1 (12) Manual studiehandledning+

Relevanta dokument
Manual studiehandledning

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Utvecklingsgruppen: Faruk Maroof, Cemil Gündogan, Badiaa Magid, Barbara Gjärdman, Zilola Yulchieva Ilona Stadelmann

Studiehandledning på modersmål

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Studiehandledning på modersmålet

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Plan för introduktionsprogram i

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Nyanlända elevers lärande

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet - SOU 2017:54

Norrtälje kommun Dnr :3531. Beslut

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun

Särskilt stöd i grundskolan

Utbildning för nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR

Välkommen till skolan!

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Beslut för gymnasieskola

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Verksamhetsbeskrivning

Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2018/19 Sammanfattning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan för nyanlända elever

Beslut för gymnasieskola

Språk- och kunskapsutveckling

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Verksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Kvalitetsrapport Studiehandledning och Modersmål Läsåret

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Är alla lärare språklärare?

Publiceringsår Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7 9

Transkript:

1 (12) Sp Manual studiehandledning+

2 (12) Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning s. 2 2. Effektiv studiehandledning s. 3 3. Vad är studiehandledning? s. 4 4. Vem ska få studiehandledning? s. 4 5. Organisation på skolan s. 5 6. Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan s. 6 7. Ansökan s. 7 8. Tre modeller att organisera studiehandledning s. 8 9. Framgångsfaktorer s. 9 10. Ansvarsfördelning inför studiehandledning s. 10 11. Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen s.11 12. Digitala hjälpmedel s.12

3 (12) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Andraspråksutveckling Det tar lång tid att lära sig ett skolspråk och det är självklart individuellt hur lång tid det tar. Det är viktigt att ha grundläggande kunskaper om andraspråkutveckling t.ex. skillnader mellan att lära sig ett vardagsspråk och skolspråk. 1 Skolverket (2005) har kommit fram till att vistelsetiden i det nya landet för utlandsfödda elever är direkt avgörande för studieresultaten. De elever som anlänt efter ordinarie skolstart får svårt att ta igen förlorad skolgång och halkar efter allt mer. Detta blir tydligt i flera studier som visar att skolspråket blir abstraktare ju högre upp i årskurserna eleverna studerar (Hajer & Meestringa 2014). Abstraktionsnivån är avsevärt högre i skolspråket, än i vardagsspråket. Skolspråket blir dessutom allt mer ämnesspecifikt högre upp i årskurserna och det har generella ämnesövergripande särdrag och ämnesspecifika särdrag. Hajer & Meestringa (2014) menar att denna förändring sker i högstadiet och på gymnasiet och benämner detta ämnesspecifika språk för ämnesspråk eller fackspråk, vilket de skiljer från det allmänna skolspråket. 2 Ankomstålder till Sverige Genomsnittlig tidsåtgång för utveckling av skolspråk 3 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år 12-15 år 6-9 år Tips! Höga förväntningar men realistiska! Utgå från vad eleverna kan och utmana dem därifrån Se elevernas möjligheter och inte vad de inte kan. 1 Hallgren och Fallgren (2010) Lyft språket Lyft tänkandet 2 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, (2014) Språkinriktad undervisning. 3 Sandra Tynell (2014) Andraspråkselevers ordförståelse i samhällskunskap s. 8

4 (12) Vad är studiehandledning? Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarade skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Studiehandledning på modersmål är inte ett ämne, utan räknas som särskilt stöd eller som extra anpassningar. (Läs mer i Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2014:40) Studiehandledningens innehåll: Språklig handledning Interkulturell handledning Att handleda i studieteknik Samarbete med klass- och ämneslärare Länk mellan hem och skola Föräldramöten och utvecklingssamtal 4 Vem ska få studiehandledning? En elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål eller på sitt starkaste språk (tex. elevens modersmål har inte varit skolspråket) om hon eller han riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Studiehandledningen på modersmålet regleras i 5 kap. 4 skolförordningen och motsvarande finns i 9 kap 9 i gymnasieförordningen: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. En elev ska få studiehandledning om hen har ett behov av det, med hjälp av lärarna är det rektors ansvar att identifiera vilka elever som behöver stödet och hur det organiseras på skolan. Extra anpassningar = inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd = blir en särskild undervisningsinsats som sätts upp i en åtgärdsplan. Den senare formen kräver ett rektorsbeslut. 4 Sheikhi & Ucar (2018) Studiehandledning för flerspråkiga elever s18ff.

5 (12) Organisation på skolan Att organisera för studiehandledning på modersmål är en komplex uppgift som kan innebära stora utmaningar för skolor och huvudmän. Studiehandledning är en form av extra anpassningar när stödet endast behövs under en kortare period. När en utredning om särskilt stöd visar att eleven är i behov av studiehandledning under en längre period ska eleven ha ett åtgärdsprogram utarbetas där stödbehovet beskrivs. För att tillgodose elevens behov är det viktigt att studiehandledaren så långt som det är möjligt samarbetar med läraren i ämnet eller i ämnena. Det är mycket viktigt att studiehandledaren och ämnesläraren hittar tid att samplanera. Rektor ansvarar för att det blir möjligt. Kontinuerlig utvärdering av studiehandledning för att kunna planera och anpassa efter elevens behov ska ske. Utvärderingsblankett finns på Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka klassrummet. Utvärderingen görs inför elevens utvecklingssamtal. Studiehandledarens ansvar blir då att ge eleven adekvat stöd enligt det beslutade åtgärdsprogrammet, medan ämnesläraren ansvarar för undervisningen i ämnet, bedömer elevens kunskaper och sätter betyg för elever som innefattas av detta. Rektor skall ordna arbetsplats och plats för förvaring av tex. läromedel. Studiehandledare som har hela eller större delar av sin tjänst skall delta på möten t.ex. tillsammans med arbetslagslaget på skolan. Arbetsplatsen bör vara i närheten eller tillsammans med lärarna på skolan.

6 (12) Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan Lokala riktlinjer för tilldelning av språkstöd och studiehandledning. Skolform Läsår 1 & 2 Läs år 3 & 4 Förskola 30h fördelat på 3-4 veckor Grundskola åk F-5 upp till 2 h/vecka/grupp upp till 1h/vecka/grupp Grundskola åk 6-9 upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp Språkintroduktion upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp gymnasiet Nationella pr. gymnasiet upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp Om den obligatoriska kartläggningen (i grundskolan) av eleven visar på andra behov av studiehandledning än vad som anges i riktlinjerna redovisas detta i ansökan om studiehandledning Riktlinjerna för tilldelning är en ambitionsnivå men kan ej garantera tid för studiehandledning. Studiehandledning kan komma att ges i olika omfattning mellan veckor för att tillgodose behov. Gruppstorleken kan komma att variera men samordning är nödvändig för att kunna tillgodose behov. Att köpa extra studiehandledning Rektor har möjlighet att ansöka om ytterligare studiehandledning om behov finns utöver tilldelningen. Antingen fler timmar per vecka under den tid eleven är berättigad till åtgärden eller utökad studiehandledning efter det att eleven fått undervisning i mer än fyra år. All studiehandledning bekostas av den enskilda skolan och debiteras med 330 kr. per timme och lektion. Kostnaden inkluderar 60 minuter undervisning med tillhörande planering och gäller läsåret 2019-2020 Ansökan Rektor ansöker till Enhet flerspråkighet om studiehandledning via e- tjänst. https://sjalvservice.varberg.se Ansökan om studiehandledning görs inför varje läsår och behöver ej förnyas om en utvärdering. Utvärderingen görs inför utvecklingssamtalen och ligger till grund för förnyad tilldelning av studiehandledning. Avsaknad av utvärdering riskerar att studiehandledningen dras in. I de fall det inte sker någon utvärdering riskeras studiehandledningen att dras in efter avslutad termin. Utvärderingsblankett finns på Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka klassrummet. Rektor på grundskolan/grundsärskolan/gymnasieskolan/gymnasiesärskolan ansvarar.

7 (12) Tre modeller att organisera studiehandledning 5 De tre modeller innebär studiehandledning före, under eller efter lektionstid. Modell 1: före lektion (förförståelse) Eleven förankrar ämnesinnehållet på sitt modersmål innan eleven får en genomgång på svenska av ämnesläraren. Studiehandledaren går genom områdets kunskapskrav och aktuella planering. Modellen kan rekommenderas för alla elever som inte kommit så långt i svenska språket. Det här är en mycket passande modell för de elever som bara varit i Sverige under 1-2 år. Ämnesläraren går igenom ämnesområdet med studiehandledaren. Tänk på att studiehandledaren kanske inte är utbildad på just det området. Studiehandledaren och ämnesläraren förbereder sig genom att leta material på modersmålet, tex. inlästa läromedel som finns som studiestöd på inläsningstjänst (www.inlasningstjanst.se), filmer på SLI (www.sli.se), UR skola (www.urskola.se) och UR språk play. Modell 2: under lektion (stöttning under lektion, passar alla) Studiehandledning under lektionen passar elever som är i början av sin andraspråksinlärning. För att kunna tillhanda ha en god kvalité på studiehandledning krävs noggrann planering av studiehandledares uppgift om hur studiehandledningen ska gå till. Utan planering finns risken att studiehandledaren endast översätter. Studiehandledaren stöttar eleven, eller elevgruppen under lektionen. Modellen passar bra för elever som har tidigare skolgång. Eleven har förförståelse för ämnet och kanske redan behärskar det på modersmålet. Studiehandledaren översätter viktiga begrepp under lektionen och stöttar genom att sätta begrepp i sammanhang. Under ordinarie lektion måste ämnesläraren vara uppmärksam på att eleven hänger med. Skriv alltid upp viktiga begrepp på tavlan och förklarar de nya orden. Om man sätter elever ur samma språkgrupp tillsammans i klassrummet kan de stötta varandra. Bildstöd förstärker inlärningen och rekommenderas i all undervisning för nyanlända elever. 5 Studiehandledning på modersmålet (2015) Skolverket

8 (12) En modell kan vara att studiehandledaren står framme med läraren under genomgången, och eleven räcker upp handen när en förklaring på modersmålet behövs. Vid eget arbete kan studiehandledaren sätta sig bredvid eleven (eller elevgruppen) och hjälpa till. Även här kan man förstås använda sig av inläsningstjänst och filmer på modersmålet eller på svenska innan lektionen. Andraspråkselever kan behöva höra och läsa samma sak flera gånger. Obs! Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan användas även utan att studiehandledaren är på plats. Modell 3: efter lektion (repetition och förklaringar) Modellen passar bra för elever som kommit långt i sin svenskutveckling och även för äldre elever (högstadie- och gymnasieelever) och som kan tillgodogöra sig en del av undervisningen på svenska. Eleven får extra stöd av studiehandledaren efter en lektion. Eleven tar själv upp vad som behöver repeteras eller förklaras på modersmålet. Studiehandledningen kan läggas som en obligatorisk läxstuga. Samarbete med ämnesläraren är lika viktig som i de tidigare modellerna för att ge bra möjligheter för studiehandledaren att kunna förbereda och sätta sig in i ämnesområdet. Framgångsfaktorer Skolinspektionens granskning av studiehandledning på modersmålet i åk 7-9 och de allmänna råden om studiehandledning på modersmålet visar på några framgångsfaktorer. Att studiehandledaren och elevens lärare samverkar, och att undervisning ges växelvis på elevens modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande, att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper, att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov, att skolan har kompetens om flerspråkighet. Detta innebär att alla fem punkterna behöver beaktas när man genomför studiehandledningen om insatsen ska nå framgång.

9 (12) Ansvarsfördelning inför studiehandledning Rektors ansvar Rektor ansvara för att ansöka om studiehandledning vid behov samt att besluta om när studiehandledning skall avslutas. Rektors ansvar att ge rätt förutsättningar för samverkan & samarbete mellan studiehandledare klass- eller ämneslärare. För att studiehandledningen ska kunna stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen krävs ett nära samarbete mellan skolan och studiehandledaren. Det är viktigt att det råder samsyn om vilka mål man har med studiehandledningen. Klass- eller ämneslärarens ansvar Planerar undervisningen och delge studiehandledaren LPP eller annan planering i god tid. Den bästa studiehandledningssituationen är den om läraren kan planera tillsammans med studiehandledaren. För att med hjälp av studiehandledaren göra en fortlöpande bedömning om elevens kunskapsutveckling i olika ämnen och använda resultatet till anpassning av studiehandledningen. Delge och förmedla läromedel. Studiehandledarna behöver ha samma läromedel och tillgång till inlogg som eleven har för att kunna stötta eleven utifrån dess behov. Delge studiehandledaren underlag för studiehandledning i god tid för att studiehandledaren ska hinna förbereda sig. Ämnesläraren ansvarar för att ge eleven en ämnesintroduktion om eleven har behov eller har erfarenheter av ämnet från ett skolsystem där ämnet har haft ett helt annat innehåll t.ex. religionsundervisning. Grundläggande är att ämnesläraren ger information om vilka mål, kriterier och förmågor i kursplanen som är viktiga under momentet eller inom ämnesområdet. Ämnesläraren och studiehandledaren samverkar för att undervisningen skall kunna ges växelvis på modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla metoder och strategier för sitt eget lärande.

10 (12) Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen Ämnesläraren och studiehandledaren byter kontaktuppgifter för att kunna kommunicera när det saknas tid för fysiska möten Använd Skype som mötesyta om det inte går att hitta gemensam tid på skolan. Studiehandledaren bör få inloggningar till samtliga digitala verktyg och portaler som läraren använder i undervisningen. Tänk på att studiehandledaren oftast saknar ämneskunskaper i alla skolämnen och inte bedriver ämneslektioner under studiehandledningen. Tänk på att studiehandledaren behöver vara nära eleven under lektionstid. Det är bra att placera eleven på ett lämpligt utrymme i klassrum. Studiehandledarens ansvar Utbyta kontaktuppgifter med berörda ämneslärare Förbereda och planera studiehandledningen som ämnesläraren skickat Ta ansvar för dokumentation av studiehandledningen Medverka i bedömningen av elevens kunskapsutveckling tillsammans med ämnesläraren. Ge stöd i ämnesundervisningen Stötta i studieteknik för elever som saknar skolbakgrund Tydliggöra kulturella skillnader och likheter i undervisningen och i den svenska skolan Arbeta med ämnesspecifika ord, viktigt att förklara/översätta för eleven på båda språken fungera som ett språkstöd i olika situationer t.ex. vid behov ha kontakt med vårdnadshavare och skola, översättningar av enklare information till hemmet. Ge ämnesintroduktion i samarbete med ämnesläraren. Kartläggning Studiehandledaren kan få i uppdrag att arbeta med kartläggning om skolan har behov av det i steg 3. Ämnesläraren ansvarar för och genomför kartläggningen med hjälp av studiehandledaren som tolk En studiehandledare är en nyckelperson för en nyanländ elevs inlärning och ska fungera som en brygga mellan modersmålet och svenskan.

11 (12) Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen Studiehandledaren ska presentera sig på den nya skolan och alltid bära sin namnskylt när hen arbetar där. Studiehandledaren ska delta på aktuella möten på respektive skolenhet. Gäller främst studiehandledare som har större delen av sin tjänst förlagd på en och samma skola. Om en elev är sjuk så används tiden på plats för att planera, läsa in, översätta material till den elev som studiehandledaren skulle stöttat. Fråga berörd lärare om instruktioner, aktuell planering och material t.ex. lärobok. Återkoppla gärna efter avslutad planering till aktuell läraren för att få ett bra samarbete. Skulle eleven vara sjuk eller frånvarande av annat skäl under en längre tid meddelar ni Enheten flerspråkighet, så ges nya arbetsuppgifter. Modersmålsläraren och/eller studiehandledaren får ta del av kartläggningsprofilen steg 1 och 2, vid samma möte som informationen ges till arbetslaget. Detta ingår inte i studiehandledarens uppdrag Tolk under hälsosamtal. Skola skall beställa tolk via Digital Tolk Tolka i känsliga situationer. Skolan skall beställa tolk via Digital tolk Klass och ämnesläraren beslutar om vilken modell av studiehandledning som skall tillämpas vid varje undervisningstillfälle. Studiehandledare tar inte egna beslut om att förflytta elever från klassrummet utan samråd med ämnesläraren. Studiehandledaren har inget ämnesansvar och inget ansvar för att sätta betyg. Studiehandledaren skall inte användas om vikarie.

12 (12) Digitala hjälpmedel Inlästa läromedel Varbergs kommun har en kommunlicens, det innebär att tjänsten är gratis för alla elever och lärare. Om ämnesområdet finns som studiestöd på inläsningstjänst bör man använda det. Även om klassen använder ett annat läromedel kan man förbereda eleven genom motsvarande kapitel i ett inläst läromedel. Då är det viktigt att läromedlet finns som bok. Om läromedlet bara finns inläst på svenska så är det också en stor hjälp för en nyanländ elev. Ofta uttalar eleven ord fel när hen läser och då missuppfattas innehållet på samma gång. Läs mer på Pedagog Varberg och på www.inlasningstjanst.se UR Skola UR Språkplay UR Hej, hej Sverige Widgit Online är ett webbaserat bildstödprogram, där kan vi skapa bildkort, rutnät, scheman arbetsblad och mycket mer Filmerna är Studis hjärta. Komplicerade sammanhang förklaras roligt, enkelt och pedagogiskt med hjälp av tydliga exempel och vardagssituationer. Både ljud och undertexter finns på flera olika språk. Kombinationen av ljud, bild, sammanhang och text gör att eleverna lättare kan ta till sig och förstå. Mer tips moch råd finner du på Pedagog Varberg och i Materialbanken som du hittar på Medarbetarwebben: Det flerspråkiga klassrummet Vid frågor kring innehållet i manualen vänd dig till: Sabine Kohn, utvecklingsstrateg i Enheten flerspråkighet sabine.kohn@varberg.se