GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD LÄROPLAN NÄRVÅRDARE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD LÄROPLAN NÄRVÅRDARE ÅLANDS VÅRDINSTITUT Fastställd av direktionen 6.6.2000

INNEHÅLL 1. FÖRORD...3 2. UTBILDNINGENS STRUKTUR...4 3. MÅL FÖR UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD...5 4. GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH PRINCIPER FÖR UTBILDNINGEN...6 4.1 Grundläggande värden...6 4.1.1 Utbildningen...6 4.1.2 Vården...7 4.1.3 Hälsa...7 4.1.4 Kunskap...7 4.2 Centrala principer...8 4.2.1 Studerande i centrum...8 4.2.2 Valfrihet och flexibilitet...8 4.2.3 Kontakter till arbetslivet och bildande av nätverk...8 4.2.4 Kontinuerlig utvärdering...9 4.3 Aktuella teman i utbildningen...9 4.3.1 Hållbar utveckling och miljöfostran...9 4.3.2 Kultur och internationalisering...9 4.3.3 Teknologi...10 4.3.4 Företagsverksamhet...10 5. STUDIERNAS UPPBYGGNAD...11 5.1 Ämnesfördelning läsår 1-2...12 5.2 Gemensamma studier...13 5.3 Fritt valbara studier...14 5.4 Yrkesämnen...22 6 UTVÄRDERING OCH STUDIEHANDLEDNING...25 6.1. Utvärdering...25 6.2. Studiehandledning...25 7 LÄROAVTALSUTBILDNING...28 2

1. FÖRORD Läroplanens uppgift är att förmedla information till de studerande så att de kan planera sina studier. Den skall fungera som hjälpmedel vid planeringen, utvecklingen, utvärderingen av undervisningen samt vid säkerställandet av undervisningens kvalitet. Läroplanen ger också arbetslivet och övriga intressegrupper information om vilka utbildningens mål är och vilken undervisning som erbjuds. Dessutom är läroplanen också ett redskap för samarbete och utvecklingsarbete. De förändrade behov som idag finns inom hälso- och sjukvården samt inom socialvården är bakgrund till att utbildningsprogrammet för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdarexamen, har vuxit fram. Examen för närvårdarutbildningen vid Ålands vårdinstitut följer de riksomfattande grunderna för läroplanen som grundar sig på följande lagstiftning: Lag om yrkesutbildning 98/630, Förordning om yrkesutbildning 98/811, Lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 98/631 och Förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning 98/812. Enligt Förordning (Nr 3/1996) Ålands författningssamling skall social- och hälsovårdsutbildning som ges på Åland fylla samma krav som motsvarande utbildningen i riket. På grund av detta har läroplanen utarbetats även för de regionala behoven och grundar sig därmed på Landskapslagen om utbildning efter grundskolan 852/1997) och Förordning som social- och hälsovårdsutbildning i landskapet Åland (3/1996). En examen som avlagts inom den yrkesinriktade grundutbildningen och som till sin omfattning är minst tre år, ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor (UVM:s beslut 30.12.1998, 18/011/98) och universitet (Universitetsförordningen 115/98, 12 ). Beroende av hur de valbara studierna utnyttjas kan utbildningen också ge behörighet för högskolestudier i Sverige. Examen registreras hos Rättskyddscentralen för hälsovården på det sätt som föreskrivs i Lagen om utövande av yrke inom hälsovården (L559/1994) och i Förordningen om rättskyddscentralen för hälsovården (F1121/1992). Rättskyddscentralen för hälsovården övervakar yrkesövandet. 3

2. UTBILDNINGENS STRUKTUR Utbildning inom social- och hälsovården kan erhållas på olika nivåer. De studerande kan bygga på sin utbildning från en nivå till följande, från grundskolan till gymnasialstadiet och vidare till utbildning på yrkeshögskole- och högskolenivå. Grundexamen inom social- och hälsovårdbranschen, närvårdarexamen, omfattar enligt den riksomfattande läroplanen 120 studieveckor (3 år). Läroplanen är utformad så att den innefattar de ämnen som krävs för närvårdarbehörighet enligt den riksomfattande läroplanen och ger behörighet för fortsatta studier såväl i riket som vid vårdhögskolor i Sverige. HÖGSKOLEEXAMEN 160 SV YRKESHÖGSKOLE- EXAMINA 140 180 SV SPECIALYRKES- EXAMINA GYMNASIET 3 ÅR Studentexamen YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, Närvårdare, 120 sv YRKESEXAMINA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 9 ÅR Figur 1. Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, samt dess placering i utbildningssystemet. Examens namn är grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare. Examen innefattar åtta utbildningsprogram av vilka varje studerande i studiernas sista stadium väljer ett. Utbildningsprogrammen kompletterar de studerandes övergripande kunskaper med specialkunskaper. 4

Utbildningsprogrammen från de riksomfattande läroplandsgrunderna är följande: utbildningsprogrammet för akutvård utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg utbildningsprogrammet för mun- och tandvård utbildningsprogrammet för handikappomsorg utbildningsprogrammet för äldreomsorg utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering 3. MÅL FÖR UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen ställs inför utmaningar i och med ständiga förändringar i samhället; antalet åldringar ökar och den arbetsföra befolkningens medelålder stiger. Samhället kommer att ha begränsade ekonomiska resurser och antalet utslagna i samhället ökar. Komplexa och nya folkhälsoproblem uppstår. Internationaliseringen i samhället och den snabba vetenskapliga och teknologiska utvecklingen ställer även nya krav på både utbildning och vårdverksamhet. Utbildningens mål är att stödja den studerandes utveckling så att hon/han, beroende på utbildningens längd och innehåll: tillägnar sig sådana kunskaper och färdigheter som utgör grunden för hur man arbetar i olika miljöer inom social- och hälsovården, både självständigt och som medlem i multiprofessionella arbetsgrupper ökar sin självkännedom, inlevelseförmåga, samarbetsförmåga och sin medvetenhet om det etiska ansvaret så att hon/han kan bemöta sina patienter, deras anhöriga och övriga som deltar i vården stimuleras att utveckla ett kritiskt flexibelt arbetssätt så att hon/han kan medverka till förändrings- och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården förstår att kunskap är föränderlig och att hon/han är tvungen att inrikta sig på ett livslångt lärande och att hela tiden vidareutvecklas i sitt arbete 5

Efter avlagd examen har de studerande färdigheter och kunskaper så att de kan finna sin plats i arbetslivet och klara av olika uppgifter inom sin bransch också när förhållandena förändras. De studerande inser betydelsen av ett livslångt lärande för att bibehålla och utveckla sin yrkesskicklighet. Genom samverkan med näringslivet och arbetsplatser ser man till att utbildningen anpassas till arbetslivet och görs tidsenlig. Obligatorisk inlärning i arbetet samt obligatoriska studier i företagsverksamhet främjar möjligheterna att finna sysselsättning och att börja med självständig yrkesutövning. 4. GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH PRINCIPEN FÖR UTBILDNINGEN 4.1 Grundläggande värden 4.1.1 Utbildningen Utbildningen syftar till att skapa en yrkesidentitet som grundar sig på de etiska värden som gäller inom social- och hälsovården. Dessa värden innefattar människan och samhället, och ger förutsättningar för individen att växa genom fostran och reflektion. De etiska värdena, som betonar att människan är en helhet av kropp, själ och ande, har sin grund i en humanistisk syn på människan. Människan är unik och okränkbar. Hon visar respekt för sina medmänniskor och är tillåtande och tolerant i sina åsikter. Utbildningens uppgift är att verka för alla människors lika värde, oberoende av etnisk, social eller ekonomisk bakgrund samt ålder eller kön. Denna människosyn bör återspegla sig i bemötande av patienten och de anhöriga samt de övriga som deltar i vården. 6

4.1.2 Vården Vården innefattar ett känslomässigt och etiskt ställningstagande som innebär att bry sig om, att känna omsorg för medmänniskan. Vården baserar sig på relationer och interaktioner. Målen med vård, omsorg och rehabilitering är att hjälpa individen: att återvinna, upprätthålla och befrämja hälsa att förebygga ohälsa att tillgodose behov och livsfunktioner där dessa sviktar att utveckla egna resurser till minskat lidande Vården stävar till ett gott liv, eller om detta inte är möjligt, till en fridfull och värdig död. 4.1.3 Hälsa Hälsa är individuell, dynamisk och kulturbunden. Hälsa kan påverkas av kunskap och goda vanor. Insikten om den egna hälsans värde kan öka individens motivation att göra personliga val. Individen tar själv ansvar för sitt liv och sina val. 4.1.4 Kunskap Kunskap är personlig och föränderlig. Undervisningen bygger på en dynamisk och helhetsbetonad kunskapssyn. När individen reflekterar och blir medveten, blir kunskap personlig och kan ge upphov till nya erfarenheter och vidgad horisont. Kunskap är växt. Varje studerande tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En god inlärning förutsätter: studerandens egen aktivitet, ansvar och medbestämmande att undervisningen är verklighetsförankrad att ämnets struktur tydliggörs, så att förutsättningar för sammanhang skapas ett tillåtande klimat som inbegriper krav och självkontroll (lagar, förordningar samt direktiv följs) att undervisningen är varierande 7

4.2 Grundläggande principer 4.2.1 Studerande i centrum Utbildningen strävar efter att skapa en gynnsam atmosfär för inlärning, mognad och yrkesmässig växt. Den skall stärka de studerandes självkänsla och utveckla deras kommunikativa och sociala kompetens. Detta sker genom att beakta de studerandes särskilda behov och genom att varje studerande själv tar ansvar, planerar sitt arbete och gör egna val. De studerande utvärderar kontinuerligt sin personliga och yrkesmässiga utveckling. En särskild handlingsplan för studerande med läs- och skrivsvårigheter finns utarbetad. 4.2.2 Valfrihet och flexibilitet Valfrihet och flexibilitet medför att individers olikheter, livssituation och arbetslivets föränderliga krav kan beaktas. Individens förmåga till självständiga beslut, dennes självkänsla och starka sidor utvecklas. Valfriheten utökas genom att samarbete mellan läroanstalter ökar och planeringen anpassas regionalt. Möjligheter till studier utomlands, studier vid andra skolor liksom studier på andra tider än ordinarie skoltid, bidrar ytterligare till detta. Tidigare studier kan efter anhållan räknas till godo om mål och innehåll överensstämmer med skolans läroplan. 4.2.3 Kontakter till arbetslivet och bildande av nätverk Genom inlärning i arbetet och med gemensamma projekt kan samarbetet mellan utbildning och arbetsliv stärkas. För att förverkliga undervisningen i ett föränderligt och globalt samhälle, behöver skolan internationella nätverk och samarbete med forsknings- och utvecklingscenter. Detta förutsätter tillgång till och kunskap om modern informationsteknologi. 8

4.2.4 Kontinuerlig utvärdering Studerande och lärare utvärderar kontinuerligt studiehelheten och inlärning i arbete för att säkra utbildningens kvalitet. Utbildningen i sin helhet utvärderas i relation till läroplanens mål. Syftet med utvärderingen är att kunna utveckla undervisningen och dess innehåll. 4.3 Aktuella teman i utbildningen Åland är ett skärgårdssamhälle. Det är ett örike med säregen natur och en speciell kultur. Åland har självstyrelse, är demilitariserat och har långa traditioner inom internationell sjöfart. De teman som speciellt poängteras i utbildningen vid Ålands vårdinstitut är miljöfostran samt kultur och internationalisering. I den riksomfattande läroplanen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, betonas följande teman: hållbar utveckling och miljöfostran, jämställdhet, internationalisering, företagsamhet, teknologiutveckling, arbetarskydd och hälsa. Dessa teman förverkligas i undervisningen utgående frän regionala och lokala behov. 4.3.1 Hållbar utveckling och miljöfostran Miljön är ett angeläget tema för det åländska samhället med sin säregna och sårbara natur. Det är viktigt att redan under utbildningen få ta del av både det lokala och globala miljöarbetet. Detta skapar möjlighet till förståelse och intresse för att aktivt påverka sin miljö. Samarbetet mellan miljö och hälsa är centralt inom utbildningen. 4.3.2 Kultur och internationalisering I det åländska samhället har man kraftigt betonat betydelsen av en kulturell identitet. Arbetet inom social- och hälsovård kräver en särskilt god kunskap och medvetenhet om kultur och traditioner. Den nutida teknologins utveckling och folkens rörlighet leder till att olika kulturer dagligen möts. Detta kräver en egen stark kulturell identitet kombinerad med gedigen kännedom om andra kulturer och respekt för olika traditioner. 9

Social- och hälsovården är ett område i stark utveckling. Det är nödvändigt att vidga vyerna och få erfarenheter också från andra kulturer och länder. För att garantera mångsidighet och kvalitet, speciellt i den praktiska yrkeskunskapen, är strävan att alla studerande skall ges möjlighet att göra en praktikperiod utanför Åland. Detta sker som en del av studierna i samarbete med motsvarande skolor huvudsakligen Norden. Under dessa praktikperioder har den studerande rätt till bibehållna studiesociala förmåner. 4.3.3 Teknologi Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsplatsernas karaktär. Utbildningen har som mål att studerandena skall behärska den moderna tekniken på sitt eget område samt kontinuerligt utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. 4.3.4 Företagsamhet Sysselsättningen och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibla attityder och företagsamhet. Företagsamheten innebär att de studerande skall bli driftiga, samvetsgranna och kreativa medlemmar i sin arbetsgemenskap samt orädda och uppslagsrika arbetstagare och yrkesutövare som värdesätter sitt arbete. 5. STUDIERNAS UPPBYGGNAD Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ger kompetens för arbete i olika verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovård. Grundstudierna består av gemensamma studier, fritt valbara studier och yrkesinriktade studier. I alla skeden av utbildningen framhålles vikten av hänsyn till individens kulturella bakgrund och etiskt förhållningssätt. I grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår dessutom minst 29 studieveckor inlärning i arbete. Fem studieveckor av inlärning i arbete ingår i var och en av de tre studieenheter som tillhör de gemensamma yrkesinriktade studierna, totalt 15 studieveckor. 10

I utbildningsprogrammet ingår minst 14 studieveckor inlärning i arbete. I grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår ett lärdomsprov som omfattar minst två studieveckor. Målen för lärdomsprovet och studieveckorna ingår i utbildningsprogrammets studier. Till grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår även yrkesprov i de yrkesinriktade studierna. Vuxenutbildning grundar sig på samma läroplansgrunder, men den tillämpar principer för fristående examina. De fristående examina grundar sig i Lagen om yrkesinriktade vuxenutbildning (631/98) och Förordningen om yrkesinriktade vuxenutbildning (812/98). För syfte, mål och övriga grunder för fristående examina hänvisas till läroplansgrunderna (Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999:141-145). YRKESINRIKTADE STUDIER YRKESÄMNEN 50 sv Stöd för utveckling och handledning Vård och omsorg Rehabilitering 16 sv 22 sv 12 sv YRKESINRIKTADE STUDIER PER UTBILDNINGSPROGRAM 40 sv Utbildningsprogrammet för akutvård Utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och ungdom Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård Utbildningsprogrammet för handikappomsorg Utbildningsprogrammet för äldreomsorg Utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering Figur 2: Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare GEMENSAMMA STUDIER 24-29 sv FRITT VALBARA STUDIER 1-6 sv Läroplanen vid Ålands Vårdinstitut bygger på Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder (Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999). Utbildningen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, består av 90 sv yrkesinriktade studier (50 sv gemensamma yrkesinriktade studier + 40 sv utbildningsprogram), 24-29 sv gemensamma studier och fritt valbara studier. Här följer en beskrivning av de tre delarna: 11

Gemensamma studier Fritt valbara studier Yrkesämnen 24-(29) * sv 1-(6) * sv 90 sv TOTALT: 120 sv * Siffra inom parentes innebär ett tillägg av fritt valbara studier i svenska och matematik, 5 studieveckor, alternativt praktikprojekt, 5 studieveckor. Antalet fritt valbara är därigenom mindre än i riket. Ökat antal studier i svenska och matematik erbjuds vid Ålands vårdinstitut för att ge högskolebehörighet i Sverige. 5.1 Ämnesfördelning läsår 1-2 Ämne/kurs Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor Gemensamma studier 14-(15)* 10-(14* - 24-(29)* Svenska 2(1)* 2(2)* - 4-(7) * Engelska 2 2-4 Finska/tyska 1 - - 1 Matematik 3 1(2)* - 4-(6) * Fysik/kemi - 2-2 Samhälls-, arbetslivskunskap och företagsverksamhet 1 2-3 Idrott och hälsa 1 1-2 Miljökunskap 1 - - 1 Datakunskap 1 - - 1 Filosofi och etik 1 - - 1 Människor och kulturer 1 - - 1 Fritt valbara studier (1)* 1-(5)* - 1-(6)* Konst och kultur - 1-1 Praktikprojekt (1)* (4)* - (5)* Yrkesämnen 25 25 40 90 Stöd för utveckling och handledning 16 - - 16 Vård och omsorg 9 13-22 Rehabilitering - 12-12 Utbildningsprogram - - 40 40 Antal studieveckor 40 40 40 120 12

* Siffra inom parentes innebär ett tillägg av fritt valbara studier i svenska och matematik, 5 studieveckor, alternativt praktikprojekt, 5 studieveckor. Antalet fritt valbara studier är därigenom mindre än i riket. Ökat antal studier i svenska och matematik erbjuds vid Ålands vårdinstitut för att få högskolebehörighet i Sverige. 5.2 Gemensamma studier Dessa studier omfattar 24 obligatoriska och 5 valbara studieveckor. Gemensamma studier syftar till att kontinuerligt stödja och förstärka studerandes bildning på området och skall ingå i yrkesstudierna i den utsträckning som examen och yrkesskickligheten kräver. Målen för dessa studier ingår därmed i målen för de yrkesinriktade studierna. För målbeskrivning av gemensamma studier hänvisas till läroplansgrunderna (Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor Svenska 2(1) * 2(2) * - 4-(7) * Engelska 2 2-4 Finska/tyska 1 - - 1 Matematik 3 1(2) * - 4- (6) * Fysik/kemi - 2-2 Samhälls-, arbetslivskunskap och företagsverksamhet 1 2-3 Idrott och hälsa 1 1-2 Miljökunskap 1 - - 1 Datakunskap 1 - - 1 Filosofi och etik 1 - - 1 Människor och kulturer 1 - - 1 totalt 14-(15)* 10-(14)* - 24-(29)* Figur 3: Gemensamma studier 13

5.3 Fritt valbara studier Syftet med de fritt valbara studierna är att studerande har möjlighet att utveckla en bred yrkeskunskap och möjlighet att fördjupa sina kunskaper antingen inom vård eller inom ämnen som tangerar vård i form av praktikprojekt. De fritt valbara studierna kan också innebära att de studerande ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i svenska och matematik för att få behörighet för högskolestudier i Sverige. De valbara studierna utformas från utgående från förändringar och krav i samhället samt de studerandes individuella intressen. De fritt valbara studierna skall stödja övriga aktuella ämnen och gemensamma studier. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor Konst och kultur - 1-1 Praktikprojekt (1)* (4)* - (5)* totalt (1)* 1-(5)* - 1- (6)* Figur 4: Fritt valbara studier 5.4 Yrkesämnen De gemensamma yrkesinriktade studierna består av de tre helheterna stöd för utveckling och handledning, vård och omsorg, rehabilitering under läsår 1-2, samt ett utbildningsprogram under tredje läsåret. Syftet är att studiehelheterna stödjer varandra och möjliggör de studerandes personliga växt och förmåga att stödja, handleda, vårda, ge omsorg och habilitera/rehabilitera. Studierna fördelas enligt följande: Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor Stöd för utveckling och handledning 16 - - 16 Vård och omsorg 9 13-22 Rehabilitering - 12-12 Utbildningsprogram - - 40 40 Totalt 25 25 40 90 Figur 5: Yrkesämnen 14

Här följer övergripande målbeskrivningar för de olika studiehelheterna under läsår 1-2; vilka kurser som ingår i respektive helhet och dess omfattning i studieveckor. För utförligare beskrivning av de enskilda kursernas mål, innehåll, metoder, utvärdering etc. hänvisas till separata kursbeskrivningar. Dessutom presenteras det tredje läsårets olika utbildningsprogram i korthet. Stöd för utveckling och handledning: 16 sv Målet med studiehelheten är att: stödja de studerandes utveckling och mognad till professionella yrkesutövare genom att de når insikter om kunskapens och inlärningens samt kulturens betydelse för människan, de skaffar sig inlärningsfärdigheter och lär sig att identifiera sin egen tillväxt och utveckling, de ställer upp mål och tar själva ansvar för sin professionella utveckling. de studerande känner till hur social- och hälsovårdssystemet är uppbyggt dess historia, arbetsformer, syfte och värdegrund - de yrkesetiska principerna, samt dess betydelse för säkerställandet av välbefinnande och för förebyggande av sociala problem. de studerande är förtrogna med närvårdaryrkets historiska och samhälleliga bakgrund, uppbyggnad och yrkesskicklighetskrav. de studerande har kunskaper om människans psykiska, fysiska, sociala och moraliska utveckling samt om de viktigaste faktorer som påverkar utvecklingen, de skapar sig en uppfattning om hur den personliga hälsan, individers och gruppers hälsa kan främjas och upprätthållas genom interaktion med andra människor och omgivningen samt de kan tillämpa kunskaperna i arbetet. 15

de studerande känner till utgångspunkterna för arbete inom social- och hälsovårdsbranschen, utvecklar färdigheter i att planera, genomföra och utvärdera stöd och handledning riktat till klienter och patienter, i olika åldrar, samarbete med patient och anhöriga. De behärskar grunderna för patient-, klient- vård- och omsorgsarbete: att utarbeta och använda vård-, omsorgs-, fostrings- och serviceplaner och genomför detta på ett kvalitetsmedvetet sätt. 1. Social- och hälsovårdsområdet och studieteknik 4 sv Pedagogik: Studieteknik 1 Informationsteknologi Studiehandledning Social- och hälsovårdsområdet: 2 Social- och hälsovårdens uppbyggnad Yrkesetik: 1 Vårdetik 2. Stöd för utveckling och handledning 10 sv Grunderna för stöd och handledning: 3 Utvecklingspsykologi Psykologi Vård av den friska människan Vårdkultur Yrkesmässig interaktion: 1 Interaktion Stöd och handledning av tillväxt: 1 Hälsofostran Inlärning i arbete inom barnomsorg: 5 3. Vård- och omsorgsarbetets grunder 2 sv Introduktion i vårdlära: 2 Vård- och omsorgsarbetets teoretiska grunder Vård- och omsorgsplanering, dokumentation 16

Bedömning, nöjaktig nivå De studerande - känner till hur närvårdarexamen är uppbyggd och är förtrogna med kraven på yrkesskicklighet samt med de viktigaste författningarna som är förenade med närvårdaryrket - är villiga att lära sig yrkesfärdigheter samt studerar under ledning och tar ansvar för sin inlärning - söker utgående från erhållna direktiv information, använder bibliotek och datateknik för kunskapssökning samt producerar självständigt text med hjälp av datateknik - uttrycker sig muntligt och skriftligt på ett förståeligt sätt - känner huvuddragen i social- och hälsovårdssystemets uppbyggnad och är förtrogna med social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper - bemöter patienter med respekt och högaktar deras värderingar och kulturbakgrund samt fungerar så att de inte använder patientsituationer för att reda ut sina egna problem - fungerar serviceinriktat och erbjuder patienterna hjälp och stöd utgående från patientens behov och givna föreskrifter i hemmet eller på anstalt - kan fungera i grupp och följa gruppens regler samt kan ta emot feedback och ändra sitt beteende utgående från feedbacken. - är förtrogna med människans utveckling och i huvuddrag med de faktorer som påverkar utvecklingen - stöder psykiskt välbefinnande hos patienter i olika åldrar och med olika kulturbakgrund genom att uppmärksamma deras behov och genom att beakta deras livssituation och levnadshistoria Vård och omsorg: 22 sv Målet med studiehelheten är att: de studerande är förtrogna med och tillämpar verksamhetsprinciperna och de etiska grunderna för social-, omsorgs- och hälsovårdsbranschen i sitt arbete, de kan ge klienter/patienter handledning om utnyttjandet av de tjänster som branschen kan erbjuda. De lär sig, som en del av studierna, att samarbeta med medlemmar i den egna arbetsgruppen, men även med representanter från andra verksamhetsområden. de känner till lagar och författningar om patientens rättigheter, socialförsäkringen, socialbidrag och utkomststöd m.m. 17

de studerande är förtrogna med människokroppens uppbyggnad och funktion samt med människans individuella fysiska, psykiska, sociala och andliga grundbehov, de vanligaste folksjukdomarna, sociala problem samt folkhälsorisker och kan som medlemmar av arbetsgrupper främja prevention och behandling av dessa, de ger individer och grupper handledning hälsovård och förstår miljövårdens betydelse för vår hälsa de studerande skall fördjupa sina kunskaper i att stödja och handleda klienter/patienter eller grupper i olika åldrar till egenvård och till att aktivt klara sig i vardagen hemma t.ex. vad gäller miljöns och hemmets skötsel, inköp, matlagning, hygien och klädvård, eller vid olika institutioner de studerande utvecklar kunskap om planering, genomförande och utvärdering av vårdoch omsorgsarbete tillsammans med klient/patient och dennes anhöriga, de är förtrogna med de teoretiska grunderna och grundbegreppen för vård-, omsorgs- och socialt arbete och kan motivera sina beslut och handlingssätt samt har ergonomiskt riktiga arbetssätt. de studerande är förtrogna med författningar som gäller läkemedelshantering, olika administreringssätt, läkemedelsformer, hantering, dosering, klassificering samt biverkningar av de vanligaste läkemedlen. De kan tillämpa aseptiska principer i vården, sörja för sin egen personliga hygien samt är förtrogna med de författningar och principer som gäller bekämpningen av smittsamma sjukdomar samt spridningen av dessa. de studerande har kunskap för att ge första hjälp och återupplivning. 1. Vård- och omsorgsarbetets grunder samt social- och hälsovårdens servicesystem 5 sv Social- och hälsovårdens servicesystem och verksamhetsprinciper: 1,5 Social- och hälsovårdens servicesystem och verksamhetsprinciper Socialpolitik Vård- och omsorgsarbetets grunder: 3,5 Folkhälsoarbetets grunder, miljö och hälsa Anatomi och fysiologi Näringslära, hem och hushåll 2. Vård- och omsorgsarbete 14 sv Vårdarbete: 5 Ergonomi 18

Grundvård, vårdteknologi och vårdkonst Vårdkonst, sårvård, förbandslära, injektionsgivning Vård av äldre - demens, stroke, Parkinson, reuma, frakturer Vård vid bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdom i andningsorganen, allergier, cancer, magoch tarmkanalens sjukdomar, smittsamma sjukdomar, diabetes och andra sjukdomstillstånd. Inlärning i arbete inom grundvård: 4 Omsorgsarbete: 1 Specialomsorg - utvecklingsstörda Inlärning i arbete inom omsorg av utvecklingsstörda: 4 3. Läkemedelsbehandling, aseptik och första vård 3 sv Läkemedelsbehandling, läkemedelslära: 1 Aseptik 1 Första hjälp 1 Bedömning, nöjaktig nivå De studerande: - iakttar verksamhetsprinciperna för social- och hälsovårdsbranschen i välbekanta arbetssituationer - deltar som medlem av en arbetsgrupp i förebyggandet av de vanligaste sociala problemen och folkhälsoriskerna - uppställer tillsammans med patienten och en arbetsgrupp mål för sitt arbete, motiverar målsättningarna och medverkar som medlem av en arbetsgrupp i planmässiga arbetsprocesser som är förenade med vård och omsorg - främjar och underlättar som medlem av en arbetsgrupp patientens livsfunktioner - identifierar med hjälp av handledning utgångspunkterna för sin professionella utveckling och uppställer mål för utvecklingen - är förtrogna med de vanligaste folksjukdomarna; hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, psykiska problem, smittsamma sjukdomar och de vanligaste allergierna och ger som medlem av en arbetsgrupp personer med dessa sjukdomar erfordrad primärvård - använder ergonomiskt riktiga arbetssätt i vanliga arbetssituationer - stöder patientens förmåga att sköta sina dagliga sysslor 19

- tillreder utgående från matrecept mat som ingår i vanliga specialdieter och beaktar vid matlagning förebyggandet och behandlingen av fetma - är förtrogna med de vanligaste läkemedelsformerna samt doserar och ger läkemedel enligt anvisning - ger enligt anvisning akt på läkemedels verkningar och biverkningar - arbetar med iakttagande av de aseptiska principerna - sörjer för sin personliga hygien på ett sätt som hindrar spridning av smitta - kan ge första hjälpen Rehabilitering/habilitering: 12 sv Målet med studiehelheten är att: de studerande bemöter klienter/patienter, i olika åldrar, som har ett särskilt behov av fysiskt, socialt och/eller psykiskt stöd med respekt och servicevilja, de beaktar dennes självbestämmanderätt och aktivitetsförmåga. De känner till användningen av rehabiliteringsplaner och utvecklar kunskap om planering, genomförande och utvärdering av vård och omsorg i anslutning till det personliga rehabiliteringsprogrammet. Detta sker i samarbete med klienten/patienten, anhöriga och medlemmarna i rehabiliteringsteamet. De främjar kvaliteten i den rehabiliterande verksamheten. de studerande är förtrogna med de rehabiliteringstjänster, stödformer och metoder som finns samt de vanligaste hjälpmedlen De ger råd och anvisningar, de har kunskaper om aktivitetsinriktade och kreativa uttrycksformer, konstens och kulturens betydelse för att stödja funktionsförmågan. Som medlemmar arbetsgrupper kan de stödja klientens/patientens rehabiliteringsprocess. de studerande är medvetna om psykiska faktorer, motivation, levnadsmiljö och nätverk som har betydelse för rehabiliteringen. 20

de är förtrogna med de vanligaste handikappgrupperna, långvariga sjukdomar som försämrar funktionsförmågan samt känner till de vanligaste problem som hänför sig till drogmissbruk och/eller den mentala hälsan. De studerande identifierar de positiva och negativa attityder som finns till människor med funktionshinder, de kan ge saklig information om handikapp och funktionshinder. de studerande känner till de viktigaste lagar och författningar, verksamhetsprinciper som gäller rehabilitering och de tillämpar kunskapen praktiken. 1. Rehabiliteringens/habiliteringens grunder 4 sv Rehabiliteringens/habiliteringens grunder: 4 Medicinsk, social, pedagogisk samt yrkesmässig rehabilitering Arbete och hälsa Socialt arbete, social omsorg och handikapp Bemötandet av den handikappade med familj 2. Stöd av funktionsförmåga och rehabilitering 8 sv Bedömning och stöd av funktionsförmåga: 1 Mentalhälsoarbete, krisarbete Missbrukarvård Rehabiliteringsplan Metoder, stöd och serviceformer inom rehabiliteringen: 1 Lagstiftning, hjälpmedel, anpassad sysselsättning, skapande verksamhet Inlärning i arbete inom mentalhälsoarbete/missbrukarvård: 6 21

Bedömning, nöjaktig nivå De studerande: - bemöter patienter som har varierande funktionsförmåga med servicevillighet och respekt för deras självbestämmanderätt - handleder som medlem av en arbetsgrupp patienter i anlitandet av rehabiliteringstjänster - stöder patientens egen rehabiliteringsvilja, initiativförmåga och förmåga att klara sig i det dagliga livet samt hjälper och utför det patienten inte själv kan göra - ger patienten handledning om användningen av hjälpmedel - handlar i normala arbetssituationer med iakttagande av författningarna och direktiven samt verksamhetsprinciperna för rehabilitering - är förtrogna med de vanligaste handikappgrupperna och med de vanligaste rusmedles- och mentala problemen samt med de vanligaste sjukdomarna som försämrar funktionsförmågan - identifierar sitt eget professionella utvecklingsstadium och uppställer mål för sin yrkesmässiga och personliga utveckling - är förtrogna med utgångspunkterna för kvalitetsarbete inom ramen för rehabiliteringen Yrkesinriktade studier per utbildningsprogram: 40 sv Studierna under det tredje läsåret kan genomföras på någon av de skolor i Finland där det ges utbildning som leder fram till en grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare. Planeringen sker i samarbete mellan de olika skolorna. De studerande informeras om de olika skolornas utbildningsprogram i god tid. För närmare beskrivning av de olika utbildningsalternativen hänvisas till Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder (Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999). Inför det sista läsåret väljer den studerande ett av följande åtta utbildningsprogram: 22

Utbildningsprogrammet för akutvård Systemet för akutvård och akutvårdstjänster Akutvård av patienter Fritt valbara studier 8 sv 30 sv 2 sv Utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga Vård och fostran av barn och unga 6 sv Stöd för tillväxt och utveckling i den tidiga barndomen 16 sv Stöd för tillväxt och utveckling i skolåldern och ungdomen 4 sv Vård av sjuka barn och ungdomar 12 sv Fritt valbara studier 2 sv Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Mentalvårds- och rusmedelsarb ete 4 sv Bemötande av personer med psykiska problem eller rusmedelsproblem 4 sv Individuell mentalvård 20 sv Individuell missbrukarvård 10 sv Fritt valbara studier 2 sv Utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg Vård- och omsorgsprocess och rehabilitering 4 sv Sjuk- och hemvård 34 sv Fritt valbara studier 2 sv Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård Verksamhet inom servicesystemet för munhälsovård Verksamhet i enheter för mun- och tandvård Att främja munnens hälsa Grundvård av munnen och tänderna Specialvård av munnen Och tänderna Fritt valbara studier 4 sv 4 sv 4 sv 18 sv 8 sv 2 sv Utbildningsprogrammet för handikappomsorg De etiska och samhälleliga utgångspunkterna för handikapparbete 4 sv Bemötandet av handikappade personer 10 sv Individuellt handikapparbete 24 sv Fritt valbara studier 2 sv Utbildningsprogrammet för äldreomsorg De etiska och samhälleliga utgångspunkterna för handikapparbete 4 sv Bemötandet av åldringar 8 sv Individuellt åldringsarbete 26 sv Fritt valbara studier 2 sv Utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering Kundservice och handledning 4 sv Informationshantering 4 sv Sekreterararbete inom socialoch hälsovården 18 sv Vård och omsorg 12 sv Fritt valbara studier 2 sv Figur 6: Utbildningsprogrammen 23

LÄSÅR 1 Gemensamma studier 14-(15)* sv Svenska 2 (1)* Engelska 2 Finska/tyska 1 Matematik 3 Samhälls-, arbetslivskunskap och företagsverksamhet 1 Idrott och hälsa 1 Miljökunskap 1 Datakunskap 1 Filosofi och etik 1 Människor och kulturer 1 Fritt valbara studier (1)* Praktikprojekt (1)* Yrkesämnen 25 sv Stöd för utvecklingoch handledning: 16 Studieteknik 1 Social- och hälsovårdens uppbyggnad 2 Vårdetik 1 Utvecklingspsykologi 0,5 Psykologi 1 Vård av den friska människan 1 Vårdkultur 0,5 Interaktion 1 Hälsofostran 1 Inlärning i arbete inom barnomsorg 5 Vård- och omsorgsarbetets grunder 2 Vård och omsorg: 9 Näringslära, hushållslära, städning 2 Social- och hälsovårdens servicesystem och verksamhetsprinciper 1 ergonomi, grundvård, vårdteknologi och vårdkonst 2 Inlärning i arbete inom grundvård 4 24

LÄSÅR 2 Gemensamma studier 10-(14)* sv Svenska 2(2)* Engelska 2 Finska/tyska - Matematik 1(2)* Fysik/kemi 2 Samhälls-, arbetslivskunskap och företagsverksamhet 2 Idrott och hälsa 1 Miljökunskap - Datakunskap - Filosofi och etik - Människor och kulturer - Fritt valbara studier 1-(5) * Konst och kultur 1 Praktikprojekt (4)* Yrkesämnen 25 sv Vård och omsorg: 13 Socialpolitik 0,5 Anatomi och fysiologi 1 Vårdarbete 3 Omsorgsarbete 1 Inlärning i arbete inom omsorg av utvecklingsstörda 4 Läkemedelsbehandling, läkemedelslära 1 Aseptik 1 Första hjälp 1 Folkhälsoarbetets grunder, Miljö och hälsa 0,5 Rehabilitering: 12 Rehabiliteringens grunder 4 Bedömning och stöd av funktionsförmåga, mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Metoder, stöd och serviceformer 1 Inlärning i arbete inom mentalhälsoarbete/ missbrukarvård 6 25

6. UTVÄRDERING OCH STUDIEHANDLEDNING Det centrala målet då undervisning och utvärdering utvecklas är att förbättra utbildningens resultat och kvalitet samt att höja utbildningsnivån. 6.1 Utvärdering Allmänna principer för utvärdering är Utbildningsstyrelsens grunder för bedömning av studerande som angett bedömningen på nöjaktig nivå. For erkännande av examina från tidigare gäller riksomfattande läroplansgrunder for närvårdare. Utvärderingen utgår från en kvalitativ och målrelaterad bedömning. 6.2 Studiehandledning Den studerande handleds i studier, yrkesinriktning och i att ha kontroll över sitt eget liv. Handledningen ökar den studerandes ansvarskänsla och planmässighet både i studierna och i livet efter utbildningen. Målet för studiehandledningen är att den studerande: är motiverad att studera och kan planera sitt individuella studieprogram tränar och förbättrar inlärningsförmågan utvecklar sin personlighet, sin yrkesinriktade jaguppfattning och sin förmåga att fatta beslut har förmåga att möta och behärska föränderliga livssituationer fördjupar sina kunskaper om arbetslivet, företagsverksamhet och olika yrken, samt lär känna internationaliseringens effekter i studierna och arbetslivet Internationaliseringen leder också till att studiehandledningen allt mera riktar sig till sådana studerande, som avser att studera utomlands och till studerande, som anländer från andra länder för att studera vid vårdinstitutet, samt till studerande som hör till språkliga eller kulturella minoriteter. 26

Studiehandledningen gör det lättare för den studerande att engagera sig i sina studier och minskar mängden avbrutna studier. Skolan gör upp en plan för studiehandledningen och reserverar tillräckliga resurser för handledningen. Beroende på de studerandes behov är studiehandledningsresursen 0,5-1,0 studievecka per läsår, vilket ingår i alla lärares undervisningsskyldighet. Varje studerande har rätt att få tillräcklig handledning både personligen och i grupp. Studiehandledningen är en uppgift som angår hela skolan. Huvudansvaret för handledningen ligger på studiehandledaren, som fungerar som kontaktperson både inom skolan och till andra läroanstalter och arbetskraftsförvaltningen samt till övriga samarbetsparter. Studiehandledningens verksamhetsområde är: Elevvård. Studerande som har problem med sina studier på grund av olika omständigheter Individuella läroplaner, individuella studieprogram Studier utomlands, elevutbyte PR-verksamhet, info om vårdutbildning i grundskolor och gymnasier och övriga skolor samt i arbetslivet Yrkesvägledning, hjälp vid val av yrkesinriktning och vidare studier Koordinering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen Studiesociala förmåner Elevtutorverksamhet. Äldre studerande som tar hand om yngre studerande Elevantagning Studiehandledningen skall hjälpa varje studerande att hitta livets och yrkets mångskiftande utmaningar. Vid Ålands vårdinstitut finns en elevvårdsgrupp med syftet att stödja den enskilda studerande till utveckling som gynnar inlärningen och yrkesmässig tillväxt. Elevvårdsgrupp skall informera om möjliga stödåtgärder samt hänvisa till vidare rådgivning vid hinder till inlärning och yrkesmässig tillväxt. Med hinder avses allt som inverkar menligt på inlärning och yrkesmässig tillväxt, exempelvis inlärningsproblem, sjukdom, sociala problem, anpassningssvårigheter och missbruk av olika slag. Målsättningen är att bibehålla samt öka en sund och optimal studiemiljö för studeranden. 27

Elevvårdsgruppen är även ansvarig om information om SANT-plan. Institutet har en SANThandlingsplan, som motverkar Sniffning, Alkohol, Narkotika och Tobak. Under utbildningstiden informeras de studerande om att arbetsmarkanden har intolerans till droger och alkoholmissbruk. Institutet har även handlingsplan för studerande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dess syfte är att fastslå riktlinjer för pedagogiska strategier, bedömning, kompensationsmöjligheter, hjälpmedel och lärarkollegiets kunskapsutveckling om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Ytterligare har Ålands vårdinstitut en krisplan, som ger information om agerande i olika krissituationer, exempelvis i dödsfall och olyckor. 28

7. LÄROAVTALSUTBILDNING Läroavtalsutbildningen bedrivs huvudsakligen på en arbetsplats där praktiska arbetsuppgifterna utförs. Dessa uppgifter berikas ytterligare med teoretiska studier som sker utanför arbetsplatsen. (L 630/98, 17 ) Om arbetsgivaren och utbildningsanordnaren på det sätt lagstiftningen förutsätter har kommit överens om att ordna läroavtalsutbildning, kan ett läroavtal ingås. Läroavtalet är ett tidsbestämt arbetsavtal som görs skriftligen mellan studeranden och arbetsgivaren. Arbetsplatsen, där läroavtalet skall genomföras, bör ha en verksamhet som motsvarar läroplansgrunderna, nödvändig arbetsutrustning samt anställda vars yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet är sådana att de kan förordnas till ansvariga handledare för studerande. Läroavtalscentralen har det övergripande ansvaret för utformningen av själva avtalet. I läroavtalet anges avtalets giltighetstid, prövotidens längd och den examen som utbildningen avser. Till avtalet bifogas ett personligt studieprogram för studerande, av vilket framgår: den examen som skall avläggas den grund för läroplanen eller för fristående examen som iakttas i undervisningen examens omfattning de centrala arbetsuppgifterna den teoretiska undervisning som ingår i utbildningen tidsplan för den teoretiska undervisningen de ansvariga utbildarna övriga omständigheter av betydelse för studierna I studieprogrammet skall studerandens tidigare utbildning och arbetserfarenhet beaktas och tillgodoräknas. Programmet utarbetas gemensamt av studeranden, arbetsgivaren och utbildningsanordnaren. När studerande slutfört de studier som tillhör examen med godkänt resultat, ges examensbetyg. 29