Innehåll Generell definition Största skillnaderna Problematiken: Sverige + exemplar Finland + exemplar

Relevanta dokument
Laguner. Kustnära laguner. Coastal lagoons. EU-kod: 1150

Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Bevarandeplan för Natura område

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Formas, Box 1206, Stockholm (

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt.

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

UNDERSÖKNINGSRAPPORT BIOTOPINVENTERING I FÖGLÖ 2014

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Fördjupning, presentation.

En GIS-metod för kartering av naturvärden i grunda skärgårdsvikar

Tillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän.

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Detaljspecifikation VIKPORT 3-DELAD INSTALLATIONSANVISNING - PORT

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Utlåtande om bedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 om konsekvenserna av Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan för Natura-områden

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Slutrapport för jubileumskampanjen 30 vikar

Var går egentligen Råstasjöns strandlinje?

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Svenska havsområden påverkar varandra

DOKUMENTATION AV METOD

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Beslut om utvidgat strandskydd i område Nygrensskatan-Pålbergsviken, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Manual för basinventering av marina. habitat (1150, 1160 och 1650)

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Temagruppernas ansvarsområde

~ november 2011 ~ Teneriffa, Kanarieöarna

Klimat, vad är det egentligen?

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Nordiska kusträddardagen den 4 maj 2019

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Din vik är värdefull

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats ( och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Handlingsplan för marint områdesskydd

La sanvisning till kartorna

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Små avlopp -risker och påverkan - Vad bör politik och myndigheter fokusera på? Peter Ridderstolpe, WRS AB

Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar

Nelson Vilmer Garnfärgad

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Uppföljning av marina Natura 2000 områden med data från SACCESS

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Detaljspecifikation VIKPORT 3-DELAD INSTALLATIONSANVISNING - PORT

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

BYGGA OCH. Grunda marina områden i Gräsö östra skärgård - Inventering och studier av fiskrekrytering och undervattensvegetation sommaren 2006

BADVATTENPROFIL FÖR MARIESTRAND BADSTRAND 2015

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Transkript:

Innehåll Generell definition för kustnära laguner Största skillnaderna i Sveriges och Finlands tolkning Problematiken: Vad kan räknas som en lagun? Genomgång av laguner i Sverige + exemplar Genomgång av laguner i Finland + exemplar

Generell definition för laguner (liknande i EU/Swe/Fi) Små Grunda Mer eller mindre avsnörda från havet Kustnära Varierande salinitet och vattenvolym Inget vegetation eller vegetation av Ruppietea maritimae, Potametea, Zosteretea eller Charetea (inte ett måste) Olika morfologiska och botaniska utvecklingsstadier

Största skillnaderna i tolkningen Sverige Finland STORLEK Oftast <25 ha Små DJUP Oftast < 4 m Grunda STADIER TRÖSKEL 1. Förflada 2. Flada 3. Gloflada/(Glo*) 4. Lagunartade vikar med smalt sund 5. Laguner vid rörliga kuster Helt eller delvis avsnörda från havet genom trösklar tät vegetation eller dylikt. Lagunernas mynningsområden mot havet kan ha många olika morfologiska karaktärer, som reglerar vattenomsättningen och tillförsel av havsvatten. Inget förflada 1. Flada 2. Gloflada 3. Glo Oftast tydlig tröskel * Manualer för uppföljning i marina miljöer, del 1

Problematiken Vad kan räknas som en lagun? Få ideala laguner Olika kustmorfologi i Finland och Sverige, svårt att ha samma regler för bedömningen Kalibreringar mellan Sverige och Finland, men också interna beslut om vad som är en lagun i Sverige och Finland Bedömning utgående från ortofoton: kan bli fel

Underlag Sverige Finland Ortofoton Ortofoton N2000 Lagun skikt (2004) N2000 Coastal lagoons polygons 2013 2 m DEM (<1,3 m höjd från havsvattenytan) 10 m DEM (<1,3 m höjd från havsvattenytan) Djupmodellering Basemap Munsterhjälms lagunschema Munsterhjälms lagunschema

Största utmaningar för Sverige Att bedöma utgående från ortofoton vilka som är: Förflador: Vattenutbytet begränsas delvis Glon: att det fortfarande finns saltvattenpåverkan Laguner som är starkt modifierade av människan. Har de varit laguner nån gång?

Förflador

Inte förflador

Vattenförekomst räknas som en glo <1,3 m från havsytan Bäck/dike om: Avståndet till stranden Typ av mark mellan glo och hav Ja Finns Obegränsad Ingen skillnad Ja ingen skillnad Obegränsad Våtmark Ja Ingen skillnad < 20 m Öppet mark finns (liten öppning räcker) Ja Ingen skillnad < 50 m Mycket öppet platt mark Inte vid tröskeln Finns Obegränsad Modifierad av människan

Glon

Inte glon

Kraftigt modifierade laguner Vattenförekomster som med stor sannolikhet har varit laguner tidigare

Svårt att veta om dessa har varit laguner tidigare Inte med

Största utmaningar för Finland Torra laguner Finns det tillräckligt tydligt tröskel för att klassas som en flada? Inget tröskel men smal sund -> flada? Raippaluoto området Laguner som är starkt modifierade av människan

Tydliga fall Near Kristinestad Tydliga trösklar Tydligt begränsad vattenutbyte

Utmaningar Lagun på torr land -> med om lagun inte helt torr Tillräckligt tydlig tröskel att vara en flada? -> ja -> nej

Nej-> förflada

Smal sund som öppning Inget tydligt tröskel Men ändå Flada

Tidigare klassat som laguner Men man skulle kunna hitta hur många laguner som helst

Raippaluoto

Laguner modifierade av människan Om människan har skapat en flada genom att avgränsa vattenutbytet > räknas som en flada Om människan har stoppat vattenutbytet till havet > inte en glo längre

Nånting att tänka på Förflador -> vilka tycker ni att är förflador? Glo -> vilka tycker ni att är glon? Torra laguner med eller inte med? Laguner som är skapade av människan ->? Laguner som inte längre fyller lagun definitionen pga. människans aktiviteter ->?

Källor EU: 2013: Interpretation manual of European Union habitats (European Commission, eur 28 ) Sverige: 2011: Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 Naturvårdsverket Finland: 2001: Natura 2000 -luontotyyppiopas. Airaksinen & Karttunen (SYKE) 2016: Natura 2000 -luontotyyppien inventointiohje (SYKE, Metsähallitus)