Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007

Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken utvecklas löpande producentprisindex för tjänster, Tjänsteprisindex (TPI). TPI avser i första hand att mäta prisutvecklingen för företagstjänster. Tjänsteproduktionen har länge utgjort en stor andel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), men relevanta prisindex har inte utvecklats i någon större utsträckning före år 2000. Detta kan delvis ges historiska förklaringar, varor har tidigare varit en dominerande del av ekonomin och statistiken om ekonomin har också varit koncentrerad på varor. En annan anledning är att det är komplicerat att mäta prisutvecklingen för tjänster. Som ett ytterligare led i förbättringen av den ekonomiska statistiken genomförs löpande översyner av de index som utvecklats. Detta beror på att många branscher ständigt förändras samtidigt som vi prisstatistiker får mer erfarenhet från olika branscher och klarare kan se förbättringsmöjligheter. Rapporterna översätts även till engelska och publiceras på SCB:s engelska hemsida så att kollegor på statistikbyråer i andra länder kan ta del av vårt utvecklingsarbete. 4

Innehåll Förord...4 1 Sammanfattning...6 2 Undersökningen innan översynen...7 2.1 Urval...7 2.2 Prismätningsmetod...7 2.3 Vikter och beräkningar...7 2.4 Undersökningens frekvens...8 3 Identifierade problem...10 3.1 Urval...10 3.2 Prismätningsmetod...10 3.3 Hemmamarknad och export...11 3.4 Frekvensen på undersökningen...11 4 Förbättringar...12 4.1 Urval...12 4.2 Undersökningens struktur...12 4.2.1 Linjefart...12 4.2.2 Enkelresebefraktning...12 4.2.3 Timecharter...14 4.2.4 Vikter...14 4.3 Hemmamarknad och Export...14 Statistiska centralbyrån 5

1 Sammanfattning Denna översyn initierades främst på grund av reaktioner från uppgiftslämnare som ansåg att den befintliga undersökningen var omöjlig att svara på, och resultatet missvisande. Från Nationalräkenskaperna kom även synpunkter på att undersökningen inte alls fångade oljetransporter över vatten. Under översynens gång gicks den existerande undersökningen igenom, problemområden identifierades och framför allt skapades viktiga kontakter med branschen. Med hjälp av dessa kontakter kunde många problem diskuteras och lösas. En ytterligare effekt av att ha etablerat god kontakt med viktiga aktörer på marknaden är att dessa ger tyngd åt undersökningen och skapar förtroende, inte minst hos uppgiftslämnare. De främsta resultaten av översynen är att nya källor används för att få in priser, för vissa delmarknader kommer prisuppgifter tas in från skeppsmäklare istället för redare. Oljetransporter införlivas också i undersökningen. Vi överger i stort den teoretiskt lämpliga prismätningsmetoden Modelprismätning som visat sig mycket svår och tidskrävande i praktiken, både för SCB och uppgiftslämnare. Vidare ökas frekvensen på undersökningen då priserna på delar av marknaden är ytterst volatila. Slutligen har en ny, mer lämplig, urvalsram med sjöfartsföretag byggts upp. 6 Statistiska centralbyrån

2 Undersökningen innan översynen 2.1 Urval Innan denna översyn fungerade urvalsförfarandet som i de flesta andra undersökningar inom TPI. Företag valdes med hjälp av ett PPS-urval 1 där SCB:s Företagsdatabas användes som urvalsram. De dragna företagen fick sedan själva välja ut de tjänster (transporter) som är representativa för deras verksamhet. Urvalet drogs från SNI 61.101 Färjetrafik över hav eller i kustsjöfart 2 (fem i urvalet från en population på 39 i urvalet till 2007), 61.102 Övrig havs- och kustsjöfart (10 av 215) och 61.200 Sjöfart på inre vattenvägar (5 av 236). 2.2 Prismätningsmetod Ansatsen var från början att använda sig av Modellprismätning 3, vilket är en teoretiskt sett lämplig metod. Då detta inte fungerade tillfredsställande gick vi mer och mer över till Enhetsvärde och Kontraktprismätning. Företagen som blivit dragna fick själva välja ut 1-8 transporter/kontrakt som representerar företagets verksamhet. De fick också ange vilket verksamhetsområde transporten ingår i (timecharter, linjefart eller enkelresebefraktning) och om kunden är svensk eller utländsk. 2.3 Vikter och beräkningar Utifrån företagets uppgifter delades tjänsterna in i marknadssegmenten linjefart och trampfart. Trampfart består i sin tur av timecharter och enkelresebefraktning 4. Index räknades fram genom att först räkna fram ett index för varje företag inom aktuellt segment. Därefter vägdes alla företag inom segmentet ihop vilket skedde utan inbördes vikter. Slutligen vägdes segmenten ihop med hjälp av vikter från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys). Index beräknades för den inhemska marknaden, exporten 1 En urvalsmetod där företagen ges större sannolikhet att bli utvalda ju större de är 2 SNI = Svensk Näringsgrensindelning 3 Se Methodological guide for developing producer price indices for services från Joint OECD/Eurostat task force för en genomgång av olika rismätningsmetoder. 4 Se Sjöfartens bok 2007 för en beskrivning av de olika marknaderna Statistiska centralbyrån 7

och dessa två sammanvägda. Endast det sammanvägda indexet publiceras och de två underliggande indexen används endast av Nationalräkenskaperna för deflatering. 2.4 Undersökningens frekvens I likhet med övriga TPI-undersökningar skickades blanketterna ut en gång om kvartalet och redarna ombads uppge ett genomsnittligt pris under kvartalet. 8 Statistiska centralbyrån

Bild 1: Schematisk bild av tidigare sammansättning av TPI för Sjötransporter av gods Sjötransport av gods (tot, inhemsk, exp) Linjefart Trampfart Företag 1 Timecharter Enkelresebefraktning Företag 2 Företag 1 Företag 1 Företag 3 Företag 2 Företag 2 Företag 4 Företag 3 Företag 3 Företag 5 Företag 4 Företag 4 Företag N Företag N Företag N Statistiska centralbyrån 9

3 Identifierade problem 3.1 Urval Företagsdatabasen, som har fungerat som urvalsram, skiljer inte mellan företag verksamma inom passagerartransport från företag verksamma inom godstransport. Detta ger en övertäckning i urvalet. Vi har också märkt att många företag som kommer med i urvalet inte alls ägnar sig åt transporter utan arbetar med shipmanagement, administration, teknisk utveckling med mera. Detta medförde att det tänkta urvalet 2007 blev ordentligt decimerat. 3.2 Prismätningsmetod Även om Modellprismätning är en mycket bra metod i teorin så är det inte ofta den fungerar tillfredställande i praktiken. Metoden kräver mycket resurser och kunskap om såväl branschen som pristeori, både hos respondenterna och på SCB. En hög personalomsättning på SCB har medfört att det hittills inte varit möjligt att bygga upp nödvändig kompetens inom området eller lägga ner den tid som krävs för att förklara metoden för respondenterna. Respondenterna har förmodligen ofta tillräcklig branschkunskap (eller vet i alla fall vem som har det) men har inte de ekonomiska incitamenten för att lägga ner nödvändig tid på undersökningen. Även om det hade fungerat tillfredställande med Modelprismätning är det ett mål i sig att få ner uppgiftslämnarbördan för företagen. I kort har prismätningsmetoden inte fungerat och vi har övergått allt mer till Enhetsvärde och Kontraktprismätning. Ett kvarstående problem är att det har varit så gott som omöjligt att fånga prisrörelserna på spotmarknaden (enkelresebefraktning) och oljetransporter (vilket har varit ett återkommande önskemål från Nationalräkenskaperna) med nuvarande struktur på undersökningen. Redarna har mycket svårt att hitta en återkommande 10 Statistiska centralbyrån

tjänst att följa över tiden, och att göra en uppskattning av priset är i praktiken omöjligt då priset ofta bestäms efter intensiva förhandlingar. Till råga på allt är redarna ofta inte deltagande i dessa förhandlingar utan har för det mesta ett ombud, en skeppsmäklare, som ansvarar för detta. När det gäller den andra delen av trampmarknaden, timecharter, används Kontraktprismätning och detta fungerar tillfredställande än så länge eftersom kontrakten ofta är långa och det är enkelt att följa samma kontrakt över tiden. Ett frågetecken finns dock för hur kvalitetsjusteringen kommer att fungera när ett kontrakt löper ut och inte förlängs. Möjligen kan någon form av kvantitetsomräkning fungera men många aspekter kommer att vara svåra att fånga. För att göra problemet än värre är det förmodligen i den här skarven mellan kontrakt som de stora prisrörelserna inträffar. Kvalitetsjustering är en viktig del av prismätning som bör fungera tillförlitligt för att på rätt sätt kunna ge en bild av utvecklingen. 3.3 Hemmamarknad och export Export av tjänster definieras som en transaktion där säljaren av tjänsten är ett företag registrerat i Sverige och köparen av tjänsten är ett utländskt företag. Marknaden för sjötransporter av gods är mycket internationell och svenska redare konkurrerar med utländska redare om transporter över hela världen. Vi betvivlar därför att en svensk redare skulle ge ett annat pris till en svensk kund än till en utländsk och misstänker att det är onödigt arbete och missvisande att ta fram två olika index för hemmamarknad och export. 3.4 Frekvensen på undersökningen Många marknadsaktörer ansåg att det var svårt att uppge ett pris för kvartalet då priserna är väldigt volatila, framför allt inom enkelresebefraktning. Priserna kan förändras kraftigt bara på någon vecka. Att ange ett pris en given tidpunkt under kvartalet kan därför vara ett slumpspel och missvisande. Samtidigt är det mycket begärt att fråga redarna om ett genomsnittspris under kvartalet då de inte har någon vinning av att föra denna statistik. Statistiska centralbyrån 11

4 Förbättringar Översyn av TPI för sjötransporter av gods 4.1 Urval Metoden att begära in uppgifter från näringsidkare inom aktuell SNI-grupp passar inte för alla segment inom sjötransporter av gods på grund av ovan nämnda problem. Alternativa tillvägagångssätt har undersökts för trampmarknaden, mer om detta nedan. Tidigare metod med PPS-urval av företag kommer endast tillämpas på linjefart. En ny urvalsram har byggts upp med hjälp av Sjöfartens bok 2007 och kontakter med branschen. Företagsdatabasen kommer inte längre användas som urvalsram. 4.2 Undersökningens struktur Undersökningens huvudstruktur kommer vara densamma som tidigare med uppdelning i linjefart och trampfart. Däremot kommer mycket ändras inom de olika delarna. 4.2.1 Linjefart För linjefart anser vi att undersökningen fungerar tillfredsställande och kommer fortsätta som tidigare med den justeringen att en ny urvalsram kommer användas. 4.2.2 Enkelresebefraktning Det är här de största problemen funnits tidigare och förmodligen har prisutvecklingen i dessa delar av sjötransportmarknaden inte alls fångats. Vårt förslag är att helt byta spår och frångå det i TPI vanliga förfarandet med uppgiftsinsamling från företag, i det här fallet redare. Till att börja med är det mer lämpligt att fråga skeppsmäklare om priser än redare. Mäklarna har ofta en bättre översikt av prisbilden på hela marknaden och hanterar betydligt fler avslut per dag. Mäklare är specialiserade på olika lastslag, fartygstyper och regioner. Vilka lastslag som är aktuella att mäta samt vilka mäklare som är lämpliga att prata med har diskuterats med Sveriges Redareförening och andra aktörer med stor kunskap om branschen. En första uppdelning av marknaden för enkelresebefraktning är i tankers och torrlast. Passagerartrafik är inte av intresse då denna del av marknaden fångas av KPI. Ro-ro-trafik (roll-on-roll-off) bedrivs 12 Statistiska centralbyrån

oftast i linjeform och mäts därigenom i linjefartundersökningen, den skall därför inte tas med här. Den del av torrlasten som återstår är bulk. För stora tankerfartyg kan vi fånga prisrörelserna med hjälp av Worldscale Index och uppgifter från Stockholm Chartering (ett svenskt skeppsmäkleri som är specialiserat på tankers). Worldscale är en internationell frakttariff som används för tankerfartyg över 20 000 ton dödvikt och består av en lång lista med möjliga kombinationer av utgångshamnar och sluthamnar i hela världen. Tanken är att ett fartyg skall uppnå samma ekonomiska resultat per dygn oavsett vilka hamnar det går emellan. Worldscale tar hänsyn till bunkeravgifter, kanalavgifter och valutaeffekter och justeras en gång per år. Under året förhandlar redare, mäklare och avlastare med utgångspunkt i detta index och priset uttrycks som procent av Worldscale, t.ex. innebär ws 110 att frakttariffen är tio procent över index. Stockholm Chartering publicerar varje vecka det genomsnittliga priset för ett antal rutter och SCB har fått tillåtelse att använda sig av dessa siffror vid beräkningar av index. Som motprestation skall SCB ange Stockholm Chartering som källa när index publiceras på hemsidan. För stora torrbulkfartyg finns ett index som heter Baltic Dry Index. Detta index används för torrlastfartyg över 10 000 ton dödvikt och tas fram av medlemmarna i den stora fraktmarknadsbörsen Baltic Exchange i London. Detta fungerar så att en panel av skeppsmäklare från hela världen kontinuerligt rapporterar till vilka priser de gör sina avslut. Prisuppgifter vägs sedan ihop till ett index som uppdateras dagligen. Gothenburg Chartering (ett svenskt skeppsmäkleri som är specialiserat på torrlast) är medlemmar i Baltic Exchange och kan hjälpa oss att få tillgång till Baltic Dry Index. Som motprestation skall SCB ange Gothenburg Chartering som källa när index publiceras på hemsidan. För små tankerfartyg och små torrbulkfartyg är det inte möjligt att använda sig av samma index som för de stora fartygen. Istället kan uppskattningar av prisrörelserna erhållas från mäklarfirman Ivar Lundh & Co. Ett antal typresor får representera prisrörelsen för alla transporter som svenska redare genomför med fartyg i denna storleksklass. För tankers erhålls priser i USD/ton för ett antal transporter (olja och kemikalier från Riga, Kalundborg, Brofjorden och Mongstad till Rotterdam) och på motsvarande sätt erhålls för torrbulk priser i Euro/ton för ett antal transporter (stål från Statistiska centralbyrån 13

Östersjöområdet till ARA-området 5 och trämassa från ARA-området till Östersjöområdet). Som motprestation skall SCB ange Ivar Lundh & Co som källa när index publiceras på hemsidan. 4.2.3 Timecharter Priserna på timechartermarknaden följer enligt flera marknadsaktörer priserna på spotmarknaden. Undersökningen skall mäta hela stocken av gällande kontrakt och inte bara de kontrakt som tecknats under mätperioden. Därför är ett lämpligt sätt att ge en bild av prisutvecklingen på timechartermarknaden att räkna fram ett löpande medelvärde av spotmarknadens utveckling. För att kunna göra detta behövs information om hur långt ett genomsnittligt timecharterkontrakt är på de olika marknaderna. Med hjälp av uppgifter från branschen har det fastställts att vi i våra beräkningar skall räkna med en genomsnittlig kontraktstid på två år för tankers och nio månader för små torrlastfartyg. För stora torrbulkfartyg används inte glidande medelvärde utan en gång per kvartal ges en uppskattning av Gothenburg Chartering gällande priserna för ett års timecharter för tre olika fartygstyper (handysize, panamax och capesize). 4.2.4 Vikter En ideal sammanvägning för detta index hade varit efter omsättningsstatistik. Då många av våra uppdelningar av marknaden kommer sig av på vilket sätt vi kan få prisuppgifter, och denna uppdelning inte är naturlig för övriga aktörer på marknaden, är det problem att få in viktinformation. SIKA presenterar årligen vikter mellan linjefart och trampfart och mellan enkelresebefraktning och timecharter. Däremot kan vi inte få fram befintliga omsättningssiffror som skiljer torrbulk från tanker eller stora fartyg från små fartyg inom tanker och torrbulk. Istället har vi själva fått skapa viktunderlaget med hjälp av rederiernas årsredovisningar och statistik från Rederinämnden, Sveriges Redareförening och Sjöfartens Analysinstitut. 4.3 Hemmamarknad och Export Efter samtal med många aktörer med god branschkännedom är vi styrkta i vår uppfattning att det inte är någon skillnad mellan 5 ARA = Amsterdam-Rotterdam-Antwerpen 14 Statistiska centralbyrån

priserna för svenska företag och priserna för utländska företag. Vi kommer därför inte längre att producera två olika index. Bild2: Schematisk bild av planerad ny sammansättning av TPI för Sjötransporter av gods Statistiska centralbyrån 15

Sjötransport av gods Linjefart Vikter från SIKA: Sjöfartsföretag 2005 Trampfart Kan samlas in som idag Företag 1 Vikter från SIKA: Sjöfartsföretag 2005 Timecharter Spotmarknad Företag 2 Torrlast Tankers Torrlast Tankers Vikter från Rederinämnden: De svenska rederiernas ekonomiska situation 2005 & årsredovisningar Vikter från Rederinämnden: De svenska rederiernas ekonomiska situation 2005 & årsredovisningar Företag 3 Företag N Stora fartyg (<10 000dwt) Uppskattning från Gothenburg Chartering Vikter från SAI, Sveriges Redareförening & årsredovisningar Små fartyg Glidande Stora fartyg (>20 000dwt) Glidande medelvärde av spotmarknad 2 år tillbaka Vikter från SAI, Sveriges Redareförening & årsredovisningar Små fartyg Stora fartyg (<10 000dwt) Baltic Dry Index Små fartyg Glidande Marknadsrapport från medelvärde medelvärde 16 Statistiska centralbyrån Ivar Lundh av spotmarknad 9 mån tillbaka av spotmarknad 2 år tillbaka Vikter från SAI, Sveriges Redareförening & årsredovisningar Stora fartyg (>20 000dwt) Worldscale Index Vikter från SAI, Sveriges Redareförening & årsredovisningar Små fartyg Marknadsrapport från Ivar Lundh

Statistiska centralbyrån 17