Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

Relevanta dokument
TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Lösningar till övningar i Reglerteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Reglerteknik AK. Tentamen kl

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Överföringsfunktion 21

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Cirkelkriteriet (12.3)

EL1010 Reglerteknik AK

Övning 3. Introduktion. Repetition

Reglerteknik AK Tentamen

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Nyquistkriteriet, kretsformning

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSIU61: Reglerteknik

A

Sammanfattning TSRT mars 2017

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Fjärde upplagan och tredje upplagan (båda 2006)

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Övningar i Reglerteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

För ett andra ordningens system utan nollställen, där överföringsfunktionen är. ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω0

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteori. Föreläsning 12. Torkel Glad

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Transkript:

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp --5. (a) Statiska förstärkningen (), och ( ) [ ( )]. ( ) [ 4 +4 ] +4 + 4 + () 5 (b) Systemet står på observerbar kanonisk form, så vifår direkt att ( ) 3 +5. Polerna ges av + +9, så polerna är och 9. + +9 Nollställena ges av 3 + 5, så systemet har ett nollställe i 5. (c) Det slutna systemets poler ges av + ( ), och här är kretsförstärkningen ( ). ( +)( +) + ( +)( +) Använd Rouths algoritm: Rouths tablå blir ( +)( +)+ 3 +3 + + 3 3 så enligt Rouths sats har systemet två poler i HHP instabilt.. (a) Systemet är en minimal realisation om det är både styrbart och observerbart. Styrbarhets- och observerbarhetsmatriserna blir 3 vilka båda har full rang. Alltså är tillståndsbeskrivningen en minimal realisation. (Systemet står på styrbar kanonisk form, så styrbarheten kan konstateras också utan att använda.) + (b) Öppna systemet är ( ) ( )(fåsenkelt ty systemet på styrbar + kanonisk form), så med + blir det slutna systemet ( ) ( ) ( ) + ( ) ( ) där ( )det( + ) det ++ +(+ ) + Här är ju och 5,så ( ) + +5 + ( +5) ( +)( +5) + (c) Överföringsfunktionen från till blir exakt samma för ˆ + och för +,så ( ) blir samma som i (b). Vektorn

ˆ är skattningen av tillståndsvektorn,ochdenbestäms av observatören. Förutsatt att väljs så att observatören blir stabil, så kommer skattningsfelet ˆ att avta och gå mot noll när. 3. (a) Kretsförstärkningen blir ( ) ( ) ( ). (b) Överföringsfunktionen från till är känslighetsfunktionen ( ). (c) Överföringsfunktionen från till är (se t.ex. ekvation (6.) i kursboken) den negativa komplementära känslighetsfunktionen ( ). (d) Enligt resultat 6. gäller att det slutna systemet är garanterat stabilt ifall Δ ( ) för alla ( ) 4. (a) Inför beteckningarna + + Vi har att ( ) ( ), och ( )fås från tillståndsekvationens lösning: ( ) () + ( ) ( ( )+ ( )) I detta fall, med () och ( ) ( ),får vi ( ) () () För att bestämma utnyttjar vi att [ ]( ), vilket ger + och därmed ( +) ( +) + ( +) ( +) + ( +) ( +) + ( +) + ( +) ( ) ( + ) ( ) ( ) ( + ) ( ) ( ) (Detta beror påatt () är en icke observerbar vektor från, d.v.s. () () vilket visas lätt.)

(b) Överföringsfunktionen blir ( ) ( ),så ( ) + ( +) + ( +) (c) Det slutna systemets överföringsfunktion från till blir ( + ) +(+ ) ++ ++ + ++ +(+ ) ++ + +3+ + +(+ ) ++ Genom att välja och såatt + blir överföringsfunktionen från till noll. Det som händer är att man med tillståndsåterkopplingen (från ) formar det slutna systemets -matris (d.v.s. ) såattdet styrbara underrummet från precis sammanfaller med det icke observerbara underrummet sett från. 5. (a) Falskt (den beror endast på parametern ); (b) Sant; (c) Falskt (Resultaten.6 och.7); (d) Sant (använd polplacering och lägg en pol i ocheni ); (e) Sant (i rotorten för det slutna systemets poler blir :s poler startpunkter och :s nollställen blir ändpunkter, och när växer går polerna mot ändpunkterna, varav minst en är i HHP). 6 (a) Villkoret för självsvängning är att ( ) för något,som dåär självsvängningens vinkelfrekvens. Från Bodediagrammet får vi att Nyquistkurvan skär negativa reella axeln i för 3 rad/min. För att få ( 3) måste alltså 9. Självsvängningens vinkelfrekvens är alltså 3 rad/min, vilket svarar mot en periodtid på 4 minuter. Detta kan jämföras med den verkliga celldelningscykelns 3 periodtid som är av storleksordningen en timme. (b) Det är inte möjligt att åstadkomma en självsvängning med bara två komponenter under de givna förutsättningarna. Motivering : Det slutna systemets poler ges av + ( ) + ( ) ( ) ( + )( + )+ +( + ) + + 3

Alla koefficienter är strikt positiva så polerna ligger strikt i vänster halvplan, d.v.s. de kan omöjligen ligga på Im-axeln, vilket är en förutsättning för att en självsvängning ska uppstå. Motivering : Ett villkor för självsvängning ska uppstå är att Nyquistkurvan går genom punkten, d.v.s. att ( ). Här blir arg ( )arg +arg ( )+arg ( ) arg( + ) arg( + ) arctan arctan Nyquistkurvan skär alltså aldrig negativa Re-axeln. (Under generellare förutsättningar kan dock ett återkopplat system med två komponenter fås att självsvänga.) [Modellen i denna uppgift hittar du t.ex. i Kapitel 6 i Henning Schmidts doktorsavhandling Design and Analysis of Feedback Structures in Chemical Plants and Biochemical Systems, KTH, 4, och artikeln i Identifying Feedback Mechanisms Behind Complex Cell Behavior, av Henning Schmidt och Elling Jacobsen, i IEEE Control Systems Magazine Vol. 4 nr 4, 4. Mer om celldelning (t.ex. hos Xenopus-ägg) kan du läsa i The Cell, av Alberts et al., Garland Publishing, Inc.] 7. (a) För bandbredden på det slutna systemet gäller ( ) (). ++ ( + ) +(+ ) ( + ) +(+ ) (+ ) ( ) 9 Fasen för blir arg ( )arg arg( ++ ) arg( + ) arctan 4 radianer 45 (b) Det relativa modellfelet för blir + Δ ++ (c) Nyquistkurvan för kretsförstärkningen sammanfaller med den negativa imaginära axeln. Fasmarginalen är alltså 9. Tar man med det verkliga uttrycket för i kretsförstärkningen, ( ), så ser man att för rad/s ( ) ( ) () ( ) 9 4

Alltså skär den verkliga Nyquistkurvan enhetscirkeln för någon frekvens som är mindre än rad/s. Vidare har vi att arg ( )arg ( )+arg ( ). Fasen för är alltid negativ, och därför blir den verkliga fasmarginalen mindre än den nominella. 5