PAMPUSHAMNEN MODELLERING AV VATTENFÖRHÅLLANDEN

RAPPORT PAMPUSHAMNEN MODELLERING AV VATTENFÖRHÅLLANDEN SLUTRAPPORT 2017-03-21

UPPDRAG 273530, Pampusterminalen - Vattenförhållanden Titel på rapport: Pampushamnen Modellering av vattenförhållanden Status: Datum: 2017-03-21 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Ramböll Sverige AB Håkan Lindved Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Anna Karlsson Efe Saglam, Olof Liungman Anna Karlsson REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: Uppdragsansvarig: Datum: 2017-03-20 Handlingen granskad av: Datum: 2017-03-20 Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-03-21

SAMMANFATTNING En tre-dimensionell strömningsmodell har satts upp för att simulera hur en utbyggnad av Pampushamnen i Norrköping skulle kunna påverka strömningen och eventuellt orsaka erosion i omkringliggande område. Modellen har körts för två olika omgivningsförhållanden: ett medelflöde i Motala ström (MQ) samt ett framtida 100-årsflöde. Tre olika utformningar har simulerats: 1. Nuvarande utformning, 2. Framtida utformning med en ny kaj och två nya muddrade hamnbassänger väster om befintlig kaj och hamnbassäng, samt 3. Framtida utformning inklusive en åtgärd för att koppla samman den befintliga strömfåran med de nya hamnbassängerna. Strömmen vid ytan och vid botten samt bottenskjuvspänningen i hela vattenområdet har analyserats. Simuleringsresultaten visar följande: Kajutbyggnaden kommer att påverka strömningen i området, men endast i begränsad omfattning. Någon problematisk förändring av vattenförhållandena förväntas inte uppstå. Vid medelflöde sker med största sannolikhet ingen erosion, vare sig före eller efter en kajutbyggnad. Vid ett framtida 100-årsflöde är det endast stor risk att erosion sker under bron i väster och eventuellt i ett stråk en kort bit nedströms. Detta förändras inte p.g.a. kajutbyggnaden. Däremot innebär utbyggnaden något förhöjda bottenskjuvspänningar i ett stråk som sträcker sig till norr om den nya kajen, men nivåerna är fortfarande under det kritiska värde som innebär risk för erosion. Det bör påpekas att ett 100-årsflöde är en extrem situation med mycket låg sannolikhet under ett givet år. Åtgärden att gräva ut så att gamla strömfåran kopplas ihop med den nya hamnbassängen har en mycket liten effekt vid normala flöden i Motala ström. Vid ett framtida 100-årsflöde kan den minska strömhastigheterna och skjuvspänningarna vid botten i närheten av den nya kajnocken. Även om förhållandena vid kajnocken inte tyder på någon uppenbar erosionsrisk rekommenderas ändå att man tar hänsyn till att det kan finnas en risk för förhöjda bottenströmhastigheter och bottenskjuvspänningar precis runt nocken. 3(21)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION... 5 2 UNDERLAG... 6 2.1 UTBYGGNAD AV KAJEN OCH MUDDRINGSOMRÅDET...6 2.2 DJUPDATA...6 2.3 VATTENFÖRING...7 3 METODIK... 8 3.1 MODELLVERKTYG...8 3.2 BERÄKNINGSNÄT...8 3.3 SIMULERINGSTID OCH INITIALISERING... 11 3.4 DRIVNING... 11 3.5 PARAMETERVÄRDEN... 11 3.6 EROSION... 11 4 RESULTAT... 13 4.1 STRÖMMAR... 13 4.2 BOTTENSKJUVSPÄNNING... 18 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 20 6 REFERENSER... 21 4(21)

1 INTRODUKTION Det pågår en omvandling av industri- och hamnområden i Norrköping. Till följd av att Norrköpings hamns verksamhet i den inre hamnen måste omlokaliseras till andra hamnar i staden huvudsakligen till Pampushamnen behöver nya kajer med större terminalytor byggas ut. Planerade förändringar i Pampushamnen innebär utbyggnad av den befintliga kajen med tillhörande hamnbassäng. Kajutbyggnaden kommer skära av befintlig strömfåra för Motala ström. I samband med detta har Ramböll Sverige AB bett Tyréns AB att bistå med numerisk modellering av vattenförhållandena efter utbyggnad av kajerna i Pampushamnen. Syftet med modelleringen är att beskriva hur den planerade kajutbyggnaden och muddringen påverkar strömförhållanden utanför den nya kajen. Modelleringen ska också svara på frågan om det finns risk för erosion i omkringliggande bottnar till följd av muddringen och kajutbyggnaden. 5(21)

2 UNDERLAG Detta avsnitt sammanfattar det underlag som använts för att skapa indata till modellen samt för att utvärdera resultaten. 2.1 UTBYGGNAD AV KAJEN OCH MUDDRINGSOMRÅDET Ramböll har tillhandahållit DWG-filer som visar nuvarande utformning samt planerade förändringar vid Pampushamnen. I den framtida utformningen ingår följande förändringar: Anläggning av ny kaj, ca 640 m. Strandlinjen i hamndelen kommer att förändras i samband med anläggning av ny kaj och muddringen. Anläggning av två nya hamnbassänger med 10,4 m resp. 14,2 m djup. Fördjupning och breddning av befintlig hamnbassäng. 2.2 DJUPDATA För själva hamnområdet har Ramböll tillhandahållit högupplösta sjömätningar utförda av Marin Miljöanalys AB (Figur 1). För resten av området har sjökort 6212 använts, vilket införskaffats från Sjöfartsverket i digitalt format. Sjömätningarna har tillhandahållits som punkter i SWEREF 99 16 30 och RH2000. Sjökortsdata har levererats som Shape-filer i SWEREF 99TM och relativt medelvattenytan 1985. Medelvattenytan 1985 skiljer sig ca 15 cm från nollnivån i RH2000 1. Denna skillnad anses försumbar och därför har de två datamängderna slagits samman utan att djupvärdena korrigerats. Figur 1 Sammanställning av högupplösta sjömätningar utförda av Marin Miljöanalys AB. 1 Se http://www.smhi.se/hfa_coord/boos/dbkust/mwreg_rh2000.pdf 6(21)

2.3 VATTENFÖRING Vattenföringen i Motala ström för perioden 1981-2010 har inhämtats från SMHI:s Vattenwebb 2. Dessutom har underlag i form av en översvämningskartering av Motala ström inhämtats från MSB. Detta består dels av en rapport 3 och dels av den översvämningsmodell som ligger till grund för rapporten, inklusive modellresultaten. 2 http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ 3 MSB, 2014. Översvämningskartering utmed Motala ström. Rapport nr: 26, 2014-10-31. 7(21)

3 METODIK Övergripande har kajutbyggnadens påverkan på vattenströmmarna i området studerats genom att simulera strömningen för nuvarande respektive den planerade utformningen av kajer och hamnbassänger. Detta har gjorts för två flödessituationer: ett medelflöde och ett framtida 100- årsflöde i Motala ström. Resultaten har analyserat utifrån hur strömförhållandena samt bottenskjuvspänningarna förändras varefter erosionsrisken utvärderats. Slutligen har även en möjlig åtgärd simulerats och utvärderats, nämligen en muddring av en ny strömfåra förbi den nya kajens västra ände så att den gamla strömfåran ansluter till den blivande hamnbassängen. 3.1 MODELLVERKTYG Simuleringarna har utförts i modellverktyget MIKE 3 FM, ett tredimensionellt numeriskt modellsystem för beräkning av strömning och transport i vatten. I varje element i beräkningsnätet beräknas strömmarna till riktning och styrka, densiteten (som funktion av temperatur och salthalt), den turbulenta blandningen, lösta ämnens koncentrationer och andra parametrar som efterfrågas. Beteckningen FM står för Flexible Mesh. Detta innebär att modellområdet beskrivs med ett ostrukturerat beräkningsnät av trianglar vilkas storlek kan variera mellan olika delar av modellområdet. På så sätt kan modellens upplösning vara detaljerad i de områden som är av störst intresse och grövre där detaljer inte är lika viktiga. Mer om detta i avsnittet 0. MIKE 3 FM består av flera delmoduler. Den grundläggande modulen är den som beräknar de hydrodynamiska strömningsprocesserna (HD), d.v.s. hur vattnet rör sig utifrån de drivande krafterna. Denna modul bygger på välkända hydrodynamiska ekvationer som löses så exakt som beräkningsnätets upplösning, noggrannheten i de drivande krafterna och andra indata tillåter. MIKE 3 HD tar hänsyn till alla de viktigaste processerna. I den modell som satts upp för Pampusterminalen ingår följande processer: Transport av salt och värme Tryckskillnader på grund av variationer i densitet Bottenfriktion Vindens drivning på ytan Tryckskillnader på grund av vattenståndsvariationer Tillflöden Turbulens För att beräkna bottenskjuvspänningarna har tilläggsmodulen Mud Transport (MT) använts. 3.2 BERÄKNINGSNÄT För att modellera de hydrodynamiska förhållandena i området delas området upp i ett beräkningsnät bestående av ett stort antal triangulära och fyrkantiga celler. I varje sådan beräkningscell löses de hydrodynamiska ekvationerna. Beräkningsnätet definieras utifrån dess geografiska läge, djupet, cellernas storlek och information om ränderna (d.v.s. var strandlinjen går samt var öppna begränsningsytor mot angränsande vattenmassor finns). Modellområdet begränsas i väster av bron mellan Händelö och Malmölandet genom vilken Motala ström rinner ut, och i öster av en öppen rand mot Bråviken som går mellan Högholmen och Hanholmen. Hela modellområdet samt beräkningsnätet presenteras i Figur 2. Beräkningsnätets horisontella upplösning varierar från ca 9 m i mitten av området till ca 16 m i väster och öster. Den högre upplösningen används för att beskriva området runt den nya kajen i detalj. 8(21)

Figur 2 Beräkningsnätet med interpolerade djup för nuvarande utformning. Observera den högre horisontella upplösningen i mitten av området. Vertikalt har vattenmassan delats upp i som mest 18 lager. De översta tre är jämnt fördelade mellan ytan och 1,5 m djup. Deras tjocklek varierar med vattenståndet och vattendjupet. Vattendjup under 1 m (vid vattenståndet 0) har satts till 1 m. Under 1,5 m djup har lager med konstant tjocklek om 1,0 m använts. Bottencellen i varje kolumn anpassar sin tjocklek för att matcha bottennivån. Figur 3 visar beräkningsnätet utanför Pampushamnen för den framtida utformningen och med nuvarande strandlinje inritad. Sifforna visar de förändringar av området vid kajen som ingår i den framtida utformningen: 1. Ny hamnbassäng (vattendjup 10,4 m). 2. Ny hamnbassäng (vattendjup 14,2m). 3. Ny kajkant. 4. Slänt ner till de muddrade hamnbassängerna med lutningen 1:2. Dessutom har en möjlig åtgärd också simulerats där strömfåran grävts ut så att den går runt nocken på den nya kajen och ansluter till den nya hamnbassängen (Figur 4). Denna åtgärd motsvarar en muddring av ca 50 000 m 3. 9(21)

3 1 4 2 Figur 3 Detalj av beräkningsnätet med interpolerade djup för den framtida utformningen. Grå linje visar nuvarande strandlinje. Siffrorna indikerar de förändringar som kajutbyggnaden innebär och förklaras i texten. Figur 4 Detalj av beräkningsnätet med interpolerade djup för den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (markerad med röd triangel). Grå linje visar nuvarande strandlinje. 10(21)

3.3 SIMULERINGSTID OCH INITIALISERING Simuleringarna har körts med konstanta omgivningsförhållanden, det vill säga en s.k. stationär beräkning. Det innebär att simuleringstiden har anpassats så att den modellerade strömningen hinner ställa in sig utifrån de antagna förhållandena tills den inte varierar längre. Beroende på vattenföringen i Motala ström tar det mellan 1,5 och 3 dagar för en simulering att ställa in sig. Samtliga simuleringar har därmed körts för en period på tre dagar. Den hydrodynamiska modellen kräver att vattenstånd, temperatur och salthalt initialiseras. Vattenståndet initialiserades med ett konstant värde i hela området ungefär motsvarande medelvattenytan. Både temperaturen och salthalten initialiserades till konstanta värden i hela beräkningsnätet: 10 C respektive 3 PSU. 3.4 DRIVNING Simuleringar genomfördes både för ett medelflöde och för ett framtida 100-årsflöde i Motala ström. Enligt SMHIs flödesstatistik för perioden 1981-2010 så är medelvattenföringen (MQ) i Motala ström ca 94 m 3 /s. Enligt MSBs översvämningskartering för Motala ström uppgår ett framtida 100-årsflöde till ca 429 m 3 /s. Större delen av flödet passerar inte genom vattenområdet där den nya kajen är tänkt att byggas, utan går genom Lindökanalen. För att bedöma hur flödet fördelas mellan dessa två vattenvägar har modellberäkningarna som ligger till grund för MSBs översvämningskartering analyserats. Dessa beräkningar visar på att för ett framtida 100-årsflöde går ca 145 av totalt ca 425 m 3 /s runt Händelö och resten via Lindökanalen. Detta innebär att ca en tredjedel av det totala flödet går runt Händelö. Huruvida denna fördelning även gäller vid medelvattenföring vet vi inte, men i brist på tillförlitliga referenser har vi antagit att så är fallet. Det betyder att följande värden på vattenföringen använts för att driva modellen: vid medelflöde 30 m 3 /s och vid ett framtida 100- årsflöde 145 m 3 /s. Dessa flöden har ansatts vid modellen västra öppna rand under bron mellan Händelö och Malmölandet. Vattenståndet på randen mot Bråviken har satts konstant lika med initialvärdet. Vattentemperaturen på randen har satts till 10 C och salthalten till 3 PSU. Inflödet från Motala ström antas också ha temperaturen 10 C men salthalten 0 PSU. En västlig vind med hastigheten 5 m/s har använts i simuleringarna. Denna vindhastighet anses vara rimlig för området. Vindfriktionskoefficient har det konstanta värdet 0,001255. Observera att vinden är av underordnad betydelse men kan ge upphov till turbulens som i sin tur påverkar strömningen. 3.5 PARAMETERVÄRDEN HD-modulen har körts med ett variabelt tidssteg som inte fått överstiga 30 s. Bottenråheten har satts till 5 cm. Utskrifter av resultat har gjorts med 10 minuters mellanrum vilket ger totalt 432 tidssteg i resultaten. Endast resultaten från det sista tidssteget har använts i analysen. Hela tidserien har endast använts för att bekräfta att beräkningens ställt in sig. 3.6 EROSION Risken för erosion p.g.a. de planerade förändringarna i samband med kajutbyggnaden har bedömts utifrån simulerade bottenskjuvspänningar. Erosion uppstår när bottenskjuvspänningen överstiger ett kritiskt tröskelvärde. Bottenströmmen är då så pass stark att den river med sig material. Den kritiska bottenskjuvspänningen för erosion har bestämts utifrån ref. /1/. För finkornigt material (lera, silt och fin sand med partikelstorlekar <62 μm) visar fält- och laboratoriestudier att erosion uppstår i spannet 0,1-0,3 Pa (eller N/m 2 ). Den exakta tröskelnivån är starkt beroende av partikelstorlek, hur kohesivt materialet är och konsolideringsgraden. För små icke-kohesiva kvartspartiklar kan den kritiska bottenskjuvspänningen bli så låg som 0,05 Pa, medan lerbottnar kan motstå erosion upp till ca 0,5 Pa. Kort sagt är det svårt att bestämma ett enskilt kritiskt 11(21)

värde för erosion då det styrs av de lokala förhållandena och därmed kan variera inom ett vattenområde beroende på bottenbeskaffenhet. Dessutom finns det inte någon skarp gräns mellan att erosion sker eller inte sker, utan det är en glidande övergång där gradvis mer och mer av bottenmaterialet sätts i rörelse. Sammanfattningsvis är vår bedömning att det är risk för erosion vid tillfällen då bottenskjuvspänningen överstiger 0,15 Pa och att det är stor risk för erosion vid tillfällen då bottenskjuvspänningen överstiger 0,25 Pa. 12(21)

4 RESULTAT I detta avsnitt presenteras resultaten av modellsimuleringarna med fokus på eventuella skillnader som uppstår efter kajutbyggnaden. 4.1 STRÖMMAR I detta avsnitt presenteras yt- och bottenströmhastigheten för de två flödesnivåerna samt de tre utformningarna i kartor. För ytströmmen visas även strömpilar för att illustrera strömmönstret. Observera att endast en delmängd av samtliga strömpilar visas och skalan varierar mellan de två flödesfallen. Strömpilarnas syfte är att illustrera strömningsriktningen. Figur 5 visar ytströmmen vid medelflöde för de tre utformningarna. Kajutbyggnaden påverkar strömningen på så sätt att stråket med högre strömhastigheter böjs av något norröver runt den nya kajen, vilket ger något högre strömhastigheter norr om den nya kajen och framför allt norr om befintlig kaj (jfr. bilderna längst upp och i mitten i Figur 5). Förändringarna är dock bara av storleken några cm/s. Om strömfåran grävs ut flyttar sig strömstråket något tillbaka mot nocken på den nya kajen (nedersta bilden i Figur 5) men förändringarna är marginella. Strömhastigheterna längs den nya kajen blir mellan 0 och 9 cm/s. Figur 6 visar ytströmmen vid ett framtida 100-årsflöde för de tre utformningarna. Även i detta fall innebär kajutbyggnaden att vattnet tvingas norrut av den nya kajen. Den minskade tvärsnittsarean innebär också något högre strömhastigheter norr om den nya kajen. Effekten blir störst när den gamla strömfåran grävs ut (nedersta bilden i Figur 6), där strömhastigheten i ett område strax utanför och en bit nordöst om den nya kajens nock ökar från under 18 cm/s med nuvarande utformning till över 33 cm/s. För båda de framtida utformningarna ligger strömhastigheterna längs den nya kajen kring 15-20 cm/s. Hastigheterna ökar ganska snabbt ut från kajen, särskilt nära nocken där hastigheten dubblas inom ett avstånd på ca 40-50 m. Även vid befintlig kaj ökar strömhastigheterna efter kajutbyggnaden. Strömhastigheterna vid botten är mycket lägre än de vid ytan. Figur 7 visar bottenströmhastigheterna vid medelflöde för de tre utformningarna. I samtliga fall ligger hastigheterna i intervallet 0 till ca 10 cm/s. Efter kajutbyggnaden ökar bottenströmhastigheten något i närheten av Tjurudden vid den norra strandlinjen, men är fortfarande låg. I de nya hamnbassängerna minskar bottenströmmen p.g.a. det större djupet. Möjligen kan man ana något högre bottenströmmar runt nocken på den nya kajen. Figur 8 visar bottenströmhastigheterna vid ett framtida 100-årsflöde för de tre utformningarna. Precis som för ytströmmen så innebär kajutbyggnaden att bottenströmmen ökar utanför den västra hamnbassängen, från ca 10 till över 15 cm/s. Denna ökning sträcker sig ända ner till den nya kajens nock. När strömfåran fördjupas minskar dock bottenströmmarna vid nocken till nära noll. 13(21)

Figur 5 Ytström vid medelflöde för den nuvarande utformningen (överst), den framtida utformningen (mitten) samt den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (nederst). 14(21)

Figur 6 Ytström vid ett framtida 100-årsflöde för den nuvarande utformningen (överst), den framtida utformningen (mitten) samt den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (nederst). 15(21)

Figur 7 Bottenström vid medelflöde för den nuvarande utformningen (överst), den framtida utformningen (mitten) samt den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (nederst). 16(21)

Figur 8 Bottenström vid ett framtida 100-årsflöde för den nuvarande utformningen (överst), den framtida utformningen (mitten) samt den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (nederst). 17(21)

4.2 BOTTENSKJUVSPÄNNING I Figur 9 presenteras bottenskjuvspänningen vid ett framtida 100-årsflöde för de tre utformningarna. Vid medelflöde är bottenskjuvspänningarna under 0,05 Pa överallt för samtliga utformningar, och därför visas inte resultaten för detta fall. Som framgår av den översta bilden är bottenskjuvspänningarna med den nuvarande utformningen låga i stort sett överallt förutom i ett stråk ca 900 m nedströms öppningen under bron. Bottenskjuvspänningar över 0,15 Pa återfinns endast i ett stråk knappt 300 m nedströms bron och endast i direkt anslutning till bron överstiger värdena 0,25 Pa. Med den framtida utformningen förlängs stråket med bottenskjuvspänningar mellan 0,05 och 0,15 Pa i en båge norr om den nya kajen och blir nästan dubbelt så långt. Precis som för bottenströmmarna så uppstår förhöjda bottenskjuvspänningar vid den nya kajens nock, vilka försvinner igen om strömfåran grävs ut. Dessa förhöjda värden är däremot under de kritiska värdena på 0,15 respektive 0,25 Pa. Områdena med bottenskjuvspänningar över dessa värden förändras inte alls av kajutbyggnaden. 18(21)

Figur 9 Bottenskjuvspänningen vid ett framtida 100-årsflöde för den nuvarande utformningen (överst), den framtida utformningen (mitten) samt den framtida utformningen med utgrävning av strömfåran (nederst). 19(21)

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Simuleringsresultaten visar att kajutbyggnaden och muddringen av hamnbassängerna har en viss påverkan på strömningen. Den nya kajen spärrar den gamla strömfåran och minskar tvärsnittsarean genom vilken vattnet från Motala ström ska passera. Resultatet blir att vattnet tvingas i en båge norrut runt den nya kajens nock och att strömhastigheterna vid ytan ökar norr om den nya kajen. Skillnaderna är dock inte stora och bedöms inte utgöra något problem. Vid botten sker en motsvarande påverkan men vid medelflöde är förändringen försumbar. Vid ett framtida 100-årsflöde kan man se en mer påtaglig förändring, framför allt från den nya kajnocken och norröver längs kanten på den nya hamnbassängen. Bottenströmhastigheterna ökar i detta område, från ca 10 till drygt 15 cm/s. Resultaten för bottenskjuvspänningen visar att ovanstående förändringar i strömningen inte innebär någon påtaglig ökad risk för erosion. Vid medelflöde är bottenskjuvspänningarna mycket låga (<0,05 Pa) överallt både före och efter kajutbyggnaden. Vid ett framtida 100- årsflöde ökar bottenskjuvspänningen över 0,05 Pa i samma områden som bottenströmmen ökar, d.v.s. från den nya kajnocken och norröver längs kanten på den nya hamnbassängen. Värdena är dock fortfarande under gränsen för när det är risk för erosion (0,15 Pa). Områdena där det är risk för erosion (bottenskjuvspänningen >0,15 Pa) respektive där det är stor risk för erosion (bottenskjuvspänningen >0,25 Pa) påverkas inte av kajutbyggnaden. Den undersökta åtgärden syftade till att länka ihop den gamla strömfåran med de nya hamnbassängerna och minska risken för höga strömhastigheter, framför allt över de grunda områdena i norr. Simuleringsresultaten ger en något kluven bild. Åtgärden innebär att ytströmmen ökar i närheten av den nya kajnocken samt en bit norröver utanför hamnbassängen, men förändringen är inte markant. Vid botten är förändringen försumbar vid medelflöde men vid ett framtida 100-årsflöde minskar bottenströmmen i närheten av kajnocken från drygt 12 cm/s ner till nästan noll. Detta innebär även att bottenskjuvspänningen vid kajnocken minskar från över 0,05 Pa till under 0,05 Pa. Eftersom det är endast vid det framtida 100-årsflödet som det finns någon som helst risk för att erosion ska ske, kan man ställa sig frågan hur vanligt förekommande en sådan situation är. Definitionsmässigt är sannolikheten för att ett 100-årsflöde ska uppstå under ett enskilt år 1 på 100, eller 1%. Sannolikheten för att ett flöde med 100 års återkomsttid ska uppstå under en given 10-årsperiod är 10% och under en given 100-årsperiod 63%. Ett 100-årsflöde är alltså ett extremt högt flöde och det är osannolikt att det ska uppstå under ett enskilt år. Följande slutsatser kan dras från simuleringsresultaten: Kajutbyggnaden kommer att påverka strömningen i området, men endast i begränsad omfattning. Någon problematisk förändring av vattenförhållandena förväntas inte uppstå. Vid medelflöde sker med största sannolikhet ingen erosion, vare sig före eller efter en kajutbyggnad. Vid ett framtida 100-årsflöde är det endast stor risk att erosion sker under bron i väster och eventuellt i ett stråk en kort bit nedströms. Detta förändras inte p.g.a. kajutbyggnaden. Däremot innebär utbyggnaden något förhöjda bottenskjuvspänningar i ett stråk som sträcker sig till norr om den nya kajen, men nivåerna är fortfarande under det kritiska värde som innebär risk för erosion. Det bör påpekas att ett 100-årsflöde är en extrem situation med mycket låg sannolikhet under ett givet år. Åtgärden att gräva ut så att gamla strömfåran kopplas ihop med den nya hamnbassängen har en mycket liten effekt. Vid högt flöde kan den minska strömhastigheterna och skjuvspänningarna vid botten i närheten av den nya kajnocken. Även om förhållandena vid kajnocken inte tyder på någon uppenbar risk rekommenderas ändå att man tar hänsyn till att det kan finnas en risk för förhöjda bottenströmhastigheter och bottenskjuvspänningar precis runt nocken. 20(21)

6 REFERENSER /1/ Leo C. van Rijn, 2007: Unified View of Sediment Transport by Currents and Waves. I: Initiation of Motion, Bed Roughness, and Bed-Load Transport. J. Hydraul. Eng., s. 649-667, Vol. 133, No. 6, juni 2007. 21(21)