Smittskyddsinstitutets risk- och sårbarhetsanalys 2012. Rapport till regeringskansliet med kopia till MSB

Smittskyddsinstitutets risk- och sårbarhetsanalys 2012 Rapport till regeringskansliet med kopia till MSB

Smittskyddsinstitutets risk- och sårbarhetsanalys 2012 Rapport till regeringskansliet med kopia till MSB

Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna. Tel: 08 457 23 00, fax: 08 32 83 30 smi@smi.se, www.smittskyddsinstitutet.se Artikelnummer: 2012-19-5

Förord Regeringen har gett ut en förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, och enligt den ska alla svenska myndigheter varje år analysera sårbarheter, hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Det gäller sådant som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Syftet med analysen är att stärka både den egna myndigheten och samhällets krisberedskap. I årets arbete med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) har Smittskyddsinstitutet (SMI) gjort en bredare analys än tidigare år, med högre grad av förankring i de olika verksamhetsområdena. SMI försöker också samverka med andra myndigheter när det gäller metodiken för de analyser som genomförs, vilket gör det lättare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att bedöma vilka konsekvenser myndigheternas identifierade hot, risker och sårbarheter har för samhället. För SMI är denna vidareutveckling av RSA-arbetet ett led för att skapa ett bättre underlag för strategisk planering av krisberedskapen. Målgruppen för denna rapport är Regeringskansliet och MSB, men också beslutsfattare inom den egna organisationen. Beslut i ärendet har tagits av SMI:s generaldirektör, efter föredragning av projektledaren. Johan Carlson Generaldirektör Johan Olsson Projektledare

Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 11 1. Övergripande beskrivning av SMI och SMI:s ansvarsområde... 12 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 14 Avgränsningar... 14 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom SMI:s ansvarsområde... 15 Beredskapsdiagnostik och epidemiologisk övervakning... 15 Expertrådgivningsfunktioner... 16 Tjänsteman i beredskap... 16 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom SMI:s ansvarsområde... 17 Allvarliga smittsamma sjukdomar... 18 Antagonistiska hot... 22 Laboratorieanalyser... 24 Läkemedel och resistens... 27 Teknik och infrastruktur... 30 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som SMI kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser... 33 Tjänsteman i beredskap... 33 Central fältepidemiologisk grupp... 33 Forum för beredskapsdiagnostik... 33 QUANDHIP (Quality Assurance Exercises and Networking on the Detection of Highly Infectious Pathogens)... 34 Övningar och utbildning... 34 Myndighetsgemensam kriskommunikation... 34 6. Bedömning av förmågan inom SMI:s ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker... 35 Allvarliga smittsamma sjukdomar... 35

Antagonistiska hot... 36 Laboratorieanalyser... 36 Läkemedel och resistens... 37 Teknik och infrastruktur... 37 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar... 39 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 40 Pågående åtgärder... 40 Planerade åtgärder och bedömning av ytterligare behov... 42 Referenser... 45 Bilaga - Särskild förmågebedömning 2012... 46 Myndighetens generella förmåga... 47 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 47 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 50 Bedömning av myndighetens generella förmåga... 54 Sektorns eller länets generella förmåga... 55 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 55 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 57 Bedömning av sektorns eller länets generella förmåga... 61 Störningar i dricksvattenförsörjningen... 62 Scenario 1... 62 Scenario 2... 62 Konsekvenser att ta hänsyn till oavsett scenario... 62 Myndighetens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 64 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 64 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 67 Myndighetens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 70

Sektorn eller länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 71 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 71 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 73 Sektorn eller länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 77

10

Sammanfattning Varje år får Smittskyddsinstitutet (SMI) i uppdrag att analysera sårbarheter, hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Det gäller sådant som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Denna risk- och sårbarhetsanalys (RSA) ska sammanställas i en rapport till Regeringskansliet med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resultatet av årets RSA visar att SMI:s krishanteringsförmåga är i huvudsak god men har vissa brister. Ett konkret exempel är att den aktuella krisledningsplanen behöver revideras och i större utsträckning synliggöras i organisationen. Funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) behöver stärkas genom utbildning och övning för att tydliggöra ansvar och mandat för sin uppgift att initiera och delta i krisledningen. Ett annat exempel är att beredskapen för IT och kommunikation bör tydliggöras. Myndigheten behöver en tydligare struktur för omfördelning av resurser vid en kris. Bedömningen är därför att SMI:s förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är i huvudsak god, men har vissa brister. Åtgärder för att stärka SMI:s krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar har under arbetet med RSA:n igångsatts. En komplettering av krisledningsplanen görs som kommer att innebära tydligare mandat, ansvar och nivå av mobilisering av krisledningen. Sedan SMI:s omorganisation 2010 har inga större krisberedskapsövningar genomförts. SMI har dock nyligen upprättat en lokal övningsledarfunktion (LÖL) för att leva upp till krisberedskapsförordningen och förbättra krisberedskapen. Denna funktion är även representerad i MSB:s NAFS (Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar). Dessutom kommer SMI att ta fram en intern övningsdatabas i syfte att förbättra återkopplingen av erfarenheter och koordineringen. Ytterligare en planerad åtgärd är att risk- och sårbarhetsanalysens bedömning av ytterligare åtgärdsbehov ska följas upp på ett mer strukturerat sätt i följande års verksamhetsplanering. Dessutom ska risk- och sårbarhetsanalysens funktion som verktyg för strategisk planering på längre sikt stärkas. 11

1. Övergripande beskrivning av SMI och SMI:s ansvarsområde Smittskyddsinstitutet (SMI) är en kunskapsmyndighet som ska främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och bidra till att landets smittskydd fungerar effektivt. SMI är ingen sektorsmyndighet och utfärdar varken föreskrifter eller bedriver tillsyn. Inom smittskyddet ska SMI följa upp och utvärdera sjukdomsutbrott och motåtgärder, utveckla metoder för sjukdomsövervakning, samt ta fram kunskap som grundar sig på beteendevetenskap, samhällsvetenskap och medicinska vetenskaper. SMI har i uppgift att förse regeringen, Socialstyrelsen och övriga myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag samt förmedla kunskap till hälsooch sjukvård och kommunal vård och omsorg. SMI bedriver också forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag ska kunna fullgöras. Vidare ska SMI följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar nationellt och internationellt samt analysera konsekvenserna av denna utveckling för samhället och enskilda människor. Det framgår av de särskilda instruktionerna 3 Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet, med ändringar i förordning (2011:1164). I syfte att upprätthålla beredskapen för en introduktion av ett ovanligt smittämne i landet gör SMI mikrobiologiska laboratorieundersökningar som inga andra laboratorier utför samt diagnostiska undersökningar för att upprätthålla myndighetens kompetens. SMI förfogar över ett säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 3 och 4 (så kallade P3- respektive P4-laboratorier). Den högsta nivån (P4) är unik i Norden. Här hanteras särskilt farliga smittämnen samt prover som misstänks innehålla särskilt farliga smittämnen. Dygnet runt finns beredskap för att analysera smittämnen ur riskklass 4 (exempelvis blödarfebervirus) samt mjältbrandsbakterier (riskklass 3) t.ex. om det finns misstankar om avsiktlig spridning. Myndighetens tjänsteman i beredskap (TiB) finns också alltid tillgänglig och ska vid behov initiera krisledningen. SMI är uppdelat på tre sakavdelningar samt en administrativ avdelning. Det finns även två stabsorgan som är knutna direkt till verksledningen, GD-stab och Kommunikation (se figur 1.). Nationella Hivrådet och Stramarådet är rådgivande organ. Avdelningen Administration står för administration av ekonomi, fastigheter och teknik, informationsteknologi och personalfrågor. Analys och prevention hanterar antibiotika- och vårdhygienfrågor, biostatistik och informationssystem, epidemiologi och utvärdering samt områdena hivprevention och sexuell hälsa. Avdelningen Beredskap hanterar myndighetens bioriskfrågor (biosäkerhet och bioskydd) och frågor som rör biologiska hot och risker inom ramen för CBRNEområdet (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen). Dessutom arbetar avdelningen med att diagnostisera, typbestämma och resistensbestämma vissa högpatogena mikroorganismer (där verksamheten i P3-12

och P4-laboratorierna ingår), typbestämma livsmedelsburna smittämnen samt diagnostisera och typbestämma vattenassocierade smittämnen. På Diagnostik och vaccin arbetar man med mikrobiell typning och molekylärdiagnostik samt ger kvalitetsstöd till mikrobiologiska laboratorier, utbildningar och information om vaccinfrågor. Dessutom följer man upp vaccinprogrammet. Figur 1. Smittskyddsinstitutets organisation 13

2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Allmänt SMI strävar efter att kontinuerligt stärka RSA-processen och har i år trappat upp aktiviteten och vidareutvecklat metodiken. I år medverkade en stor del av SMI:s organisation i arbetet, vilket betyder att arbetet har haft en bredare förankring med fler sakkunniga inblandade. För att samla intryck och erfarenheter omkring metodvalet gjorde projektledaren studiebesök hos Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. En metodik valdes som bygger på val av scenarier som bedömdes väsentligt kunna påverka SMI inom dess ansvarsområde. En referensgrupp med kunskap och erfarenhet av metoder för risk- och sårbarhetsanalysen knöts också till arbetet. Det scenariobaserade analysarbetet gjordes under ett tvådagars seminarium. Projektgruppen identifierade hot- och riskscenarier, definierade vilken verksamhet som berördes i scenariot och vilka kritiska beroenden verksamheten har. Analyserna utfördes genom en all hazard approach och gruppen identifierade sårbarheter, förmågor, konsekvenser och sannolikhet samt åtgärdsförslag för varje riskscenario. Stor vikt har lagts på att förankra och sprida arbetet hos sakkunniga över hela myndigheten. Avgränsningar För årets RSA låg fokus på att skapa en transparent process och en bred förankring av arbetet, vilket är första steget mot att skapa en funktionell rapport som lättare kan användas för verksamhetsplanering och övrigt strategiskt arbete. Årets analys av konsekvenser och sannolikheter bygger alltså på kvalitativa expertbedömningar utan några större kvantitativa inslag. 14

3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom SMI:s ansvarsområde Definitioner Samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor (definition från MSBFS 2010:7): Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Definition av kris (från MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser): En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. I enlighet med definitionerna ovan vill SMI belysa följande samhällsviktiga verksamheter: beredskapsdiagnostik och epidemiologisk övervakning expertrådgivningsfunktioner Tjänsteman i beredskap (TiB). Beredskapsdiagnostik och epidemiologisk övervakning SMI sammanställer och utvärderar fortlöpande de anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar som inkommer. Anmälda sjukdomsfall utvärderas tillsammans med rapporter från mikrobiologiska laboratorier, vilket ger SMI en bild av sjukdomsläget i landet. De flesta smittämnen som utgör ett hot för samhället typas på SMI och ger tillsammans med epidemiologisk analys möjlighet attidentifiera hur och var ett utbrott startar och hur man på bästa sätt kan bryta smittkedjan. För att kunna diagnostisera fall eller utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar har SMI beredskap (jour) för att kunna ta hand om provmaterial i P4- laboratoriet (exempelvis blödarfebervirus) samt miljöprover för bioterrorsmittämnen i riskklass 3 (exempelvis anthrax). 15

Expertrådgivningsfunktioner SMI har till uppgift att förse regeringen med kunskapsunderlag och lägesbilder samt ska enligt instruktionen (SFS 2011:1164) upprätthålla förmåga att stödja andra myndigheter med kompetens inom området. Därför analyserar SMI utvecklingen av smittsamma sjukdomar, både inom och utom rikets gränser, och ska även följa immunitetsläget i befolkningen. Dessutom ska SMI ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar i kris och under höjd beredskap. Beredskapsplaneringen för epidemier och allvarliga infektioner sker i samverkan med andra myndigheter och internationella organisationer. För att stärka förmågan att hantera krissituationer ska samverkan enligt förordningen (2006:942) ske med andra myndigheter inom samverkansområde farliga ämnen (SOFÄ). SMI utgör en stödfunktion på nationell nivå för smittskyddsenheterna i landstingen genom att delgeinformation och kunskap om utbrottens storlek och dynamik på riksnivå. SMI ger en överblicksbild från den nationella övervakningen tillsammans med expertråd och aggregerad information, vilket kan vara till stöd för beslutsfattare på central, regional och lokal nivå. Tjänsteman i beredskap Tjänsteman i beredskap (TiB) är en central funktion för myndighetens krishanteringsförmåga. TiB har i uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka och verifiera en allvarlig störning samt larma och informera SMI:s ledning vid allvarliga kriser. TiB är en central ingångsport till SMI som representerar myndigheten på bred front gentemot externa målgrupper, såsom smittskyddsenheterna, andra myndigheter, media, allmänhet med flera. TiB ger expertråd och kan initiera beredskapsdiagnostiken samt sända en förfrågan om stöd till den centrala fältepidemiologiska gruppen. Det arbete som initierats av TiB övertas och utvidgas i tillfälle av en kris av SMI:s krisledning. Krisledningen träder i kraft enligt en krisledningsplan och ska samverka med andra berörda myndigheter. 16

4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom SMI:s ansvarsområde Översikt I årets RSA har SMI valt fem teman där hot och risker kan försämra förmågan till verksamhet inom ansvarsområdet. Dessa teman rör dels hot och risker i SMI:s omvärld och som påverkar SMI:s förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar, men belyser också interna hot och risker som kan få konsekvens för samhället: a. allvarliga smittsamma sjukdomar b. antagonistiska hot c. laboratorieanalyser d. läkemedel och resistens e. teknik och infrastruktur. SMI ordnade ett seminarium där en rad experter deltog och fick identifiera hot- och riskscenarier inom temaområdena med en all hazard approach. Sedan valdes de mest relevanta och representativa scenarierna för att belysa SMI:s sårbarheter och kritiska beroenden. Det totala urvalet av hot- och riskscenarier är alltså större, men scenarierna som redovisas här ger en god inblick i vilken hotbild SMI kan tänkas möta, både som ensam aktör och i samverkan och samarbete med andra aktörer. I anslutning till varje temakapitel nedan finns en enkel riskmatris som kan ge en ungefärlig uppfattning av sannolikheten för och konsekvenserna av de utvalda scenarierna. Risk beskrivs som en funktion av sannolikhet och konsekvens för en viss händelse (formel 1). Skattningen av sannolikhet och konsekvens baseras på expertbedömningar och riskmatriserna för respektive tema kan därför inte användas för att jämföra riskerna mellan olika teman. Experterna har ombetts bedöma sannolikheter och konsekvenser enligt de skalor som finns i handboken för FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalyser (tabell 1 och 2). Formel 1 Riskfunktionen Risk = f (sannolikhet x konsekvens) 17

Tabell 1 Rankingskala för sannolikhetsbedömning Rankingskala Mycket hög sannolikhet Hög sannolikhet Medelhög sannolikhet Låg sannolikhet Mycket låg sannolikhet Förslag på intervall 1 gång per år eller oftare 1 gång per 1 år 1 gång per 10 år 1 gång per 10 år 1 gång per 50 år 1 gång per 50 år 1 gång per 100 år 1 gång per 100 år 1 gång per 1000 år Tabell 2 Bedömningsskala för konsekvenser Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. Kommunikativa aspekter och IT-säkerhet ingår i samtliga identifierade tema. Både kriskommunikation och IT-säkerhet är frågor som kommer att utvecklas mer i RSA 2013. Allvarliga smittsamma sjukdomar De riskscenarier som beskrivs nedan belyser hur SMI arbetar med epidemiologisk utvärdering, diagnostiskt arbete och kommunikation. Hänsyn är tagen till om SMI är den primära aktören eller agerar i samverkan med andra. Hot och risker Scenario 1. Epidemi med ett okänt virus med zoonotiska egenskaper upptäcks i Sverige 18

Ett okänt virus av zoonotisk karaktär upptäcks i Sverige och en stor del av befolkningen insjuknar i en epidemi. Dödligheten är stor, främst bland immunosupprimerade, gravida och äldre. Myndigheten behöver delta i hanteringen på flera sätt och arbetar både med den mikrobiologiska diagnostiken och med epidemiologiska utredningar och analyser. För bägge delar tillkommer också ett omfattande kommunikationsarbete. Till en början ökar diagnostiken vid säkerhetslaboratorierna. Initialt tillämpas försiktighetsprincipen med virusisolering i säkerhetslaboratorierna, vilket är mer resurskrävande än arbete i laboratorier med lägre skyddsnivå. När smittämnets egenskaper är kända, såsom spridningsvägar och skyddsåtgärder mot dessa, går man över till skyddsnivå 2 och även regionala laboratorier kan sköta diagnostiken. Dygnet-runt-beredskap, med interna prioriteringar av personalresurser, behövs tills analyssystemet för det nya viruset har implementerats på landets mikrobiologiska laboratorier. Det epidemiologiska arbetet kräver stora resurser för att initiera olika studier, samla in information från andra källor och analysera den data som finns tillgänglig. Målet är att ta fram en trovärdig och transparent riskanalys av händelsen och att ta fram underlag för de åtgärder som kan bli aktuella samt deras effekter. Successivt behövs också nya prognoser för den fortsatta smittspridningen och kontinuerliga utvärderingar som visar effekterna av de motåtgärder som genomförs av landsting och andra aktörer. För att ta hand om den stora mängden information behövs eventuellt nya system för att övervaka spridningen, så SMI kan få en bild av utbrottet. Dessutom kan man behöva ändra det gällande regelverket för anmälningspliktiga sjukdomar, där SMI kan bistå Socialstyrelsen med faktaunderlag. SMI behöver ha ett kontinuerligt informationsutbyte med smittskyddsläkarna. Medan epidemin pågår sker ett intensivt samråd mellan olika nationella och internationella myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO). Dessutom behövs täta kontakter med Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket i arbetet med att spåra smittan och för att förhindra ytterligare spridning. De berörda myndigheterna behöver också ge samordnad information till medierna. En intensiv mediebevakning kräver stor insats från SMI:s experter och kommunikationsenhet. 19

Scenario 2. Ökat inflöde av människor från områden med högre prevalens av smittsamma sjukdomar Sverige får ett ökat inflöde av människor från länder som saknar motsvarighet till det svenska barnvaccinationsprogrammet. I Sverige liksom i övriga Europa sker olika insatser för att förebygga och upptäcka ohälsa bland asylsökande, men insatserna utvärderas inte systematiskt och därmed tas inte lärdomar till vara. Det finns risk för spridning av olika sjukdomar, exempelvis hiv, hepatit, tuberkulos och polio hos särskilt utsatta riskgrupper. Om smitta påvisas krävs en snabb insats och omedelbar kontakt med Socialstyrelsen och WHO, och hantering enligt en utarbetad nationell handlingsplan. SMI gör laboratorieanalyser i egenskap av nationellt referenslaboratorium och utför även epidemiologiska analyser. Sedan behövs smittspårning, provtagning på omgivningen och en förstärkt epidemiologisk övervakning för att begränsa smittan. Detta leds av ansvarig smittskyddsläkare i de berörda landstingen. Läkare och laboratorier i de drabbade landstingen informeras om läget. Samarbetet mellan olika myndigheter och med landets smittskyddsläkare förstärks, eventuellt med stöd från SMI. Scenario 3. Omfattande misstro mot myndigheten Befolkningen får en omfattande misstro mot SMI. Orsaken kan vara att en vaccinationsrekommendation blir omdiskuterad i sociala medier. Utan en strukturerad bevakning av sociala medier finns en risk för att rykten blommar upp utan att SMI får vetskap och tillfälle att bemöta dem innan spridningen tar fart. Budskap från myndigheter som inte är samstämmiga kan leda till ytterligare obefogad oro, ryktesspridning och misstro. Denna risk finns alltid men blir extra påtaglig när många olika aktörer kommunicerar med många målgrupper. Riskerna förstärks om ett liknande scenario inträffar under semestertider eller under en långhelg då det kan vara svårare att få tag på experter och behörig personal. SMI har ingen pressjour. Den myndighetsgemensamma kommunikationsgruppen (för SMI, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) kontaktas för att utarbeta strategier, t.ex. anpassade frågor och svar som bemöter vaccinkritiska och osakliga påståenden. Sårbarheter och kritiska beroenden Alla scenarier som inbegriper omhändertagande av prover, analyser och epidemiologiskt arbete är sårbara om personal med nyckelkompetens blir sjuka, speciellt om allt laboratoriearbete ska göras i ett säkerhetslaboratorium. Inkommande provtransporter på oregelbundna tidpunkter skapar stress. SMI har i dag ingen struktur för att hantera stora provmängder utanför ordinarie arbetstid, vilket kan leda till att kvalificerad personal arbetar med okvalificerade arbetsuppgifter när de bättre behövs till andra uppgifter. Förutom laborerande personal och epidemiologer krävs dygnsberedskap för personer med kommunikationsansvar och personalansvariga samt för personal 20

inom IT-stöd och supportverksamheter (som kan säkerställa att apparatur och övervakningssystem fungerar). Kontakter med sjukvården och medierna är mycket tidskrävande och en påtaglig sårbarhet i sammanhanget är att SMI inte har någon pressjour. Vid en allvarlig händelse kan SMI:s TiB behöva komma i kontakt med en kommunikatör för att lägga ut information, och då kan avsaknaden av en pressjour innebära en fördröjning. Också samordning av information mellan de berörda myndigheterna är tidskrävande, men mycket viktigt. SMI:s krisledningsplan behöver revideras och synliggöras i organisationen i större grad. Innan den är färdig och implementerad är det svårt att omdisponera personal och verksamheter. De tyngsta kritiska beroendena för SMI:s hantering av allvarliga smittsamma sjukdomar utgörs av tillgång till personal med nyckelkompetens för arbete i anslutning till säkerhetslaboratoriet (analys och teknik) IT-stöd och supportverksamheter (som kan säkerställa att apparatur och övervakningssystem fungerar) tillgång till kommunikatör. Figur 2: Riskmatris för allvarliga smittsamma sjukdomar 1. Epidemi med okänt virus med zoonotiska egenskaper upptäcks i Sverige 2. Ökat inflöde av människor från områden med högre prevalens av smittsamma sjukdomar 3. Omfattande misstro mot myndigheten Sannolikhet 5 4 3 2 2 1 3 1 1 2 3 4 5 Konsekvens 21

Antagonistiska hot SMI:s verksamhet i säkerhetslaboratorierna har betydelse för landets säkerhet och sårbarhet. På SMI hanteras smittämnen som står på EU:s lista över biologiska högriskagens och här finns dessutom kompetenser och kunskap som inte får hamna i orätta händer. De tre scenerierna nedan belyser SMI:s utmaningar i relation till den breda potentiella hotbilden i Sverige. Hot och risker Scenario 1. Insider som stjäl smittförande material En person inom organisationen stjäl ett smittförande material. Runt SMI:s säkerhetslaboratorier finns säkerhetsåtgärder och -rutiner, bl.a. åtkomstrestriktioner, som hindrar obehöriga från att obemärkt tränga in i laboratorierna. Insiders är därför det största enskilda säkerhetshotet när det gäller utförsel av biologiska högriskagens. Det gäller alltså individer som ingår i den ordinarie personalstyrkan på laboratorierna och som kan delas in i två potentiella kategorier: 1. insiders med ont uppsåt 2. insiders som under hot förser en tredje part med ett smittförande material. Det finns flera anledningar till att en medlem av personalen skulle bli en insider ur den förstnämnda kategorin, och det kan t.ex. gälla en individ som känner sig förorättad av arbetsgivaren eller som har sympatier med eller kopplingar till kriminella nätverk eller terrornätverk. Individer ur den sistnämnda kategorin kan vara utsatta för hot av olika slag. Scenario 2. Säkerhetsbrist vid utbyten med andra laboratorier SMI tar emot en gästforskare från ett laboratorium som SMI har utbyte med. Gästforskaren kartlägger detaljerad information om bland annat transporter av biologiska högriskagens. Säkerhetsrutiner är extra viktiga när det gäller gästforskare och vid utbyten med andra laboratorier. Säkerhetsrutinerna på SMI kan vara fullgoda, men det är lika viktigt att det laboratorium man har utbyte med också har en fullgod säkerhetsnivå. Även vid transporter av biologiska högriskagens är det viktigt att ha säkerhetsaspekter med i planeringen. Så få personer som möjligt ska känna till tidpunkten och färdvägen för en sådan transport. Scenario 3. Forskning med dubbla användningsområden En studie med ett tilltänkt samhällsnyttigt perspektiv planeras vid SMI. De resultat som studien förväntas nå fram till visar sig vid riskbedömningen vara av sådan karaktär att de kan missbrukas för att avsiktligt förbättra ett smittämnes spridningsförmåga. När man planerar och genomför forskning är det viktigt att tänka på att forskning kan ha dubbla användningsområden (så kallad dual-use research ). Förutom den 22

tilltänkta samhällsnyttiga användningen kan sådan forskning missbrukas för att med avsikt hota folkhälsan eller den nationella säkerheten. Denna typ av forskning kräver särskild hantering i planeringsfasen och det är internationellt omdiskuterat huruvida resultaten av forskning med dubbla användningsområden ska vara tillgängliga för alla. SMI arbetar nästan i begränsad utsträckning med denna typ av forskning, men det är ändå viktigt att analysera den potentiellt skadliga användningen genom att riskutvärdera forskningsansökningar och annat arbete med högriskagens. Sårbarheter och kritiska beroenden Obehöriga individer som inte har passerkort till säkerhetslaboratorierna ska inte obemärkt kunna ta sig in. SMI är ett skyddsobjekt och för att kunna komma in och röra sig mellan olika delar av SMI:s faciliteter krävs passerkort som är kodade efter personens behörighet och klassifikation. Om någon i personalen utsätts för ett direkt hot inom SMI:s lokaler kan larmfunktioner sättas igång. Alla anställda som arbetar i P4-laboratorier är säkerhetsklassade och är svenska medborgare. När det gäller gästforskare och utbyten med andra laboratorier har SMI som policy att gäster i P4-laboratorierna alltid ska övervakas av ordinarie personal. I P3-laboratorierna kan gästande personal få arbeta mer självständigt efter en inskolningsperiod, men det finns vissa specificerade smittämnen som de aldrig får tillgång till. De tyngsta kritiska beroendena för SMI:s hantering av antagonistiska hot utgörs av en säkerhetskultur som medför att avvikelser uppmärksammas åtkomstrestriktioner larmfunktioner. Figur 3: Riskmatris för antagonistiska hot 1. Insider som stjäl smittämne 2. Säkerhetsbrist vid utbyten med andra laboratorier 3. Forskning med dubbla användningsområden Sannolikhet 5 4 3 2 2 3 1 1 1 2 3 4 5 Konsekvens 23

Laboratorieanalyser Inom temat laboratorieanalyser har fyra riskscenarier valts ut för att belysa sårbarheter och kritiska beroenden. De handlar om kompetensförsörjning, personalresurser, riskbedömning av inkommande prover samt SMI:s förmåga att motstå extern allvarlig störning som leder till brist på reagenser, material och möjlighet att reparera apparatur. Hot och risker Scenario 1. Beroende av nyckelpersoner i P4-laboratoriet Flera personer med behörighet att arbeta i P4-laboratoriet insjuknar. Den laborativa verksamheten på SMI är i hög grad beroende av personal med specialistkompetens inom såväl mikrobiologi och molekylärbiologi som epidemiologi och medicin. Om någon plötsligt blir sjuk kan nödvändig kompetens försvinna från SMI, varpå vissa analyser inte kan utföras. Särskild kompetens behövs också för att inhämta kunskap om nya metoder och hur de ska införas. Säkerhetslaboratorierna är speciellt sårbara för nyckelpersoners frånvaro och då särskilt P4-laboratoriet, eftersom det finns ett begränsat antal personer som har kompetensen som krävs för detta arbete. Ett riskscenario är därför att nyckelpersoner för P4-verksamheten insjuknar under semesterperioden, samtidigt som människor misstänks vara smittade med en allvarlig sjukdom i samhället. I denna situation skulle inte SMI ha tillräckligt med behörig personal för att klara ett stort inflöde av prover till P4-laboratoriet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för samhällets smittskyddsorganisation. Även den typningsverksamhet som är direkt kopplad till epidemiologisk övervakning är beroende av nyckelpersoner. Inom SMI finns dock många som har god kompetens inom laborativ molekylärbiologi och som förmodligen skulle kunna sätta sig in i arbetet relativt fort. Scenario 2. Personalbrist inom diagnostiken uppstår vid en kraftigt ökad belastning Under ett större utbrott av en smittsam sjukdom höjs arbetsbelastningen för laborativ och epidemiologisk personal väsentligt, samtidigt insjuknar en mängd medarbetare vid SMI. Personalbrist kan uppstå vid en förhöjd punktbelastning, exempelvis vid ett större utbrott. Den verksamhet som drabbas är den diagnostiska samt den epidemiologiska som ju är beroende av att laboratorierna sköter den molekylärbiologiska typningen. Även kommunikationen med övriga myndigheter, medier och allmänhet påverkas om det gäller ett större utbrott eller om SMI på grund av personalbrist inte kan utföra sitt uppdrag. Ett exempel på en situation med förhöjd punktbelastning är utbrotten av Cryptosporidium i Östersund och Skellefteå vintern 2010/2011. Då ansvarade några få personer för att övervaka sjukdomsläget, analysera vattenprover och bistå kommuner och landsting i utredningsarbetet samtidigt som de var kontaktpersoner 24

för medierna. Ett stort ansvar vilade således på några få. Dessutom inträffade utbrottet under storhelger och samtidigt som SMI omorganiserades, vilket gjorde att beslutsvägarna och strukturerna ännu inte var helt självklara. Oavsett anledningen kan en sådan situation vara psykiskt och fysiskt svår för personalen, och stressen kan även leda till slarv i biosäkerhetsrutiner så att de drabbas av laboratorierelaterad smitta. Om personalbristen blir så allvarlig att SMI inte längre kan fullfölja sitt uppdrag riskerar hela smittskyddsorganisationen att påverkas och samhällets förtroende för SMI sätts på spel. Scenario 3. Brist på reagenser, material och apparatur Brist i rutiner för serviceavtal och uppdatering av lagerstatus för reagenser och material leder till att det vid en epidemi uppstår begränsad möjlighet för diagnostisering. En del laborativ verksamhet på SMI är beroende av reagenser och material som endast produceras av ett företag. Dessutom kan det bli svårt att utföra diagnostik om viss apparatur går sönder. Beroendet av reagenser är störst för den verksamhet som sekvenserar och typar smittämnen för att kunna göra epidemiologiska smittspårningar samt utveckla vaccin och analysmetoder vid exempelvis en influensaepidemi. Många material och substanser har dessutom begränsad hållbarhet, vilket gör det svårt att hålla ett stort lager. Sekvensering och typning har även stor betydelse för den nationella pandemiövervakningen. Vid den senaste pandemin hotade en brist att uppstå på framför allt provtagningsmaterial, men situationen kunde förutses och material beställdes i god tid. Vid en samhällskris går det också att prioritera vissa analyser framför andra, vilket gör det lättare att minska beroendet av specifika reagenser. 25

Sårbarheter och kritiska beroenden Vid en allvarlig händelse kan personalen ha kraftigt reducerad kapacitet för att analysera och typa smittämnen samt skicka ut analyssvar, och då riskerar smittskyddsenheter, läkare och i vissa fall kommuner, som alla är beroende av analyssvar från SMI, att stå utan beslutsunderlag. Dessutom skulle den epidemiologiska övervakningen drabbas om exempelvis SmiLab och SmiNet slutade fungera, eftersom inga provsvar skulle komma ut och ingen utvärdering av smittans utbrednings skulle kunna göras. Vidare finns även en risk för att stress leder till slarv i biosäkerhetsrutinerna, varpå personal kan infekteras och insjukna. Detta skulle ytterligare försvåra personalbristen. Om oumbärliga reagenser plötsligt inte längre går att köpa in finns risken att SMI inte kan laboratoriediagnostisera och typa exempelvis influensavirus. De övriga influensalaboratorierna i Sverige är också beroende av SMI:s förmåga att snabbt ta fram diagnostiska metoder och material för att analysera en ny influensastam. De tyngsta kritiska beroendena för SMI:s diagnostiska verksamhet utgörs av personalens kompetens, även när det gäller att inhämta kunskap om och införa nya metoder antalet personer som har kompetens för olika metoder system för att hantera remisser och utgående svar (t.ex. SmiLab) system för epidemiologisk övervakning (SmiNet) anamnes kring inkommande prov oumbärliga reagenser, material och apparatur. 26

Figur 4: Riskmatris för laboratorieanalyser 1. Beroende av nyckelpersoner i P4-laboratoriet 2. Personalbrist inom diagnostiken uppstår vid en kraftigt ökad belastning 3. Brist på reagenser, material och apparatur Sannolikhet 5 1,2 4 3 2 3 1 1 2 3 4 5 Konsekvens Läkemedel och resistens Scenarierna inom temat läkemedel och resistens berör framför allt verksamheterna inom övervakning, återrapportering och kommunikation till de berörda mottagarna, exempelvis stödet till smittskyddsenheter och laboratorier. Indirekt drabbas även det planlagda arbetet med kunskapsproduktion, metodutveckling och kvalitetssäkring när verksamheten omprioriteras. Dessutom påverkas SMI:s roll som expertmyndighet om de rekommenderade läkemedlen inte längre finns tillgängliga. I ett scenario påverkas SMI:s larm- och omvärldsbevakning, expertfunktion och kommunikation med andra myndigheter, professioner och allmänhet i högre utsträckning. Hot och risker Scenario 1: Nya resistensegenskaper förvärvas hos bakterier på grund av nya antibakteriella ämnen Ett nytt tyg med antibakteriella egenskaper lanseras och blir populärt att använda vid tillverkning av träningsunderkläder. Olika delar av bakteriers arvsmassa har förmågan att bli resistenta mot antibiotika och andra antimikrobiella medel, bland annat så kallade mobila element i arvsmassan (delar av arvsmassan som kan flyttas från en bakterie till en annan). Om resistensegenskapen sitter på ett mobilt element ökar risken för att resistensen 27

ska spridas mellan olika bakterier. Nya antibiotikaresistenta bakteriers fortlevnad kan främjas genom en ökad användning av nanotekniska, antibakteriella och silverhaltiga produkter i t.ex. kläder, rengöringsmedel och leksaker. Detta kan skynda på spridningen av resistenta bakterier men också bidra till uppkomsten av nya resistensmekanismer som vi i dag varken har metoder för att detektera eller expertis för att hantera. Scenario 2: Stora folkomflyttningar på grund av politiska och ekonomiska kriser En oroshärd gör att stora folkomflyttningar hastigt äger rum i ett riskområde för en smittsam sjukdom, exempelvis tuberkulos, som kräver en lång behandlingsperiod. Människor tvingas avbryta sin behandling och smittspridning sker i trånga flyktingläger och mottagarländer, t.ex. Sverige. Stor risk för resistensutveckling följer på avbrutna antibiotikabehandlingar eller ojämn tillgång till behandling. Omvälvande ekonomiska och politiska kriser kan leda till ökad migration där människor tvingas leva under dåliga hygieniska förhållanden i flyktingläger. Då ökar förutsättningarna för en snabb spridning av exempelvis antibiotikaresistenta bakterier och sjukdomar som kan förhindras med vaccin. I dessa situationer uppstår ofta svårigheter med leveranser och med att bibehålla kylkedjan, vilket kan resultera i ineffektiva vacciner. I dag finns exempel på sådana ekonomiska och politiska kriser i södra Europa, i Mellanöstern och i norra Afrika. Under sådana kriser är det ofta svårt att göra särskilda satsningar på vaccinationer och rationell antibiotikaanvändning samtidigt som mindre resurser generellt avsätts till vårdhygien och systematisk bekämpning av antibiotikaresistens. Effekten är tvåfaldig och påskyndar problematiken: Vårdresurserna blir sämre i de länder där kriserna uppstår samtidigt som migrationen och flyktingströmmarna ökar, vilket sprider sjukdomar och antibiotikaresistensen utanför krisområdena. Scenario 3: Utbrott av antibiotikaresistenta bakterier från importerade livsmedel En större mängd människor blir infekterade av en antibiotikaresistent bakterie som visar sig härstamma från en importerad livsmedelsprodukt. Det finns en risk för att antibiotikaresistenta bakterier sprids med importerade livsmedel. Exemplet med det matrelaterade utbrottet av EHEC i Tyskland 2011 visar tydligt att sådan smittspridning kan få stora konsekvenser och sätta stor press på de inblandade myndigheterna, både nationellt och internationellt. Sårbarheter och kritiska beroenden Den övervakningsfunktion som bedöms mest sårbar i dagsläget är laboratorieanalyser på inskickade prov när provflödet ökar. Konsekvenserna i nästa led är att analyskvaliteten blir eftersatt, kommunikation med mottagarna blir 28

knapphändig och förtroendet för SMI minskar. Dessutom kan det bli fördröjningar i arbetet med att ta fram kunskapsunderlag och rekommendationer samt utveckla nya metoder. En annan sårbarhet är att systemet för laboratorierapportering (exempelvis SmiLab) inte är tillräckligt flexibelt, och det går inte att införa särskilda övervakningsprogram om det behövs på grund av en plötslig kris eller ett hot. I scenarierna råder även brist på personal som kan ge råd till den medicinska professionen och samordna kunskap till landsting och andra intressenter, och som även kan samordna kontakten med internationella organ när det gäller vaccination, rationell antibiotikaanvändning och nya läkemedel. De kritiska beroenden som finns är fungerande och effektivt implementerade laboratorie- och rapporteringsnätverk (exempelvis SmiNet och SmiLab) samt kommunikation och samverkan med berörda myndigheter såsom Socialstyrelsen, smittskyddsenheter, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, SVA och lokala laboratorier. Internationellt och inom EU är SMI också beroende av informationsutbyte med ECDC, European Surveillance of Antimicrobial Consumption (ESAC) och WHO (samt internationella organisationer som ReAct). I scenario 2 finns en specifik sårbarhet eftersom SMI har begränsade resurser och kunskaper rörande antibakteriella substanser i kläder och deras påverkan på antibiotikaresistensutveckling. Det senare gör SMI kritiskt beroende av externa universitet, experter och nätverk samt vetenskaplig litteratur. De tyngsta kritiska beroendena för SMI:s hantering av frågor som rör läkemedel och resistens utgörs av tillgång till laboratoriepersonal laboratorie- och rapporteringssystem (exempelvis SmiNet och SmiLab) kommunikatör extern expertis för nya resistensmönster. 29

Figur 5: Riskmatris för läkemedel och resistens 1. Nya resistensegenskaper förvärvas hos bakterier på grund av nya antibakteriella ämnen 2. Stora folkomflyttningar på grund av politiska och ekonomiska kriser 3. Utbrott av antibiotikaresistenta bakterier från importerade livsmedel. Sannolikhet 5 4 2,3 3 1 2 1 1 2 3 4 5 Konsekvens Teknik och infrastruktur Verksamheten vid SMI är starkt beroende av att den tekniska infrastrukturen fungerar. Avbrott eller störningar i de kommunaltekniska systemen påverkar den laborativa verksamheten som är beroende av rent vatten, el, fjärrvärme och fungerande avlopp. Hot och risker Scenario 1. Risk för nedsatt förmåga att reparera utrustning i säkerhetslaboratorium vid frånfall av nyckelkompetens En vital komponent för säkerhetslaboratoriets drift går sönder under en långhelg samtidigt som prover behöver analyseras. Det finns en teknikjour för säkerhetslaboratorierna. Den personal som ansvarar för teknikjouren kan emellertid inte på egen hand åtgärda alla feltillstånd, och under nätter och helger finns en risk för att man inte kan få tag på extern kompetens. Scenario 2. Avbrott på teknisk infrastruktur för fastigheter En eller flera nödvändiga tekniska förutsättningar för användning av säkerhetslaboratoriet frånfaller. 30

När det gäller kommunalt vatten saknas en buffert och uthålligheten är bara någon dag. Utan rent vatten till autoklaver kan inget avfall desinficeras ut från laboratorierna och efter cirka en vecka går det inte att lagra mer i väntan på ren ånga till autoklaverna. Det är också nödvändigt att få bort avloppsvatten från den laborativa verksamheten, i synnerhet från P4-laboratoriet som genererar vatten via kemduscharna. Vid ett avbrott på en P4-avloppsreningsanläggning finns en mindre tank som kan lagra avloppsvatten i en halv dag vid normal användning. Avloppsreningsanläggningarna vid P3-laboratorier kan kopplas över till en P4- anläggning vid ett längre avbrott. Alla delar av verksamheten skulle påverkas allvarligt om hela regionen drabbas av ett stort strömavbrott under en vecka eller längre. Säkerhetslaboratoriets egen reservkraft kan räcka i upp till en vecka, och efter det måste ytterligare dieselolja fyllas på. Laboratorieverksamheten kräver också strömförsörjning till frysar, centrifuger, ventilerade säkerhetsbänkar, autoklaver och liknande. Vid ett längre strömavbrott förstörs innehållet i frysar, t.ex. Biobanken som innehåller cirka 800 000 prover med ett internationellt sett unikt biologiskt material som har lagrats ända sedan 1960- talet. Enligt Svenska Kraftnät inträffar ett större elavbrott som påverkar hela regionen en gång på tjugo år, och bedömningen blir då att det är möjligt. Scenario 3. Brand Det börjar brinna i ett laboratorium. En brand i laboratoriemiljö skulle troligen innebära att hela eller stora delar av verksamheten i byggnaden fick stängas ned under flera veckor. Brandskyddet i fastigheten är dock mycket gott, så sannolikheten för betydande brandskador får anses vara låg. Scenario 4. Avbrott av transporter Transportproblem gör att SMI inte kan skicka eller ta emot försändelser. Ett omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna påverkar verksamheten efter en till två veckor. Patientprover skickas både med Posten AB och med de regionala laboratoriernas egna bilar, så där blir problemet större för hälso- och sjukvården än för SMI. De ur personalen som bor långt bort från SMI kommer att få problem att ta sig till arbetet, men ett visst mått av samåkning kan snabbt ordnas via adresslistor från personalenheten. Enligt influensapandemiplanen från 2009 ska en liten del av personalen också kunna arbeta på distans. Enligt MSB är det dock osannolikt att hela transportsystemet ska haverera och MSB bedömer också att konsekvenserna blir mycket begränsade. Sårbarheter och kritiska beroenden För att driva säkerhetslaboratoriet behöver SMI extern kompetens om något tekniskt fel skulle inträffa under jourtid. Detta beroende kan få stora konsekvenser vid en allvarlig störning, och för att minska den risken är det viktigt att gå igenom tillgänglighetskraven. Det behövs en kartläggning av vilka analyser som måste 31

utföras på jourtid under skyddsnivå 3 respektive 4, och det är också nödvändigt att definiera den maximala acceptabla driftstoppstiden. Om reservkraften måste användas under en längre period blir det nödvändigt att fylla på diesel, men då har SMI ingen förtur hos fastighetsägaren Akademiska hus, utan kan i värsta fall få vänta på leverans. Blir dieseloljan en bristvara i hela samhället stannar hela vår verksamhet upp. Det finns också ett kritiskt externt beroende när det gäller vissa laboratoriegaser och kylmedium till apparatur. De egna lagren ger en intern buffert, men effektiviteten av denna beror på när avbrottet i leveranser sker. Många laboratorieanalyser är också kritiskt beroende av rent vatten som bl.a. behövs för att sanera personal i den s.k. kemikalieduschen innan de lämnar P4-laboratoriet. De tyngsta kritiska beroendena för SMI:s teknik och infrastruktur utgörs av extern kompetens om något tekniskt fel skulle inträffa i säkerhetslaboratorierna under jourtid reservkraften tillgång till laboratoriegaser och kylmedium till apparatur rent vatten. Figur 6: Riskmatris för infrastruktur 1. Risk för nedsatt förmåga att reparera utrustning i säkerhetslaboratorium vid frånfall av nyckelkompetens 2. Avbrott på teknisk infrastruktur för fastigheter 3. Brand 4. Avbrott av transporter Sannolikhet 5 4 3 1 2 2 3 1 4 1 2 3 4 5 Konsekvens 32

5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som SMI kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser Tjänsteman i beredskap Genom myndighetens TiB kan SMI nås dygnet runt, alla dagar om året. Funktionens främsta uppgift är att ta emot larm och om det behövs initiera myndighetens krisledningsfunktion. På SMI är det ämnessakkunniga läkare och mikrobiologer som har denna beredskap inom smittskyddsområdet. TiB är även tillgänglig vid akuta medieärenden som berör SMI:s verksamhetsområde under jourtid. Central fältepidemiologisk grupp SMI ansvarar för en central fältepidemiologisk grupp (CFG) som kan bistå myndigheter, landsting, kommuner och organisationer med expertstöd. Gruppen består av kompetenser som har sin ordinarie anställning hos andra organisationer och kan sammankallas vid ett utbrott av en allvarlig smittsam sjukdom (konstaterad eller misstänkt), eller för att utvärdera risker och behovet av förebyggande åtgärder. Innan CFG bistår med expertstöd ska SMI informera Socialstyrelsen. Dessutom kan gruppen ge expertstöd vid katastrofer eller allvarliga utbrott av smittsamma sjukdomar i andra länder eller vid svenska civila eller militära internationella krishanteringsinsatser. Innan något beslut tas om internationella insatser ska SMI samråda med Regeringskansliet och Socialstyrelsen, och för insatser som rör bistånd ska SMI dessutom samråda med Sida. CFG:s framtida roll och funktion är efter en utredning om det centrala utbrottsstödet föremål för diskussion och regeringsbeslut. Forum för beredskapsdiagnostik Forum för beredskapsdiagnostik (FBD) är ett myndighetsgemensamt nätverk som har som långsiktigt mål att få ett mer effektivt utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens när det gäller diagnostik av smittämnen i riskklass 3. Målet är att samordna arbetet för att kunna utföra kvalitetssäkrad diagnostik med god kapacitet och uthållighet även vid ett storskaligt utbrott av någon allvarlig smitta. Forumet kan även kunna utnyttjas vid störningar i säkerhetslaboratoriet vid någon av de ingående myndigheterna (Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Smittskyddsinstitutet). FBD arbetar kontinuerligt för att ta fram myndighetsgemensamma kvalitetssäkringsrutiner för provhantering och 33