MANUAL FÖR PRO GRADU- AVHANDLINGAR

MANUAL FÖR PRO GRADU- AVHANDLINGAR Allmän pedagogik Vuxenpedagogik Sammanställd av Göran Björk med eget material och material som Gunilla Eklund utarbetat tillsammans med Barbro Wiik på språktjänst Strävan är att få mera enhetlig information för utformningen av Pro gradu-avhandlingarna vid Pedagogiska fakulteten Vasa den 14 november 2011

Marginal uppe och nere 2 cm Marginal till vänster 3 cm Marginal till höger 2 cm Titelsidans utformning (Times New Roman, 28-40 p, fet/bold) Påverkas av antalet ord i rubriken En instruktion för layout (Times New Roman, 22 eller 28 p, normal/regular) Times New Roman, 12 p normal Ställ in vänster marginal: Välj Stycke: Justering: Vänster (på övriga sidor marginaljusterad) Vänster: 9 cm Forskar F. Forskardottir Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Allmän pedagogik Åbo Akademi Vasa Vasa årtalet Handledare:

Innehållsförteckning (Ett förslag till uppläggning av avhandlingens innehållsförteckning Innehållsförteckningen kan även göras automatiserat av Word, så att kapitelrubrikerna överförs till innehållsförteckningen.) Figurförteckning Tabellförteckning eller Figur och tabellförteckning 1 Första kapitlet 1 2 Andra kapitlet 2 2 2.1 underrubrik 2 2.2 underrubrik 3 2.2.1. under underrubrik 4 2.2.1. under underrubrik 25 Sammanfattning 112 Referenser eller Litteraturförteckning 123 Bilagor

1 Inledande pro gradu-seminarier Allmän pedagogik och Vuxenpedagogik Pro gradu-skribenter Ämnena allmän pedagogik och vuxenpedagogik eftersträvas att ge enhetliga instruktioner för skrivandet av uppsatser och vetenskapliga rapporter såsom kandidatavhandlingar och pro gradu-avhandlingar. Syftet är att studerande i olika avseenden skall utveckla en egen säkerhet då det gäller vetenskapligt skrivande. Den här manualen begränsar sig huvudsakligen till a) tekniska frågor om layout, b) användning av citat i texten, c) hur källhänvisningar i texten genomförs och d) utformning av källförteckning. Dessutom behandlas frågan om hur användningen av rubriker bidrar till att systematisera och organisera texten innehållsligt. Rubriceringen och texten bygger upp hierarkiska nivåer. På detta sätt kan skribenten underlätta den innehållsliga disponeringen av materialet. Samtidigt blir texten överskådlig och mera lättillgänglig för läsaren. Denna rubrikhierarkiska uppbyggnad återspeglas även i innehållsförteckningen. För ytterligare information om pro gradu-arbetet finns information på följande hemsidor: https://www.abo.fi/student/prograduallmanvuxped https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Gunilla Eklund har tillsammans med Barbro Wiik utarbetat instruktioner för källhänvisningar i text enligt APA-systemet. Eklund har även andra förträffliga forskningsmetodiska bidrag på sin hemsida. Teknisk information För både kandidatavhandlingar (även fackuppsatser) och pro gradu-avhandlingar inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik används storleksformatet A4 för val av papper (vetenskapliga rapporter och licentiat- och doktorsavhandlingar använder pappersstorlek B5). Pro gradu-avhandlingen som omfattar 60 90 sidor skall bindas in vid någon av de firmor som binder i avhandlingsarbeten. Det är dock inte antalet sidor som avgör utan kvaliteten i behandlingen. För pro gradu-avhandlingar gäller att den studerande bekostar tre (3) utskrifter och kopior för inbindning av avhandlingen inom hårda pärmar, två för den innehållsliga granskningen och en för språkgranskning. Ytterligare en utskrift för häftning med spiralrygg för utlåning inom ämnet. För publicering i Pedagogiska fakultetens fakultetsserie finns särskilda instruktioner på PF:s hemsida: http://www.vasa.abo.fi/pf/fakultetsserien/default.htm I fakultetsseriens instruktioner finns ingående beskrivningar av hur det är möjligt att förhandsinställa texten i formatmallar. Men det behandlas inte närmare i detta sammanhang. Den som

har beredskap att fördjupas sig i användningen av Microsoft World som skrivprogram kan fördjupa sig i instruktionerna. Inbindning Uppsatsmanuskriptet bör vara färdigt då det inlämnas. Pro gradu-avhandlingens manuskript skall vara klart för inbindning på så sätt att avhandlingen föreligger i tre identiska och slutgiltiga versioner. Det är ett beslut som tas i samråd mellan skribenten och handledaren. De tre versionerna skall inbindas i hårda pärmar (svarta pärmar han använts vid Pedagogiska fakulteten). Av de tre versionerna går en till språkgranskning och två till granskarna. Ett exemplar blir kvar för arkivering eller i biblioteket. Dessutom ett fjärde exemplar som häftas för utlåning inom utbildningen. 2 Publikationsmanual Manuskriptet skall vara skrivet i ett ordbehandlingsprogram för en dator. Eftersom Åbo Akademi har licenser för Microsoft World i dataklasserna och övriga datorer så utgår den har manualen från detta programsystem. Det förekommer ännu två versioner av Microsoft Office Word varför instruktionerna inte till alla delar kan göras exakta. Avsikten är att ge nödvändig orientering i djungeln av inställningar. Pappersstorlek Börja med att kontrollera att dokumentet är inställt enligt pappersstorlek A4. Sidor och marginaler Marginalerna skall anges till: vänster 3cm, höger, upptill och nertill 2 cm. Vänstermarginalindraget 3 cm hör samman med stansning och inbindning. Sidnumrering Sidnumreringen skall placeras upptill antingen centrerat eller till höger. Du kan även ställa in avvikande första sida, dvs. ingen sidnumrering på första sidan och innehållsförteckningen, utan sid ett (1) börjar på första innehållsliga textsidan. Det betyder bl.a. att numreringen på första sidan faller bort och på samma sätt faller sidnumreringen bort för innehållsförteckningen för att börja numreringen på första innehållsliga textsidan. Typsnitt eller Font I den löpande texten skall användas typsnittet eller fonten Times New Roman. Storleken skall vara 12 punkter (12 p) och fontstilen skall vara Normal eller Regular, dvs. ingen aktivering av B (fet), I (kursiv) eller U (understreckat). Radavstånd och marginaljustering och styckeindrag för citat För den som är osäker och nybörjare på användning av olika inställningsmöjligheter i ett ordbehandlingsprogram är det enklast att välja radavstånd 1,5. Även andra val kan göras i rutan. Bekanta er med dessa möjligheter. T.ex. i denna ruta kan man ställa in radavstånd och avstånd mellan stycken. Men det för den av er som har större datorvana pröva sig fram till. Radavståndet kan då ställas in till exakt 16 punkter och det avståndet mellan stycken kan ställas in till t.ex. 6 punkter (uppifrån eller nerifrån räknat).

Här ställs även indrag av text från vänster marginal in. Detta används vid citat som är 4 rader eller längre. Indraget skall vara 0,5 cm. 3 Rubriker Rubriker är hierarkiska. Det betyder att huvudrubriker är större än underrubriker. Detta återkommer vi till senare. Men inställningen av rubrikerna kan göras i den menyrad som finns synlig uppe på skärmen. Rubriker skall i regel avvika genom användning av fet fontstil (B som i Bold). Rubriker i texten avviker genom användning av kursiv fontstil (I som i Italic) Citat, hänvisningar och litteraturförteckning Här ges anvisningar för hur citat, hänvisningar och upprättande av litteraturförteckning förverkligas i såväl kandidatavhandling som pro gradu-avhandlingar (liksom vid övriga vetenskapliga rapporter och publikationer). Citat Avsikten är att ge riktlinjer för hur citat används i vetenskaplig text. Förklaringar och exemplen på användning av citat i texten. Korta citat Korta citat som omfattar tre (3) eller färre rader skrivs in i den löpande texten. Citatet omges av citat-tecken ( ). Stilen skall vara den vanliga Times New Roman, normal (eller i engelska program regular). Det är alltså endast citattecknen som markerar att det är ett citat. Uppmärksamma att programmet är inställt så att de svenska citattecknen används ( ). Genom att använda enbart citattecken för citat sparas kursiv stil (eller i engelska program italic) för att betona något i texten. Jämför användningen av kursiv stil för att markera val av typsnitt (font) och stil Times New Roman, normal. Längre citat Längre citat, dvs. fyra (4) rader eller mer, avbryter den löpande texten så att citatet bildar ett eget stycke. Detta stycke markeras genom a) indrag i texten från vänster marginal. Lämpligt indrag är 0,5 cm. Indraget ställs in enligt anvisningar i samband med informationen ovan om Radavstånd och marginaljustering och styckeindrag för citat. Typsnitt, stil och storlek för dessa längre citat skall vara typsnitt Times New Roman, stil Normal och storleken skall vara mindre än i den löpande texten rekommenderas till 11 punkter.

4 Systematisering genom rubricering Under denna rubrik avser att visa hur arbetet kan systematiseras genom att använda rubriker på olika nivåer. Tematiken kommer att exemplifieras med rubriken Utveckling och lärande. 1 Utveckling och lärande (exempel på kapitelrubrik eller huvudrubrik i teoridelen av avhandlingen) Rubrikstil: Times New Roman, fet (bold) Rubrikstorlek: 20 punkter Under en rubrik eftersträvas att alltid formulera en text som för läsaren in i tanken med kapitlet och anger vilka frågor som aktualiseras under rubriken. Det handlar om en resonerande text. Denna text leder till en underrubrik, som kan numreras enligt huvudrubriken, dvs. i detta fall 1.1. 1.1 Utvecklingsperspektiv (exempel på underrubrik) Rubrikstil: Times New Roman, fet (bold) Rubrikstorlek: 18 punkter Nu framgår redan en hierarki i behandlingen av ämnet. Detta är en god hjälp för att strukturera arbetet och sitt eget tänkande. Också under en underrubrik eftersträvas att alltid formulera en text som för läsaren in i tanken med underkapitlet eller avsnittet. Även här anges vilka frågor som aktualiseras under underrubriken. Det handlar om en resonerande text. Denna text kan eventuellt leda till ytterligare en nivå av underrubrik, som kan numreras enligt underrubriken, dvs. i detta fall 1.1.1. 1.1.1 Kognitiva utvecklingsteorier (exempel på underrubrik) Rubrikstil: Times New Roman, fet (bold) Rubrikstorlek: 16 punkter Här framgår den hierarki enligt vilken ämnet behandlas. Detta är en god hjälp för att strukturera arbetet och sitt eget tänkande. Också under en undre underrubrik eftersträvas att alltid formulera en text som för läsaren in i tanken med detta undre underkapitel eller avsnitt. Även här anges vilka frågor som aktualiseras i denna undre underrubriken. Det handlar om en resonerande text. Denna text kan eventuellt leda till ytterligare en nivå av underrubrik, som kunde kallas avsnittsrubrik och som kunde numreras enligt den undre underrubriken, dvs. i detta fall 1.1.1.1. Men nu tenderar indelningen att bli så invecklad att det kan vara till fördel att frångå numrering enligt den undre underrubriken, dvs. i detta fall 1.1.1.1 och i stället använda enbart avvikande stil på texten.

5 Piagets utvecklingsteori (exempel på undre avsnittsrubrik) Här kan man i stället införa en onumrerad rubricering som anges med kursiv stil. En rekommendation är att använda: Rubrikstil: Times New Roman, kursiv (italic) Rubrikstorlek: 14 punkter. Här framgår ytterligare ett exempel på den hierarki enligt vilken ämnet behandlas. Detta är en god hjälp för att strukturera arbetet och sitt eget tänkande. Också under en undre avsnittsrubrik eftersträvas att alltid formulera en text som för läsaren in i tanken med detta undre underkapitel eller avsnitt. Även här anges vilka frågor som aktualiseras i denna avsnittsrubrik. Det handlar om en resonerande text. Denna text avser att avsluta denna hierarkiska linje och eventuellt ta ny start från nivå 1.1.2. 1.1.2 Biologiska utvecklingsteorier (exempel på underrubrik) Rubrikstil: Times New Roman, fet (bold) Rubrikstorlek: 16 punkter Här framgår den hierarki enligt vilken ämnet behandlas. Detta är en god hjälp för att strukturera arbetet och sitt eget tänkande. Också under en undre underrubrik eftersträvas att alltid formulera en text som för läsaren in i tanken med detta undre underkapitel eller avsnitt. Även här anges vilka frågor som aktualiseras i denna undre underrubriken. Det handlar om en resonerande text. Denna text kan eventuellt leda till ytterligare en nivå av underrubrik, som kunde kallas avsnittsrubrik och som kan numreras enligt den undre underrubriken, dvs. i detta fall 1.1.2.1. Här upprepas nivåindelningen. För att sedan övergå till rubriknivå 1.2. om Lärande. Även här upprepas nivåindelningen. På detta sätt uppstår jämförbarhet mellan behandlingen av de olika perspektiven. Det är viktigt att typografiskt (i layout) signalera nivåerna. Men det är också viktigt att använda typografin så att den underlättar läsningen och skapar redighet. Därför är det viktigt att inför en ny rubrik på varje nivå lämna ett större mellanrum mellan det som har skrivit under föregående rubrik och det som kommer att skrivas under aktuell rubrik.

6 Så här kan det se ut: 1 Utveckling och lärande En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. 1.1 Utvecklingsperspektiv En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. 1.1.1 Kognitiva utvecklingsteorier En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. Piaget s utvecklingsteori En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. 1.2 Biologiska utvecklingsteorier En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra. En intetsägande text som avser att påminna om att text skall skrivas under varje rubrik så att inte rubriker staplas på varandra.

7 Källhänvisningar i text enligt APA-system 1 Det finns många olika system för hur man kan skriva källhänvisningar i text och göra litteraturförteckningar. När man refererar till källor och skriver en litteraturförteckning är det viktigt att vara konsekvent i skrivandet. Vid Pedagogiska fakulteten följer man i stort de instruktioner som APA (2010) 2 utgett. Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi 3 ger information om språket i vetenskapliga texter i form av skrivstöd 4. Man ska alltid ange källan man refererar till med författare och årtal i löpande text. Man kan också ange sidhänvisningar till det mesta man refererar och alltid till det man citerar. På detta sätt är det enkelt för läsaren att hitta referenserna. Elektroniska källor behandlas på samma sätt som papperskällor. Om källan hör till meningen skrivs punkten efter parentes (Sjö, 2010). Om källan hör till ett helt stycke bildar parentesen en egen mening. (Sjö, 2010.) I exemplet nedan (Toropainen, 2008, s. 54) 5 framgår detta: Det sociala uppfattades dock fortfarande fungera som stöd för individens egna inre inlärningsprocesser. Sålunda blev den konstruktivistiska inlärningssynen alltmer aktuell och perspektivet från individen kopplades allt tydligare till kontext och social verksamhet. (Dysthe 2003b, s. 37; Kumpulainen & Mutanen 1999, s. 8 9.) En källhänvisning i texten ska uppta författarens namn, årtal och sida. Sidan ska alltid anges vid direkta citat och specifika ställen i texten. Hänvisningen placeras ofta i en parentes i texten. Namnet kan även ingå i den löpande texten och då anges endast årtal och sida inom parentes. Citat ska skrivas exakt som de står i källan. Svenska skrivregler (2008) rekommenderar att man är restriktiv i fråga om kursivering så citat ska egentligen inte kursiveras i den löpande texten. Enligt APA skriver man p. om man refererar till en sida och pp. om man refererar till flera sidor. Enligt Svenska skrivregler (2008) rekommenderas dock att man skriver endast s. oberoende av om det är en eller flera sidor man refererar till. Enligt Svenska skrivregler är det också skillnad mellan bindestreck och tankstreck. Tankstreck ( ) åstadkommer man med ctrl och minus på det numeriska tangentbordet. Man kan också hitta tecknet för tankstreck genom att tillfälligt byta font till Symbol. I den löpande texten kan man enligt svenska skrivregler gärna variera användningen av de så kallade referatverben. Om man hela tiden använder: Enligt Marton... eller Marton har visat... blir texten lite monoton. Det är dock viktigt att inte bara variera för variationens skull, utan vara medveten om att synonymer kan ha lite olika betydelser och att det är skillnad på t.ex. poängterar, konstaterar och påstår. 1 De källor och referenser som hänvisas till i detta dokument är inte autentiska utan skapade för att belysa hur man skriver källhänvisningar och en litteraturförteckning. 2 Publication manual of the American Psychological Association (2010). Washington: American Psychological Association. 3 Korrespondens med Barbro Wiik 25 augusti 2011. 4 Skrivstöd: www.abo.fi/student/skrivhandledning 5 Toropainen, O. (2008). Niondeklassare skriver brev om svenskspråkiga elevers kommunikativa skrivfärdigheter i finska. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Man kan vid behov använda fotnoter för att skriva tilläggsinformation, visa på ett intressant sidospår eller definition. Eventuella referenser (författare, årtal och ev. sida tas med i litteraturförteckningen). 8 En eller två författare I en undersökning utförd av Säljö (2010) fick... En modell presenterad av Säljö (2004, s. 57, 89)... Om en källa har två författare ska bägge författarnamnen anges i alla hänvisningar i texten. I tidigare studier av Marton och Säljö (2001, s. 43 50) har resultaten visat att... Flera författare tre, fyra eller flera... Om en källa har tre, fyra eller fem författare ska samtliga författarnamn anges då man första gången hänvisar till källan i texten. I alla hänvisningar efter detta räcker det med att endast ange första författarnamnet följt av m.fl. eller et al. I litteraturförteckningen ska samtliga författarnamn anges. Om författarnamnen ingår i den löpande texten används och före det sista namnet. Om de ingår i en parentes eller i en litteraturförteckning används tecknet &. Marton och Säljö (2003, s. 24 32) påstod att... Resultatet från undersökningen (Marton & Säljö, 2009, s. 67 87) visade att... Huvudord om inte författare anges Om inget författarnamn anges i källan ska man i litteraturförteckningen använda den författargrupp, organisation, institution, förening eller dylikt som utgett publikationen. Om ingen författargrupp eller inga redaktörer angivits skriver man in titelns första meningsbärande ord som huvudord i litteraturförteckningen. Samma ord som finns i litteraturförteckningen ska även användas i den löpande texten. Undervisningsministeriet (2004, s. 67) har i sina angivelser... Om man i samma parentes hänvisar till flera verk av samma författare sätts efternamnet ut endast en gång och källorna anges sedan i kronologisk ordning. Man sätter kommatecken mellan källorna. Enligt tidigare studier (Säljö, 2001, 2004, 2009)... Om man i samma parentes hänvisar till flera författare sätts källorna i alfabetisk ordning. Man sätter semikolon mellan källorna.

9 Liknande studier har utförts i Sverige (Marton, 2005; Svensson & Säljö, 2009; Säljö, 2000) Om en källa inte har något årtal kan man skriva [u.å]. (utan årtal). Lagar och förordningar Vad gäller hänvisningar till lagar och förordningar kan man gärna bekanta sig med Svenskt lagspråk i Finland 6. I den löpande texten bör framgå lagens namn och gärna årtal inom parentes. Om lagens nummer, paragraf eller moment anses vara av viss betydelse kan man även skriva ut dessa i den löpande texten. Tryckår och sida ska dock inte anges. I litteraturförteckningen bör framkomma alla de för lagen eller förordningen nödvändiga uppgifterna. Målet för utbildningen i Finland (Lag om grundläggande utbildning, 1998) är att.. Sekundär- och primärkällor Det är viktigt att alltid försöka få tag på primärkällor och att undvika att hänvisa till sekundärkällor. Om man använder en sekundärkälla kan det framgå på följande sätt: I Piagets undersökningar (refererad i Säljö, 2000, s. 37 45) framkom att... Säljö (2000, s. 37) refererar till Piagets undersökningar som visade att... Endast sekundärkällan (Säljö) anges som vanligt i litteraturlistan. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Artikel i ett samlingsverk Om en författare har skrivit en artikel i en bok är det artikelns författare som utgör huvudord inte redaktören (Larsson i exemplet nedan). Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I i B. Starrin & P-G Svensson, (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 163 189). Lund: Studentlitteratur. Ange förlagets ort och namn inte tryckeriets! Alla onödiga ord i förlagsbeteckningen (t.ex. AB, OY) ska uteslutas. Således skriver man Liber i litteraturförteckningen, men inte Liber förlag. Opublicerat material såsom tv- och radioprogram Om man refererar till tv- eller radioprogram ska programmets titel och årtal anges i löpande text. I de svenska tv-serierna Matakuten, del 1 (2009) och Landet Brunsås: När maskinerna gör maten (2009) diskuteras betydelsen av... 6 http://www.vnk.fi/hankkeet/ruotsin-kielen-lautakunta/slaf/sv.jsp

10 Personlig kommunikation Brev, anteckningar, telefonsamtal, intervjuer, e-post och dylikt räknas till personlig kommunikation. Dessa uppgifter ska inte tas med i litteraturförteckningen! Personens namn och initialer samt datum för kommunikationen ska anges i den löpande texten. Marton (personlig kommunikation, 9 april 2004) poängterade att studien var... För att fånga variationen i studerandes uppfattningar av lärandet ska olika grupper av studerande intervjuas (F. Marton, personlig kommunikation, 10 maj 2009). För empiriskt undersökningsmaterial såsom till exempel brev eller dagböcker kan det vara nödvändigt att ange ytterligare uppgifter om det insamlade materialet i till exempel en bilaga. Elektroniska källor Hänvisningar i texten till elektroniska källor görs på samma sätt som papperskällor. Författare, årtal (och eventuellt sidor) anges i löpande text. Information som är specifik för mediet såsom publiceringsdatum, sökdatum och webbadress anges endast i litteraturförteckningen. Ibid. Om man refererar till föregående källa kan man använda förkortningen (ibid. 7 ). Eftersom det inte kan betraktas som en självklarhet att alla förstår förkortningen, rekommenderas det att man inte använder den. 7 Ibid. Betyder på samma ställe.

11 Litteraturförteckningar enligt APA-system Alla källor man hänvisar till i texten ska finnas i litteraturförteckningen och omvänt. Således ska källorna som man refererat till i texten stämma överens med litteraturförteckningen. Alla källhänvisningar i texten ska motsvaras av källor med samma huvudord och samma årtal i litteraturförteckningen. Källorna ska anges i alfabetisk ordning i litteraturförteckningen. Principen ingenting kommer före någonting gäller och således ska de verk som Roger Säljö publicerat tillsammans med någon annan placeras efter de verk som han publicerat ensam. Säljö kommer alltså före Säljö & Marton. Säljö, R. (2009) Säljö, R. & Marton, F. (2005) Om det finns fler än en källa av samma författare följer man en kronologisk ordning så att de äldsta källorna anges först. Säljö, R. (2005). Lärandets grunder... Säljö, R. (2010). Kunskap och människans redskap... Om Säljö är författare till två verk från samma år (2000) sätter man a efter det första och b efter det andra. Verken numreras enligt alfabetisk ordning (i kommer före o i exemplet nedan). Säljö, R. (2000a). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Säljö, R. (2000b). Lärande och praktiska implikationer... Bok Keeves, J.P. & Lakomski, G. (Red.), (1999). Issues in Educational Research. New York: Pergamon. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. På samma sätt som i den löpande texten skriver man språkspecifikt i litteraturförteckningen. Om avhandlingen skrivs på svenska använder man således förkortningarna: I, Red. och s. i litteraturförteckningen. Artikel i samlingsverk, uppslagsbok eller encyklopedi Stake, R. (2000). Case studies. I N. Denzin & Y. Lincoln (Red.), Handbook of qualitative research (s. 435 454). Thousand Oaks: SAGE. Tidskriftsartikel

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen, det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(6), 270 292. 8 12 Artikel eller notis i dagstidning Schwartz, J. (30 september 2004). Obesity affects economic, social status. The Washington Post, s. 12. Nitovuori, B. (4 augusti 2010). Västerlandets undergång. Hufvudstadsbladet, s. 13. Opublicerade arbeten Säljö, R. (u.u.) 9. Learning and technologies, people and tools in co-ordinated activities. International Journal of Educational Research. Aspfors, J. & Hansén, S-E. (u.u.) (Red.), Gruppmentorskap som stöd för lärares professionella utveckling. Helsingfors: Söderströms. Opublicerad avhandling inget förlag (t.ex. pro gradu-avhandling) Thors, L. (2008). Tonåringar och hälsa. En studie om uppfattningar av hälsa bland elever i årskurs 7. Opublicerad avhandling för pedagogie magistersexamen. Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi, Vasa. Opublicerat material tv- och radioprogram Om man refererar till tv- eller radioprogram ska programmets titel, årtal och datum när programmet sändes samt kanal anges i litteraturförteckningen. Matakuten, del 1 (9 september 2009). TV4. Landet Brunsås: När maskinerna gör maten (27 januari 2010). SVT2. Elektroniskt material Det finns många olika typer av elektroniskt material. För att vara säker på att man refererat källan på rätt sätt ska man skriva ut datum när man hämtade källan och adressen varifrån den 8 När man refererar till en tidskriftsartikel kursiveras årgång, 4, och nummer sätts inom parentes (6). 9 Förkortningen u.u. står för under utgivning.

hämtades. Man ska vara noggrann när man skriver ut elektroniska adresser och undvika att sätta punkt efter en adress i litteraturförteckningen. 13 En källa som finns i pappersformat, men man har endast läst den elektroniskt Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen [Elektronisk version]. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(6), 270 292. En elektronisk källa som inte finns i pappersformat Kajamies, A., Vauras, M. & Kinnunen, R. (2010, Augusti). Instructing Low-Achievers in Mathematical Word Problem Solving. Scandinavian Journal of Educational Research, 54 (4). Hämtad 19 augusti 2010, från http://pdfserve.informaworld.com/181866_731201507_ 924556247.pdf En elektronisk källa som kanske ändras Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(6), 270-292. Hämtad 13 augusti 2010, från http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/aasberg.pdf