RUSSLAND Utanför grönsaksmarknaden Pravo bereznjnyi i centrala St Petersburg ringlar kön av vilsna själar till en vit buss med rött kors. De väntar på att få rena sprutor för att sedan gå till marknaden och köpa hanka, ett slags heroin gjort på avkok av torkad vallmohalm. 11-åriga heroinister finns bland de 3.500 missbrukare som hittills i år besökt bussen utan att vårdlaget i projektet ingriper och omhändertar barnen. De måste själva vilja, annars skrämmer vi bort dem, resonerar volontärerna som med stöd av franska organisationen Världens Läkare vill förhindra hivspridning och få information om missbrukarna. Åsikterna är delade om bussen, men bussprojektet har stöd av kommun, polis och hälsofolk. Larmrapporter från bland annat Kaliningrad och Odessa om hivepidemier bland narkomaner och prostituerade oroar. Drogmissbruk har haft en explosiv ökning på andra sidan Östersjön. Omkring 300.000 av Petersburgs 5,5 miljoner invånare har drogproblem. Missbruket finns i allt bredare samhällskikt. En väckarklocka för stadens styrande blev när förre borgmästarens dotter greps påverkad på en nattklubb. Ransaking under politikontroll på en rave i St Petersburg. Forrige side rave i St Petersburg. Vi följde under en dryg vecka narkotikakampen i det nya Ryssland. I portuppgångar såg vi tonåringar sniffa lim och fnissande ropa Narkomana. I Pravobereznjnyis fuktiga källare bevittnade vi hur polisens gatulangningsgrupp under tumult grep missbrukare. En rysk kille som ertappades med flera kilo vallmohalm hade lovats fyra småflaskor brunsörjig hanka av den azerbadjanska klanen, som kontrollerar marknaden, för transporten och riskerar nu flera års fängelse. Och på maffiakontrollerade nattklubbar söps det grundligt och smusslades med sk elitdroger som kokain, LSD och ecstasy. Kan man inte få ett bra betalt jobb, så kan man i alla fall bli brottsling eller narkoman, resonerar några. Stor økning 1996 behandlades 217 000 ryssar för missbruksproblem, en ökning med 40 procent jämfört med 1995. Ryska hälsomyndigheter räknar nu med två miljoner narkotikamissbrukare, varav tre fjärdedelar är under 30 år. Minst fyra miljoner av federationens nära 150 miljoner invånare har prövat. Fyra av fem skolungdomar i Moskva uppges ha rökt marijuana, enligt hälsoministeriet. I juli 1997 fanns det 5 123 kända hiv-fall, en tredubbling på ett år. Särskilt oroande är därför landets höga antal injektionsmissbrukare, att få ungdomar använder kondom och en snabb ökning av sexuellt överförbara sjukdomar, såsom syfilis. Strid Det pågår idag en strid mellan en restriktiv och en liberal narkotikapolitik i Ryssland. Trots knappa resurser arbetar kontrollmyndigheterna ihärdigt för att få bukt med det växande missbruksproblemet och transittrafiken genom det väldiga landet. Men samtidigt som straffen för stora innehav har skärpts till 15 års fängelse för grovt narkotikabrott och 12 år för varusmuggling, så är själva konsumtionen avkriminaliserad sedan 1994. Innehav av mindre mängder i praktiken tillåtna. Tvångsvård som förknippas med det gamla systemet har tagits bort och frivillig behandling dominerar. Men skärpta narkotikabestämmelser aviseras i lagförslag. Dels åter förbjuda själva missbruket och koppla det till behandlingsskyldighet. Dels begränsa privata behandlingklinikers möjlighet att verka. Dessa klinikers företrädare 42
menar att det inte är av omsorg om patienterna, utan att staten bara vill åt vårdintäkterna. Nya preparat Hittills har missbruket av vallmohalm och cannabisrökning dominerat i Ryssland. Droger som odlas och växer vilt i södra och östra delen av landet, men också som smugglas från Centralasien och Kakasus. Kvalitén är dålig och smugglingsrisken västerut har därför ansetts liten. Men med globala drogtrender, fler nyrika spänningssökare och utökade internationella förbindelser når nya preparat Ryssland. Kokain, crack, PCP, renare heroin, syntetiska droger, läkemedel och hallucinogener har strömmat till senaste åren. Mycket smugglas in, men antalet illegala laboratorier ökar också kring storstäder som Moskva och Petersburg där kemitekniska industrier lagts ner och arbetslösa kemister lockas av stora förtjänster. Omkring 500 illegala laboratorier om året har avslöjats senare år. Metadon, amfetaminliknande preparat och fenatmin (syntetisk heroin) med hög potens och kvalité har hittats. Några av de tolv större laboratorier vi har slagit till mot i Petersburg misstänker vi tillverkade för smuggling till väst, säger överstelöjtnant Nicolai Duchanin som leder narkotikapolisens kamp mot de syntetiska drogerna i länet. Tredubbling Drogrelaterade brott har tredubblats sedan 1992 1996 rapporterades 97 000 fall. Och brott är ett sätt att finansiera missbruk. Knarkande är en privatsak. Jag skadar bara min egen hälsa och stör inte min omgivning. Egentligen borde narkotika legaliseras. Då skulle jag inte behöva sitta här. Det säger Alexander, 26 år, dömd till ett halvår som vi får träffa på det ökända fängelset Kresty i Sankt Petersburg. Här sitter över 10 000 fångar varav 50 dödsdömda med nådeansök hos president Jeltin fast det egentligen bara finns plats för 2 000. De tolv fångarna i hans cell sover i skift. Allt fler av dem som kommer hit har missbruksproblem. Det förekommer att anhöriga och vakter försöker föra in narkotika till fängelset. Maskerade beväpnade säkerhetsvakter rycker ofta ut vid oro, flyktförsök och gisselantagningar. Krig och droger Droger fanns även i det forna Sovjetunionen, men var sällsynt och framför allt inget man talade öppet om. Narkomani ansågs vara ett kapitalistiskt problem. Epidemier som uppkom bemöttes resolut. Sovjets krigföring i Afghanistan på 1980-talet innebar att fler kom i kontakt med narkotika. Trötta, uppgivna ryska soldater, som hade svårt att finna motivation, tröstade sig med droger som fanns i det ockuperade landet och återvände hem med missbruksproblem. De blev en länk för smuggling och drogepidemier på militärkaserner och till sina hemorter på samma sätt som amerikanska soldater under Vietnamkriget. Även kriget i Tjetjenien har inneburit missnöje hos allmänheten och ekonomiska problem för Ryssland. Reformer har skjutits upp med hänvisning till resursbrist efter konflikten, bland annat ett narkotikaprogram för att mer samordnat bekämpa droghandeln och missbruk. Søderut Traditionellt missbruk av opium har länge funnits i södra republikerna. Skolungdomar for ibland ner dit, exempelvis till Ukraina. Plockade vallmo och hampa, lät det torka, och smugglade hem. Det var fina somrar. Man tog åt sig själv och kompisarna. Vi liftade eller tog tåget tillbaka till Leningrad, som det hette då, berättar Valerij, 32 år, som sitter på Kresty dömd till 4 år för rån. Han började röka hasch vid 14, tog senare hanka, men också kokain som börjat förekomma alltmer. Senaste resan söderut gjorde han 1990 och kom hem med en kubikmeter torkad opiumvallmo. Då fanns inte mycket narkotika i Petersburg och resorna var lönsamma. Idag kan man få tag i allt här. Knarkhandeln är mer organiserad, dessutom är det svårare att resa som förr. Nya gränser, nya ligor. Det krävs livvakter, vapen och pengar till mutor i kontroller. 50 dollar tystar de flesta, enligt Valerij. Internationella forbindelser Internationella narkotikasyndikat har funnit Ryssland alltmer intressant. Vad som lockar är både den växande missbruksmarknaden och möjligheten till transittrafik geopolitiskt är landet en bro mellan Asien, Stilla havet och Västeuropa och ett alternativ till Balkanrutten för smuggling av opium, heroin och cannabis. Problemen med att samordna tull och gränskontroll efter Sovjets sammanbrott är dessutom stora och ekonomisk kris med lägre levnadsstandard gör det lättare att dra in ryssar och invånare i grannländerna i droghandel. Beslagen av narkotika ökar snabbt. Ryska inrikesministeriet rapporterade 111 000 beslag 1996 och tullen över 1 200, en fördubbling på två år. Det finns etniska grupper av tidigare sovjetmedborgare i de ryska storstäderna som är inblandade i narkotikahandel. Enligt avdelningen som kontrollerar etnisk brottslighet inom narkotikapolisen i Petersburg är det tadjikistanska ligor som specialiserat sig på trafik till Ryssland med stora laster av opium, heroin och cannabis från Afghanistan och Pakistan. Delvis för att finansiera inbördeskrig i sin hemrepublik. Azerbadjaner kontrollerar flera grönsaksmarknader där de sköter detaljhandel till missbrukare av bland annat hanka, medan den tidigare stora försäljningen av metadon har minskat. Ukrainska grupper fungerar ibland som kurirer av vallmohalm, medan zigenare anses sköta småhandeln med läkemedlet efedrin (som drogen efedron utvinns 43
FREDRIKSTAD av) som smugglas från laboratorier i Vitryssland, men även allt mer från Kina. Den nya kokainmarknaden har ingen grupp ännu ensam fått kontroll över. Men många nigerianer smugglar och säljer kokain och heroin i hela världen, så även här, säger Sergej Nabok, chef för kontrollen av etnisk brottslighet. Våld och hot Organiserade brottssyndikat frodas i Ryssland. Våldet och hoten mot de som bekämpar dem har ökat. Flera poliser har mördats och tulltjänstemän som beslagtar gods hotas. Under vårt besök bedrevs jakten på ett maffiagäng som misstänks ha mördat parlamentsledamoten och vice borgmästaren Mikhail Manevich i Petersburg. Det händer att vi ibland hotas av narkotikaligorna. Man måste använda sitt förnuft, men helst vill jag inte tänka på det, berättade en kvinnlig polis med två döttrar när vi i timmar satt i en bil och spanade mot ett illegalt laboratorie. Andra problem är korruption och dränering av erfarna poliser, tullare, militärer och agenter som går över till betydligt bättre betalda jobb inom den privata sektorn. Med sin bakgrund är de attraktiva som nattklubbsvakter, livvakter åt affärsmän och inom den snabbt växande säkerhetsbranschen. Om till och med jag själv är trött och söker jobb som säkerhetschef på företag, då kan du förstå hur mina mannar tänker, säger Jurij Golubjev som leder narkotikatullens insatser mot smuggling och transitohandel i nordvästra Ryssland. Området är stort och sträcker sig från Murmansk vid Barents hav till vitryska gränsen. Golubjev menar att Rysslands långa gränser är transparenta efter Sovjetunionens sammanbrott och liberaliseringen av näringlivet som medfört ökad utrikeshandel. Dessutom underlättas narkotikaligornas smuggling av att de har kontakter inom kåren i både Ryssland och andra OSS-länder, säger den frispråkige tullchefen. Fortsetter side 46 Limsniffer i en leiegård ved Pushinsky-gata i St Petersburg. 44
RUSSLAND Kontroll, beslag og arrestasjon i St Petersburg 45
Antalet ryska tullanställda har ökat snabbt i verkets nya organisation från 3.000 på sovjettiden till över 56.000 personer idag och utbildningen av dem har släpat efter. Den frispråkige Golubjev tycker att staten alltför mycket prioriterar indrivning av tullavgifter och skatter på narkotikabekämpningens bekostnad. Antalet narkotikabeslag har legat runt ett 60-tal om året i tullregionen, men mängderna har ökat. Rutterna är mycket skiftande. Första större smugglingsförsöket av kokain via Ryssland gjordes 1993. Drygt 1 ton kokain i konserver fraktades från Latinamerika via Finland till Petersburg där tullen slog till. Avsikten var att märka om burkarna före vidare transport till Västeuropa. 1995 beslagtogs 2,5 ton marijuana på ett fartyg i hamnen som kom ifrån Nigeria med tänkt vidare destination Holland. Tonvis av cannabis från Afghanistan förs till Västeuropa via Ryssland med järnväg. 1,7 ton togs förra året i en container på väg via Lettland till Holland. Smuggeltrafiken till Finland och Baltikum har ökat märkbart med kemikalier, cigaretter och droger. 1995 dök många nya preparat upp på den ryska missbruksmarknaden, bland annat ecstasy. 1997 stoppades flera kokainpartier i Petersburgs hamn. 200 kilo upptäcktes via röntgen i sjöterminalen på väg till Sibirien. Och i maj 1997 greps en 26-årig norrman, bosatt i Stockholm, som kommit med färjan från Oxelösund med 3 kilo kokain i en dubbelbottnad väska i hamnen. En som menar att narkotikabekämpning inte bara kan föras med mer utrustning och personal är chefen för Petersburg stad och Leningrads läns narkotikapolis Georgy Zazulin. Han fick 1996 utmärkelse från inrikesministeriet för avdelningens effektivitet och engagemang. Bland annat med svenskt bistånd har personalen tränats i narkotikabekämpning och utrustats med operativ teknik och fordon. Visst kunde vi behöva vara fler än dagens 150 narkotikapoliser i vårt området med tanke på missbrukets omfattning och den ökade tillgängligheten. Men det gäller ju att bryta nyrekryteringen också. Jag vill därför satsa på mer förebyggande åtgärder i framtiden exempelvis poliser som håller kontakt med ungdomar och ett kunskapsmaterial om droger för unga och alla som arbetar mot missbruk. SVEN LILJESON OG MARIA SØDERBERG er henholdsvis freelancejournalist og freelancefotograf. Begge bor i Sverige. 46