Välkommen till Nyhetsbrev nr 5-2019 från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget Bjärelandskapet hur mycket att berätta om vår lokala historia. De många mäktiga bronsåldershögarna berättar om livet i Bjäre under forntiden
Efter ett långt uppehåll i utgivningen av min Nyhetsbrev återkommer jag nu. Uppehållet har berott på personliga skäl. Jag har drabbats av det svåraste, som jag kan tänka mig, när det gäller mitt eget liv. I maj avled min hustru, Majvie. För mig var det ett dråpslag. Sorgen och förtvivlan är bottenlös. Jag drabbades av total handlingsförlamning. Ingenting känns meningsfullt. Att skriva blev en omöjlighet. Nu har vänner och bekanta till mig, som ser min depression, gett mig rådet att försöka återuppta tidigare aktiviteter. Detta Nyhetsbrev är ett försök i den riktningen. Nyhetsbreven blir samtidigt en hyllning till Majvie. Under alla åren som breven har utgetts, har Majvie varit en mycket skicklig korrekturläsare. Hon har dessutom varit en värdefull rådgivare, när det gällt brevens innehåll. Jag har alltid följt hennes råd. Vem skall nu svara för den viktiga kontrollen? Svaret har mina barn lämnat: - Vi kan ta hand om den uppgiften. Så får det bli. Under årens lopp har Nyhetsbreven haft ett mycket brett innehåll. Nutid, dåtid och framtid har blandats. Bjärebygden med dess rika natur och spännande historia har varit en rik källa att ösa ur. Vissa ämnen har fått en framträdande plats. Det faktum att Bjäres omges av hav och att bjäreborna har levt i samklang med detta hav, har i alla tider har medfört, att ämnet sjöfart har fått en framträdande plats. Ett annat ämne som ofta synts i Nyhetsbreven brevet är den fattigdom, som präglat bjärebygden och dess invånares liv under århundraden. I fortsättningen avser jag att fortsätta med att ösa ur denna rika källa. Ämnesfloran är rik. Urval blir nödvändigt Har du önskemål om ämnen får du gärna höra av dig. I den mån förslagen ligger inom mitt kompetensområde, skall jag sträva efter att tillgodose dina önskemål. Sommaren, som nu lider mot sitt slut, har för min del bjudit på vissa avbrott i mitt sorgearbete. Min uppmärksamhet har tillfälligtvis måst riktas mot annat. Två sådana avbrott hade koppling till minnet av Birgit Nilsson. Det ena var den storslagna konsert, som arrangerades på en tillfällig scen som byggts upp intill gården i Svenstad Birgits barndomshem. Tillsammans med tusentals andra konsertbesökare fick jag uppleva en magnifik konsert. På scenen framträdde många - en rad solister inom operans värld. Helsingborgs symfoniorkester samt slutligen en väldig kör, sammansatt att ett antal lokala körer. I Birgits barndoms värld. När jag satt där i publikhavet och lyssnade och såg fick jag en stark upplevelse, att detta arrangemang på sitt särskilda sätt skildrade Birgit Nilsson - bonddottern från Svenstad som kom att bli en av världens mest hyllade inom operans värld. Om jag flyttade blicken från scenen och ut mot fälten alldeles intill, kunde jag där se korna gå och beta. Kossorna tycktes oberörda av folkmassan och ljudet från högtalarna. Plötsligt avbröt dock korna sitt betande och tittade upp. Det var när vi kommit till programpunkten med verk ur Aida, som trumpeterna smattrande fram sin höga toner. T.o.m kossorna på ängen lyssnade intensivt. Allt blev en vältalig illustration till begreppet Birgit i Bjäre. Birgits storhet som sångerska och samtidigt hennes fasta förankring i sin hembygd. Birgit står till knäna i bjäremyllan, brukade Lars Roos säga.
Birgits känsla för sin hembygd visade hon många prov på. Bl.a. i den långa rader av konserter till förmån för Bjäre Härads Hembygdsförening. Dessa konserter pågick under halvt århundrade!! Från mitt av 1950-talet till seklets slut. Merparten av konserterna arrangerades i V. Karups kyrka. Birgits hemkyrka. Där hade hon konfirmerats och där hade hon sjungit i kyrkokören. Denna serie av konserter kom att bli något helt unikt. I flera avseenden. För liten ort som V. Karup. För musiklivet i Sverige. Bjäreborna har under denna period inte behövt resa till de stora operahusen ute i världen för att uppleva opera i världsklass. Artisterna har kommit till bjäreborna Får kommande generationer av bjärebor någonsin att få uppleva något liknande? Förmodligen inte. I stället får framtida musikvänner nöja sig med vad som bandats i olika former och vad som i övrigt samlats i Birgit Nilsson Museum. En helt annan, och på sitt sätt upplevelserik föreställning, hade vi några få fått uppleva några dagar tidigare i Hembygdsparken, dvs, den anläggning som Birgit Nilsson-konserterna arrangerades till förmån för. Här gällde det lilla formatet. En artist, Mattias Enn, svarade ensam för sång, berättande och visning av såväl stillbilder som rörlig film. I denna väl genomförda föreställning fick vi uppleva Birgit under barndomen och ungdomen hemma på gården i Svenstad med betgallring, höskörd, potatisplockning och mjölkning. Genom Mattias Enn fick vi en fin bild av den kamp som utspelades inom Birgit. Kampen mellan pappa Nils önskan att Birgit skulle överta gården, och Birgits egen önskan att få ägna sig åt sången. Tack till Mattias för denna föreställning. och tack, Birgit, att det blev sången som segrade över betgallring och mjölkning. I skolans värld. Eftersom jag tillbringat större delen av mitt yrkesverksamma liv inom skolans värld, har ämnet skolan och utbildningsfrågorna fått ta stor plats i det arkiv av historiskt material som jag samlat under många år. Ett årtal framstår som särskilt viktigt i skolans historia: 1842. Det var det året som de riksdagen tog det djärva beslutet att det i varje svensk församling skulle finnas en skola. En skola för alla barn. Långt ifrån alla föräldrar såg denna reform som något positivt. Tvärtom. Eftersom barnen ofta fått hjälpa till med familjens försörjning, såg man reformen som en pålaga. Riksdagsbeslutet om en allmän folkskola kunde fattas efter en politisk strid som pågått i tre decennier. Tiden präglades av flera förändringar i det svenska samhället. På landsbygden var det skiftena och bysprängningarna som skapade oro och osämja. Den industrilisering av samhället, som nu inletts, skapade förändringar, som bidrog till ytterligare oro. Befolkningen växte snabbt. Det gällde främst de, som tillhörde det som kallades de lägre klasserna - torpare, statare, backstugusittare, drängar och pigor. Et jordbruksproletariat höll på att skapas. Sett ur makthavarnas synvinkel kunde detta ses som ett problem. Massorna kunde vända sig mot det etablerade samhället. Iden om en allmän skola för alla hade inte bara de ideella motiven kunskap till alla. Det fanns också en önskan att kontrollera denna snabbt växande klass för att undvika uppror. Mot tanken på en allmän skola för alla barn vände sig de konservativa krafterna i samhället. För tanken på en allmän skola stod liberalerna och senare den framväxande arbetarrörelsen. Kyrkan var länge motståndare till en allmän folkskola. Likaså läroverken som med förakt talade om halvbildning.
Motståndet från de olika grupperna fortsatte även efter riksdagsbeslutet 1842. Det innebar att det praktiska genomförandet kom att ta lång tid efter beslutet. Många barn uteblev helt enkelt från skolan. Eller: föräldrarna vägrade att skicka sina barn till skolan. En folkskoleinspektör rapporterar ännu på 1880-talet, att det fanns skolor, där hälften av eleverna inte deltog i undervisningen. Med tanke på detta är det på ett sätt fel att påstå, att den svenska folkskolan infördes 1842, dvs året för riksdagsbeslutet. Beslutet 1842 innebar inte en absolut skolplikt för barnen. Plikten gällde, att alla barn skulle ges tillgång till kunskapen. Det kunde ske bl.a. i hemmen. Infriades pionjärernas drömmar? Från pionjärerna tid vid mitten av 1800-talet tar vi nu ett stort kliv fram till våra dagars skola. Infriades pionjärerna drömmar om en skola för alla. En skola som med hjälp av utbildade lärare gav fördjupade kunskaper i många ämnen, dvs något mer än det rabblande inför gamla och lytta klockare och andra läromästare som dittills förekommit? Låt oss ta fantasin till hjälp och göra några av pionjärerna osynliga och placera dem i ett klassrum av idag i grundskolan. Hur kommer de att uppleva det de ser och hör? Vi vet förstås inte. Vi kan bara försöka föreställa oss. Vad tror du om pionjärernas upplevelse av dagens skola?. Skriv gärna några rader med dina tankar om detta. Några milstolkpar i undervisningens historia. 1686. Landets präster ålägges att undervisa i kristendom genom husförhör, skriftermål och konfirmationsundervining 1723, Föräldrar förpliktas att lära sina barn att läsa i bok. 1825. Uppfostringskommitten även kallad snillekommitten - tillsattes med bl.a. C.A. Agardh, J.J. Berzelius, Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér i spetsen. 1842, Riksdagen beslutar om en allmän folkskola. Staten blir ansvarig för lärarutbildningen. 1856. S.k. mindre skolor införes för att sprida skolan i landsbygden. I dessa skulle även oexaminerade lärare kunna undervisa. 1878. Första läroplanen, kallad normalplan antas. 1906. Folkundervisningskommitten tillsätts och påbörjar ett reformarbete av folkskolan. 1937. Folkskolan blir 7-årig. 1962, Riksdagen beslutar om en 9-årig grundskola som ersätter parallellsystemet, dvs folkskola och läroverk. Det nya systemet blev fullt genomfört 1971. Min del av skolans historia omfattar tiden från mitten av 1950-talet och t.o.m. 1989. Det är en turbulent tid minst sagt. En period av ständiga reformer och förändringar av hela systemet. Folkskolan som alltså hade tillkommit 1842 ersattes av grundskolan. För elevernas del innebar det att skolplikten utökades till 9 år. För lärarna innebar perioden ständigt nya läroplaner. För kommunerna blev det nya krav bl.a. när det gällde skolbyggnader, skolskjutsar, skolmåltider mm. Samtidigt skedde förändringar av kommunernas struktur. Små kommuner sammanlades till större. V. Karup, Hov och Torekov blev V. Bjäre kommun. Förslöv och Grevie blev Förslövsholms kommun. Båstad och Ö. Karup blev Båstads kommun. I näste etapp 1971 - sammanlades alla dessa kommuner till en storkommun Båstad. Flera mindre skolor försvann. Större skolenheter tillkom.
När jag skriver dessa rader Pågår förändringsarbetet av skolorna i kommunen fortfarande. Jag har inte möjlighet att som förr följa skeendet på riktigt nära håll. Jag tror mig dock förstå, att det pågår en dragkamp mellan satsning på få och större skolenheter a ena sida och å andra sidan bevarande av några av de små byskolorna, Det blir intressant att se vilken ideologi som kommer att avgå med segern. Eller: är dragkampen redan avgjord? I kommande Nyhetsbrev Skall jag ta upp bl.a. några av följande ämnen: När pesten kom till Bjäre. Potatisens roll i jordbruket i Bjäre. Alkoholens historia i Bjäre När fläsk var lyx på bordet. Auktion på fattiga i Bjäre. När bilen kom till Bjäre. Hjulet, plogen, skriftspråket och andra viktiga uppfinningar. Sveriges värsta flygkatastrof inträffade i Bjäre. Oväder i vår lokala historia. Bollklubben som stupade i kriget. Utvandrare från Bjäre. När fotbollen kom till Bjäre. Ovanstående skall ses som några smakprov. På menyn finns fler rätter som kan locka aptiten. Har du förslag på ämnen som du vill ha behandlade i Nyhetsbreven? Hör av dig. Kalle Eriksson