Risk- och sårbarheter inom Kungsörs kommuns geografiska område

Risk- och sårbarheter inom Kungsörs kommuns geografiska område Lena Mäenpää Krisberedskap 2011-08-19

Innehåll 1 Inledning 5 2 Krishanteringssystemet 6 3 Syfte och mål 7 4 Arbetsmetodik 8 5 Beskrivning av Kungsör 9 6 Kommunens risker och sårbarheter 11 Nedan redovisas rubriker på de identifierade risker och sårbarheter för kommunen... 11 Kommunala samhällsviktiga verksamheter... 11 Risker och sår barheter... 11 Höjd beredskap och krig... 11 7 Samhällsviktig verksamhet 12 Kommunala samhällsviktiga verksamheter:... 13 Verksamheter inom tekniska förvaltningen:... 13 Verksamheter inom socialförvaltningen:... 13 Verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen:... 13 Verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen:... 13 Hel- och delägda kommunala bolag och förbund... 14 Kungsörs KommunTeknik AB... 14 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 14 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 14 Mälarenergi Elnät AB... 14 8 Risker/sårbarheter 15 Elavbrott... 15 Telefoni... 18 Skogsbränder... 20 Klimatförändringar och översvämningar... 21 Vattentäkter... 22 Ras, skred, erosion... 24 Transport av farligt gods... 26 Olycksdrabbade vägsträckor (stora trafikolyckor)... 30 Olyckor inom industrin... 30 Miljöfarlig verksamhet... 31 Förorenade områden... 32 Brand i byggnad... 35 Smitta som pandemier... 36 Smitta som epizootier och zoonoser... 37 Höjd beredskap och krig... 38 Militärt och civilt försvar... 38 3

9 Identifierade och värderade risker inom kommunens geografiska område 40 10 Risker/sårbarheter som inte är belysta 43 11 Beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 44 12 Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 46 Samhällsviktig verksamhet inom kommunen.... 46 Tekniska förvaltningen... 46 Barn och utbildningsförvaltningen... 48 Socialförvaltningen... 49 Kommunstyrelseförvaltningen... 51 Kultur och fritidsförvaltningen... 52 Hel- och delägda kommunala bolag och förbund... 53 Kungsörs KommunTeknik AB... 53 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 53 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 54 13 Kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 57 Allmänna slutsatser... 58 14 Genomförda, pågående och planerade åtgärder 59 4

1 Inledning Risker av olika slag har alltid funnits och kommer alltid att finnas i vårt samhälle. Samhällsutvecklingen innebär att riskerna ständigt förändras och förnyas. Samhället är i många avseenden sårbart och ökar i takt med utvecklingen och därmed osäkerheten. Det kan gälla allt ifrån natur - olyckor, hot/störningar i den tekniska infrastrukturen, större bränder /explosioner, smitta samt hot och sabotage. Informationssystem kollapsar, elsystem slås ut, översvämningar lamslår delar av landet, viktiga kommunikationssystem slutar att fungera eller epidemier utbryter. Kommunen skall enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006: 544, göra en samlad analys av sådana risker och sårbarheter i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lagen "en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. I det kommunala handlingsprogrammet enligt lag om skydd mot olyckor, SFS 2003: 778 är ett antal identifierade risker uppräknade som kan föranleda en större räddningstjänstinsats. För att få en samlad bild över vilka risker som finns inom Kungsörs kommuns geografiska område redovisas även dessa risker i den övergripande riskinventeringen. 5

2 Krishanteringssystemet Kungsörs kommun måste enligt gällande lagstiftning kunna ta hand om vardagliga olyckor samt även kunna klara kriser som drabbar stora delar av samhället och kanske hela vårt land. Med samhällets krishanteringssystem bygger kommunerna upp en beredskap mot svåra kriser i fred och en förmåga att hantera en kris när den inträffar. Ytterst måste kommunerna kunna möta ett militärt väpnat angrepp mot Sverige, även om sannolikheten för ett sådant bedöms vara väldigt liten. Klarar inte kommunerna av de vardagliga olyckorna, kommer det att bli svårt att klara en mer omfattande kris eller ett krig. Därför hänger allt arbete med samhällets säkerhet ihop. Och det är själva grunden för krishanteringssystemet Kommunerna har en nyckelroll i krishanteringssystemet. Ju bättre kommunerna är på att hantera en kris, desto bättre blir samhället på att hantera större kriser som drabbar många kommuner samtidigt. Kommunerna har därför ett så kallat geografiskt områdesansvar. Det innebär bland annat att de ska se till så att myndigheter, organisationer och företag samarbetar vid en extraordinär händelse. På regional nivå har Länsstyrelsen motsvarande ansvar. En viktig uppgift är då att stödja kommunerna. Utgångspunkten för att hantera en extraordinär händelse i Kungsörs kommun ska vara ansvars-, likhets- och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. 6

3 Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga, berörda aktörer och allmänhet vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen, ge underlag för planeringen och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarhet, stödja den fysiska planeringen, utveckla förmågan att hantera inträffade kriser, bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi (säkerhetsoch försäkringsarbete). Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kommunen skall ha god kunskap och en samlad bild av risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet, kommunen skall ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas, minskas eller hanteras, kommunen skall ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse, kommunen skall verka för samordning av all krishantering, i det förebyggande arbetet och i ett akut skede, som berör aktörer inom kommunens geografiska område, kommunen skall så långt som möjligt genomföra verksamheterna i normal omfattning men fokus är att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten som kommunen bedriver. Risk- och sårbarhetsanalysen skall skapa en gemensam förståelse för kommunens säkerhetsarbete och ett underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarheter. 7

4 Arbetsmetodik Arbetet handlar om att identifiera de risker och sårbarheter som finns inom kommunens geografiska område, som kan leda till extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen har gjorts i samarbete med förvaltningarna samt räddningstjänsten och beredskapssamordnaren i Västra Mälardalens Kommunalförbund. Den samordnade risk- och sårbarhetsanalysen skall ses som en översiktlig analys (grovanalys) och skall ge vägledning för vilka större olyckor som kan inträffa samt vilka konsekvenser dessa kan medföra. Utifrån utvalda objekt och sårbarheter har tyngdpunkten lagts mer på konsekvenserna än sannolikheten. Sannolikheten för att en olycka kan ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. Samhällets utveckling innebär att riskerna förändras och/eller nya risker tillkommer, därför skall risk- och sårbarhetsanalysen vara ett levande dokument som ständigt ingår i samhällsprocessen. Risk- och sårbarhetsanalyser skall genomföras regelbundet i kommunen, framförallt på de verksamheter som alltid måste fungera oavsett vad som händer. Planering för hur vi kan undanröja, minska eller hantera de olika händelserna måste alltid finnas med i kommunens säkerhetsarbete och samhällsutveckling. Genom att synliggöra risker i den övergripande planeringen medverkar kommunen till att förbättra miljön och gör kommunen säkrare. Riskerna och sårbarheterna är redovisade på kartor kopplade till GIS. Det finns stora fördelar och vinster med att kommunens förvaltningar och externa aktörer använder GIS (Geografiskt Informations System) i det fortsatta arbetet. En gemensam databas har stora fördelar. Både i det förebyggande arbetet men även under ett akut läge. 8

5 Beskrivning av Kungsör Kungsörs kommun ligger till största delen i landskapet Södermanland men tillhör Västmanlands län. Kommunen är belägen söder och väster om Mälaren med tillgång till E20 och Svealandsbanan. Kommunen är 203 km 2 stor och har ca 8200 invånare, viket innebär 41 invånare/km². I kommunen finns förutom Kungsörs tätort ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna i Torpa och Kungs- Barkarö. Naturen är typisk för Mälardalen med hagar och bördig jordbruksmark. En berggrundförkastning löper söder om Arbogaån i öst-västig riktning. På denna uppodlade lerslätten norr om förkastningsbranten finns ett säreget lövskogs- och ekhagslandskap. I söder ovanför branten, vidtar ett barrskogsklätt område med moräntäcke. I nord-sydlig riktning går Köpingsåsen som är en tydligt markerad rullstensås. Den sträcker sig tätorten Kungsör och utmed Mälarens västra strand. Kungsör har en intressant historia och ett vackert läge vid Mälaren. Många svenska kungar har haft platsen som sin rekreations- och tillflyktsort. Gustav Vasa lade grunden för samhället genom att bygga sig en kungsgård vid Arbogaåns utlopp i Mälaren. Både Karl XI och Karl XII bedrev björnjakt i trakten. Numera kan besöka en av Sveriges finaste naturmiljöer utan risk för vare sig björnar eller jagande kungar. I många år har ängar, hagar och gravfält restaurerats och utgör i dag en miljö värd att upplevas. Närheten till vattnet gör att Kungsör har många fina badplatser och möjligheter till fiske, paddling och annat båtliv. Kungsör har förhållandevis många små och medelstora företag. En tredjedel av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustrin, 17 procent i vården, 14 procent i finansiell verksamhet och företagstjänster och 9 procent inom utbildning. 9

10

6 Kommunens risker och sårbarheter Större olyckor och extraordinära händelser kan ske hastigt och utan förvarning och få stora konsekvenser. Händelser som kan påverka stora delar av kommunen och få konsekvenser under veckor och ibland år. Kungsörs kommun har ett ansvar för att se till att den kommunala verksamheten kan fungera under alla förhållanden, även vid en allvarlig kris framför allt de s.k. samhällsviktiga verksamheter. Nedan redovisas rubriker på de identifierade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Kommunala samhällsviktiga verksamheter Kommunala förvaltningar, bolag och förbund Risker och sår barheter El/teleavbrott Skogsbränder Översvämningar Ras och skred Förorening i vattentäkt Transport av farligt gods Olycksdrabbade vägsträckor (stora trafikolyckor) Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden Urlakning från deponier Olyckor inom industrin Brand i byggnad Smitta som pandemi Smitta som epizooti och zoonoser Höjd beredskap och krig Militära och civila försvaret 11

7 Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för Samhällskydd och beredskap, tidigare Krisberedskapsmyndigheten har tagit fram förslag till definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv. Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Inom Kungsörs kommuns verksamhetsområde finns ett antal samhällsviktiga verksamheter utpekade. Kommunen måste upprätthålla dessa verksamheter oavsett krisens omfattning och karaktär. Verksamheterna måste utarbeta planer för bland annat längre elavbrott som kan leda till att t.ex. viktiga kommunikationssystem slås ut, trygghetslarm som slutar fungera och värmestugor som måste upprättas. Inträffade pandemier, smitta i vattnet och en större brand är också scenarier som kan inträffa. Listan kan göras lång. Det gäller att inte sätta hinder för fantasin på vad som kan inträffa. Det är verksamhetsansvaret som är utgångspunkten för kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för de samhällsviktiga verksamheterna under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. Det är varje nämnd som har ansvaret för att planlägga sina verksamheter. Planläggningen görs i samråd med ansvariga inom respektive område, internt och externt. För att de samhällsviktiga verksamheterna inom Kungsörs kommuns verksamhetsområde ska fungera finns ett antal andra viktiga verksamheter både inom och utanför kommunens geografiska område som verksamheterna är beroende av på ett eller annat sätt. Därför är det av stor vikt att verksamheterna identifierar vilka verksamheter som man är beroende av och i vilken omfattning. 12

Kommunala samhällsviktiga verksamheter: Verksamheterna är inte rangordnade i nedanstående lista Verksamheter inom tekniska förvaltningen: Vatten och avloppsavdelningen med tillhörande vattentäkter Fastighetsavdelningen Verksamheter inom socialförvaltningen: Äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst Enheten för funktionshinder, särskilt boende och personlig assistans Individ och familjeomsorgen, försörjningsstöd och nödvändig myndighetsutövning enligt lag Hälso- och sjukvårdsorganisationen Verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen: Skolan och barnomsorg, viss verksamhet Tillagningsköket Verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen: Ekonomienheten Krisledning och information 13

Hel- och delägda kommunala bolag och förbund Kungsörs KommunTeknik AB VA verksamhet Västra Mälardalens Kommunalförbund IT Telefoni Renhållning Räddningstjänst Västra Mälardalens Myndighetsförbund Viss verksamhet inom miljö- och hälsoskydd Mälarenergi Elnät AB El- överföring till Kungsörs kommun 14

8 Risker/sårbarheter Elavbrott Orsaker till ett större elavbrott kan vara t.ex. storm, snö, kyla, regn och åska. Konsekvenser som kan uppstå är bland annat att framkomligheten på vägarna kan bli begränsande, utkylda lokaler och boenden, utrustning som är elberoende kommer att sluta fungera m.m. Vid ett långvarigt elavbrott kommer mobil och fast telefoni att slås ut med följd av att t.ex. trygghetslarm hos äldre inte kommer att fungera. Så gott som all kommunalteknisk försörjning och infrastruktur i vårt samhälle är beroende av el. Det innebär att kommunen måste säkerställa samhällviktiga verksamheter som vatten - och avloppshantering, värmeproduktion, transporter och sjukvård m.m. En inventering av bl.a. behovet av reservkraft, värmestugor m.m. är gjord i kommunen. Inventering av befintliga resurser i länet är en annan del av arbetet. Detta arbete görs tillsammans med länsstyrelsen och övriga kommuner. Alla kommuner kanske inte är drabbade samtidigt och då kan det vara bra att veta vilka resurser som finns att tillgå. Svenska Kraftnät ansvarar för landets elberedskap. De ser till att el transporteras via det s. k stamnätet samt ansvarar för att balans råder mellan produktion och konsumtion. Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motor-, riks - och lokalvägar. På stamnätet, som ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät, transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. I regionnäten används lägre spänningar än de på stamnätet. Från regionnäten förs elen vidare via lokalnät till el- användarna. Lokalnäten kallas också distributionsnät. I dessa nät transporteras el över relativt korta avstånd, exempelvis till köpcentrum och hushåll. Mälarenergi Elnät ansvarar för överföring av el i Kungsör, Hallstahammar, Arboga, Köping och Västerås. 15

Kungsörs kommun är delägare i Mälarenergi Elnät AB, som är det största bolaget som distribuerar elenergi till Kungsör. Vattenfall ansvarar för en liten del av eldistributionen för Kungsörs kommun. Kommunen får sin elmatning till centralorten från två överliggande regionnätsledningar (Vattenfalls) via två överliggande lokalnätsledningar mellan Köping och Kungsör. Ytterligare en lokalnätsledning kan till viss del mata Kungsör från Eskilstuna (Vattenfalls). Största delen (ca 80 %) av lokalnätet är kablifierat. Det innebär att nätets känslighet för störningar p.g.a. oväder har minimerats väsentligt men det finns dock söder och väster om centralorten en del luftledningar ute på landsbygden som ännu ej har byggts om till kabel. Största delen av luftledningslängden för lokalnäten i skogsterräng är inte säkrade mot väderrelaterade avbrott genom röjda/breddade ledningsgator. 16

Vid totalavbrott på överliggande regionnät (Vattenfall) kommer dock Kungsörs kommun att drabbas av ett totalavbrott i elleveransen eftersom detta kommer att drabba samtliga inmatningspunkter från regionnätet till överliggande lokalnät (Mälarenergi AB). Vid ett totalt eller större långvarig störning på elleveransen till Kungsörs kommun vilken betecknas som krisläge i kommunen kommer Mälarenergi Elnät tillhandahålla sina tillgängliga resurser gällande reservelverk och personal. Inkopplingar av reservelverk med Mälarenergis elnäts hjälp kan i normalfallet ske inom ett dygn. Vid ett stort (långvarigt) elavbrott som berör stora delar av Mälarenergi Elnäts elnätsområde kan Mälarenergi Elnät tillhandahålla vissa personella resurser till Kungsörs kommun för driftomläggningar och inkoppling av reservelverk. Förslag finns framtaget vilka nätstationer som bör säkras upp i första hand. Viktigt att påpeka är att Mälarenergi Elnät inte kan garantera utlåning av reservelverk till Kungsörs kommun i ett omfattande krisläge som berör hela eller delar av elnätet. Detta innebär att kommunen måste säkerställa de verksamheter som måste fortgå oavsett vad som händer i kommunen. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i länet är ett underlag som beskriver infrastrukturen för el, tele och IT och dess redundans och reserver i syfte att mildra konsekvenser av avbrott eller långvariga störningar i Västmanlands län är framtaget. Målsättningen är att länet ska ha förmåga att förebygga, minimera, motstå och hantera konsekvenser av el-, tele- ITavbrott. I och med detta arbete ska även kommunernas förutsättningar och förmåga att hantera ett infrastrukturavbrott stärkas. 17

Telefoni Den fysiska tele- och IT-infrastrukturen kan delas upp på följande sätt: Stomnät, stadsnät, lokala accessnät samt hem- och kontorsnät. Stomnäten är de rikstäckande näten vilka oftast består av fiber eller radiolänk och som ägs och opereras av ett fåtal nätoperatörer eller infrastrukturägare. Stadsnäten avser den lokala nivån och ger en ort tillgång till lokal kapacitet för överföring av tele och datakommunikation, samt uppkoppling mot stomnäten. Även dessa nät består ofta av fiber, men det förekommer även annan kabel. Inom ett mindre område, till exempel ett bostadsområde, ger det lokala accessnätet kopplingen mellan exempelvis hemmet och stadsnätet. Det lokala accessnätet är i huvudsak baserat på koppar eller koaxialkabel, alternativt radiolänk eller mobila anslutningar. Den allmänna beskrivningen av de fysiska näten är hämtad från Öhrlings Pricewaterhouse Coopers rapport Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur. Post och Telestyrelsen (PTS) har till uppgift att arbeta för säkrare elektroniska kommunikationer i fred, kris och beredskapstider. Operatörer och andra företag bygger in säkerhet i sina system utifrån kommersiella grunder. I de fall där det inte finns ekonomiska incitament för operatörerna att erbjuda god robusthet kan PTS bidra med medel. De ekonomiska satsningarna görs för att stärka infrastrukturen, så att konsekvenser av allvarliga händelser ska kunna minimeras. Om det är möjligt strävar man även efter att genomföra åtgärder som samhället har nytta av redan i fredstid. Vid ett stort och långvarigt elavbrott kommer den mobila och fasta telefonin att slås ut. Det finns ingen lag idag som styr leverenssäkerheten, utan det är upp till den upphandlande organisationen att ställa dessa krav utifrån vilka behov och krav som verksamheten ställer på tillgängligheten. Telenätet indelas i olika nivåer med avseende prioritering av reservkraft. Mobila reservelverk körs ut om elavbrottet är långvarigt till de noder som är prioriterade. De prioriterade noderna styrs genom upphandlade affärsavtal. Alla noder ska vara oberoende av störningar i det publika nätet minst 1-8 timmar genom batteribackup (UPS). Det finns 4 000 simkort som är förberedda för roaming inom Sverige. Roaming kallas det när operatörerna i förväg har kommit överens om att en viss operatörs abonnenter ska få tillgång till och kunna använda en annan operatörs nät. Korten är avsedda för användning av samhällsviktiga funktioner eller där användandet kan minska belastningen på samhället. Post och telestyrelsen, PTS beslutar om simorten kan nyttjas enligt länsstyrelsens begäran. Genom simkorten kan behövande organisationer och grupper i samhället ges bättre möjligheter att få tillgång till fungerande telefoni vid svåra störningar i telenäten. 18

Som ett led i att säkra upp kommunens kommunikationsvägar har Kungsörs kommun infört Rakelsystemet på ledningsnivå med två terminaler. Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Systemet har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem och har en egen infrastruktur som är byggd för tillförlitlighet och för att klara hårda väderförhållanden. Särskilda satsningar har gjorts för att stärka reservkraften vid elavbrott och säkra en hög täckningsgrad. Kungsörs kommuns IP-telefoni förvaltas av Västra Mälardalens Kommunalförbund(VMKF) som bland annat administrerar växelfunktioner och växelledningar för de tre KAK-kommunerna. Här följer en kort ordlista på några begrepp som används en hel del av operatörerna. Acessnät: Telefoni och Internet in i abonnentens fastighet. Går mellan telestation och hushåll (slutkund). Fiberacess: Anslutning till allmänna telefonnätet (PSTN) via fiberoptiska kablar Kopparacess: Anslutning till allmänna telenätet (PSTN) via kopparkablar NOD = Telestation: En fysik plats där tele och datatrafiken ansluts mellan olika nät. Transportnät: Är samma sak som stamnät/stomnät. Kopplar ihop Noder/ telestationer. Grävs en sådan kabel av kan det bli problem. Däremot så finns det emellertid en redundans i transportnätet inom tätbebyggt område i vissa fall via dubbla anslutningar. Ungefär som redundans i elnätet, samma princip. Transportnätet är också samma sak som backbone. 19

Skogsbränder Stora skogsbränder bedöms inte utgöra någon risk för kommunens infrastruktur. Skogsbränder har naturligtvis skett och kommer att ske, men inte av den digniteten att det skulle medföra någon form av kris. Kommunens landskapstyp med övervägande inslag av lövträd minskar risken för omfattande bränder. Naturliga begränsningslinjer med ett omfattande vägnät gör också brandspridningen svårare. Skogsbrand vid Vägge Hällar 20

Klimatförändringar och översvämningar Förväntade klimatförändringar i Västmanlands län fram till år 2100 är bl.a. ökade temperaturer med upp till 5 grader under både sommar och vinter, förlängd vegetationsperiod, minskad varaktighet av snötäcket upp till 50-75% ökad nederbörd under vintern, medan sommaren kommer ha längre perioder av torka och värme samt korta perioder av extrema nederbördsmängder. Konsekvenser av detta kan vara att det blir större risk för skador orsakade av översvämningar, ras, skred och erosion, samt försämrad kvalitet på vattnet i våra vattendrag. Området kring Mälardalen ses som det största problemområdet i vår region. Klimatförändringarna i Västmanlands län kommer att leda till att måttliga översvämningar blir vanligare runt Mälaren. Kungsörs kommun utpekas för att kunna vara utsatt för risk för stranderosion på en del av Mälarens strand, längs Jägaråsen och Skillingeudd. I Kungsör finns det risk för att E20 vid Svarthäll kan komma att bli översvämmad vid en översvämning på 100-årsnivå (1,3 m över RH00 - höjd över havet enligt det nationella höjdsystemet). Med 100-årsnivå menas att den nivån inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Sannolikheten för att flödet ska inträffa endast en gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa två gånger under samma period är 40 procent. Det som mest kommer att påverkas av klimatförändringar/översvämningar är: Kommunikationer, vägar och järnvägar kan få minskad bärighet på grund av minskat tjäldjup. Fjärrvärme kan påverkas av markförskjutningar som kan uppkomma vid höga grundvattennivåer. Vattenförsörjningen, övergödning av vattendrag och eventuellt kortare uppehållstid i åsen. Strandnära bebyggelse begränsad påverkan (ca 3000 m2 bostadsyta i Kungsör kommer att drabbas vid en 100-årsnivå då främst sommarstugor i Skillingeudd). Avlopp (kraftiga flöden, försämrad rening, bräddning av avloppsvatten, källaröversvämningar) och dagvatten (kraftiga flöden) Vid Kungsörs avloppsreningsverk ligger utloppsnivån till mälaren på 1,39 (Kungsörs lokala höjdsystem, översatt till RH 00 är detta 1,356), detta är 61 cm över tidigare högsta uppmätta nivå i Galten. Detta ger en marginal på 5,4 cm för 100-årsnivån på 1,3 meter (RH 00). Det anses därför inte som någon större risk för uppdämning från Mälaren in i reningsverket. 21

Om nivån ändå skulle bli högre än utloppsledningen bör denna proppas och vattnet pumpas ut. När det gäller inläckage bakvägen via bräddavlopp från Arbogaån finns det förberedelser. Vid en given vattennivå proppas bräddavloppen så att åvatten inte kan tränga in. Dessa vattennivåer gäller för att bräddavloppen ska proppas: Kungsgatan +1,06 Varvsgatan +1,04 Kungsudden +0,83 Vid risk för översvämning måste vattennivån läsas av ofta. Vattentäkter Kungsörs kommuns vattentäkter vid Skottbacken - Hogsta ligger vid väg 56, 520 och E20. Vattentäkterna försörjer ca 7200 personer och är en mycket viktig resurs för Kungsörs kommun. Den absolut största risken för förorening av konsumtionsvattnet är en olycka med farligt gods utefter väg 56. Trafikverket har utfört ett arbete med dikestätning efter väg 56 på vägens bägge sidor från avfarten Hogsta och söderut till det inre skyddsområdets gräns, en sträcka på 600m. Förslag till nödvattenplan är framtaget. 22

23

Ras, skred, erosion Områden som främst skulle kunna drabbas av en risk för ras, skred och erosion är strandnära byggnader som ligger inom 100 meter från karterad strandlinje. På bild 1 sidan 25 finns en översvämningskartering över Arbogaån som visar på att norra delen av ån på västra sidan av Kungsör löper störst risk för översvämning vid ett 100-årsflöde, men även att en sträcka söder om ån längs bl.a. Ågatan och Fredsgatan kan bli drabbat. Med tanke på Ågatans läge längs med Arbogaån, samt att det sluttar ner mot ån gör att detta kan vara ett område med risk för skred, ras och erosion. Det finns dock inga geotekniska undersökningar eller undersökningar gällande områdets stabilitet, detta bör undersökas vidare. Källa: Klimatförändringar i Västmanlands län Förväntade konsekvenser och möjligheter fram till år 2100 Länsstyrelsen Västmanlands län, Samhällsbyggnadsenheten, rapport 2010:18 24

Figur 1. Översiktlig översvämningskartering längs Arbogaån mellan Ställdalen och Mälaren. Källa: MSB; Rapport, mars 1999. Översiktlig översvämningskartering längs Arbogaån, sträckan längs Ställdalen till Mälaren (blad 5). http://www.msb.se/upload/kunskapsbank/kartor/oversvamningskartering/arboga %c3%a5n.pdf 25

Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Begreppet transport innefattar förflyttning av godset med ett transportmedel samt lastning och lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen. Innehållet i farlig godstrafik varierar beroende på vilken årstid det är. Som exempel sker under vinterhalvåret mer transporter med eldningsolja och under december månad mer transporeter med fyrverkerier. Kungsörs kommuns vattentäkter vid Skottbacken - Hogsta ligger vid väg 56, 520 och E20. En olycka med farligt gods i området skulle innebära stora konsekvenser när det gäller dricksvattenförsörjningen. Trafikverket har inlett arbetet med dikestätning efter väg 56 på vägens bägge sidor från avfarten Hogsta och söderut till det inre skyddsområdets gräns, en sträcka på 600m. När det gäller järnvägstransporter kan dessa inte jämföras mängdmässigt med vägtransporterna men farligt godstrafik förekommer dagligen genom tätorten Kungsör. Konsekvenserna av ett haveri kan bli mycket stora. Sannolikheten att en olycka inträffar är dock liten. Det som talar för liten sannolikhet är att det inte förekommer rangering av vagnar och att spårområdet inte innehåller många växlingspunkter. Med tanke på säkerheten och att utrymme fordras vid eventuella räddningsinsatser bör avståndet mellan järnväg och bebyggelse normalt vara 30 meter, mindre undantag kan ske i staden. 26

Idag finns ingen täckande information om vilka kemikalier som transporteras på våra vägar och järnvägar. I de av Statens Räddningsverk senaste framtagna rapporter om transport av farligt gods på det svenska väg-/järnvägsnätet från september 2006 så är vägsträckan E18/E20 från Örebro till Västerås den näst mest trafikerade sträckan av farligt gods, av samtliga transport klasser i hela Sverige. Se sid 28 29. Vid en olycka med transport av farligt gods föreligger förutom en risk för explosioner även en risk för utsläpp av farliga ämnen. Skulle detta inträffa där det finns skolor, äldreboende, bostäder, idrottshallar, vattentäkt etc. kan det få mycket allvarliga konsekvenser. Ur miljösynpunkt så kan det få förödande effekter om stora utsläpp rinner ner i marken eller i vattendrag som mynnar ut i våra sjöar och vattentäkter. Vid ett sådant läge kan ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) sändas, ett viktigt hjälpmedel för att varna och informera allmänheten. 27

Totalt flöde av farligt gods i alla klasser 28

Totalt flöde av farligt gods i alla klasser 29

Olycksdrabbade vägsträckor (stora trafikolyckor) Bortsett från enskilda vägar så kan vägnätet delas in i två delar, Trafikverkets ansvar och kommunens ansvar. Inom det kommunala vägnätet så är det mest lindriga materiella och personella skador. Olyckorna är frekventa och kommer oftast bara polisen till känna. Mindre frekventa men större och allvarligare är olyckorna inom Trafikverkets ansvarsområde. Några platser som utmärker sig är utfarterna från Kungsgatan på E 20 samt utfarterna från lv 56 och Torpa till E 20 där det varje år sker någon form av allvarligare händelse Uteslutande beror det nästan alltid på den mänskliga faktorn. Att förebygga dessa händelser är svårt då det är ett attitydproblem hos den enskilde chauffören. Problemet måste ses som nationellt varför information då måste handhas av statliga myndigheter. Olyckor inom industrin Det finns industrianläggningar i Kungsörs kommun som hanterar farligt gods. Olyckor på anläggningarna är mycket ovanliga men mindre tillbud förekommer. Med få undantag är Kungsörs industrier lokaliserade till norr Kungsgatan. Detta är ur ett säkerhetsperspektiv bra. Kungsör har ingen speciell industri som utmärker sig som extremt farlig. Självklart kan ett eventuellt rökmoln från en brand driva in över befolkade delar men det är ett relativt snart övergående problem. 30

Miljöfarlig verksamhet Med begreppet miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som medför utsläpp till mark, luft och vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö. Vid omvandling eller förtätning i redan byggda miljöer är markföroreningar ofta förekommande. Tidigare verksamheter kan ha orsakat utsläpp av farliga ämnen som ligger i marken och frigörs vid ett eventuellt byggande. I kommunen finns idag ca 100 anläggningar, som exempel industrier, grustäkter och bensinstationer, som klassas som miljöfarlig verksamhet. Inom kommunen finns f.n. tre bensinstationer. Två av dessa ligger i anslutning till bostadsbebyggelse och detta medför en risk vid brand, explosion och läckage. Även transporter till och från bensinstationer innebär en risk. Det finns vidare fem nedlagda stationer där av har tre fått status rent och de övriga två har fått status sanerat. Grusbrytning sker på sand- och grusåsen (Köpingsåsen) längs med väg 56 inom kommunens vattenskyddsområde. Vattenskyddet vid åsen är av stor vikt för kommunens dricksvattenförsörjning eftersom rent grundvatten bildas genom naturlig infiltration i åsens sand- och gruslager. Om grusbolaget inte följer brytningsvillkoren i tillståndsbeslut finns dock risk för en minskning av grundvattnets skyddsskikt vilket kan påverka filtreringsprocessen och därmed dricksvattenkvalitén. Ett läckage av dieselbränsle eller hydraulolja från grusbolagets maskiner i samband med t.ex. tankning, brand eller hydraulslangbrott kan innebära att grundvattnet förorenas. Grusbolaget har därför infört säkerhetsåtgärder i samband med bränsleförvaring, tankning samt vid uppställning av fordon och arbetsmaskiner. 31

Förorenade områden Förorenade områden utgör en ständigt pågående risk genom att metaller och andra föroreningar ständigt sprids från områden. Risken för hälsooch/eller miljöskador kring ett förorenat område är beroende av en rad faktorer: - Föroreningens farlighet - Föroreningsnivåerna - Spridningsförutsättningarna - Områdets känslighet - Områdets skyddsvärde Risken kan uppstå på flera sätt, till exempel damning, spridning till ytoch grundvatten, upptag i växer som konsumeras eller direktupptag - små barns ätande av jord. I Kungsörs kommun finns, enligt den inventering som är utförd av länsstyrelsen enligt MIFO - modellen (metodik för inventering av förorenade områden), omkring 90 identifierade markområden som kan vara förorenade. Dessa markområden är gamla deponier eller mark förorenad av industriell verksamhet som är nedlagd eller ersatt av annan verksamhet, samt pågående verksamheter. Riskklassning har gjorts av några områden i en skala från 1 till 4, där klass 1-områden är de med störst risk för miljön eller människors hälsa. Av de inventerade områdena i Kungsörs kommun tillhör två områden högsta klass, riskklass 1, och elva områden riskklass 2. Tre objekt av dessa är under utredning. Inom Kungsörs kommun finns sex nedlagda avfallsdeponier, enligt länsstyrelsen databas. Kommunstyrelsen har, år 2010 uppdragit åt VafabMiljö att koordinera ett arbete som ska leda till en preliminär risk - och klassificering av deponierna utifrån Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, så kallad MIFO. Inventeringen är genomförd och rapport kommer. Länsstyrelsen har under 2010 gjort en inventering över tätorten Kungsör med avseende på vilka verksamheter som använt klorerande ämnen s.k. TRI trikloretylen. På ett tjugotal fastigheter har TRI sannolikt använts. Användning av TRI förbjöds 1995. Det sker en fortlöpande inventering, kontroller, uppdateringar och åtgärder av förorenade områden i Kungsörs kommun av Västra Mälardalens Myndighetsförbund. 32

33

34

Brand i byggnad Bränder kan vara ett brett spektra av olika händelser, allt från den lilla branden i papperskorgen till omfattande bränder i industrikomplex med extrem rökutveckling och giftiga gaser. I övrigt så är det bränder i publika lokaler som kan få stora konsekvenser. När det gäller äldreboende så är risken mindre att någon form av masskadesituation uppkommer. Skolbränder ger sällan upphov till personskador men resulterar ofta i ett logistikproblem, vart och hur undervisningen skall fortsätta, samt dyra kostnader för kommunen. En framtida risk är anlagda bränder som företrädesvis drabbar lokaler i kommunens ägo. I tätorten finns också ett antal bensinstationer som i sig inte utgör ett problem men där problemen uppkommer vid en eventuell brand i tankbilen vid lossning av bensin till stationens cisterner. 35

Smitta som pandemier Med smittsamma sjukdomar avses de sjukdomar som kan överföras till människor från andra människor, från djur eller miljön. Socialstyrelsen har en samordnad roll när det gäller samhällets beredskap, inför utbrott av smittsamma sjukdomar hos människor. I länet har smittskyddsläkaren ett samlat ansvar för att planera, organisera och leda smittskyddsarbetet inom sitt landsting. En smitta som kan ge stora konsekvenser är ett pandemiutbrott. Pandemi innebär en omfattande spridning av ett helt nytt influensavirus över världen. En spridning av ett nytt influensavirus kan ge stora konsekvenser i många delar av vårt samhälle. Samhället är idag sårbart på många sätt, brist på personal inom olika verksamhetsområden kan uppstå och stora krav kommer att ställas på kommunen och andra verksamhetsansvariga. I arbetet med att säkra upp de samhällsviktiga verksamheterna ingår att ha en planering med alternativa lösningar för att kunna bedriva verksamheterna vid en pandemi där personalbortfallet blir stort. Rutiner och åtgärder för att förhindra smittspridning som t.ex. att begränsa allmänna sammankomster, offentliga tillställningar samt se över kommunikationerna kan vara en del av arbetet. Planering inför en pandemi görs i samarbetet med länsstyrelsen, landstinget och övriga kommuner i länet. En pandemiplan för Kungsörs kommun finns antagen av kommunstyrelsen. 36

Smitta som epizootier och zoonoser Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar har Jordbruksverket ett övergripande ansvar enligt epizootilagen och zoonoslagen, vilket innebär att Jordbruksverket är spindeln i nätet när det gäller beredskap och bekämpning. Jordbruksverket är även den beslutande myndigheten inom dessa frågor. För aktörerna på regional nivå är det länsstyrelsen som har ett övergripande samordningsansvar. Alla djurägare är enligt lag skyldiga att anmäla varje misstanke om epizootisk sjukdom till sin veterinär. Med EU-anslutningen har gränsskyddet försvagats och risken för att nya sjukdomar kommer in i landet ökat. Exempel på de allvarligaste djursjukdomarna är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna newcastlesjuka och fågelinfluensa. Dessa sjukdomar anses vara de allvarligaste eftersom de är mycket smittsamma och orsakar stora ekonomiska förluster för drabbade länder. Ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Zoonoser kallas de smittsamma djursjukdomar som även kan smitta mellan djur och människor. Två exempel på zoonoser är salmonella och BSE (galna- ko- sjukan). Några samhällsviktiga verksamheter är särskilt känsliga för zoonoser. Vid misstanke om att människor kan smittas via dricksvatten eller livsmedel kommer kontrollverksamheten behöva utökas. De flesta samhällsviktiga verksamheter berörs dock endast om avspärrningarna hindrar vitala transporter eller tillträde till synnerligen viktiga anläggningar. Vid ett utbrott av zoonotiska sjukdomar kommer det att finnas ett stort behov av information till allmänheten. Kommunen ska stödja myndigheterna med att sprida denna information. 37

Höjd beredskap och krig I Västra Mälardalens Kommunalförbund (VMKF) ingår räddningstjänsten och beredskapssamordnaren som har till uppgift att övergripande driva och samordna krisberedskapsfrågorna i Kungsörs kommun. Militärt och civilt försvar Försvar, skydd och säkerhet är några av samhällets byggstenar. Ett säkert samhälle med hög beredskap mot katastrofer och olyckor och försvar av Sveriges gränser ställer höga krav på flexibilitet och effektivitet. I Sverige har vi ett totalförsvar som består av det militära och civila försvaret. Totalförsvaret ska försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Det civila försvaret omfattar hela samhället med alla dess funktioner som måste fungera under kris och krig, till exempel sjukvård, räddningstjänst samt el-, tele- och vattenförsörjning. Kommuner, landsting, länsstyrelser, statliga myndigheter, många företag och organisationer har viktiga uppgifter inom det civila försvaret. Det civila försvaret är inte någon organisation utan olika slag av verksamheter i samhället som genomförs för att stärka samhällets förmåga att kunna hantera höjd beredskap och krig. En helhetssyn ska gälla - de resurser som skapas för att hantera ett krig ska även kunna användas vid svåra, krisartade händelser i fred. Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den så kallade ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvaret för en samhällsverksamhet i fred har motsvarande ansvar i krig. Det finns 4 st. tyfoner i Kungsörs kommun för varning av viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Dessa används i fred, under höjd beredskap och i krig. 38

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), ett viktigt hjälpmedel för att varna och informera allmänheten i samband med olyckor och risker för olyckor. Kommuner och landsting har behörighet att sända informationsmeddelande vid extraordinära händelser. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Allmänheten skall få ett klart besked om vad de ska vidta för åtgärder direkt och därefter få fortlöpande information om händelseutvecklingen. Kungsörs kommun har en aktuell krishanterings- och informationsplan vid extraordinära händelser. I planen framgår när, var och hur kommunledningen ska agera vid beredskap och stora olyckor. Förutom att vi måste kunna ta hand om vardagliga olyckor måste vi också kunna klara kriser som drabbar stora delar av samhället och kanske hela vårt land. Med samhällets krishanteringssystem bygger vi upp en beredskap mot svåra kriser i fred och en förmåga att hantera en kris när den inträffar. Ytterst måste vi kunna möta ett militärt väpnat angrepp mot Sverige, även om sannolikheten för ett sådant bedöms vara väldigt liten. 39

9 Identifierade och värderade risker inom kommunens geografiska område De identifierade riskerna och sårbarheterna är en översiktlig analys och skall vara basen för det fortsatta arbetet i kommunen. Analysen skall ge en vägledning för vilka större olyckor som kan inträffa samt vilka konsekvenser dessa kan medföra. En förenklad form av kvantitativ analys är att sannolikheter och konsekvenser för olyckshändelser uppskattas och klassificeras i skalan 1 5, se nedanstående tabeller. Därefter vägs sannolikhet och konsekvenser samman och resultatet kan redovisas i en förenklad riskmatris som bilden visar. Denna matris bör inte ensam vara utgångspunkt vid värdering av en risk och vilken risknivå som skall tolereras. Sannolikhet Klassificering Sannolikhet Omfattning 1 Mycket liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 Liten 1 gång per 100 1000 år 3 Trolig 1 gång per 10 100 år 4 Stor 1 gång per 1 10 år 5 Mycket stor Mer än 1 gång per år Konsekvens Människors liv och hälsa Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Miljö Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Små Ingen sanering, liten utbredning 2 Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 3 Stora Enkel sanering, stor utbredning 4 Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 5 Katastrofala Svår sanering, stor utbredning Egendom Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Små Ej förstörd egendom 2 Lindriga Delvis förstörd egendom 3 Stora Förstörd egendom 4 Mycket stora Förstörd egendom 5 Katastrofala Förstörd egendom Produktion Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Små Driftstörning under någon timme 2 Lindriga Driftstörning en dag 3 Stora Driftstörning under flera dagar 4 Mycket stora Driftstopp i veckor 5 Katastrofala Driftstopp under längre tid 40

Scenario Liv Miljö Egendom Produktion Konsekvens Konsekvens Konsekvens Konsekvens Sannolikhet Elbortfall > 3 dygn Små (1) Lindriga (2) Lindriga (2) Stora (3) Liten (2) Översvämning Lindriga (2) Stora (3) Stora (3) Stora (3) Trolig (3) Ras och skred Lindriga (2) Lindriga (2) Lindriga (2) Stora (3) Liten (2) Stora trafikolyckor Mycket stora (4) Lindriga (2) Lindriga (2) Stora (3) Mycket stor (5) Olyckor i industrin Lindriga (2) Stora (3) Stora (3) Stora (3) Trolig (3) Brand i byggnad Lindriga (2) Stora (3) Mycket stora (4) Stora (3) Trolig (3) Farligt godsolycka väg/järnväg Mycket stora (4) Mycket stora (4) Stora (3) Stora (3) Liten (2) Förorening i vattentäkt Mycket stora (4) Katastrofala (5) Lindriga (2) Mycket stora (4) Trolig (3) Smitta som pandemier Mycket stora(4) Små (1) Små (1) Mycket stora (4) Stor(4) Smitta som epizootier/ zoonoser Stora (3) Stora (3) Små (1) Stora (3) Liten (2) Urlakning från deponier Lindriga (2) Stora (3) Små (1) Små (1) Trolig (3) Miljöfarlig verksamhet Stora (3) Stora (3) Stora (3) Mycket stora (4) Trolig (3) Utsläpp från förorenade områden Lindriga (2) Stora (3) Små (1) Små (1) Trolig (3) 41

10 Risker/sårbarheter som inte är belysta Nedanstående risker/sårbarheter har inte behandlats i grovanalysarbetet. Detta beror främst på att vissa begränsningar har gjorts. Radioaktivt nedfall I länet har Länsstyrelsens en ledande roll i samarbete med Statens Strålskyddsinstitut och landstinget i räddningsarbetet vid radioaktivt nedfall. Hot och sabotage Ett arbete pågår i kommunen för att höja säkerheten för de skyddsobjekt som finns inom kommunens geografiska område. Transporter Endast delvis belyst. Konsekvenser av klimatförändringar Endast delvis belyst. Viktigt är att påpeka att många av de risker och sårbarheter finns och kan inträffa är mer övergripande än vad en kommun kan hantera. Kungsörs kommun måste kunna lita på att de statliga myndigheterna och Landstinget även vid en stor belastning klarar av att försörja landet med framför allt en livsmedelsförsörjning, tillräcklig sjukvård, drivmedelsförsörjning och transporter. Skulle landet t.ex. få störningar i de finansiella systemen måste det finnas regler och riktlinjer på nationell nivå hur scenariot ska hanteras. Sådana scenarier är svårt för en kommun att förebygga och ha rutiner för. 43

11 Beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Observera att nedanstående uppräkning är en del av de resurser som kommunen kan disponera vid större händelser. Genom USam kan kommunen få en helhetsbild av händelsen och länets samtliga resurser kan samordnas till det område som är mest utsatt utan att övriga i länet utelämnas. (USam är en funktion för samverkan på regional nivå) Krisinformatörsnätverket som finns i länet kan vara till stor hjälp vid en långvarig händelse med stort informationsbehov. Beroende på händelsen finns idag ett antal etablerade kontaktnät upparbetade i kommunen och för de olika förvaltningarna. T. ex vid händelser som avbrott i vattenförsörjningen finns kontaktnätet VAKA. (VAKA står för nationell vattenkatastrofgrupp) VA-verket är medlem i ett nätverk kallat Resourcing Networks Scandinavia. Nätverket har en databas som omfattar VA-verkens tillgängliga dricksvattentankar och reservkraftaggregat samt övrig utrustning i mellan Sverige. Kommunen har tillgång till extra vårdplatsutrustning genom ett beredskapslager i Riddarhyttan. Kontakter tas då med Socialstyrelsens TIB, tjänsteman i beredskap. Kungsör kommun har etablerade kontakter med näringslivet inom kommuns geografiska område. Ett krishanterings råd är inrättat. Kommunen har anslutit sig till Rakel under hösten 2010. Ett särskilt syfte med Rakel är att bidra till en ökad samverkan mellan olika organisationer. Ett gemensamt system för radiosamband med Rakels möjligheter till säker och enkel kommunikation mellan verksamheter i olika organisationer ger goda förutsättningar att utveckla samarbetet på krishanteringsområdet. Personal har utbildats i WIS (webbaserat informationssystem) som kommer att användas i händelse av kris. Kungsörs kommun har skrivit en överenskommelse med Civilförsvarsföreningen om så kallad frivillig resursgrupp, FRG. Gruppen kan kallas in vid större händelser. 44

Resursgruppens arbetsuppgifter är bland annat att upprätta informationsplatser, assistera vid uppsamlingar, registreringar, ledsagning, inkvartering, bistå med transporter och värmestugor och samordna med övriga frivilligorganisationer. 45

12 Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet inom kommunen. Focus på risk- och sårbarhetsanalysarbetet har varit ett längre elavbrott och pandemi. I kommunhuset finns ett stationärt aggregat som gör att de verksamheter som bedrivs i huset är säkrade så länge det finns bränsle. En bränsletank på ca 2100 l diesel är installerad, vilket motsvarar en drifttid av ca 3 dygn med 75 % belastning. Verksamheter som bedrivs i kommunhuset är bland annat telefonväxeln, sekretariatet, ekonomiavdelningen, administrativa delar av tekniska och social förvaltningen, samt information och krisledning. Även bibliotekets lokaler är säkrade. Förvaltningarna har tillsammans med beredskapssamordnaren i Västra Mälardalens Kommunalförbund, VMKF tagit fram en delrapport risk- och sårbarhetsanalys, ett större elavbrott. En inventering av fastigheter där samhällsviktig verksamhet bedrivs avseende reservkraft är genomförd i kommunen. Förslag på vilka fastigheter som bör säkras upp och på vilket sätt finns även framtaget. Konsekvenserna vid ett stort elavbrott är stora för framför allt för socialoch tekniska förvaltningens verksamheter. Tekniska förvaltningen Gatu- och markavdelningen Gatu- och markavdelningen som i huvudsak ansvarar för kommunens gator och vägar, mark- och parkområden. I avdelningen ingår även ansvaret för trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Beroende på årstiden är väghållningen viktig för hur kommunen kan hantera en extraordinär händelse. VA-avdelningen Vatten- och avloppsverksamheten ingår i tekniska förvaltningens verksamhetsområde men verksamheten utförs på uppdrag av Kungsörs Kommun Teknik AB. Vid ett elavbrott räcker dricksvattnet i högreservoaren (2000m3 vid full reservoar) i ca 1-1,5 dygn. Utöver detta finns ett mobilt reservkraftverk som kan användas vid vattenverket, då leds vattnet direkt ut på ledningsnätet och inte via reservoaren. Bränsletanken till kraftverket rymmer 46