SCB:s analysmodell med Nöjd-Medarbetar-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Låg prioritet Prioritera! Medarbetarna om arbetsförhållandena Göteborgs Stad Hösten 2009
Medarbetarna om arbetsförhållandena Göteborgs Stad Hösten 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Uppdraget... 2 SCB:s analysmodell med NMI... 4 Resultat... 8 Inför eget arbete med materialet... 24 Om undersökningen... 27 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellbild. Samtliga kommunalt anställda... 31 Diagram 2 Prioriteringsmatris. Samtliga kommunalt anställda... 32 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika delfrågorna. Samtliga kommunalt anställda... 33 Diagram 3 Andel som gett högt respektive lågt betyg. Samtliga kommunalt anställda... 43 Tabell 2A-2G Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrunds- Variablerna. Samtliga kommunalt anställda... 44 Diagram 4-15 Prioriteringsmatriser för respektive verksamhet samt för fackförvaltningarna gemensamt. Samtliga kommunalt anställda... 48 Tabell 3 Resultat på övriga frågor (mobbning, utvecklingssamtal m.m.) år 2001-2009. Samtliga kommunalt anställda... 60 BILAGOR Frågeblankett
Sammanfattning Sammanfattning Helhetsbetyget, Nöjd-Medarbetar-Index, blev i årets undersökning 57, vilket är ett oförändrat NMI jämfört med år 2008. För stadsdelarna totalt blev NMI 57, för fackförvaltningarna totalt blev NMI 58 och för bolagen totalt blev NMI 56. De faktorer som analysmodellen pekar ut som prioriterade i ett förbättringsarbete är Förtroende, Arbetstakt, Ersättning samt Fysisk arbetsmiljö. Årets medarbetarenkät besvarades av 74 procent av medarbetarna. Detta är en procentenhet högre än vid undersökningen som genomfördes år 2008. NMI och faktorernas betygsindex kan variera mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som att de svarande är mycket nöjda. Ingen av faktorerna har förändrat sitt betygsindex med mer än en indexenhet jämfört med år 2008. Noterbart är att faktorn Ersättning, vars betygsindex ökade med hela fem indexenheter vid föregående undersökning, fortsätter att stiga. Diagram A. Betygsindex för NMI samt faktorerna. Göteborgs Stads medarbetarundersökning 2008 och 2009. Samtliga medarbetare. NMI Delaktighet/Påverkan Information 2009 2008 Erkänsla Ersättning Fysisk arbetsmiljö Trygghet/Trivsel Arbetstakt Mål/uppföljning Ledarskap Förtroende Arbetstillfredsställelse Kompetensutveckling Jämlikhet,Jämställdehet, Mångfald Medelindex 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex 1
Uppdraget Uppdraget Medarbetarundersökningen har utförts av SCB på uppdrag av Göteborgs Stad representerad gentemot SCB av Monica Örtenblad. Mätningen genomfördes i september och oktober år 2009. Den första medarbetarenkäten åt Göteborgs Stad med NMI testades i en pilotundersökning i Göteborg under våren 1999. Frågeblanketten har vid mätningarna år 2000, 2001, 2002, 2004, 2005, 2006 och 2007 genomgått smärre justeringar. Årets frågeblankett är dock identisk med den som använts de senaste två åren, bortsett från att en bakgrundsfråga om födelseland har tillkommit. Undersökningen inkluderar i stort sett alla kommunalt anställda inom samtliga verksamhetsområden i Göteborgs Stad. Bland fackförvaltningarna och bolagen varierar det något år från år vilka som deltar i undersökningen. Detta försvårar resultatjämförelserna över tiden för helhetsnivån. Mellan år 2008 och 2009 har det dock skett mycket små förändringar rörande vilka fackförvaltningar och bolag som valt att delta i undersökningen. Syftet med undersökningen är att utreda hur medarbetarna värderar olika delar av sina arbetsförhållanden för att därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett förbättringsarbete. Den använda analysmodellen är inte primärt konstruerad med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medarbetarna som är nöjda eller missnöjda med sin arbetssituation. Modellanalysen med NMI syftar till att ge en helhetssyn på arbetsförhållandena genom att peka ut vilka områden av arbetsförhållandena som bör prioriteras i ett förbättringsarbete. Kommentarerna i denna rapport är i huvudsak begränsade till helheten, d.v.s. till hur arbetssituationen ser ut för samtliga kommunalt anställda i Göteborgs Stad, inklusive fackförvaltningarna och bolagen. Rapporten ger en översikt och är tänkt att fungera som introduktion till hur man ute i organisationen kan arbeta vidare med sina egna resultat. Resultaten för de enskilda verksamheterna och förvaltningarna levereras som okommenterade diagram och tabeller. Tabeller med jämförelser mellan verksamheter, stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar/bolag återfinns i denna rapport. Dispositionen i rapporten är följande. Först beskrivs SCB:s analysmodell med NMI. Sedan redovisas undersökningens resultat, följt av några råd inför enheternas egna arbete med sina resultat. Slutligen, i den tekniska rapporten, redogör vi för undersökningens omfattning, datainsamlingsmetodik och svarsfrekvens. Sist i rapporten återfinns diagram och tabeller. 2
Uppdraget Undersökningsledare: Johan Eklund Rapportförfattare: Johan Eklund Modellanalys: My Raquette och Johan Eklund Tabell- och diagrambearbetning: Mahtab Friman Ashori, Lars Jonsson och Gunnar Davidsson. Ansvarig för datainsamling: Terttu Karlsson Programmering av elektronisk blankett: Mahtab Friman Ashori 3
SCB:s analysmodell med NMI SCB:s analysmodell med NMI SCB:s analysmodell med Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NMI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av arbetsförhållandena. Varje faktor mäts med ett antal frågor. De svarande medarbetarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Helhetsbetyget NMI mäts med tre specifika frågor. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Medarbetarna avger alltså sina svar på de enskilda frågorna på 10- gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medarbetarna med respektive faktor. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den tiogradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd tycks gå vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd tycks gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NMI, och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur medarbetarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NMI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NMI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med 4
SCB:s analysmodell med NMI fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NMI på motsvarande sätt minska med en enhet. Vid beräkningen av faktorernas effektmått bortser analysmodellen från svaren från personer som har mer än 25 procent partiellt bortfall eller som angett Ingen åsikt på mer än 25 procent av frågorna. Anledningen till detta är att om dessa individer ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom arv av uppgifter från högre nivåer i så stor omfattning att det riskerar att snedvrida resultaten. Notera dock att detta bara gäller vid beräknandet av effektmått och att svaren från dessa personer tas med i övriga resultatframställningar. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är medarbetarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NMI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt NMI bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i uppe till höger i matrisen. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. 5
SCB:s analysmodell med NMI Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadranten högst upp till vänster hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna är oviktiga för verksamheten. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att medarbetarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Medarbetarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorerna, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Undantagsvis förekommer också att faktorer kan få låga effektmått därför att medarbetarnas svar är starkt koncentrerade till ett antal närliggande värden på den 10-gradiga skalan. Det vill säga om medarbetarna i stor utsträckning svarar likadant på en faktors frågor kan den faktorns effektmått bli lågt även om faktorn faktiskt kan ha stor betydelse för hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden i stort. Till exempel kan detta inträffa för faktorn ersättning i organisationer med starkt begränsad lönespridning. Modellens förklaringsgrad Hur väl lyckas då modellen förklara den variation som finns bland medarbetarna vad gäller deras helhetsbedömning av sin arbetssituation, dvs. NMI? Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variation som finns bland medarbetarna vad gäller deras bedömning av sin arbetssituation i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. I just denna undersökning är R 2 = 0,72 vilket innebär att modellen förklarar 72 procent av variationen bland medarbetarna vad gäller deras bedömning av arbetssituationen i sin helhet. 6
SCB:s analysmodell med NMI Felmarginaler Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall avseende modellberäkningarnas osäkerhet. Även om det som i detta fall rör sig om en totalundersökning finns en viss osäkerhet vad gäller NMI samt faktorernas index och deras effektmått. Detta beror på att index och effektmått inte utgör enkla medelvärden utan erhålles via en modellskattning. För enheter med låg svarsfrekvens tillkommer en okänd osäkerhet utöver de felmarginaler som finns angivna i modellbilderna. Eftersom en del enheter har låg svarsfrekvens tillkommer för dessa som nämnts en ytterligare osäkerhet. Varje redovisad enhet kan i sina egna tabeller avläsa hur stor andel av personalen som besvarat enkäten. Observera att resultaten för enskilda frågor i tabellerna inte är behäftade med modellosäkerhet. Resultatredovisning för de enskilda enheterna Varje redovisningsenhet med svar från minst 200 medarbetare erhåller en helt egen modellanalys där såväl faktorernas betygsindex som effektmåtten är baserade på den egna enhetens svarande medarbetare. Om antal svarande för en enhet/verksamhet är färre än 200 medarbetare görs ingen modellanalys för den enheten. Om en redovisningsenhet har färre än sju svarande redovisas dess resultat över huvud taget inte. Detta med hänsyn till integriteten och risken för bakvägsidentifikation. När det gäller bakgrundstabeller redovisas inte grupper med färre än sju svarande. För känsliga frågor rörande kränkningar/trakasserier är motsvarande gräns 50 svarande. 7
Resultat Resultat I denna rapport analyseras och kommenteras helhetsresultaten för samtliga kommunalt anställda medarbetare, inklusive fackförvaltningarna och de kommunala bolagen. Jämförelser görs även mellan stadsdelarna, fackförvaltningarna/bolagen och även med avseende på bakgrundsvariabler. För samtliga enheter som ingår i undersökningen är det dock de egna resultaten som ska ligga till grund för förbättringsarbetet. Nedanstående genomgång av resultaten kan fungera som en introduktion av analysmodellen inför arbetet med den egna enhetens resultat. Analysmodellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av de 13 faktorerna som räknas upp nedan. Vilka frågor som ligger till grund för de olika faktorerna anges i parentesen efter respektive faktor. Delaktighet/Påverkan (fråga 1:1-5) Information (fråga 2:1-4) Erkänsla (fråga 3:1-3) Ersättning (fråga 4:1-5) Fysisk arbetsmiljö (fråga 5:1-5) Trygghet/Trivsel (fråga 6:1-6) Arbetstakt (fråga 7:1-5) Mål och uppföljning (fråga 8:1-6) Ledarskap (fråga 9:1-5) Förtroende (fråga 10:1-3) Arbetstillfredsställelse (fråga 11:1-5) Kompetensutveckling (fråga 12:1-4) Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald (fråga 13:1-9) Vidare ingår i frågeblanketten tre frågor som ligger till grund för Nöjd- Medarbetar-Index, NMI (fråga 14:a-c). 8
Resultat NMI och faktorernas betygsindex och effektmått NMI: 57. Detta index motsvarar ett medelbetyg på 6,1 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 63 Medeleffekt: 0,4 Faktorer med betygsindex över medelindex: Arbetstillfredsställelse (77), Erkänsla (72), Trygghet/Trivsel (71), Kompetensutveckling (66), Information (65), Mål och uppföljning (65) samt Delaktighet/Påverkan (64). Faktor med betygsindex på medelindex: Ledarskap (63). Faktorer med betygsindex under medelindex: Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald (62), Förtroende (61), Fysisk arbetsmiljö (58), Arbetstakt (54) samt Ersättning (36). Skillnad mellan medelindex och NMI Medelbetygsindex, eller medelindex, är medelvärdet av de tretton faktorernas betygsindex. Här ingår inte värdet på NMI. NMI-värdet är en totalbedömning av arbetssituationen. I NMI-värdet kan med andra ord aspekter som inte direkt mätts med analysmodellen ingå. 9
Resultat Faktorer i respektive kvadrant Diagram B. Prioriteringsmatris för hela Göteborgs Stad, inklusive fackförvaltningar och bolag, år 2009. Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 70 60 50 2 3 11 6 9 8 12 1 13 5 10 7 40 30 4 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Effekt Faktorer 1 Delaktighet/Påverkan 2 Information 3 Erkänsla 4 Ersättning 5 Fysisk arbetsmiljö 6 Trygghet/Trivsel 7 Arbetstakt 8 Mål och uppföljning 9 Ledarskap 10 Förtroende 11 Arbetstillfredsställelse 12 Kompetensutveckling 13 Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald Faktorerna Förtroende, Arbetstakt, Ersättning samt Fysisk arbetsmiljö hamnar i den nedre högra kvadranten och är därmed de som i första hand bör prioriteras i förbättringsarbetet. 10
Resultat Även faktorerna Arbetstillfredsställelse, Kompetensutveckling och Trygghet/Trivsel har förhållandevis stor betydelse för en höjning av NMI och bör om möjligt förbättras ytterligare trots sina redan relativt sett höga betygsindex. Faktorernas delfrågor I tabell 1 (se bilaga) redovisas medelvärden och svarsfördelningar för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar på respektive fråga inom faktorn som ligger bakom de olika medelvärdena. Speciellt bör man studera hur stor andel som har givit ett lågt betyg på de olika frågorna. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala, på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. Faktorerna kommenteras nedan i den ordning de enligt modellanalysen bör prioriteras i ett förbättringsarbete, utifrån vilken kvadrant de placerats i. Kvadranten Prioritera Förtroende - betygsindex 61 Förtroende är, liksom vid 2008 års undersökning, den faktor som har fått modellanalysens klart högsta effektmått på 1,2. Detta tillsammans med ett betygsindex på 61 gör att faktorn bör vara prioriterad i ett förbättringsarbete. Lägst medelbetyg och högst andel missnöjda svarande har delfrågan om förtroendet för förvaltningsledningen/bolagsledningen där 29 procent av de som besvarat frågan gett ett lågt betyg. Däremot är förtroendet för min närmaste chef fortsatt stort och sex av tio medarbetare är mycket nöjda på denna punkt. Arbetstakt - betygsindex 54 Faktorn Arbetstakt har fått ett betygsindex på 54, vilket är undersökningens näst lägsta och en indexenhet lägre än föregående år. Medelbetygen på de fem delfrågorna varierar mellan 5,3 och 6,4. Störst andel missnöjda medarbetare, nästan 40 procent, har frågan om möjligheten att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. Den delfråga som fått det enskilt högsta medelbetyget (6,4) är den stress som förekommer i arbetet kan jag hantera på ett tillfredsställande sätt. Att just denna delfråga får det högsta medelbetyget kan ses som naturligt då man där betygsätter sig själv och sin egen förmåga, till skillnad mot på övriga delfrågor inom faktorn där man bedömer de yttre förutsättningarna. Ersättning - betygsindex 36 Ersättning är den faktor som har modellens klart lägsta betygsindex på 36. Att just denna faktor får lägst betygsindex hör dock till vanligheten i medarbetarundersökningar. Noterbart är att faktorns betygsindex har stigit med en indexenhet sedan år 2008 och med hela sex indexenheter jämfört med år 2007. Sedan år 2001 när faktorn infördes i undersökningen har den varje år förbättrat sitt index och gått från 22 till nuvarande 36. Medarbetarna tycks jämfört med förra året generellt något mer 11
Resultat nöjda på samtliga områden som faktorn tar upp, bortsett från delfrågan om jag är nöjd med de personalförmåner vi har i förvaltningen/bolaget där ingen förändring kan skönjas mellan åren. Fysisk arbetsmiljö - betygsindex 58 Faktorn Fysisk arbetsmiljö har fått ett betygsindex på 58, vilket är på samma nivå som de senaste två åren. Faktorns effektmått är 0,4, vilket placerar den på gränsen till kvadranten Prioritera. Drygt hälften av de svarande har gett ett högt betyg på frågan om min fysiska arbetsmiljö är sådan att jag känner mig trygg och säker. Däremot är drygt var tredje medarbetare missnöjd med det arbete som görs för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Samtliga delfrågor som ingår i Fysisk arbetsmiljö har fått i princip helt oförändrade medelvärden och svarsfördelningar jämfört med undersökningen år 2008. Kvadranten Förbättra om möjligt Arbetstillfredsställelse betygsindex 77 Arbetstillfredsställelse är den faktor som har klart högst betygsindex, 77. Trots den redan höga betygsnivån så finns det enligt analysmodellen incitament att ytterligare försöka förbättra faktorn, då en ökad arbetstillfredsställelse förväntas ha en stor påverkan även på den totala nöjdheten. Faktorn har fått ett effektmått på 0,9. Klart minst nöjda är medarbetarna med om de har tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete väl. 22 procent av de svarande har gett ett lågt betyg gällande detta. Däremot är nästan nio av tio medarbetare mycket nöjda vad gäller att deras arbete är viktigt och meningsfullt. Kompetensutveckling - betygsindex 66 Faktorn Kompetensutveckling har fått ett betygsindex på 66 och ett effektmått på 0,5. Detta placerar faktorn i kvadranten Förbättra om möjligt i prioriteringsmatrisen. Faktorns delfrågor har medelbetyg som varierar från 6,1 för de utvecklingssamtal som jag har deltagit i de senaste två åren har varit meningsfulla för min utveckling till 8,3 för jag har tillräcklig utbildning för mina arbetsuppgifter. Gällande det sistnämnda ger mer än tre av fyra medarbetare ett högt betyg. Trygghet/Trivsel - betygsindex 71 Fortfarande tycks medarbetarna vara trygga och trivas bra med sitt arbete inom Göteborgs Stad. Liksom föregående år har faktorn Trygghet/Trivsel fått det förhållandevis höga betygsindexet 71. Högst andel missnöjda medarbetare har delfrågan jag känner mig trygg inför förändringar på min arbetsplats, där 17 procent av de svarande har gett ett lågt betyg. Sju av tio medarbetare har gett ett högt betyg på frågan om de känner sig respekterade på sin arbetsplats. 12
Resultat Kvadranten Lägre prioritet Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald - betygsindex 62 Faktorn Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald har jämfört med förra året förbättrat sitt betygsindex med en indexenhet, till 62. De delfrågor som främst har fått högre medelbetyg än år 2008 är de om ett pågående aktivt arbete mot diskriminering vad gäller kön, funktionshinder samt ålder. Det enskilt högsta medelbetyget har frågan om lika villkor för kvinnor och män på arbetsplatsen fått och 65 procent av de svarande har gett ett högt betyg på frågan. Ledarskap - betygsindex 63 Ledarskap har, liksom de två senaste åren, fått ett betygsindex på 63. Inte heller delfrågorna har fått några nämnvärt förändrade medelbetyg mellan åren. Svarsmönstret på faktorns fem delfrågor är likartat och medelbetygen är samlade mellan 6,5 för min närmaste chef har förmåga att hantera konflikter som uppstår på vår arbetsplats och 6,9 för min närmaste chef är lyhörd för vad som händer på vår arbetsplats. Kvadranten Bevara Delaktighet/Påverkan - betygsindex 64 Faktorn Delaktighet/Påverkan är en av de två faktorer som jämfört med år 2008 har fått ett lägre betygsindex. Delaktighet/Påverkan har i år fått ett betygsindex på 64, att jämföra med 65 vid föregående mätning. I förhållande till övriga delfrågor är det flest medarbetare som visar missnöje med möjligheten att påverka när arbetet ska utföras. Drygt tre av tio svarande har gett ett lågt betyg rörande detta. Mest nöjda tycks medarbetarna vara med sådana befogenheter att de kan ta ansvar på ett effektivt sätt, med vilket 57 procent är mycket nöjda. Mål och uppföljning - betygsindex 65 Mål och uppföljning har fått ett betygsindex på 65 och ett effektmått på 0,2, vilket placerar faktorn i kvadranten Bevara. Högsta medelbetygen inom faktorn har delfrågorna jag vet vilka resultat som förväntas av mig samt jag känner att jag bidrar till förbättringar i arbetet, vilket är föga förvånande då man på dessa frågor, till skillnad mot på de övriga, betygsätter sig själv. Information - betygsindex 65 Faktorn Information har jämfört med förra året förbättrat sitt betygsindex med en indexenhet, till 65. Då faktorns effektmått är 0,0 tycks medarbetarna vara tillfreds med den nuvarande informationsnivån och fokus bör ligga på att inte försämra denna. Den delfråga där störst andel svarande gett låga betyg är jag är välinformerad om vad som händer inom vår förvaltning/bolag där drygt var fjärde medarbetare har gett ett underbetyg. 13
Resultat Erkänsla - betygsindex 72 Erkänsla har liksom Information fått ett effektmått på 0,0 och har således en indexnivå som, enligt medarbetarnas svarsmönster, är tillräcklig. Faktorn har i år ett betygsindex på 72, vilket är modellens näst högsta och en indexenhet högre än vad som uppmättes år 2008. Vid närmare granskning av faktorns delfrågor är det tydligt att medarbetarna är mer nöjda med den uppskattning de får från kunder/brukare än den de får från närmaste chefen. Faktorernas index över åren Tabell A. Faktorernas betygsindex år 2000 2009. Samtliga kommunalt anställda medarbetare inklusive fackförvaltningar och bolag. Faktor Betygsindex 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Delaktighet/Information 69 Delaktighet 65 64 65 Delaktighet/Påverkan 63 64 64 66 65 64 Information 65 65 66 60 62 62 64 64 65 Ersättning/Erkänsla 42 Erkänsla 75 75 75 75 75 75 72 71 72 Ersättning 22 25 26 27 28 29 30 35 36 Fysisk arbetsmiljö 44 56 56 58 56 57 57 58 58 58 Psykosocial miljö 71 Trygghet/Trivsel 70 71 71 70 70 71 72 71 71 Stress/Arbetstakt 42 Belastning/Arbetstakt 44 46 50 Arbetstakt 51 53 53 55 55 54 Mål och uppföljning 67 68 68 68 65 67 67 65 65 65 Arbetsledning/Ledarskap 58 Ledarskap 60 61 62 60 61 61 63 63 63 Förtroende 52 52 52 56 53 56 59 60 60 61 Arbetstillfredsställelse 69 75 74 75 77 76 76 78 77 77 Kompetensutveckling 64 67 67 67 63 63 64 66 66 66 Jämställdhet/Mångfald 71 74 73 75 76 54 55 Jämlikhet,Jämställdhet,Mångfald 61 61 62 NMI 50 51 53 54 53 55 55 57 57 57 Alla förändringar i indexvärden från ett år till ett annat i tabellen för samtliga anställda i Göteborgs Stad är statistiskt säkerställda. Med reservation för de resultatändringar som kan bero på att frågorna i flera fall ändrats mellan åren. Inga frågor har dock ändrats mellan år 2008 och år 2009. Liksom förra året har Göteborgs Stad fått ett NMI på 57 (vilket motsvarar betyg 6,1 på den 10-gradiga skalan). Detta är ett klart godkänt betygsindex, vilket ligger på samma nivå som år 2008. Sett över en längre tidsperiod uppvisar dock staden en tydligt positiv trend. 14
Resultat Bland de 13 faktorerna i undersökningen är det fem faktorer som har fått ett högre betygsindex och två faktorer som har fått ett lägre, medan övriga sex faktorers betygsindex är oförändrat jämfört med föregående undersökning. Samtliga förändringar är på en indexenhet. Faktorernas effektmått över åren Tabell B. Faktorernas effektmått år 2000 2009. Samtliga kommunalt anställda medarbetare inklusive fackförvaltningar och bolag. Faktor Effektmått 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Delaktighet/Info. 0,2 Delaktighet 0,1 0,2 0,2 Delaktighet/Påverkan 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,3 Information 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Ersättning/Erkänsla 0,2 Erkänsla 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ersättning 0,5 0,6 0,5 0,4 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 Fysisk arbetsmiljö 0,8 0,0 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 0,5 0,4 0,4 Psykosocial miljö 0,6 0,4 Trygghet/Trivsel 0,4 0,4 0,4 0,4 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 Stress/Arbetstakt 0,9 Belastning/Arbetstakt 0,8 0,6 0,7 Arbetstakt 0,6 0,5 0,5 0,4 0,5 0,6 Mål/uppföljning 0,3 0,2 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,2 Arbetsledning/Ledarskap 0,1 Ledarskap 0,2 0,3 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 Förtroende 1,2 1,1 1,0 1,2 1,3 1,2 1,1 1,2 1,2 1,2 Arbetstillfredsställelse 0,6 1,1 1,2 1,0 1,0 1,1 1,1 1,0 0,9 0,9 Kompetensutveckling 0,4 0,6 0,5 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 Jämställdhet/Mångfald 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,3 Jämlikhet,Jämställdhet,Mångfald 0,3 0,3 0,2 I tabell B ovan redovisas faktorernas effektmått för perioden 2000-2009. Vi kan konstatera att effektmåtten för hela Göteborg inklusive fackförvaltningar och bolag är stabila över tiden. Det är genomgående betygsförändringar av faktorerna Förtroende och Arbetstillfredsställelse som bedöms ha störst påverkan på NMI. 15
Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna Tabell C. NMI år 2000-2009. Kommunalt anställda vid SDF. Stadsdelsförvaltning NMI 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Gunnared 50 51 55 50 59 56 57 58 51 56 Lärjedalen 53 50 54 53 53 56 57 58 59 55 Kortedala 53 55 53 53 52 52 54 54 52 53 Bergsjön 51 51 53 53 53 55 54 59 59 60 Härlanda 50 48 50 56 53 55 55 57 59 59 Örgryte 49 50 50 52 52 53 55 54 57 57 Centrum 54 51 55 57 54 56 56 57 58 55 Linnéstaden 56 49 52 53 52 55 56 57 56 54 Majorna 44 49 51 51 53 55 57 59 59 59 Högsbo 41 47 51 53 53 54 53 54 55 53 Älvsborg 51 52 54 49 52 55 58 58 56 56 Frölunda 48 50 52 52 53 53 54 58 60 54 Askim 51 53 55 53 51 55 56 58 59 57 Tynnered 51 54 56 58 58 60 60 64 65 62 Södra skärgården (Styrsö) 50 53 58 53 59 57 58 62 61 57 Torslanda 53 52 53 57 56 58 57 57 59 61 Biskopsgården 47 51 53 51 51 52 54 55 59 58 Lundby 49 48 49 55 53 53 53 54 56 55 Tuve-Säve 50 51 52 50 53 57 54 57 59 56 Backa 48 49 55 55 52 51 53 56 56 55 Kärra-Rödbo 49 56 51 56 59 59 62 62 55 61 Samtliga medarbetare inom stadsdelsförvaltningar 50 51 53 54 54 55 56 57 58 57 Siffror i fet stil anger att förändringen jämfört med föregående år är statistiskt säkerställd för stadsdelsförvaltningen ifråga. I tabell C ovan redovisas NMI för de olika stadsdelarna och för stadsdelarna totalt. Den tidigare positiva trenden för stadsdelarna som helhet har i år brutits. NMI har gått ned med en indexenhet jämfört med år 2008. Vad gäller de enskilda stadsdelarna så är det tre stadsdelar, Gunnared, Torslanda och Kärra-Rödbo, som har fått ett statistiskt säkerställt högre NMI. Nio stadsdelar har fått ett NMI som är säkerställt lägre än vid föregående undersökning. Dessa är Lärjedalen, Centrum, Linnéstaden, Högsbo, Frölunda, Askim, Tynnered, Södra Skärgården samt Tuve-Säve. 16
Resultat Jämförelser mellan olika verksamhetsområden Tabell D. NMI år 2000-2009. Kommunalt anställda vid SDF uppdelade på verksamhetsområden. Verksamhetsområde NMI 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Bad och gym 59 44 Bibliotek 60 60 Funktionshinder 53 53 56 57 56 56 58 61 61 59 Förskolan 52 52 54 55 54 57 58 60 59 59 Grundskolan 45 48 50 50 51 52 52 55 55 53 Hemsjukvården 49 52 57 58 57 50 50 50 53 54 Hemtjänsten 54 51 52 54 51 57 56 54 55 55 IFO Basverksamhet 52 51 55 55 53 54 55 54 57 55 IFO Gemensam 56 57 59 57 67 Kultur och fritid 57 55 61 61 61 59 60 59 Kulturskola 61 60 Särskolan 57 55 52 56 51 58 Ungdomsverksamheten 60 56 Äldreboendet 48 49 50 52 53 55 55 57 57 57 Övrig verksamhet 55 57 58 58 57 58 58 60 61 61 Samtliga medarbetare stadsdelsförvaltningar 50 51 53 54 54 55 56 57 58 57 Siffror i fet stil anger att förändringen jämfört med föregående år är statistiskt säkerställd för verksamheten i fråga. Fyra av verksamhetsområdena har fått statistiskt säkerställda skillnader i förhållande till undersökningen år 2008. Dessa är Bad och Gym, Funktionshinder, Grundskolan samt IFO Basverksamhet. Minskningen för Bad och Gym ser vid en första anblick mycket anmärkningsvärd ut, men vid närmare granskning ser man att resultaten härrör från mycket få svarande, vilket gör dem mer osäkra. Noterbart är även att verksamheten Särskolan fått ett sju indexenheter högre NMI jämfört med förra året. 17
Resultat Jämförelser mellan fackförvaltningarna och bolagen Tabell E. NMI år 2000-2009. Kommunalt anställda vid fackförvaltningar och bolag. Fackförvaltning/bolag NMI 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Business Region Gbg 61 71 76 66 61 67 68 Fastighetskontoret 63 62 60 61 64 62 Färdtjänstförvaltningen 60 58 55 51 53 53 49 Försäkrings AB Göta Lejon 75 74 GAS 61 56 Got Event 51 51 54 54 54 46 GRYYAB 57 59 60 64 Göteborg & Co 64 67 67 68 71 69 Göteborgs Gatu AB 47 53 57 59 63 Göteborgs spårvägar 50 46 52 52 Göteborgs stads Upphandling AB 69 73 69 75 69 Göteborgs Stadsteater AB 58 50 53 57 56 60 63 Göteborgslokaler 70 Idrotts-och föreningsförvaltn. 62 58 56 58 60 55 62 62 61 58 Intraservice 58 61 50 35 39 48 49 53 57 Konsument Göteborg 43 61 61 74 69 76 72 Kretsloppskontoret 55 41 66 51 61 53 61 65 67 Kulturförvaltningen 47 51 50 50 48 52 Lokalförsörjningsförvaltningen 50 57 49 49 49 51 55 53 61 Lokalsekretariatet 76 80 80 75 73 71 MedicHus 68 73 71 68 72 71 73 71 Miljöförvaltningen 58 59 61 61 63 59 63 65 64 Park- och naturförvaltningen 53 55 49 54 45 45 53 56 Regionarkivet 44 49 58 59 Renova AB 52 55 Räddningstjänsten 41 48 41 51 Skolutvecklingsenheten 73 Sociala resursförvaltningen 59 62 60 Stadsbyggnadskontoret 59 60 56 56 55 56 Stadskansliet 59 65 63 61 64 64 66 65 Stadsrevisionen 61 66 49 72 54 62 65 70 Studiumförvaltningen 54 Trafikkontoret 61 65 67 61 63 58 55 58 63 Utbildningsförvaltningen 47 46 47 51 54 55 56 53 VA-verket/ Göteborg vatten 62 61 57 58 60 Vuxenutbildningsförvaltn. 49 56 60 49 56 59 Älvstranden utveckling AB 73 71 74 Överförmyndarförvaltn. 47 48 43 53 45 52 46 Samtliga medarbetare inom fackförvaltningar och bolag 51 54 50 53 53 56 57 57 Siffror i fet stil anger att förändringen jämfört med föregående år är statistiskt säkerställd för fackförvaltningen/bolaget i fråga. NMI för samtliga medarbetare inom fackförvaltningar och bolag i Göteborgs Stad ligger på samma nivå som vid undersökningen år 2008. Som tidigare nämnt är det i år så gott som exakt samma fackförvaltningar och bolag som förra året som ingår i undersökningen. Fem av de deltagande fackförvaltningarna och bolagen har fått ett statistiskt högre och två stycken har fått ett statistiskt lägre NMI jämfört med föregående under- 18
Resultat sökning. Utöver dessa finns det flera andra exempel på enheter som fått rejält förändrade NMI-värden, vilket bör tas på allvar trots att de ligger inom den statistiska felmarginalen. Faktorernas betygsindex efter bakgrund I tabell 2A-G, bifogade i slutet av rapporten, redovisas faktorernas betygsindex efter bakgrundsvariablerna ålder, kön, heltid/deltid, arbetstid, utbildning, anställningstid samt utländsk härkomst. Nedan kommenteras resultaten för respektive bakgrundsvariabel. Ålder Liksom tidigare år ser vi ett tydligt mönster i att äldre medarbetare är mer nöjda med sin arbetssituation jämfört med sina yngre kollegor. Särskilt tydligt är detta för faktorerna Ersättning, Fysisk arbetsmiljö och Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald, men mönstret återkommer i så gott som samtliga faktorer, inklusive NMI. Kön Kvinnorna ger fortfarande generellt något högre betyg än männen, men skillnaden på NMI har minskat sedan föregående undersökning och är nu endast på en indexenhet. Undantaget bland faktorerna rör Arbetstakt med vilken männen tycks nöjdare än kvinnorna. Störst skillnad i betygsindex mellan könen återfinns för faktorn Kompetensutveckling där kvinnorna ligger sex indexenheter högre än männen. Heltid/Deltid I linje med vad som uppmätts tidigare så tycks det inte spela in på nöjdheten huruvida man arbetar heltid eller deltid. Inte för någon av faktorerna i undersökningen skiljer det mer än en indexenhet mellan dessa två delgrupper. Arbetstid De medarbetare som arbetar dagtid är i flertalet avseenden, inklusive NMI, nöjdare än de övriga grupperna. Skillnaderna mellan de olika grupperna är dock på de flesta håll små. Noterbara skillnader i betygsindex hittar vi för faktorerna Ersättning, där nattarbetarna ger klart lägst betyg, samt för Fysisk arbetsmiljö, där de medarbetare som har sin arbetstid förlagd till dagtid är klart nöjdast. Utbildning Om man tittar på två stora delgrupperna av svarande med avseende på högsta avslutade utbildningsnivå, de som har grund-/folkskola etc. samt de som har universitet/högskola eller annan eftergymnasial utbildning, tycks de som har den lägre utbildningsnivån vara något mer nöjda än gruppen med högre utbildning. Störst skillnad är det på faktorn Arbetstakt där skillnaden mellan grupperna är fem indexenheter. Den enda faktorn där anställda med högre utbildning är nöjdare än övriga är Delaktighet/Påverkan. 19
Resultat Anställningstid Det är svårt att skönja några tydliga skillnader bland de svarande med avseende på hur länge de har varit anställda på sin nuvarande arbetsplats. Vad gäller NMI är det de som varit anställda i maximalt två år som ger det högsta helhetsbetyget, följda av medarbetarna som varit anställda i mer än tio år, men skillnaderna är som sagt små. Utländsk härkomst Till årets undersökning har det tillkommit en bakgrundsfråga vilken tittar på om den svarande har utländsk härkomst. De svarande delades upp i tre grupper beroende på om man är född i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige, född i Sverige med minst en förälder född utanför Sverige eller om man är född utanför Sverige. Den grupp som generellt tycks nöjdast är gruppen med svarande som är födda utanför Sverige. Relativt stora skillnader, där denna grupp ger ett högre betyg, kan ses för faktorerna Ersättning, Förtroende samt Kompetensutveckling. Den enda faktorn där de som är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige ger högst betyg är Trygghet/Trivsel. Vad som bör noteras när man analyserar betygsindexen mot denna bakgrundsfråga är att en relativt stor grupp, 521 svarande, inte har svarat på denna fråga. Dessa är den grupp som har gett klart lägst betyg på samtliga faktorer, inklusive NMI, och det är antagligen ingen vågad gissning att en stor andel av de som valt att inte besvara frågan har någon form av utländsk härkomst. Givetvis är detta en spekulation, men det är ändå något som bör tas i beaktande vid en analys av frågan. Resultat för frågorna som inte besvaras på den 10-gradiga skalan I tabell 3, bifogad i slutet av rapporten, redovisas utvecklingen över åren för de frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan. Nedan kommenteras resultaten från årets undersökning. Kränkningar/Trakasserier Andelen svarande som uppger att de under de senaste 12 månaderna känt sig utsatta för kränkande handlingar av sexuell natur på arbetsplatsen är oförändrad jämfört med år 2008 och ligger kvar på fyra procent. Av dessa uppger knappt två av tre att det är en kund, klient eller brukare som utsatt dem, medan tre av tio känner sig utsatta av en chef eller arbetskamrat. Även andelen som under det senaste året känt sig utsatta för kränkande handligar eller trakasserier på arbetsplatsen är oförändrad i förhållande till föregående års undersökning. 14 procent av medarbetarna svarar att de kännt sig utsatta för detta och av dessa är det 74 procent som anger att det är en chef eller arbetskamrat som utsatt dem för den kränkande handlingen eller trakasseriet. 20
Resultat Likt 2008 års undersökning har knappt var femte medarbetare under det senaste året upplevt att det finns ett kränkande språk/jargong på arbetsplatsen. Av dessa menar nästan två av tre svarande att det är en chef eller arbetskamrat som använder sig av det kränkande språkbruket. Delaktighet/Påverkan Hela 95 procent av medarbetarna uppger att de regelbundet har arbetsplatsträffar. Av dessa anser 94 procent att de alltid eller de flesta gånger har möjlighet att delta i arbetsplatsträffarna. 89 procent av de svarande tycker att de har arbetsplatsträffar tillräckligt ofta. Dessa andelar är helt i nivå med vad medarbetarna svarade år 2008. Drygt nio av tio medarbetare uppger att det finns en dagordning för arbetsplatsträffarna och nästan lika stor andel uppger att det förs minnesanteckningar som är lättillgängliga för samtliga i arbetsgruppen. 78 procent av de svarande anser att de via arbetsplatsträffar kan påverka arbetsplatsens gemensamma frågor. Ersättning Vad gäller faktorn Ersättning har det, jämfört med förra undersökningen, skett förhållandevis stora förändringar i de frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan. Det är nu 64 procent som svarar att de, tillsammans med sina arbetskamrater, haft en diskussion med sin chef om olika lönekriterier. Motsvarande andel förra året var 58 procent. Lika stor ökning har skett avseende hur stor andel som uppger att deras närmaste chef förklarat varför de har den lön de har. Denna andel är nu uppe i 64 procent efter att för bara två år sedan ha legat på 52 procent. Även andelen som tycker att Göteborgs Stad har en tydlig lönepolitik har stigit sedan år 2008, från 38 till 43 procent. Att andelen medarbetare som svarar ja på ovan nämnda frågor kraftigt har ökat under de senaste två åren är helt i linje med att även faktorn Ersättnings betygsindex avsevärt stigit, med totalt hela sex indexenheter, de två senaste åren. Detta kan ses som ett tecken på att information och kommunikation är viktigt för att medarbetarna ska känna sig mer nöjda med ersättningen och att detta är något som Göteborgs Stad har lyckats bra med under de senaste åren. Trygghet/Trivsel Efter att vid tidigare undersökningar stadigt gått nedåt har i år andelen medarbetare som uppger att de under de senaste tolv månaderna blivit utsatta för våld respektive hot på arbetsplatsen stannat upp vad gäller våld och ökat med en procentenhet för hot. Ökningen är som sagt liten, men man bör ändå vara observant på om detta bara är ett tillfälligt avbrott i den positiva trenden eller om det är något som har hänt som påverkar tryggheten på arbetsplatsen. 21
Resultat Kompetensutveckling Liksom för frågorna om lönesamtal har andelen som uppger att de under de senaste tolv månaderna har haft utvecklingssamtal med sin chef avsevärt ökat. 81 procent av medarbetarna svarar ja på detta i år, att jämföra med 75 procent år 2008. Även andelen som tillsammans med sin närmaste chef under året tagit fram en skriftlig individuell utvecklingsplan har ökat från 47 procent vid föregående undersökning till 51 procent i år. Friskvård/Hälsa 82 procent av de svarande uppger att de erbjudits friskvårdaktiviteter, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2008. Det är endast 39 procent som tagit del av erbjudandet, vilket även detta är en marginell minskning jämfört med förra året. Den särklassigt vanligaste anledningen till att inte ta del av de friskvårdsaktiviteter som erbjuds är att man ägnar sig åt egna friskvårdsaktiviteter på fritiden. Knappt fyra av fem anställda, vilket är en något större andel än år 2008, anser sig ha ett ganska eller mycket gott allmänt hälsotillstånd, medan fyra procent uppger att detsamma är dåligt eller ganska dåligt. Svarsandelarna på frågorna om hur ofta medarbetarna besväras av huvudvärk, ont i leder eller muskler, ont på andra ställen i kroppen samt besväras av sömnsvårigheter är väldigt lika de som uppmätts de senaste åren. Var femte svarande har besvärande huvudvärk minst en dag per vecka. 39 procent av medarbetarna har minst en dag per vecka ont i leder/muskler och drygt en av fem svarar att de minst en dag i veckan har ont i andra delar av kroppen. Andelen medarbetare som besväras av sömnsvårigheter är även den närmast identisk med förra året, med 29 procent som har besvär minst en gång per vecka. Lite mer än var femte svarande har i sitt arbete under de senaste 30 dagarna vid något tillfälle haft sådana besvär av skada eller sjukdom att det påverkat arbetsprestationen. Något färre, 19 procent, uppger att de under de senaste månaderna upplevt stressymtom minst sju dagar i sträck. Lite mer än en femtedel av medarbetarna svarar att de vid något tillfälle under senaste året tagit ut någon form av ledighet i stället för att sjukskriva sig. Ingen av dessa frågor uppvisar någon nämnvärd förändring i svarsmönster i förhållande till föregående undersökning. Hälften av medarbetarna anser att tidigare års enkätresultat medfört att man försökt åstadkomma förbättringar på arbetsplatsen. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med år 2008. 22
Resultat Jämförelse av NMI mellan Göteborgs Stad och andra organisationer Tabell F. Jämförelser med andra organisationer Myndighet/kommun NMI Ca antal anställda Svarsfrekvens Göteborgs Stad 2009 57 30 000 74% A 61 9 000 67% B 59 700 81% C 64 5 500 81% D 62 150 91% E 57 60 92% F 61 8 000 78% G 65 350 87% H 53 450 73% I 55 25 000 74% J 65 350 79% K 61 2 200 79% L 59 3 000 83% M 64 650 78% N 57 140 91% O 59 1 000 58% P 60 1 227 81% 23
Inför eget arbete Inför eget arbete med resultaten från Medarbetarenkäten Att diskutera inom enheten/arbetsguppen: Vilka problem bör prioriteras enligt undersökningsresultaten? Var står vi jämfört med andra enheter enligt resultaten? Försök få fram konkreta förslag till förbättringar. Dokumentera diskussionen av enhetens resultat, lista förbättringsförslag. Precisera en tidsplan för åtgärderna. Genomför era prioriterade förbättringsförslag. Följ upp. Följ efter framtida undersökning upp era planerade åtgärder. Lär av varandra. Försök finna goda exempel. Den kommenterade rapporten avseende resultaten för hela Göteborgs Stad fungerar som en introduktion till både den aktuella analysmodellen (Nöjd-Medarbetar-Index) samt till hur man kan tolka resultaten. Inför diskussionerna på enheterna/arbetsgrupperna är det viktigt att åtminstone chefen läst denna rapport. Modellbild och prioriteringsmatris Modellbild och prioriteringsmatris tas fram för organisatoriska enheter med minst 200 svarande. Dessa bilder ger överblick och struktur åt materialet. I modellbilden och prioriteringsmatrisen finns faktorernas betygsindex och effektmått angivna. Faktorernas betygsindex är sammanfattande mått baserade på faktorns delfrågor (besvarade på 10-gradig skala). Betygsindex kan variera från 0-100. Ju högre värde desto bättre. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som att de svarande är mycket nöjda. Medelbetygsindex är medelvärdet för modellens faktorer (exklusive NMI). En faktors effektmått anger hur mycket helhetsbetyget NMI förväntas förändras om faktorns betygsindex förändras med fem indexenheter. Medeleffekten är medelvärdet av faktorernas effektmått. 24
Inför eget arbete För enheter utan egen modellbild och prioriteringsmatris Organisatoriska enheter som saknar prioriteringsmatris och modellbild bör titta på den prioriteringsmatris som tagits fram för dess övergripande organisatoriska nivå, till exempel för förvaltningen i fråga eller för verksamhetsområdet (exempelvis hemtjänsten). Fackförvaltningar/bolag med färre än 200 svarande är hänvisade till att titta på modellbild och prioriteringsmatris för samtliga fackförvaltningar/bolag. Om den egna enheten inte har starkt avvikande betygsindex (10 indexenheter eller mer) jämfört med övergripande nivå som fått modellbild och prioriteringsmatris kan man utgå från att faktorernas effektmått för den övergripande nivån gäller även för den egna enheten. Prioritering i första hand. Faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex bör prioriteras i förbättringsarbetet, d.v.s. de faktorer som hamnat i kvadrant II (nedre högra området i prioriteringsmatrisen). Förbättringar av dessa faktorer förväntas nämligen ha störst genomslag på helhetsbetyget, NMI. Prioritering i andra hand. Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, d.v.s. de som hamnat i kvadrant I (övre högra området i matrisen), bör prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Prioritering i tredje hand. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra området i matrisen), d.v.s. har klart lågt betygsindex jämfört med övriga faktorer, bör dessa faktorer uppmärksammas trots att de erhållit effektmått lägre än medeleffekten. Prioritering i fjärde hand. Se till att åtminstone bibehålla betygsindexnivån på de faktorer som har mindre effekt och ligger i kvadrant IV (övre vänstra området i matrisen). Effektmåttet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygindexsnivå. Om faktorn skulle påtagligt försämras kan man förvänta sig att dess effektmått kommer att öka och att faktorns försämring påverkar helhetsbetyget, NMI. Detaljerad information om faktorerna Varje faktor är baserad på medarbetarnas betyg på olika delfrågor. Det är viktigt att närmare studera de olika delfrågornas medelbetyg och svarsfördelningar. Koncentrera er i första hand på de faktorer som enligt modellanalysen bör prioriteras. 25
Inför eget arbete I den tabell som distribueras till samtliga redovisningsgrupper med minst sju svarande, i rapporten benämnd tabell 1, finns utöver faktorernas betygsindex även varje delfrågas medelbetyg (kan variera från 1 till 10). För en faktor med lågt betygsindex kan problemet vara koncentrerat till någon enskild aspekt (delfråga) som fått särskilt lågt medelbetyg. Jämför delfrågornas medelbetyg. I samma tabell finns också jämförelsetal i form av lägsta och högsta medelbetyg som någon enhet inom organisationen/veksamheten fått. Genom dessa jämförelsetal får man en god bild av hur den egna enheten ligger till i olika avseenden och vilka medelbetyg som är realistiska att uppnå. Hur arbetar man vid enheter med särskilt goda resultat? Det är viktigt att sådan information tas fram och sprids inom organisationen. Medelbetygen är dock inte tillräckliga. Medelbetygen kan dölja viktig information om hur stor andel av medarbetarna som gett ett påtagligt kritiskt betyg på någon delfråga. Höga medelbetyg kan förekomma samtidigt som en mindre andel av medarbetarna flaggar för allvarliga problem. I tabell 1 framgår andelen inom enheten som gett låga betyg (1-4), mellanbetyg (5-7) och höga betyg (8-10). Betyg 1-4 kan betraktas som ett kritiskt, eller underkänt, betyg. I tabellen ingår även svarsfördelningarna för de frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan och därmed inte ingår i modellanalysens faktorer. Svaren redovisas som andel svarande för de olika svarsalternativen, samt det totala antalet svarande. Gå igenom dessa frågor i gruppen och fundera över vilka eventuella förändringar som är viktiga för gruppen att genomföra. Bakgrundstabeller För respektive stadsdel/fackförvaltning/bolag samt för de olika stadsdelsverksamheterna, med minst sju svarande, finns även tabeller med resultaten särredovisade efter bakgrundsinformation om de svarande, såsom kön, ålder, anställningstid m.m., vilket kan vara värdefull information bland annat för jämställdhetsarbetet. För de känsliga frågorna om trakasserier m.m. redovisas inte resultat för enheter med färre än 50 svarande. Vid särredovisningen gäller att respektive delgrupp ska ha minst sju, respektive 50, svarande för att den ska särredovisas. Övrigt Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och låsa sig vid de frågor som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om andra delar eller aspekter som man kan ha välgrundad anledning att förbättra, trots att dessa inte direkt mätts i denna undersökning. 26
Om undersökningen Om undersökningen Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning riktad till 32 694 kommunalt anställda i Göteborgs Stad inom: Tabell G. Redovisning av de verksamheter samt fackförvaltningar och bolag i Göteborgs Stad som har deltagit i 2009 års medarbetarenkät. Förskola Göteborgs Stads Upphandlings AB Grundskola Särskola Äldreboende Hemtjänst Hemsjukvård Funktionshinder Kulturskola Ind. & familjeoms. Basverksamhet Bibliotek Bad och Gym Ungdomsverksamhet Övrig verksamhet SDF Business Region Göteborg AB Fastighetskontoret Färdtjänstförvaltningen Försäkrings AB Göta Lejon GotEvent AB GRYAAB Göteborg & Co AB Göteborg vatten Göteborgs Gatu AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs Stadsteater AB Idrotts-och föreningsförv. Intraservice Konsument Göteborg Kretsloppskontoret Kulturförvaltningen Lokalförsörjningsförvaltningen Lokalsekretariatet MedicHus Miljöförvaltningen Park- och naturförvaltningen Regionarkivet Renova AB Social resursförvaltning Stadsbyggnadskontoret Stadskansliet Stadsrevisionen Trafikkontoret Utbildningsförvaltningen Vuxenutbildningsförvaltningen Älvstranden utveckling AB Överförmyndarförvaltningen Verksamheter som drivs i privat regi: En organisation som driver kommunal verksamhet i privat regi, Tre Stiftelser, deltog också i årets undersökning med 328 medarbetare. Tre Stiftelsers resultat särredovisas inte i denna rapport och ingår överhuvudtaget inte i rapportens resultat. 27
Om undersökningen Datainsamlingen Metod: SCB skickade ut frågeblanketterna till stadsdelsförvaltningarna samt till övriga fackförvaltningar och bolag. Kontaktpersonen vid respektive förvaltning ombesörjde sedan att frågeblanketterna kom ut till respektive medarbetare antingen genom utdelning på arbetsplatsen eller genom postförsändelse hem till medarbetarna. Tillsammans med frågeblanketten utdelades ett svarskuvert för insändning av den besvarade frågeblanketten direkt till SCB. Vid vissa enheter, totalt 5 087 personer, genomfördes undersökningen med hjälp av en elektronisk frågeblankett. Mätperiod: 14 september 9 oktober. Påminnelser: Eftersom insamlingsproceduren är helt anonym skickade/delade förvaltningarna ut två påminnelser till varje medarbetare oavsett om han/hon svarat på medarbetarenkäten eller inte. Till enheter som använde elektronisk insamling svarade SCB för två påminnelser via e-post under insamlingsperioden. Svarsfrekvens Svarsantal: Sammanlagt 24 154 kommunalt anställda besvarade enkäten. Svarsandel: 74 procent. Svarsandelarna för de olika verksamhetsområdena och stadsdelarna redovisas i tabellerna H och I. Svarsandelen för Göteborgs Stad som helhet har jämfört med förra undersökningen ökat något, från 73 procent år 2008 till 74 procent i år. Ökningen av svarsandelen är särskilt glädjande med tanke på att det innan årets undersökning fanns farhågor om att svarsfrekvensen skulle påverkas negativt av att relativt många anställda nyligen har bytt tjänster inom staden, men så verkar inte ha blivit fallet. Svarsbortfallet för enskilda frågor, även benämnt partiellt bortfall, framgår av kolumnerna Andel ingen åsikt och Andel ej svar i tabell 1 där varje frågas svarsfördelning redovisas. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår inte de som inte besvarat frågan eller svarat ingen åsikt. Det innebär att när man i tabell 1 redovisar andelen som gett högt, mellan eller lågt betyg är det begränsat till svaren från de personer som betygsatt respektive delfråga. Andel ej svar ligger i snitt på endast någon procent per fråga. 28
Om undersökningen Tabell H. Andel svarande medarbetare år 2000-2009. Procent. Kommunalt anställda i Göteborgs Stad inom olika verksamhetsområden. Enhet Svarsandel i procent 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Bad och gym 91 36 Bibliotek 83 46 Funktionshinder 49 51 64 68 73 72 71 75 69 71 Förskolan 65 65 70 68 78 76 78 77 77 80 Grundskolan 57 59 62 57 73 72 69 72 71 68 Hemsjukvården 59 69 73 59 79 78 69 70 73 76 Hemtjänsten 40 53 65 67 72 72 68 73 67 70 IFO Basverksamhet 63 68 72 76 83 81 75 80 81 74 IFO Gemensam verksamhet 79 84 87 87 77 Kultur och fritid 62 57 62 62 79 72 72 69 Kulturskola 77 66 Särskolan 73 68 100 69 66 76 Ungdomsverksamheten 71 76 Äldreboende 51 57 66 51 75 74 74 75 72 73 Övrig personal 76 69 59 Övrig verksamhet STD 62 66 71 66 77 78 74 76 77 77 Business Region Göteborg AB 78 85 96 63 79 91 86 Fastighetskontoret 86 79 79 86 88 80 Färdtjänstförvaltningen 96 83 86 97 84 61 86 Försäkrings AB Göta Lejon 100 100 GAS 65 77 GotEvent AB 62 85 80 74 80 55 GRYAAB 30 73 74 88 92 Göteborg & Co AB 70 99 77 82 95 85 Göteborgs Gatu AB 79 79 66 78 82 Göteborgs spårvägar AB 48 46 61 67 Göteborgs Stads Upphandlings AB 100 86 89 100 91 Göteborgs Stadsteater AB 76 65 73 68 63 66 58 Göteborgslokaler 89 Idrotts-och föreningsförvaltningen 73 70 70 88 75 75 82 85 85 90 Intraservice 54 71 78 70 59 59 85 92 94 Konsument Göteborg 77 85 75 62 100 85 100 Kretsloppskontoret 76 79 76 86 95 73 79 69 71 Kulturförvaltningen 64 48 68 63 73 71 Lokalförsörjningsförvaltningen 76 70 78 77 76 84 92 92 94 Lokalsekretariatet 93 94 78 67 70 91 MedicHus 97 84 100 92 96 94 95 90 Miljöförvaltningen 75 94 82 75 83 79 80 84 82 Park- och naturförvaltn. 69 69 64 58 85 68 82 76 Regionarkivet 85 90 86 88 Renova AB 73 70 Räddningstjänsten 61 62 75 66 Skolutvecklingsenheten 61 Sociala resursförvaltningen 79 76 85 Stadsbyggnadskontoret 54 81 70 68 83 87 29
Om undersökningen Forts. Tabell H. Andel svarande medarbetare år 2000-2009. Procent. Kommunalt anställda i Göteborgs Stad inom olika verksamhetsområden. Enhet Svarsandel i procent 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Stadskansliet 69 81 74 73 56 71 77 73 Stadsrevisionen 89 85 89 100 84 85 86 91 Studiumförvaltningen 77 Trafikkontoret 81 85 88 89 85 80 82 98 92 Tryggare o Mänskligare Stad 75 Utbildningsförvaltningen 59 51 69 71 66 68 67 70 VA-verket/Göteborg Vatten 67 81 76 78 83 81 Vuxenutbildningsförvaltn. 44 91 69 84 91 91 Älvstranden utveckling AB 82 89 94 Överförmyndarförvaltningen 73 83 100 77 86 100 100 Samtliga medarbetare inom fackförvaltningar 79 Samtliga medarbetare inom bolag 70 Samtliga medarbetare inom fackförvaltningar och bolag 64 67 65 72 63 74 74 76 Samtliga medarbetare exkl. fackförvaltningar 55 60 65 67 73 74 73 75 73 73 Samtliga medarbetare hela Göteborg 55 60 65 67 73 74 70 75 73 74 Tabell I. Andel svarande medarbetare år 2000-2009. Procent. Kommunalt anställda vid olika SDF i Göteborgs Stad. Stadsdelsförvaltning Svarsandel i procent 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Gunnared 59 66 59 60 74 73 65 71 65 73 Lärjedalen 46 50 63 63 76 73 65 69 73 75 Kortedala 61 68 67 67 67 63 74 68 68 75 Bergsjön 65 63 67 68 77 84 70 71 86 74 Härlanda 65 55 59 59 76 72 75 71 74 72 Örgryte 77 71 71 74 77 77 79 75 77 80 Centrum 58 51 61 61 65 73 69 68 74 72 Linnéstaden 54 56 62 62 68 70 72 70 65 70 Majorna 45 59 69 70 82 79 76 76 68 75 Högsbo 33 51 60 55 78 73 77 72 66 62 Älvsborg 67 62 73 52 64 67 59 73 67 72 Frölunda 55 55 66 63 65 65 66 70 66 69 Askim 41 60 64 70 76 70 73 80 76 78 Tynnered 61 76 74 81 83 85 80 81 79 79 Södra Skärgården (Styrsö) 59 55 75 73 85 79 72 73 78 70 Torslanda 63 48 60 58 87 74 76 82 71 70 Biskopsgården 34 59 64 69 68 70 70 77 72 71 Lundby 56 66 66 79 81 79 74 79 79 68 Tuve-Säve 53 59 69 68 76 78 74 74 79 80 Backa 71 56 65 80 79 75 78 82 75 71 Kärra-Rödbo 58 68 89 85 94 88 90 88 79 88 Samtliga medarbetare inom stadsdelsförvaltningar 55 60 66 67 76 74 73 75 73 73 30
Medarbetarenkät Göteborgs Stad 2009 31 Diagram 1 Nöjd-Medarbetar-Index Fråga Faktor Effektmått NMI 1: 1-5 Delaktighet / Påverkan 64 ± 0,1 0,3 Hela Göteborg 2: 1-4 Information 65 ± 0,1 0,0 Hela Göteborg inkl förv 3: 1-3 Erkänsla Hösten 2009 72 ± 0,1 0,0 Antal svarande 24 154 4: 1-5 Ersättning Andel svarande % 74 36 ± 0,1 0,4 Medelindex 63 5: 1-5 Fysisk arbetsmiljö Medeleffekt 0,4 58 ± 0,1 0,4 6: 1-6 Trygghet / Trivsel 57 ± 0,1 0,2-0,4 71 ± 0,1 0,5 0,0-0,1 Arbetstakt Fråga * Värdet 1,2 innebär att om 7: 1-5 0,0-0,1 14: a- c betyget för faktorn Förtroende 54 ± 0,1 0,6 0,3-0,5 ökar med 5 enheter från 61 till 66 då 8: 1-6 Mål och uppföljning 0,3-0,5 förväntas helhetsbetyget eller NMI öka 65 ± 0,1 0,2 0,4-0,6 med 1,2 enheter från 57 till 58,2. 9: 1-5 Ledarskap 0,5-0,7 63 ± 0,1 0,1 0,1-0,3 2009-11-05 10: 1-3 Förtroende 0,0-0,2 61 ± 0,1 1,2 * 1,1-1,3 11: 1-5 Arbetstillfredsställelse 0,8-1,0 100990000 77 ± 0,1 0,9 0,4-0,6 12: 1-4 Kompetensutveckling 0,2-0,2 66 ± 0,1 0,5 13: 1-9 Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 62 ± 0,1 0,2 NMI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat
Diagram 2. Hela Göteborg inkl förv. och bolag Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 32 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg inkl förv Nöjd-Medarbetar-Index NMI 57 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 24 154 Andel svarande % 74 Medelindex 63 65 Medeleffekt 0,4 45 81 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 3 2 11 6 9 8 12 1 13 5 10 7 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 64 0,3 2. Information 65 0,0 3. Erkänsla 72 0,0 4. Ersättning 36 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 58 0,4 6. Trygghet/Trivsel 71 0,5 7. Arbetstakt 54 0,6 8. Mål och uppföljning 65 0,2 9. Ledarskap 63 0,1 10. Förtroende 61 1,2 11. Arbetstillfredsställelse 77 0,9 12. Kompetensutveckling 66 0,5 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 62 0,2 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100990000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Tabell1. Göteborgs Stad Hösten 2009 Medarbetarnas bedömning av arbetsförhållandena. Hela Göteborg inkl förvaltningar Kommunal verksamhet Antal svarande: 24 154 Andel svarande i %: 74 Hela Göteborg inkl förvaltningar Medelvärden och svarsfördelning för frågeområdena i "Medarbetarenkäten". Frågor som har en tonad markering i den första kolumnen besvaras på en 10-gradig skala och ingår som indikatorer i respektive faktor. Övriga frågor ingår inte i faktorerna. Fråga FAKTOR Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Medelvärde 2008 Fr 14:a-c NMI, HELHETEN 57 5 95 57 Fr 1:1-5 DELAKTIGHET/PÅVERKAN 64 19 96 65 Fr 2:1-4 INFORMATION 65 21 96 64 Fr 3:1-3 ERKÄNSLA 72 37 98 71 Fr 4:1-5 ERSÄTTNING 36 5 87 35 33 Fr 5:1-5 FYSISK ARBETSMILJÖ 58 15 97 58 Fr 6:1-6 TRYGGHET/TRIVSEL 71 22 98 71 Fr 7:1-5 ARBETSTAKT 54 15 97 55 Fr 8:1-6 MÅL OCH UPPFÖLJNING 65 26 97 65 Fr 9:1-5 LEDARSKAP 63 7 98 63 Fr 10:1-3 FÖRTROENDE 61 19 98 60 Fr 11:1-5 ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE 77 38 98 77 Fr 12:1-4 KOMPETENSUTVECKLING 66 24 98 66 Fr 13:1-9 JÄMLIKHET, JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD 62 15 97 61 MEDELINDEX 63 62
NMI, HELHETEN 57 5 95 Fr 14:a Om du gör en helhetsbedömning, hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation? 6,7 1,0 9,6 16 41 42 100 0 1 Fr 14:b Hur väl uppfyller din förvaltning/ditt bolag dina förväntningar i din nuvarande arbetssituation? 5,8 1,0 9,7 26 49 26 100 0 2 Fr 14:c Föreställ dig en perfekt organisation med ideala arbetssituationer i alla avseenden. Ange på skalan här intill hur nära eller långt ifrån du tycker att din egen arbetssituation är jämfört med en sådan ideal arbetssituation 5,8 1,0 9,4 26 52 22 100 0 2 Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 34
Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 35 DELAKTIGHET/PÅVERKAN 64 19 96 Fr 1:1 Jag har goda möjligheter att påverka hur mitt arbete ska utföras 7,1 2,9 9,4 12 35 52 100 1 1 Fr 1:2 Jag kan påverka innehållet i mina arbetsuppgifter 6,5 2,2 9,6 20 38 42 100 1 1 Fr 1:3 Jag har goda möjligheter att påverka när mitt arbete ska utföras 5,8 2,0 9,4 31 39 31 100 1 1 Fr 1:4 Jag har sådana befogenheter att jag kan ta ansvar på ett effektivt sätt 7,3 2,8 9,9 11 32 57 100 2 1 Fr 1:5 Jag känner mig delaktig i det utvecklingsarbete som bedrivs på vår arbetsplats 6,8 1,4 10,0 20 32 48 100 2 1 Fr 1:6 Har ni regelbundna arbetsplatsträffar (APT) på din arbetsplats? Ja 95 % Nej 4 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 1:7 Om ja: Har du möjlighet att delta i dessa arbetsplatsträffar? Ja, alltid 64 % Ja, de flesta gånger 30 % Ja, någon gång 4 % Sällan eller aldrig 2 % Andel ej svar 0 % ANTAL SVARANDE 22986 Fr 1:8 Tycker du att ni har arbetsplatsträffar tillräckligt ofta? Ja 89 % Nej 10 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 1:9 Finns det en dagordning för arbetsplatsträffen? Ja 91 % Nej 7 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 1:10 Finns minnesanteckningar/protokoll från arbetsplatsträffar lättillgängligt för alla i arbetsgruppen? Ja 88 % Nej 10 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 1:11 Tycker du att du genom arbetsplatsträffar kan påverka arbetsplatsens gemensamma frågor? Ja 78 % Nej 20 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 24154
INFORMATION 65 21 96 Fr 2:1 Jag är välinformerad om det som rör vår arbetsplats 7,1 1,0 9,7 13 37 50 100 1 1 Fr 2:2 Jag är välinformerad om vad som händer inom vår förvaltning/bolag 5,9 1,0 9,3 27 46 28 100 2 1 Fr 2:3 Jag har goda möjligheter att själv söka information som är viktig för mitt arbete 7,3 2,6 9,7 11 36 53 100 2 1 Fr 2:4 Det är lätt att finna den information jag behöver för arbetet 6,9 3,3 9,9 13 41 46 100 2 1 ERKÄNSLA 72 37 98 Fr 3:1 Jag får uppskattning av min närmaste chef för mina arbetsinsatser 6,8 1,5 9,9 20 29 51 100 3 1 Fr 3:2 Mina arbetskamrater uppskattar mina arbetsinsatser 7,8 4,6 9,9 6 29 64 100 5 1 Fr 3:3 Kunderna/brukarna (de vi är till för) uppskattar mina arbetsinsatser 8,2 4,6 9,9 3 22 75 100 5 1 Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 36 ERSÄTTNING 36 5 87 Fr 4:1 Min lön är rimlig med hänsyn till arbetsuppgifterna 4,3 1,0 8,7 54 32 14 100 2 1 Fr 4:2 På vår arbetsplats belönas goda prestationer 4,5 1,2 9,2 50 33 16 100 10 1 Fr 4:3 Jag är nöjd med mina möjligheter att påverka min löneutveckling 4,1 1,2 9,1 57 30 13 100 5 1 Fr 4:4 Jag är nöjd med min lön 3,8 1,1 8,6 61 27 12 100 1 2 Fr 4:5 Jag är nöjd med de personalförmåner 1 vi har i förvaltningen/bolaget 4,4 1,0 9,5 53 30 18 100 7 1 Fr 4:6 Har din närmaste chef tillsammans med dig och dina arbetskamrater diskuterat olika lönekriterier? Ja 64 % Nej 34 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 4:7 Har din närmaste chef förklarat för dig varför du har den lön du har? Ja 64 % Nej 35 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 4:8 Tycker du att din arbetsgivare har en tydlig lönepolitik? Ja 43 % Nej 53 % Andel ej svar 4 % ANTAL SVARANDE 24154 1) Exempelvis kaffe, frukt, friskvård, subvetionerad motion/måltid/kulturaktivitet.
FYSISK ARBETSMILJÖ 58 15 97 Fr 5:1 Min fysiska arbetsmiljö är sådan att jag där känner mig trygg och säker 7,1 2,9 10,0 15 33 51 100 1 1 Fr 5:2 Jag är nöjd med den utrustning jag använder 6,6 2,0 9,8 20 36 44 100 1 1 Fr 5:3 Jag är nöjd med arbetsmiljön i de lokaler som jag arbetar i 5,9 1,1 10,0 31 35 34 100 1 1 Fr 5:4 Jag är nöjd med våra personalutrymmen 2 5,9 1,1 9,7 32 32 37 100 2 1 Fr 5:5 Jag är nöjd med det arbete som görs för att förbättra den fysiska arbetsmiljön 5,6 1,6 9,7 34 36 30 100 8 1 Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 37 TRYGGHET / TRIVSEL 71 22 98 Fr 6:1 Det råder bra stämning inom min arbetsgrupp 7,6 1,4 10,0 11 28 61 100 2 1 Fr 6:2 Vi kan föra en fri och öppen diskussion på vår arbetsplats 7,2 1,6 9,9 15 32 54 100 2 1 Fr 6:3 Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare 7,7 2,7 10,0 11 22 66 100 4 1 Fr 6:4 Jag känner mig respekterad på min arbetsplats 7,9 3,4 10,0 7 23 70 100 2 1 Fr 6:5 Jag känner mig trygg inför förändringar på min arbetsplats 7,0 2,5 9,9 17 30 53 100 3 1 Fr 6:6 På vår arbetsplats kan vi ta hand om hot och våldssituationer på ett bra sätt 6,9 1,8 10,0 16 35 49 100 22 1 Fr 6:7 Har du vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för våld på din arbetsplats? Ja 11 % Nej 88 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 6:8 Har du vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna blivit hotad på din arbetsplats? Ja 13 % Nej 86 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 2) Pausutrymmen, vilorum, omklädningsrum, lunchrum etc
ARBETSTAKT 54 15 97 Fr 7:1 Jag har vid behov möjlighet att variera min arbetstid 6,0 1,0 9,9 31 30 39 100 1 1 Fr 7:2 Jag känner att jag hinner med mina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 6,0 1,7 9,9 31 33 37 100 1 1 Fr 7:3 Jag har möjlighet att ta pauser i arbetet, när jag behöver det 5,7 1,3 9,6 35 31 34 100 1 1 Fr 7:4 Jag har möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning 5,3 1,8 9,9 39 34 27 100 3 1 Fr 7:5 Den stress som förekommer i arbetet kan jag hantera på ett tillfredsställande sätt 6,4 2,9 9,9 21 38 40 100 1 1 MÅL OCH UPPFÖLJNING 65 26 97 Fr 8:1 Målen för mitt arbete är tydligt formulerade 7,2 2,3 9,9 13 32 54 100 2 1 Fr 8:2 Målen för mitt arbete är realistiska 6,7 2,0 9,7 18 39 43 100 5 1 Fr 8:3 Jag vet vilka resultat som förväntas av mig 7,6 3,0 9,8 9 29 62 100 3 1 Fr 8:4 Jag är nöjd med hur resultaten av mitt arbete följs upp av min närmaste chef 6,4 1,6 9,9 24 34 42 100 9 1 Fr 8:5 Jag är nöjd med hur fattade beslut genomförs på min arbetsplats 6,1 1,8 9,9 24 40 35 100 7 1 Fr 8:6 Jag känner att jag bidrar till förbättringar i arbetet 7,5 3,5 9,9 8 32 60 100 4 1 Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 38 LEDARSKAP 63 7 98 Fr 9:1 Min närmaste chef delegerar ansvar och befogenheter på ett klokt sätt 6,8 1,6 9,9 19 33 49 100 9 1 Fr 9:2 Min närmaste chef fördelar arbetsuppgifterna på ett bra sätt 6,7 1,6 9,9 19 34 46 100 10 1 Fr 9:3 Min närmaste chef är lyhörd för vad som händer på vår arbetsplats 6,9 1,5 10,0 20 29 51 100 5 1 Fr 9:4 Min närmaste chef har förmåga att hantera konflikter som uppstår på vår arbetsplats 6,5 1,6 10,0 25 30 45 100 14 1 Fr 9:5 Min närmaste chef har förmåga att få gruppen att arbeta mot gemensamma mål 6,7 1,5 9,9 20 32 48 100 9 1 FÖRTROENDE 61 19 98 Fr 10:1 Jag har förtroende för min närmaste chef 7,3 1,9 10,0 16 24 60 100 3 1 Fr 10:2 Jag har förtroende för förvaltningsledningen/bolagsledningen³ 5,8 1,0 9,9 29 41 30 100 17 1 Fr 10:3 Göteborgs Stad är en bra arbetsgivare 6,4 1,0 9,9 20 42 39 100 10 1 3) Tjänstemannaledningen i din förvaltning eller ditt bolag.
ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE 77 38 98 Fr 11:1 Jag känner mig engagerad i det dagliga arbetet 8,3 5,2 10,0 4 19 76 100 1 1 Fr 11:2 Jag känner att jag gör ett bra jobb 8,7 5,8 10,0 2 14 84 100 1 1 Fr 11:3 Mitt arbete är viktigt och meningsfullt 9,0 6,0 10,0 2 10 88 100 1 1 Fr 11:4 Jag har tillräckligt med tid för att kunna utföra mitt arbete väl 6,5 2,3 9,9 22 36 42 100 1 1 Fr 11:5 Jag tycker att det är roligt att gå till arbetet 7,9 3,3 10,0 8 24 68 100 1 1 Andel ej svar Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt 39 KOMPETENSUTVECKLING 66 24 98 Fr 12:1 Jag har tillräcklig utbildning för mina arbetsuppgifter 8,3 4,3 9,9 5 19 76 100 1 1 Fr 12:2 Jag känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats 7,4 3,6 9,9 13 28 59 100 2 1 Fr 12:3 Jag har goda möjligheter att utveckla min kompetens 6,6 2,1 9,9 21 35 45 100 4 1 Fr 12:4 De utvecklingssamtal som jag har deltagit i de senaste två åren har varit meningsfulla för min utveckling 6,1 1,0 10,0 28 33 39 100 12 1 Fr 12:5 Har du och din chef haft utvecklingssamtal de senaste 12 månaderna? Ja 81 % Nej 18 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 12:6 Har du och din närmaste chef tagit fram en skriftlig individuell utvecklingsplan för dig? Ja 51 % Nej 46 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 24154 Fråga FAKTOR Delfråga Samtliga enheter, Hela Göteborg Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter medarbetarnas bedömning Andel lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa ingen åsikt Andel ej svar JÄMLIKHET, JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD 62 15 97 Fr 13:1 På vår arbetsplats arbetar vi aktivt med attityd- och värderingsfrågor 6,4 1,9 9,8 23 37 40 100 9 1 Fr 13:2 På vår arbetsplats värdesätts medarbetarnas olika livserfarenheter 6,6 2,0 9,9 20 38 42 100 10 1 Fr 13:3 På vår arbetsplats har män och kvinnor lika villkor 7,7 1,0 10,0 11 24 65 100 17 1 Fr 13:4 På vår arbetsplats arbetar vi aktivt för jämställdhet 6,9 2,0 9,9 18 32 50 100 18 2 Fr 13:5 På vår arbetsplats pågår ett aktivt arbete mot diskriminering när det gäller: - kön 6,6 1,0 10,0 23 29 48 100 26 2 Fr 13:6 - sexuell läggning 6,4 1,0 10,0 25 28 46 100 28 3 Fr 13:7 - etnisk bakgrund 6,6 1,0 10,0 24 28 48 100 26 3 Fr 13:8 - funktionshinder 6,6 1,0 10,0 24 28 48 100 27 3 Fr 13:9 - ålder 6,4 1,0 10,0 26 29 45 100 27 3
Fråga FRISKVÅRD, HÄLSA 40 Fr 16:a Har du blivit erbjuden friskvårdsaktiviteter genom ditt arbete? Ja 82 % Nej 17 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 16:b Om ja på fråga a: Tar du aktiv del i de friskvårdsaktiviteter som erbjuds? Ja 39 % Nej 58 % Andel ej svar 3 % ANTAL SVARANDE 19727 Fr 16:c Om nej på fråga b: Varför har du inte tagit aktiv del i friskvårdsaktiviteterna? Ange enbart ditt huvudsakliga skäl. Ägnar mig åt egna friskvårdsaktiviteter på fritiden 57 % Har inte tid på grund av arbetet 12 % Har inte tid på grund av familjen 11 % Inte intresserad 8 % Har inte kunnat på grund av skada/sjukdom 5 % Annat skäl 14 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE 11497 Fr 17 Hur är ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott 27 % Ganska gott 51 % Någorlunda 18 % Ganska dåligt 3 % Dåligt 1 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 18:1 Hur ofta besväras du av huvudvärk? Varje dag 2 % Några dagar i veckan 9 % En dag/vecka 9 % Någon/några dagar i månaden 29 % Mindre ofta än varje månad 47 % Andel ej svar 5 % ANTAL SVARANDE 24154
Fråga FRISKVÅRD, HÄLSA forts. 41 Fr 18:2 Hur ofta besväras du av ont i leder eller muskler (inkl. ryggen)? Varje dag 16 % Några dagar i veckan 15 % En dag/vecka 8 % Någon/några dagar i månaden 24 % Mindre ofta än varje månad 34 % Andel ej svar 4 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 18:3 Hur ofta besväras du av ont på andra ställen i kroppen? Varje dag 7 % Några dagar i veckan 8 % En dag/vecka 6 % Någon/några dagar i månaden 18 % Mindre ofta än varje månad 53 % Andel ej svar 9 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 18:4 Hur ofta besväras du av sömnsvårigheter? Varje dag 5 % Några dagar i veckan 15 % En dag/vecka 9 % Någon/några dagar i månaden 24 % Mindre ofta än varje månad 41 % Andel ej svar 5 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 19 Har du de senaste 30 dagarna i ditt arbete haft sådana besvär av skada eller sjukdom att det påverkat din arbetsprestation? Ja 22 % Nej 77 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 20 Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller att man inte kan sova på natten på grund av problem som man tänker på. Har du någon gång under de senaste tre månaderna haft sådana besvär minst sju dagar i sträck? Ja 19 % Nej 81 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154
Fråga FRISKVÅRD, HÄLSA forts. Fr 21 Har du (vid något tillfälle under den senaste 12-månadersperioden) tagit semester/kompledigt/flex eller annan typ av ledighet istället för att sjukskriva dig? Ja 21 % Nej 79 % Andel ej svar 1 % ANTAL SVARANDE 24154 Fr 22 Har tidigare års enkätresultat medfört att ni försökt åstadkomma förbättringar på din arbetsplats? Ja 50 % Nej 43 % Andel ej svar 7 % ANTAL SVARANDE 24154 42
Diagram 3 Hela Göteborg Fr 14:a Fr 14:b Fr 14:c Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 1:5 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 5:5 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 6:6 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 7:3 Fr 7:4 Fr 7:5 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 Fr 8:5 Fr 8:6 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Fr 11:5 Fr 12:1 Fr 12:2 Fr 12:3 Fr 12:4 Fr 13:1 Fr 13:2 Fr 13:3 Fr 13:4 Fr 13:5 Fr 13:6 Fr 13:7 Fr 13:8 Fr 13:9-100 0 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 43
Tabell 2A-2G Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsvariablerna, samtliga kommunalt anställda Tabell 2A 60 år eller Samtliga Ålder Under 30 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år äldre Uppgift saknas NMI 54 56 57 58 60 48 57 Delaktighet/Påverkan 62 64 64 64 66 57 64 Information 63 65 66 65 65 57 65 Erkänsla 70 72 72 72 73 65 72 Ersättning 33 34 36 38 40 25 36 Fysisk arbetsmiljö 54 56 58 60 63 52 58 Trygghet/Trivsel 71 71 71 71 74 63 71 Arbetstakt 56 53 54 54 58 46 54 Mål och uppföljning 64 64 65 66 67 58 65 Ledarskap 62 62 63 65 66 51 63 Förtroende 60 60 62 61 63 51 61 Arbetstillfredsställelse 75 76 77 77 78 73 77 Kompetensutveckling 64 64 66 67 68 58 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 59 61 62 64 65 55 62 Antal medarbetar 2358 4836 6562 6995 2833 570 24154 44 Tabell 2B Kön Man Kvinna Uppgift saknas Samtliga NMI 56 57 48 57 Delaktighet/Påverkan 61 65 58 64 Information 62 66 57 65 Erkänsla 69 73 65 72 Ersättning 35 37 26 36 Fysisk arbetsmiljö 58 58 53 58 Trygghet/Trivsel 69 72 63 71 Arbetstakt 58 54 47 54 Mål och uppföljning 62 66 57 65 Ledarskap 62 64 52 63 Förtroende 60 61 52 61 Arbetstillfredsställelse 74 78 71 77 Kompetensutveckling 61 67 57 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 61 63 55 62 Antal medarbetar 5904 17836 414 24154
Tabell 2C Heltid/deltid Heltid Deltid Uppgift saknas Samtliga NMI 57 57 53 57 Delaktighet/Påverkan 64 63 59 64 Information 65 64 59 65 Erkänsla 72 72 68 72 Ersättning 36 35 30 36 Fysisk arbetsmiljö 58 57 55 58 Trygghet/Trivsel 71 71 66 71 Arbetstakt 54 55 51 54 Mål och uppföljning 65 66 61 65 Ledarskap 63 64 56 63 Förtroende 61 61 57 61 Arbetstillfredsställelse 77 78 75 77 Kompetensutveckling 66 66 62 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 62 62 59 62 Antal medarbetar 19128 4613 413 24154 45 Tabell 2D Samtliga Huvudsaklig arbetstid Dagtid Nattid Dag/Natt (skift) Dag/Kväll/Helg (schema) Uppgift saknas NMI 58 56 56 55 51 57 Delaktighet/Påverkan 65 58 57 61 56 64 Information 65 62 63 64 57 65 Erkänsla 72 69 67 70 66 72 Ersättning 37 29 33 35 29 36 Fysisk arbetsmiljö 60 53 52 54 56 58 Trygghet/Trivsel 72 68 66 69 64 71 Arbetstakt 54 57 56 57 49 54 Mål och uppföljning 65 66 63 65 60 65 Ledarskap 64 62 61 63 55 63 Förtroende 62 58 61 60 54 61 Arbetstillfredsställelse 77 79 77 77 72 77 Kompetensutveckling 66 61 62 65 59 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 63 57 60 61 57 62 Antal medarbetar 17302 748 285 5545 274 24154
Tabell 2E Högsta avslutade utbildning Grund-/folkskola, realskola, gymnasium Universitet/högskola eller annan eftergymnasial eller motsvarande utbildning Annan Uppgift saknas Samtliga NMI 59 56 58 51 57 Delaktighet/Påverkan 62 65 63 59 64 Information 65 65 64 59 65 Erkänsla 72 72 72 67 72 Ersättning 36 36 35 29 36 Fysisk arbetsmiljö 59 58 59 56 58 Trygghet/Trivsel 71 71 69 64 71 Arbetstakt 57 52 57 48 54 Mål och uppföljning 67 63 67 61 65 Ledarskap 65 62 64 55 63 Förtroende 63 60 62 55 61 Arbetstillfredsställelse 78 76 79 73 77 Kompetensutveckling 67 65 66 61 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 64 61 63 59 62 Antal medarbetar 10023 12997 756 378 24154 46 Tabell 2F Anställningstid 0-2 år 3-10 år mer än 10 år Uppgift saknas Samtliga NMI 58 56 57 49 57 Delaktighet/Påverkan 64 64 65 57 64 Information 65 65 65 58 65 Erkänsla 72 71 72 64 72 Ersättning 37 36 37 26 36 Fysisk arbetsmiljö 58 57 60 54 58 Trygghet/Trivsel 72 70 72 63 71 Arbetstakt 57 54 54 45 54 Mål och uppföljning 65 65 66 59 65 Ledarskap 65 63 64 53 63 Förtroende 64 61 60 54 61 Arbetstillfredsställelse 78 76 77 72 77 Kompetensutveckling 66 65 66 59 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 62 62 63 58 62 Antal medarbetar 4788 10338 8617 411 24154
Tabell 2G Födelseland I Sverige med I Sverige med båda föräldrarna minst en förälder födda i Sverige född utanför Sverige Utanför Sverige Uppgift saknas Samtliga NMI 57 56 59 50 57 Delaktighet/Påverkan 64 63 65 58 64 Information 64 64 67 59 65 Erkänsla 72 71 72 67 72 Ersättning 36 34 40 29 36 Fysisk arbetsmiljö 58 56 59 55 58 Trygghet/Trivsel 72 70 70 64 71 Arbetstakt 54 54 57 49 54 Mål och uppföljning 64 64 68 59 65 Ledarskap 63 62 67 55 63 Förtroende 60 60 65 55 61 Arbetstillfredsställelse 77 76 79 72 77 Kompetensutveckling 65 63 70 60 66 Jämlikhet,jämställdhet,mångfald 62 61 65 56 62 Antal medarbetar 17168 2108 4357 521 24154 47
Diagram 4. Funktionshinder Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 48 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Funktionshinder Nöjd-Medarbetar-Index NMI 59 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 2 406 Andel svarande % 71 Medelindex 65 65 Medeleffekt 0,4 40 96 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 11 3 6 8 2 1 12 9 13 10 7 5 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 66 0,5 2. Information 68 0,3 3. Erkänsla 72 0,0 4. Ersättning 37 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 59 0,4 6. Trygghet/Trivsel 72 0,6 7. Arbetstakt 62 0,3 8. Mål och uppföljning 69 0,1 9. Ledarskap 65 0,1 10. Förtroende 63 1,2 11. Arbetstillfredsställelse 81 0,7 12. Kompetensutveckling 67 0,6 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 63 0,3 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100150000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg Diagram 5. Förskola 49 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Förskola Nöjd-Medarbetar-Index NMI 59 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 3 338 Andel svarande % 80 Medelindex 66 66 Medeleffekt 0,4 40 87 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 3 8 2 9 1 13 6 12 5 7 11 10 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 69 0,2 2. Information 69 0,0 3. Erkänsla 77 0,0 4. Ersättning 37 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 60 0,7 6. Trygghet/Trivsel 77 0,4 7. Arbetstakt 47 0,7 8. Mål och uppföljning 71 0,0 9. Ledarskap 68 0,0 10. Förtroende 64 1,1 11. Arbetstillfredsställelse 79 1,1 12. Kompetensutveckling 73 0,4 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 72 0,3 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100020000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 6. Grundskola Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 50 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Grundskola Nöjd-Medarbetar-Index NMI 53 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 3 646 Andel svarande % 68 Medelindex 60 60 Medeleffekt 0,4 37 83 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 3 13 2 8 9 6 1 12 5 11 10 40 7 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 65 0,3 2. Information 62 0,1 3. Erkänsla 72 0,0 4. Ersättning 33 0,2 5. Fysisk arbetsmiljö 54 0,6 6. Trygghet/Trivsel 71 0,3 7. Arbetstakt 41 0,7 8. Mål och uppföljning 62 0,1 9. Ledarskap 60 0,3 10. Förtroende 55 1,1 11. Arbetstillfredsställelse 74 1,1 12. Kompetensutveckling 65 0,6 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 64 0,1 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100070000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 7. Hemsjukvård Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 51 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Hemsjukvård Nöjd-Medarbetar-Index NMI 54 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 496 Andel svarande % 76 Medelindex 58 58 Medeleffekt 0,4 30 81 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 Bevara Förbättra om möjligt 3 6 1 2 12 9 8 7 10 5 13 11 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 63 0,3 2. Information 59 0,0 3. Erkänsla 70 0,0 4. Ersättning 33 0,5 5. Fysisk arbetsmiljö 50 0,2 6. Trygghet/Trivsel 69 0,5 7. Arbetstakt 56 0,4 8. Mål och uppföljning 58 0,1 9. Ledarskap 58 0,0 10. Förtroende 56 1,5 11. Arbetstillfredsställelse 76 1,0 12. Kompetensutveckling 59 0,2 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 51 0,6 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100050000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg Diagram 8. Hemtjänst 52 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Hemtjänst Nöjd-Medarbetar-Index NMI 55 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 1 331 Andel svarande % 70 Medelindex 61 61 Medeleffekt 0,4 35 81 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 Bevara Förbättra om möjligt 3 9 2 1 5 13 8 6 7 12 11 10 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 61 0,1 2. Information 63 0,1 3. Erkänsla 72 0,0 4. Ersättning 33 0,5 5. Fysisk arbetsmiljö 56 0,2 6. Trygghet/Trivsel 68 0,5 7. Arbetstakt 54 0,6 8. Mål och uppföljning 66 0,3 9. Ledarskap 65 0,0 10. Förtroende 60 1,0 11. Arbetstillfredsställelse 77 1,0 12. Kompetensutveckling 64 0,8 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 56 0,2 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100080000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 9. IFO basverksamhet Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 53 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg IFO basverksamhet Nöjd-Medarbetar-Index NMI 55 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 1 080 Andel svarande % 74 Medelindex 60 60 Medeleffekt 0,4 41 84 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 Bevara Förbättra om möjligt 3 2 6 11 9 8 12 10 7 5 13 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 63 0,5 2. Information 64 0,0 3. Erkänsla 70 0,0 4. Ersättning 33 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 54 0,1 6. Trygghet/Trivsel 69 0,5 7. Arbetstakt 60 0,3 8. Mål och uppföljning 62 0,4 9. Ledarskap 62 0,2 10. Förtroende 61 1,1 11. Arbetstillfredsställelse 74 1,0 12. Kompetensutveckling 63 0,5 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 51 0,3 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100090000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 10. Äldreboende Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 54 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Äldreboende Nöjd-Medarbetar-Index NMI 57 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 2 747 Andel svarande % 73 Medelindex 64 64 Medeleffekt 0,4 36 91 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 Bevara Förbättra om möjligt 11 3 8 12 6 2 1 9 13 10 5 7 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 65 0,3 2. Information 67 0,1 3. Erkänsla 73 0,0 4. Ersättning 35 0,3 5. Fysisk arbetsmiljö 57 0,5 6. Trygghet/Trivsel 70 0,5 7. Arbetstakt 58 0,7 8. Mål och uppföljning 68 0,1 9. Ledarskap 64 0,0 10. Förtroende 61 1,3 11. Arbetstillfredsställelse 79 0,8 12. Kompetensutveckling 69 0,3 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 63 0,3 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100980000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 11. Övrig verksamhet SDF Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 55 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Övrig verksamhet SDF Nöjd-Medarbetar-Index NMI 61 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 1 814 Andel svarande % 77 Medelindex 66 66 Medeleffekt 0,4 43 86 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 9 3 2 8 13 7 1 5 6 12 11 10 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 67 0,4 2. Information 68 0,1 3. Erkänsla 73 0,0 4. Ersättning 40 0,5 5. Fysisk arbetsmiljö 64 0,4 6. Trygghet/Trivsel 73 0,7 7. Arbetstakt 61 0,3 8. Mål och uppföljning 68 0,3 9. Ledarskap 66 0,0 10. Förtroende 67 0,9 11. Arbetstillfredsställelse 80 0,9 12. Kompetensutveckling 70 0,7 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 63 0,2 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100010000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 12. Samtliga stadsdelar Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 56 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Hela Göteborg exkl förv Nöjd-Medarbetar-Index NMI 57 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 17 351 Andel svarande % 73 Medelindex 63 65 Medeleffekt 0,4 45 81 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 2 3 8 9 13 1 6 12 5 7 11 10 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 66 0,3 2. Information 66 0,0 3. Erkänsla 73 0,0 4. Ersättning 36 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 57 0,5 6. Trygghet/Trivsel 72 0,5 7. Arbetstakt 53 0,6 8. Mål och uppföljning 67 0,1 9. Ledarskap 64 0,1 10. Förtroende 61 1,1 11. Arbetstillfredsställelse 78 1,0 12. Kompetensutveckling 67 0,5 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 63 0,2 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100970000 2009-11-06 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 13. Samtliga fackförvaltningar Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 57 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Fackförvaltningar Nöjd-Medarbetar-Index NMI 58 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 4 294 Andel svarande % 79 Medelindex 63 65 Medeleffekt 0,4 56,8 76,2 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 3 2 9 13 6 5 7 8 1 12 11 10 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 63 0,5 2. Information 63 0,0 3. Erkänsla 70 0,0 4. Ersättning 40 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 64 0,3 6. Trygghet/Trivsel 70 0,4 7. Arbetstakt 60 0,3 8. Mål och uppföljning 62 0,4 9. Ledarskap 62 0,0 10. Förtroende 62 1,2 11. Arbetstillfredsställelse 75 0,9 12. Kompetensutveckling 62 0,7 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 60 0,2 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 180000000 2009-11-08 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 14. Samtliga bolag Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 58 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Bolag Nöjd-Medarbetar-Index NMI 56 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 2 509 Andel svarande % 70 Medelindex 58 65 Medeleffekt 0,4 52,8 75,3 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 Bevara Förbättra om möjligt 3 2 7 9 6 13 1 5 8 12 10 11 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 52 0,3 2. Information 59 0,0 3. Erkänsla 64 0,0 4. Ersättning 34 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 55 0,4 6. Trygghet/Trivsel 66 0,3 7. Arbetstakt 56 0,0 8. Mål och uppföljning 61 0,5 9. Ledarskap 59 0,2 10. Förtroende 61 0,9 11. Arbetstillfredsställelse 72 1,1 12. Kompetensutveckling 58 0,6 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 59 0,3 30 20 10 0 4 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 190000000 2009-11-08 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg
Diagram 15. Samtliga förvaltningar och bolag Effekt = Högsta medelindex inom Göteborg 59 Göteborgs Stad Hösten 2009 Hela Göteborg Övriga förvaltningar och bolag Nöjd-Medarbetar-Index NMI 57 Medarbetarna om arbetsförhållandena Antal svarande 6 803 Andel svarande % 76 Medelindex 61 61 Medeleffekt 0,4 52,7 76,3 Betygsindex 100 90 80 70 60 50 Bevara Förbättra om möjligt 3 2 9 7 5 1 13 6 8 12 11 10 40 4 Faktor Betygsindex Effekt 1. Delaktighet/Påverkan 59 0,3 2. Information 62 0,0 3. Erkänsla 68 0,0 4. Ersättning 38 0,4 5. Fysisk arbetsmiljö 61 0,3 6. Trygghet/Trivsel 69 0,4 7. Arbetstakt 58 0,2 8. Mål och uppföljning 61 0,6 9. Ledarskap 61 0,0 10. Förtroende 62 1,2 11. Arbetstillfredsställelse 74 1,0 12. Kompetensutveckling 61 0,6 13. Jämlikhet, Jämställdhet, Mångfald 59 0,3 30 20 10 0 Låg prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 100000000 2009-11-07 =Stadsdelens/verksamhetens medelindex och medeleffekt = Medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex inom Göteborg