kunskapsintensiva tillväxtföretagen. Februari månads upplaga av Industrifondens och CONNECTs Entreprenörsbarometer, där unga tillväxtföretag får svara på frågor om konjunkturläget, visar indexvärdet 36. Det är det högsta värdet sedan mätningarna inleddes i maj 2002. 40 30 20 10 Sedan bottenvärdet med index 11 våren 2003, har läget förbättrats för varje kvartal. Det är den allmänna utvecklingen i företagen som har förbättrats mest under det senaste kvartalet. Samtidigt är optimismen större än någonsin inför kommande kvartal. En mycket stor del av den totala förbättringen under det senaste kvartalet kan härledas till IT-branschen, där index nästan fördubblats. Endast medicinbranschen, som har legat i topp vid samtliga mätningar, uppvisar ett högre värde. IT är också den bransch som har förbättrats mest sedan konjunkturbotten förra våren. IT-branschen har dessutom, för första gången sedan mätningen startade, nettoanställt under det senaste kvartalet. Samtliga tidigare kvartal har antalet anställda minskat i sektorn. 60 40 20 p Medecin IT Industri Entreprenörsindex bygger på fem frågor i Entreprenörsbarometern: Företagens syn på utvecklingen och sysselsättningen det gångna och det närmaste kvartalet samt i vilken utsträckning svag efterfrågan upplevs som problem i företagen. Index kan högst vara +100 (strålande optimism/alla växer) och lägst - 100 (nattsvart/alla krymper), med 0 som balansläge. 0 Entreprenörsindex totalt maj 2002 till februari 2004 0 Maj 2002 Aug Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj 2002 2002 2003 2003 2003 2003 2004 2004 Entreprenörsindex maj 2002 till februari 2004 per bransch
KTH Seed investerar i Replisaurus KTH Seed Capital har investerat i det nystartade mikroelektronikbolaget Repliusaurus Technologies i Kista. KTH Seed, som är ett av Industrifondens delägda riskkapitalbolag, har därmed genomfört sin allra första investering. Replisaurus, som har sitt ursprung i forskning vid Lunds Universitet, har utvecklat en patenterad metod för kopiering av mikro- och nanostrukturer i metall. Metoden har rönt mycket stor uppmärksamhet och man vunnit flera utmärkelser, bl a Venture Cup Öresund 2003. Idag är fotolitografi, som använder ljus och en fotomask för att rita mönster på kiselskivor, den vanligaste metoden för att skapa halvledarkretsar. Replisaurus använder istället en matris, som kopierar metalledarna. På så sätt ersätter man hela litografiprocessen och tillverkningstiden för ett metallmönster kan minskas från 2 timmar till 2 minuter. - Replisaurus är tveklöst ett av de mest intressanta nystartade företagen inom mikroelektronik just nu, säger Jakob Svärdström, VD KTH Seed Capital. Replisaurus tillfördes sammanlagt 3,7 miljoner kr, varav KTH Seed Capital och riskkapitalbolaget Företagsbyggarna investerade en miljon kr vardera och NUTEK bidrog med ett lån på 1,2 miljoner kr. Alfasensor årets avknoppningsföretag Göteborgsföretaget Alfasensor har utsetts till Årets avknoppningsföretag 2003. Företaget har utvecklat en ny teknik för att kostnadseffektivt upptäcka skadliga nivåer av fukt innan skada uppstår. Fuktindikatorerna vänder sig till entreprenörer och fuktkonsulter inom byggbranschen, men även privata villaägare. Andra marknader är transport och lagring. Tekniken beräknas spara in cirka 500 miljoner kronor per år. Det är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och entreprenörsnätverket CONNECT Sverige som för fjärde året i rad utser Årets avknoppningsföretag. Syftet är att lyfta fram och uppmuntra innovatörer och entreprenörer vid svenska universitet och högskolor för att de ska kunna verka som inspiratörer och förebilder för andra. Alla universitet och högskolor får nominera kandidater. I år deltog totalt 27 avknoppningsföretag och sex av dessa nominerades till finalen. Juryn med Industrifondens vd Lars Öjefors som ordförande fastnade slutligen för Alfasensor, som har sitt ursprung i forskning vid Chalmers. Juryns motivering: - Fukt orsakar stora problem och kostnader inom många områden; i hus och byggnader, vid lagring och transporter av allehanda varor såsom livsmedel, elektronik och läkemedel. Alfasensor har utvecklat en ny teknik för att kostnadseffektivt upptäcka skadliga nivåer av fukt innan skada uppstår. Teknisk Framsyn hjälper oss in i framtiden Vilka tjänster ska stat och kommun finansiera i framtiden? Vi kan inte fortsätta att satsa på allt, så vad ska bort? Det några av de viktigaste utmaningarna som Sverige står inför i framtiden. Vår hantering av dem avgör vår framtida tillväxt och välfärd. Detta är resultatet av ett års arbete inom ramen för Teknisk Framsyn, ett projekt där olika expertgrupper grubblat över Sveriges viktigaste vägval inför framtiden. Mer än hundra personer har arbetat med frågor som: Vad är vi riktigt bra på i Sverige? Vad är det som styr teknikutvecklingen? Vilka avgörande vägval står vi inför idag? Man har inte bara tittat på rent tekniska frågor, utan har tagit ett bredare, mer samhällsorienterat grepp. Resultatet är enighet om de fem allra viktigaste frågorna, där Sverige måste ta nya grepp för att klara framtiden. De är: Vad ska stat och kommun finansiera? I framtiden kommer vi inte att kunna finansiera gemensamma tjänster i samma utsträckning som idag, om nuvarande kostnads- och intäktsutveckling inte bryts. Samtidigt som vi måste satsa för att skapa ökade resurser, måste vi orka fatta flera stora och viktiga beslut om vad som ska betalas med offentliga medel. Vi måste fokusera och prioritera bland våra satsningar I Sverige har politiken länge inriktats på att utvecklingen ska vara så jämn som möjligt över landet och att vi ska vara bra på det mesta. Men Teknisk Framsyn konstaterar att detta inte håller längre. Om vi ska kunna konkurrrera med andra länder, som satsar minst lika mycket som vi gör på kunskapsintensiv verksamhet, måste vi våga specialisera oss, både geografiskt och verksamhetsmässigt. Vi måste våga välja bort vissa saker, för vi kan inte längre satsa på allt. Ta vara på varje människans kompetens, kreativitet och engagemang De mänskliga resurserna i Sverige används inte idag till sin fulla potential. Här behövs förbättringar, bl a inom ledarskap, arbetsorganisationer och myndighetsutövning. Vi behöver också ett transfererings- och skattesystem som ger incitament till arbete och entreprenörskap och delaktighet i samhället. Frågor som måste lösas är till exempel hur komma till rätta med segregationen i Sverige. Vi har också, trots att vi rankas som landet med bästa hälsa och högsta lyckoindex, den näst största andelen sjukskrivna i Europa. Varför blir vi sjuka och utbrända, när vi samtidigt är lyckliga och friska? I Sverige är det färre som startar och driver företag än i de flesta av våra viktigaste konkurrrentländer. Vilka förändringar behövs för att fler ska våga ta det steget? De två andra avgörande vägvalen är: Acceptera och dra nytta av globaliseringen samt kraftsamla kring framtidens investeringar. Teknisk Framsyn drivs av IVA, Industrifonden, KK-stiftelsen, LO, Nutek, svenskt Näringsliv, Vinnova och Vetenskapsrådet. Läs mer på www.tekniskframsyn.nu
Flera projekt på en gång för Arexis Redan om något år kan det finnas en hudkräm ute på kosmetikamarknaden som innehåller en helt ny substans från Göteborgsföretaget Arexis. Om krämen gör succé ska intäkterna finansiera den fortsatta utvecklingen av de läkemedel mot hudsjukdomar, diabetes och reumatism, som Arexis håller på med. Arexis ser med tillförsikt på framtiden, för bolagets recept för framgång är att inte lägga alla ägg i samma korg. Vår styrka är att vi driver flera projekt på en gång och att de är inom olika segment. De har olika potential, olika risk och de har olika lång tid kvar till marknaden, säger vd Lennart Hansson, här i ett av sina splittternya labb tillsammans med Anna Ramne, senior scientist biology. Vi har en diversifierad produktportfölj med både egna och andras produkter - det är vår väg till framgång. Faktaruta Vd Lennart Hansson Ägare Industrifonden, SEB Företagsinvest, 3i och Innovationskapital m fl Verksamhet Läkemedelsutveckling Industrifondens investering Fem milj kr i konvertibelt lån vid starten 2000, 15 milj kr i ägarkapital 2003 Läkemedelsutveckling är något som tar lång tid och kostar väldigt mycket pengar. Snabbspåret till marknaden med en substans för kosmetikaindustrin är vårt sätt att komma runt det, säger Lennart Hansson, Arexis vd med ett mångårigt förflutet från KabiGen och Astra Zeneca. Eftersom Arexis har ingått ett samarbetsavtal med ett av världens största kosmetikaföretag med en potentiell andel på 10 procent av världsmarknaden, har Lennart Hansson fog för sin optimism. Substansen, som ska ingå i hudkrämen, är en originalupptäckt från Arexis. Förutom att göra huden mjuk, har den även visat sig kunna påverka psoriasis och andra inflammatoriska hudsjukdomar. Tanken är att fortsätta utvecklingen för att få fram ett läkemedel mot hudinflammationer. En hudkräm kan kommersialiseras mycket snabbare än ett läkemedel, säger Lennart Hansson. Den ska generera intäkter som kan finansiera utvecklingen av läkemedlet. Genen bakom diabetes Arexis bildades 1999 av fyra forskare inom olika specialiteter, men med ett gemensamt: en passsion för att förstå de komplexa, svåra folksjukdomarna. I sin forskning försöker de hitta de gener som påverkar sjukdomarna. Därefter är tanken att utveckla läkemedel mot dessa sjukdomar. Det har hittills varit ganska lyckosamt. Grundarna har t ex hittat viktiga gener som påverkar utvecklingen av folksjukdomar som diabetes och reumatism. Lyckas man ta fram ett effektivt läkemedel mot dessa sjukdomar är framgången given, eftersom dagens mediciner har stora begränsningar. Bolaget har totalt 113 olika patent och flera möjliga produkter. Man har byggt upp en mycket kompetent organisation med erfarenhet från biotech- och läkemedelsindustrin. Många av de 26 anställda är disputerade forskare. Och fler ska de bli. Arexis flyttade i höstas in i splitternya lokaler med plats för upp till 80 anställda i Göteborgs nya bioteknikhus, beläget alldeles intill Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bland grannarna finns t ex nobelpristagaren Arvid Carlssons bolag. Ett perfekt läge, tycker Lennart Hansson. Vi har egna, fina laboratorier här och vi har gångavstånd till Sahlgrenska, där flera av våra medicinska rådgivare arbetar. Vinst inom två år Sedan starten har Arexis tagit in totalt 121 miljoner kronor i riskkapital. Bland ägarna finns flera stora riskkapitalbolag, hur går det? Det går utmärkt, svarar Lennart Hansson. De ger oss ett bra nätverk och de balanserar varandra. Jag skulle definitivt inte vilja sitta med en enda, nervös riskkapitalist som ägare. Arexis tog in pengar senast 2003. Man räknar med att behöva ta in mer pengar 2005, sedan är det vinst som gäller. - Vi räknar med att ge vinst inom två år, säger Lennart Hansson. Då ska vi ha fått ut två produkter på marknaden - förutom hudkrämen även en medicin mot cystisk fibros.
P ANELEN För ett år sedan uppgav 74 procent av riskkapitalbolagen i Riskkapitalföreningens kvartalsrapport att det fanns många tillräckligt intressanta investeringsobjekt. Idag är motsvarande siffra nere på 56 procent. Varför finns det färre intressanta projekt idag att investera i än för ett år sedan? Tom Berggren vd, Svenska Riskkapitalföreningen Åren av lågkonjunktur och börsnedgång samtidigt som den offentliga såddfinansieringen skurits ned har minskat flödet av bolag som fått en första finansiering och sedan kontaktar riskkapitalbolagen. Sverige måste skapa incitament som stimulerar till investeringar. Om privatpersoner och riskkapitalfonder ges samma möjligheter som aktiebolag att skjuta på kapitalvinstbeskattningen och förlustavdrag införs, skulle fler vilja investera även i tidiga skeden. Då skulle även antalet intressanta investeringsprojekt öka. Katarina Segerborg, vd, Iteksa Venture AB Psykologi kan vara en förklaring till att det är få goda projekt. Det är inte så många entreprenörer som kännner sig uppmuntrade att söka riskkapital och bygga företag då hela omvärlden talar om att det är omöjligt att attrahera kapital och att de flesta misslyckas. En annan Adressändring Ändra mina uppgifter enligt nedan Stryk mig ur registret Skicka nyhetsbrevet till den person som anges nedan Namn Företag Adress Postadress Telefon E-post Skicka dina ändringar till Industrifonden via fax: 08-587 919 50 mail: iw@industrifonden.se post: Industrifondennytt Box 1163, 111 91 Stockholm förklaring kan vara att det tar tid att få fram livskraftiga företag och att vi fortfarande lider av boomen 2000 då alltför många kom fram allt för tidigt. Dag Sigurd, affärsområdeschef IT, Industrifonden Det skrivs så mycket om svårigheten för företag att få kapital. Det gör att vissa entreprenörer inte ens försöker söka kapital. En annan orsak kan vara att man haft dåliga erfarenheter av riskkapitalister tidigare och därför försöker finansiera verksamheten på annat sätt. Slutligen skulle det kunna vara så att marknaden för närvarande är dränerad på goda idéer efter det att IT-bubblan spruckit. Carl Christensson, chef, SEB Företagsinvest Återväxten av nya företag har varit låg under en tid. Detta har gjort att det totalt sett finns färre investeringsobjekt. Det är främst en effekt av recessionen som varit. Vi upplever dock inte att kvalitén i de bolag som finns idag är sämre, snarare tvärtom. Vad gäller värdering och utveckling i företagen har marknaden börjat visa tecken på återhämtning. Glädjande är att allt fler trade sale diskussioner nu förs och att bolagen i dessa får gehör för sitt teknologivärde och inte bara uppnådd marknadsposition. Lars Öjefors ny ordförande i CONNECT Industrifondens vd Lars Öjefors har utsetts till ny ordförande för CONNECT Sverige. Han efterträder Christer Zetterberg, tidigare VD för Volvo, som har varit ordförande sedan starten 1998. - Christer Zetterberg har betytt otroligt mycket för CONNECTs framgångar i Sverige. Vi deltog i en studieresa till San Diego som IVA och Svenska Riskkapitalföreningen ordnade 1997. Där såg vi möjligheterna som deras CON- NECT-verksamhet kunde erbjuda Sverige och tog initiativ till att bygga upp ett liknande entreprenörsnätverk här hemma, säger Lars Öjefors. Idag finns CONNECT-nätverk på 19 universitets- och högskoleorter i landet. Över 2300 erfarna personer i dessa nätverk från tjänsteföretag, industriföretag och universitet hjälper kostnadsfritt entreprenörer att paketera högteknologiska idéer till bärkraftiga nya tillväxtföretag. Över 160 nya tillväxtföretag får hjälp varje år. Lars Öjefors har varit vice ordförande i CONNECT Sverige sedan starten 1998 och har deltagit aktivt i uppbyggnaden av verksamheten. - En viktig utmaning för CONNECT Sverige framöver blir att göra vårt arbete mer synligt. CONNECT är, trots att vi finns över hela Sverige, fortfarande ganska okänt. Det ska vi ändra på, säger Lars Öjefors. Industrifonden stödjer Venture Cup Venture Cup Öst har just delat ut priserna i Steg 2 i sin tävling om bästa affärsplan. Det är unga företag med ursprung från universitet och högskolor som tävlar. Steg 2 handlar om att skriva bästa marknadsplan. Bland de tio vinnarna märktes X-Pak från Stockholms universitet, som utvecklat en helt ny förpackning för cd-skivor. Industrifonden var värd för evenemanget.
B-post. Porto betalt Box 1163, 111 91 Stockholm, Vasagatan 11 Telefon: 08-587 919 00, Telefax 08-587 919 50 E-post: info@industrifonden.se, www.industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Produktion: Pharos Executive Partners Tryck: Tryckeriet Åsbrink Grafiska AB VR-teknik ger bättre kirurger Att en kirurg tränar i en simulator innan han eller hon ger sig i kast med sin första patient, borde vara vardagsmat på alla sjukhus kan man tycka. Men så är inte fallet. Det ska det dock bli ändring på, tycker Anders Hyltander, kirurg och grundare av det lilla Göteborgsföretaget Surgical Science. Bolaget har utvecklat en simulator baserad på Virtual Reality, eller VR-teknik. Den av avsedd för s k titthålskirurgi, där kirurgen utför operationen med instrument och en kamera som förs in i kroppen. Kirurgen kan inte se operationsområdet med blotta ögat, utan ser vad han/hon gör på en skärm. Precis så fungerar Surgical Sciences simulator, som är tänkt att användas när kirurger ska utbildas och tränas i denna teknik. Man använder samma typ av instrument som i verkligheten och tittar på en liknande skärm, där operationsområdet visas antingen i filmade eller dataanimerade sekvenser. Man kan till och med känna motstånd när man rör instrumentet. Finessen är att träningen kan ske utan att ta dyrbar tid i operationssalen i anspråk, eftersom utrustningen kan placeras i vilket rum som helst. Träningen kan också skräddarsys för olika svårighetsgrader och anpassas efter kirurgens förkunskaper. Dessutom går det att mäta resultat och jämföra olika elevers prestationer med varandra. get och dess produkt LapSim. - Det är en stor fördel för mig att vara kirurg själv när jag träffar våra kunder, berättar Anders Hyltander. Jag vet ju precis vilka behov som finns på marknaden. Vi anpassar våra produkter efter detta. Surgical Science hör till pionjärerna på marknaden och har hittills lanserat tre produkter. Ett system för grundläggande träning i titthålskirurgi, där man bl a får träna sig i att sy. Det finns också system för träning av gynekologiska ingrepp och galloperationer. Tekniken har stora möjligheter och går att använda för alla typer av operationer där man tittar på skärm. Och försäljningen har kommit igång. 2001 sålde man 10 licenser. 2003 var man upp i 100. Kunder i hela världen Kunder finns inte bara i Sverige utan redan i USA, Europa och Asien. Kostnaderna är dock stora för denna typ av utveckling och därför är bolaget fortfarande beroende av kapital från ägarna. - Vi har hittills tagit in ca 39 miljoner kr i riskkapital, berättar Anders Hyltander, och vi räknar med att det ska räcka tills vi visar positivt kassaflöde nästa år. Största ägare är Scandinavian Life Science Ventures med 47 procent. Göteborgs Universitet Holding äger 28 procent och Industrifonden 15. - Allt talar för att behovet av denna sortens träningsredskap kommer att öka i framtiden, säger Staffan Ekberg, investeringsansvarig på Industrifonden. Tack vare avancerad teknik och intensiv bearbetning av marknaden har Surgical Science idag en tätposition i området. Säkrare för patienten - Titthålskirurgin kräver nya träningsmetoder, säger Anders Hyltander. Med vår teknik får vi fram en kompetent kirurg snabbare och billigare än tidigare. Dessutom blir det säkrare för patienten. Surgical Science grundades 1999 av Anders Hyltander och tre skickliga utvecklingsingenjörer med bakgrund från VR-bolaget Prosolvia. För drygt två år sedan hoppade Anders av kirurgkarriären för att satsa helhjärtat på bola- Med hjälp av den senaste Virtual Reality-tekniken kan blivande kirurger lära sig titthålskirurgi snabbare och säkrare. Surgical Science har utvecklat en simulator, där instrument och bildskärm är precis likadana som vid en riktig operation. Det enda som saknas är patienten.