HÄLSOAVATAR
INNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 Metodik 6 Marknadssegment 8 Marknadsstorlek 9 Tillväxt 9 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11 Riskanalys 11 TRENDER OCH KONKURRENTER 12 DISTRIBUTIONSKANALER 12 SLUTSATS 14 Vidareutveckling 15 Finns det utrymme i avtalet? 15 Tekniska möjligheter 15
BAKGRUND 1 REGION VÄSTERBOTTEN HAR det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Länets 15 kommuner och Västerbottens läns landsting är medlemmar i Region Västerbotten. Som ett led i detta utvecklingsarbete arrangerar Region Västerbotten ett antal event under året för att skapa möten och marknadsföra Västerbotten regionalt, nationellt och internationellt. Det senaste eventet i raden är Mötesplats Lycksele som gick av stapeln för första gången i juni 2013. Mötesplats Lycksele innehöll förutom en ordinarie konferens även en utvecklingsverkstad där PiDot-metodiken utövades. PiDot står för Public Innovation Do Tank och innebär att deltagarna under en begränsad tid arbetar fram nya tjänster, produkter eller koncept genom en speciell metodik. PiDot har sitt ursprung i Frankrike och arrangemanget under Mötesplats Lycksele var därför av internationell karaktär med workshopledare från Frankrike, Grekland och Sverige. Under de två dagarna arbetade deltagarna fram idéer att ta vidare till Mötesplats Lycksele, en av dessa var Hälsoavatar. De tre vinnande projekten under Mötesplats Lycksele tilldelades en summa pengar av Norrlandsfonden och med dessa pengar har Innovationslussen arbetat fram en marknadsanalys av idéerna, detta för att utreda hur arbetet med idéerna ska gå vidare. Rapporten innehåller information om bakgrund, marknad, risker och lämnar förslag på hur projektet kan tas vidare till nästa steg. För att de sju grupperna skulle ha en tydlig utgångspunkt hölls ett antal förevent runt om i länet innan Mötesplats Lycksele. Ett av dessa var det som arrangerades av Region Västerbotten och Umeå Universitet i april i Lycksele. Fokus på den konferensen var IT-stöd och arbetsmodeller för framtidens primärvård. 3
2 HÄLSOAVATAR IDÉN BAKOM HÄLSOAVATAR utarbetades under ett av föreventen till Mötesplats Lycksele. Då årets tema var E-hälsa medverkade personal inom vården och andra intressenter som ville få möjlighet att påverka framtida innovationer inom området. En av grupperna arbetade med frågeställningar runt det faktum att dagens patientjournaler ger endast en begränsad överblick över patientens hälsa. För att ge vårdgivare en förbättrad överblick föreslogs att den tidigare endast fritextbaserade journalen skulle kompletteras med ett utökat gränssnitt. Det utökade gränssnittet föreslogs innehålla en överblick av patientens hälsa genom att visualisera hälsotillståndet med hjälp av en avatar. En avatar syftar i detta fall på en grafisk representation av patienten där åkommor, behandling och medicinering indikeras genom att avatarens utseende förändras. I gränssnittet ska en tidsaxel, med hjälp av avataren, visualisera vårdnadstagarens sjukdomshistoria och hur tillståndet förändrats över tid. På sikt ska även vårdtagaren ha tillgång till gränssnittet och kunna se kommande behandlingar, förändringar över tid och andra visualiseringar. Förutom att underlätta för läkare och annan vårdpersonal är syftet med det utökade gränssnittet att förbättra mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Tid som tidigare spenderades med att läsa fritextjournaler kan istället användas till att hålla en dialog med patienten. Nedan visas en prototyp av Hälsoavataren. 4
OMFATTNING 3 SYFTET MED DENNA rapport är att ge vägledning i hur Hälsoavatar kan utvecklas vidare. Det finns ett flertal tänkbara utvecklingsmöjligheter för projektet: Utveckla en tredjepartsmodul för visualisering av patientjournaler och integrera den med befintliga journalsystem. Tillsammans med systemleverantö rer av befintliga journalsystem utveckla en modul för visualisering av patienthälsa. Utveckla ett helt eget journalsystem För att besluta om vilken utvecklingsmöjlighet är bäst lämpad finns det ett flertal frågor som behöver besvaras. Förutom att kartlägga befintliga journalsystem och undersöka marknaden är följande utredningspunkter viktiga: 1. Finns det ett behov och ett intresse hos användare av patientjournalsystem att få tillgång till visualiserad patientdata? 2. Finns det utrymme i avtalet med systemleverantör för en tredje part att utveckla ett utökat gränssnitt till systemet? 3. Är det tekniskt möjligt att utveckla en visualisering av det data som journalerna innehåller? För att få vetskap om behov och intresse finns hos användare av patientjournalsystem bör en undersökning göras både bland vårdpersonal som arbetar med journalsystemen samt med patienter. En sådan undersökning kommer dock inte denna rapport att innehålla på grund av den begränsade omfattningen. METODIK Kartläggningen av marknaden utgår från den uppdragsbeskrivning som bestämts av Norrlandsfonden. För att få klarhet i utredningspunkterna har information inhämtats från vetenskapliga rapporter och artiklar såväl som rapporter och granskningar utförda av relevanta organisationer. För att besvara mer specifika frågor har en dialog förts med nyckelpersoner inom bland andra systemleverantören Evry och Västerbottens läns landsting. 5
4 MARKNADSÖVERSIKT SEDAN TIDIGT 1990-TAL har elektroniska journalsystem använts i allt större uträckning inom den svenska vården. Elektroniska journalsystem inrättades för att underlätta journalföring, administrering och arkivering. Marknaden för elektroniska patientjournalsystem domineras idag av fem leverantörer vars system, enligt CeHis (Center för e-hälsa i samverkan), sammanlagt nyttjas av 96 procent av användarna. Melior, utvecklas av Siemens Cosmic, utvecklas av Cambio Systeam Cross, utvecklas av Evry TakeCare och J3/PMO, utvecklas av CompuGroup VAS, utvecklas av Norrbottens Läns Landsting Västerbottens läns landsting använder tillsammans med ett fåtal andra landsting journalsystemet Systeam Cross. Systemet utgör en, i förhållande till de främsta aktörerna, liten del av marknaden med ungefär 25 000 användare. I samband med att vårdval infördes i Sverige ställdes frågan huruvida privata vårdgivare ska använda samma ITstöd som landstingen med syfte att kunna möjliggöra gemensam tillgång till dokumentation om patienter. Under 2011 enades landstingen att inte längre ställa krav på de privata vårdgivarna att använda samma system som landstingen utan istället erbjuda dem möjlighet till det. I dagsläget bibehåller dock 12 landsting kravet på de privata vårdgivarna. Systeam Cross används av privata vårdgivare såväl som landsting. CEHIS SLIT 2013 Övriga (3,6%) Sjukhus/Psykiatri P-vå rd PMO/J3 (4,2%) VAS (7,7%) S ysteam Cr oss (10,4% ) Take Ca re (20,6% ) Melior (25,9% ) Cosmic (27,6% ) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 70 75 8 0 T usental 6
MARKNADSSEGMENT PwC, en av världens största revisions- och konsultföretag, publicerade under 2012 en marknadsanalys för mobil hälsa (mhälsa). I den identifieras två tydliga marknadssegment: vårdtagar- och vårdgivarstödjande tjänster. Vårdtagarstödjande mhälsa syftar till tjänster och applikationer som används direkt av vårdtagaren. Vårdgivarstödjande mhälsa omfattar lösningar som är riktade mot vårdgivare med syfte att förbättra vården. Lösningar för att stödja vårdtagaren Diagnostisering innefattar lösningar inom tele-medicin som hjälper befolkning i glesbygd att kontakta vårdgivare. Mobila tjänster inom behandling avser framförallt lösningar för att följa upp och övervaka vårdgivares pågående behandling. Inom kategorin ingår bland annat tjänster som påminner vårdgivaren att ta medicin eller besöka läkare. Bevakning är en bred kategori som innefattar tjänster som hjälper till att bevaka vårdtagare. Applikationer inom kategorin är vanliga för att hjälpa äldre individer eller individer med kroniska sjukdomar. Vårdtagarstödjande lösningar används typiskt av personer som lider av en sjukdom eller riskerar sjukdom. De hjälper användaren förhindra, behandla och diagnostisera sjukdomstillstånd. Mobila tjänster som är vårdtagarstödjande kan delas in i fem kategorier wellness, förebyggande, diagnostisering, behandling och bevakning. Mobila tjänster inom wellness avser framförallt uppmuntra användaren att anta ett beteende för att bibehålla eller förbättra sin allmänhälsa. Inom kategorin ingår tjänster som ger användaren belöningar för att utföra vissa aktiviteter eller nå vissa mål. Förebyggande mobila tjänster används av statliga organ för att uppmuntra beteendeförändringar hos befolkningen. Ofta inom områden som barnhälsa och infektionssjukdomar och vaccinationssjukdomar. Lösningar för att stödja vårdgivare Vårdgivarstödjande mhälsa omfattar lösningar som ämnar hjälpa vårdgivare att förbättra effektiviteten och kvaliteten inom vården. De kan delas in i fyra kategorier akutrespons, personalstöd, vårdövervakning och administration. Akutresponslösningar är framförallt riktade till personal inom öppenvården och omfattar lösningar som hjälper dem att förbättra akutvården. Personalstöd avser tjänster som används av vårdgivarpersonal för mobil tillgång till vårdsystem och databaser. Vårdövervakning omfattar verktyg som används för att samla information om vårdtagarna i syfte att förbättra vården. Administrationslösningar hjälper vårdgivare att effektivisera administrativa processer. 7
Kategori Sub-kategori Förmånstagare Fokusområde Innehåll Vårtagarstödjande Wellness Individer Fetma Allmänhälsa Ålderdomsvård Informationstips Interaktiva tjänster Aktivitetsövervakning Barnavård Graviditetstips Förebyggande Individer med Barnhälsa Informationstips sjukdom Diagnostisering Individer Sjukhusrådgivning Interaktivkonsultation Vård på distans Behandling Individer Behandlingsuppföljning Påminnelser Uppföljningsövervakning Övervakning Individer med Kontroll av kroniska Kontroll av hälso- och kroniska sjukdommar sjukdomar aktivitetsvärden eller under tillfrisk- Efter-akutvård Rapportering och påminnelser nande Vårdgivarstödjande Akutrespons Öppenvården Ambulansbaserade lösningar Kontroll av hälso- och aktivitetsvärden Interkativ konsultation Personalstöd Öppenvården Informationsinhämtning Medicinsk information Läkare Beslutsstöd Vårdövervakning Vårdövervakning Informationsinhämtning Datainsamlings- och Öppenvård Beslutsstöd rapporteringsverktyg Vårdgivare Administration Sjukhus Påminnelser Påminnelser Läkare Informationshantering DE TVÅ HUVUDSAKLIGA marknadssegmenten för Hälsoavatar är landsting och leverantörer av journalsystem. Tjänsten är alltså vårdgivarstödjande och då framförallt inom personalstöd, administration och vårdövervakning. Vid utvecklande av en modulär produkt kan integrationen med det befintliga journalsystemet ske antingen i samarbete med leverantören eller som en tredjepartslösning. Om det sker i samarbete med leverantörer kan dessa ses som det primära marknadssegmentet istället för landstingen. Det skulle innebära att produkten säljs till leverantörerna som i sin tur integrerar den i systemet och paketerar den i sin produkt. Försäljning och distribution mot landsting och privata vårdgivare som vill kunna få en bättre överblick över patientjournalerna kommer att föregås av en upphandlingsprocess och förutsätter att modulen är kompatibel med befintligt journalsystem samt att inga hinder för en integrering föreligger. 8
MARKNADSSTORLEK Den nationella marknaden är fem systemleverantörer, 21 landsting och regioner (beställare), ett okänt antal privata vårdgivare (beställare) och totalt ca. 225 000 användare. Vid utveckling av en modul som är fristående från befintliga journalsystem kan potentiellt även en internationell marknad nås. TILLVÄXT Då EVRY är systemleverantör till Västerbottens läns landsting har vi haft inledande diskussioner med dem angående en integrering mot Systeam Cross. Givet att Hälsoavatar utvecklas till att bli en modul som integreras i befintliga journalsystem finns det två distributionskanaler att välja, den mot landsting och den mot systemleverantörer. Oavsett kanal kommer tillväxten att ske utifrån Västerbotten, vidare till Sverige för att i ett senare skede gälla Norden och andra länder. Enligt undersökningen The global mhealth market opportunity and sustainable reimbursement models kommer de globala intäkterna inom mobil hälsa att sex-dubblas till 2017. De totala intäkterna beräknas då till 23 miljarder dollar. Tjänster som underlättar övervakning av kroniska sjukdomar förväntas utgöra den största delen, 46 procent, av marknaden för mobil hälsa 2017. Diagnostiktjänster förväntas utgöra den näst största delen av marknaden, 15 procent, följt av applikationer för att behandla sjukdomsbesvär. 9
PRISBILDER 5 DENNA FÖRUNDERSÖKNING OMFATTAR ingen analys av teknisk implementation och kan därför inte ge någon exakt prisbild. Utvecklingskostnaden beror till stor del på vilken väg för vidareutveckling som tas. Vid utveckling av en tredjepartsmodul som integreras med befintliga journalsystem består kostnaden av utvecklingstiden för visualiseringen och integration mot en avatar. Om systemet utvecklas tillsammans med systemleverantören kan kostnaden för att utveckla tolkningen av data minska. Vid utveckling ett helt nytt journalsystem tillkommer kostnader för samtliga delar som krävs i systemet. 6 MARKNADSHINDER DET PÅGÅR EN stor satsning i landstingen på att integrera och konsolidera såväl teknik som information för gemensam åtkomst. Visionen är att det ska finnas en enda journal för varje patient som samlar information från alla instanser inom vården. Det har även påbörjats ett arbete med att standardisera system mellan landsting. Detta har medfört att marknaden för ITstöd inom vårddokumentation har mognat, vilket kännetecknas av att den nu domineras av ett fåtal aktörer och att färre upphandlingar sker. Marknadens mognad är ett hinder vid utveckling av ett eget journalsystem då det vore problematiskt att bryta sig in på den. De befintliga journalsystemen är inte heller standardiserade vilket ställer till stora problem vid byte av system. Vid migration till ett nytt system behöver all patientdata manuellt föras över då systemen inte är kompatibla med varandra. Det faktum att patientjournalerna inte är standardiserade utgör ett problem vid utveckling av en tredjepartsmodul för visualisering av patientdata. Eftersom patientdata måste extraheras från en fritextbaserad journal är Hälsoavatar helt beroende på hur data är kategoriserad. 10
RISKER 7 PROJEKT AV DEN här typen är väldigt omfattande och då det dessutom gäller känslig information som patientjournaler är riskerna i projektet många, både vad gäller det rent praktiska och det finansiella. Det vi upplever som den största risken är att omfattningen blir allt för stor. RISKANALYS I matrisen redovisas en översiktlig bild av risker som har identifierats. Omvärldsfaktor Beskrivning av risk Sannolikhet Konsekvens Åtgärder Begränsad kategorisering En visualisering av patientjournaler är helt beroende av att det finns en (1) Systemet som saknar tillräcklig kategorisering kan befintlig kategorisering av datan. Då samtliga journalssystem inte har undersökts finns risk att vissa system saknar tillräcklig kategorisering. 4 5 uteslutas. (2) Historisk visualisering kan göras otillgänglig om kategoriseringen inte tillåter det. Brist på tillgänglig visualiseringsmjukvara För att visualiseringen krävs en tre- eller tvådimensionell represenation av människokroppen. För att begränsa Egen mjukvara för att visualisera människokroppen kan utvecklas. Detta vore omfattningen av projektet kan tredjepartsmjukvara användas. I denna förundersökning görs dock ingen utförlig utvärdering av befintliga sådana produkter. 2 3 skulle dock kräva ytterligare resurser, utvecklingstid och finansiering. Marknadens mognad Istället för att utveckla ett Då många landsting har gjort upphandlingar som sträcker sig under längre perioder är det svårt att slå sig in på marknaden. 5 2 eget system kan Hälsoavatar istället integreras med befintliga system. Användarnas beteende Vårdgivarna måste förändra sitt beteende och utbildas I det nya systemet. 3 3 Ta med användarna i processen, genomgång och utbildning Omvärldsfaktor, en extern risk som kan hota tjänstens framgång. Sannolikhet, faktor som beskriver sannolikheten för inträffande. Högt värde indikerar hög sannolikhet. Konsekvens, allvarlighetsgrad om risken inträffar. Högt värde indikerar allvarlig konsekvens. Åtgärd, vad som kan göras för att minimera eller åtgärda risken. 11
8 DISTRIBUTIONS- KANALER VI HAR IDENTIFIERAT två distributionskanaler, den direkt till landsting och den till systemleverantörer. Vi bedömer att Hälsoavataren inte kommer att bli en konsumentprodukt och har därför inte utrett hur en distribution mot slutkonsument skulle se ut. Om distribution ska ske mot landsting kommer detta att ske först efter en upphandling, och en upphandling kommer inte till stånd förrän landstinget anser sig ha ett behov av att visualisera patientjournalerna. Distributionen mot leverantörer av patientjournaler sker genom kontakter direkt mot leverantören. TRENDER OCH 9 KONKURRENTER VÅRDEN I SVERIGE går mot att bli allt mer transparent, men det går långsamt. Det tydligaste exemplet på transparens är Uppsala läns landstings arbete med att göra patientjournalerna tillgängliga för patienterna via internet. Sen den 8 november 2012 kan alla patienter, förutsatt att de är 18 år och innehar e-legitimation, läsa sin egen patientjournal via ett webbgränssnitt. Ett undantag har gjorts för journaler för psykiatri, de är inte tillgängliga via webben. Fler landsting kommer att följa i Uppsalas spår. Skåne, Norrbotten, Jönköping och även Stockholm står näst på tur. Det finns idag inga svenska exempel på visualiserade patientjournaler. Tekniken har dock utvecklats under en längre tid och internationellt finns det flera system som kan visualisera patienthälsa med hjälp av en avatar. Redan 2007 visade IBM upp en prototypmjukvara som från olika källor av data kunde, i 3D, visualisera en patient och dennes hälsotillstånd. Under 2014 kommer Systeam Cross med en ny uppdatering som, enligt dem själva och beställaren, ger möjlighet att få en mer översiktlig bild av vårdtagarens sjukdomshistorik. 12
SLUTSATS 10 SYFTET MED DENNA förundersökning var att kartlägga marknaden för patientjournalsystem och utreda hur projektet Hälsoavatar kan tas vidare. Undersökningen visar på att marknaden idag är relativt mogen med endast ett fåtal aktörer och få nya upphandlingar. Potentiella marknadssegment för Hälsoavatar kan vara både landstingen och systemleverantörer beroende på hur tjänsten implementeras. FRÅGESTÄLLNINGAR Bedömning om hur Hälsoavatar bör vidareutvecklas baseras på nedanstående frågeställningar: 1. Finns det utrymme i avtalet med systemleverantör för en tredjepart att utveckla ett utökat gränssnitt till systemet? 2. Är det tekniskt möjligt att utveckla en visualisering av det data som journalerna innehåller? Då denna förundersökning framförallt behandlar Västerbottens läns landsting och dess journalsystem Systeam Cross har dialog främst förts med Evry och personer inom VLL. BEDÖMNING AV REGULATORISKA HINDER Under våra samtal med både systemleverantören och systemägaren har det inte framkommit några indikationer på att avtalet förhindrar utveckling av en tredjepartslösning för visualisering av patienthälsa. I dagsläget använder VLL redan ett flertal olika journalsystem från olika leverantörer som har åtkomst till patientjournaler. TEKNISKA MÖJLIGHETER Ett intressant projekt som i dagsläget bedrivs inom Västerbottens läns landsting är upprättandet av ett datalager. Datalagret har som syfte att samla information från de olika journalsystemen för att sammanställa statistik över patienterna. Göran Algers, vårdsystemägare på VLL, föreslog att datalagret kunde användas som datakälla för en visualisering av patientjournaler. Vid närmare efterforskning och dialog med projektansvarig, Lars Granström, framkom dock att datalagret i dagsläget inte aggregerade den typ av data som är intressant för Hälsoavatar. I framtiden kan det dock öppnas möjligheter att använda datalagret för att inhämta den information som ska visualiseras. 13
VIDAREUTVECKLING Utifrån undersökningen kan vissa slutsatser om hur Hälsoavatar kan tas vidare dras. Utveckla ett helt eget journalsystem. Med tanke på marknadens mognad och att få upphandlingar av nya system möjligheterna som små för att utveckla ett eget journalsystem. Det tillkommer därutöver stora problem att hantera sekretessbelagd patientdata på ett korrekt sätt och att behålla den data som finns i de befintliga journalerna. Denna väg för vidare utveckling bedöms därför som allt för omfattande och inte att rekommendera. Tillsammans med systemleverantörer av befintliga journalsystem utveckla en modul för visualisering av patienthälsa. Under vår dialog med Evry har vi upplevt att de var intresserade av idén och öppna för att föra en dialog med en tredje part. Med tanke på marknadens mognad och således svårigheten att bryta sig in på den bedöms att denna väg för vidareutveckling är att föredra framför ett helt egenutvecklat system. Utveckla en tredjepartsmodul för visualisering av patientjournaler och integrera den med befintliga journalsystem. Enligt den bedömning som kan göras baserat på denna rapport är detta det mest aktuella alternativet för vidareutveckling för Hälsoavatar. Istället för att fokusera på ett visst system läggs fokus på att utveckla teknologi som kan visualisera generell patientdata med hjälp av en avatar. 14