Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter



Relevanta dokument
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Verksamhetsplan

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Folkhälsoprogram


Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Världskrigen. Talmanus

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Idrottspolitiskt program kommunfullmäktige 11 november 2013

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

En bra start i livet (0-20år)

Regeringens proposition 2009/10:232

Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdag den 12 februari kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30.

Socialdemokraterna i Mora

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Syftet med. affärsplanen

Kvalitetsredovisning

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Funktionsnedsättning inget hinder

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Lokalt påverkansarbete

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Internationell strategi

ESLÖVS KOMMUN

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

vår hälsa länets möjlighet

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Internationell policy för Tranemo kommun

Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Handbok för fullmäktiges beredningar

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden

POLICY - Umeå City IBF -

Barnkonventionen i praktiken

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Verksamhet i samverkan

Handlingsplan för barn och unga

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Transkript:

Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Sammanfattning Kommunfullmäktige gav vid sitt möte den 27 november 2012 kommunstyrelsen i uppdrag att senast den 30 juni 2013 återkomma med en plan för hur Eskilstuna kommun kan utveckla sitt arbete utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, med särskilt fokus på artikel 12. Planen har tagits fram i samverkan med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och Torshälla stads förvaltning. Planen slår fast att för att stärka integreringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommuns verksamheter behöver arbete bedrivas på flera olika nivåer. Det är ett långsiktigt strategiskt arbete. Det gäller att frågan blir levande i de strategiska dokumenten, i mål och styrsystem. Det handlar om ett utvecklat värdegrundsarbete och vårt förhållningssätt till barn och unga (flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män), som brukare av kommunala tjänster/service och som invånare i Eskilstuna kommun. Arbetet är också ett kunskapsområde som kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete då nya barn, tjänstemän och förtroendevalda tillkommer hela tiden. De strategier som väljs ska ha sin grund i forskning och beprövad erfarenhet. För att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska bli framgångsrikt krävs ledningens entydiga stöd och engagemang, samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering, precis som vid allt utvecklingsarbete. Kommunledningskontoret föreslår i handlingsplanen nedan ett antal insatser och åtgärder under 2013-2015 för att förstärka arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i samtliga förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommunkoncern. Insatserna presenteras i handlingsplanen under rubrikerna:

Eskilstuna kommun 2013-05-08 2 (10) - Strategier och handlingsplaner - Åtaganden i årsplan 2014-2015 - Kunskapsutveckling - Organisering - Resursförstärkningar Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunfullmäktige gav vid sitt möte den 27 november 2012 kommunstyrelsen i uppdrag att senast den 30 juni 2013 återkomma med en plan för hur Eskilstuna kommun kan utveckla sitt arbete utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, med särskilt fokus på artikel 12. Utredningen skulle genomföras i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen och Torshälla stads förvaltning. Arbetsgrupp Under våren 2013 har en arbetsgrupp ledd av kommunledningskontoret och med deltagare från ovan nämnda förvaltningar plus stadsbyggnadsförvaltningen, arbetat med utredningsuppdraget. Arbetsgruppen har inhämtat kunskap och goda exempel på framgångsrikt arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter från andra kommuner, Sörmlands landsting, samt andra organisationer. Arbetsgruppen har också hämtat kunskap från Eskilstuna kommuns pågående arbete med konventionen, samt tagit del av nya och tidigare genomförda utredningar med bäring på kommunens arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter (se vidare nedan). Handlingsplanen och förslagen till insatser, åtgärder och organisering av Eskilstuna kommuns arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter som presenteras i denna skrivelse är ett resultat av det arbetet. FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter är inriktad på individen, den enskilda flickan eller pojken och den handlar om barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. FN:s konvention om barnets rättigheter är inarbetad i flera av de lagar och styrande dokument som reglerar kommunal verksamhet. I Sverige ligger en del av ansvaret för att vidta åtgärder för att säkerställa att konventionen blir verklighet på kommuner och landsting. FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller olika slags rättigheter, dels medborgerliga och politiska, dels ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen ska ses som en helhet och de olika rättigheterna är lika viktiga.

Eskilstuna kommun 2013-05-08 3 (10) I arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter är det viktigt att utgå från att barn är både kompetenta och i behov av skydd. Att arbeta med ett barnrättsperspektiv innebär att balansera den vuxnes och samhällets barnperspektiv med barnets eget perspektiv. I det arbetet är det viktigt att föra dialog direkt med barn utifrån deras mognadsnivå, och inte enbart ha en dialog via ombud (exempelvis föräldrar och lärare), eftersom det är barnen själva som vet bäst hur det är att vara barn idag. Artikel 12, som skulle vara i särskilt fokus i denna utredning och framtagandet av handlingsplanen, är en av de fyra portalparagraferna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Den behandlar rätten till delaktighet, åsiktsfrihet och rätten att bli hörd. Artikel 12: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Eller som det uttrycks i UNICEF:s lättlästa version: Ett barn har rätt att säga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna på barn. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar. Man kan anta att om barns åsikter efterfrågas och värderas högt i många olika sammanhang, är det en bra träning för barn att uttrycka sig i frågor som är svårare och ligger nära deras egen person. Pågående utvecklingsarbete i Eskilstuna kommun med bäring på artikel 12 Enligt årsplan 2013 ska Eskilstuna kommun fokusera metodik och aktiviteter som ökar transparens och öppenhet, som öppnar kanaler och kontaktvägar till beslutsfattare och tjänstemän, samt ger medborgare och kunder inflytande och möjlighet att påverka (sidan 20 i årsplan 2013). I många av kommunens verksamheter ges barn redan idag möjlighet till delaktighet, dialog och inflytande. Exempel från olika delar av den kommunala verksamheten är barns och ungdomars möjlighet att lämna synpunkter om förskolan och skolan genom klassråd, elevråd och årliga enkätundersökningar

Eskilstuna kommun 2013-05-08 4 (10) riktade till vissa åldersgrupper. Vidare har barn- och utbildningsnämnden tre politiska utskott inom områdena förskola, grundskola och gymnasium, vilka gör regelbundna studiebesök i den egna verksamheten. Där möter de barn och elever tillsammans med personal och/eller föräldrar. Likaså besöker förtroendevalda i Torshälla stads nämnd regelbundna verksamhetsbesök i förskola och skola. Vid byggnation av lekplatser, vägar, cykelvägar med mera som påverka barn och ungdomar i närområdet inhämtas ibland synpunkter direkt från berörda barn av stadsbyggnadsförvaltningen. Ung Fritid arbetar med en modell som kallas Keks (kvalitet och kompetens i samverkan) där barn och unga har möjlighet att tycka till om och påverka verksamheten vid fritidsgårdarna. Ung Fritid i Torshälla har ett ungdomsting som arbetar med att utforma och genomföra aktiviteter för och med ungdomar i Torshälla. Torshälla stads förvaltning har också låtit barn delta i anställningsgrupper vid rekrytering av personal som ska arbeta med verksamhet som rör barn och unga. I flera förvaltningar, till exempel arbetsmarknad- och familj, barn- och utbildning, samt Torshälla stads förvaltning finns personal som utbildats i programmet Vägledande samspel, ICDP (International Child Development Programme). Programmet har sin grund i FN:s konvention om barnets rättigheter och att arbeta enligt Vägledande samspel är att omsätta konventionens barnsyn i praktisk handling i vardagen. Vidare pågår just nu (våren 2013) inom två områden ett utvecklingsarbete med bäring på artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter: 1. Ungdomsforum Eskilstuna kommun har sedan 2009 ett Ungdomsforum, en fullmäktigeberedning som har till uppdrag att samordna, bevaka och driva ungdomsfrågor i kommunen för att ge unga kvinnor och män mellan 13 och 25 år ett ökat inflytande i den demokratiska processen. Syftet med Ungdomsforum är att skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan ungdomar och förtroendevalda i övergripande frågor som är viktiga och aktuella för unga kvinnor och män i kommunen. Sedan 2010 har kultur- och fritidsförvaltningen ansvar för Ungdomsforum. Ung Fritid Eskilstuna har under 2012-2013 tagit fram ett förslag till en ny modell för utveckling av Ungdomsforum, som innebär dels att ungdomar genom kortare anställningar engageras i konkret kommunutveckling, dels att en ny ungdomswebb tas fram. I kultur- och fritidsnämndens beslutade prioriteringar inför 2014 framhåller nämnden att det för att kunna förstärka insatserna inom ungdomsdemokrati enligt den utvecklade modellen, krävs ytterligare tillskott om 1,0 miljoner kronor, om inte besparingar görs inom övrig verksamhet. 2. Barnhearing En barnhearing är en metod för att införliva barns intressen i den kommunala verksamheten, ofta med fokus på flickor och pojkar i grundskoleåldern (6-15 år). Kommunfullmäktige fattade vid sitt möte den 27 november 2012 ett beslut om att införa en årlig barnhearing i Eskilstuna kommun. Inget beslut fattades dock om att avsätta särskilda medel för införandet och genomförandet av barnhearings.

Eskilstuna kommun 2013-05-08 5 (10) Kommunledningskontoret förbereder just nu införandet av barnhearingen. Kunskap om olika modeller för barnhearing har inhämtats från anda kommuner och arbete pågår för att utveckla och testa en första variant av en Eskilstunamodell för barnhearing under hösten 2013. Kommunledningskontorets synpunkter Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter måste ses som en helhet Även om utredningsuppdraget som kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i november 2012 särskilt pekar ut artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, har utredningen arbetat brett med ett barnrättsperspektiv utifrån hela barnkonventionen. Som nämnts här ovan går det egentligen inte att skilja ut en ensam artikel ur konventionen. Konventionen ska ses som en helhet och de olika rättigheterna är lika viktiga. Parallellt med detta utredningsuppdrag har andra ärenden som rör Eskilstuna kommuns arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter aktualiserats under våren 2013. Ett medborgarförslag har inkommit om att tillsätta en barnstrateg i kommunen, en motion om att införa barnpiloter har remitterats till kommunstyrelsen för beredning och en arbetsgrupp under ledning av kultur- och fritidsförvaltningen har tillsatts för att arbeta med frågan om välfärd för barn och unga. Handlingsplanen nedan försöker väga samman alla dessa initiativ och pågående arbete till en effektiv och hållbar helhet. Prioritera arbetet med de mest utsatta barnen Utredningsarbetet under våren 2013 har bland annat visat att Eskilstuna kommun inte alltid lever upp till att de mest utsatta barnen, till exempel de flickor och pojkar som är omhändertagna och bor i HVB-hem, har möjlighet att uttrycka sina åsikter och komma till tals i ärenden som rör dem själva. Planer, metoder och modeller finns för att kunna arbeta i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter, men tid och resurser saknas för att i alla lägen kunna följa dem i det praktiska arbetet. Problemet är inte specifikt för Eskilstuna. En hel del forskning finns som visar att barns möjlighet till delaktighet vid placeringar ofta brister. Det finns för övrigt även utredningar som visar att placerade barns rätt till hälso- och sjukvård inte är likvärdig med andra barns, samt att deras måluppfyllelse i skolan är sämre än andra barns. Detta är ytterligare ett argument för att man måste se FN:s konvention om barnets rättigheter som en helhet och att man inte enbart kan lyfta ut och fokusera en särskild artikel. Arbetsmarknad- och familjenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att höja graden av barns delaktighet i ärenden som gäller dem själva. Från 1 januari 2013 har också lagar skärpts som bland annat reglerar hur många gånger per år socialtjänsten måste besöka barn placerade i familjehem och på institution. Arbetsbelastning och personalomsättning gör dock att möjligheterna att nå målen och uppfylla kraven är svåra att nå i praktiken.

Eskilstuna kommun 2013-05-08 6 (10) Kommunledningskontoret menar att Eskilstuna kommun parallellt måste säkerställa att tid och resurser för att arbeta i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter finns i arbetet med de socialt mest utsatta barnen, samtidigt som kommunen går vidare med en allmänt ökad delaktighet för barn och unga. Kommunledningskontoret anser att det inte är försvarbart att prioritera resurser på ett införande av en barnhearing och ett utvecklat arbete med Ungdomsforum om kommunen inte kan säkerställa att de socialt mest utsatta barnen ges möjligheter till dialog och påverkan i ärenden som rör dem själva. Arbetsmarknads- och familjenämnden och Torshälla stads nämnd behöver därför tillföras resurser för att de i arbetet med de socialt mest utsatta baren ska kunna säkerställa att barnet i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, har möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade till, samt kan påverka beslut och ställningstaganden i ärenden som rör dem själva. Utgå från befintliga planer och strategier Den föreslagna handlingsplanen nedan utgår från tidigare gjorda utredningar, beredningar och samverkansdokument inom Eskilstuna kommun. Dessa dokument, som innehåller vägledning i arbetet med att säkra arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommun är: kommunrevisionens granskning av arbetet (2009), beredningen för socialt arbetes första delrapport Hur ser situationen ut för barn och ungdomar? (augusti 2009) och samverkansdokumentet Barn och ungdom samverkan över gränser (2001). Den föreslagna handlingsplanen nedan utgår också från Eskilstuna kommuns mycket aktuella medverkan i det nationella utvecklingsarbetet Samling för social hållbarhet (Gör jämlikt gör skillnad!). Samlingens rekommendationer och förslag till åtgärder utgår från ett rättighetsperspektiv och är anpassade efter de grupper som har störst behov. Barn och unga är högt prioriterade i det arbetet. Under 2013-2014 kommer kommunstyrelsen att revidera nuvarande handlingsplan för folkhälsa utifrån rekommendationer och åtgärder framtagna inom Samlingens arbete. Kommunledningskontorets bedömning är att det i och med ovanstående finns så pass bra skrivningar, strategier och relevanta rekommendationer att det i nuläget inte föreligger något behov av en ny och övergripande strategi för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommun. Däremot kan en översyn av dokumenten behöva göras för att säkra en helhetssyn och att målkonflikter undviks.

Eskilstuna kommun 2013-05-08 7 (10) Handlingsplan för Eskilstuna kommuns arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter, 2013-2015 Att arbeta med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter handlar om politisk vilja, mod, nytänkande och förändring. Ansvaret för att tillämpa konventionen lokalt vilar ytterst på de förtroendevalda, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. För att säkra integreringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommuns verksamheter behöver arbete bedrivas på flera olika nivåer. Det är ett långsiktigt strategiskt arbete. Det gäller att frågan blir levande i de strategiska dokumenten, i mål och styrsystem. Det handlar om ett utvecklat värdegrundsarbete och vårt förhållningssätt till barn och unga (flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män), som brukare av kommunala tjänster/service och som invånare i Eskilstuna kommun. Arbetet är också ett kunskapsområde som kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete då nya barn, tjänstemän och förtroendevalda tillkommer hela tiden. De strategier som väljs ska ha sin grund i forskning och beprövad erfarenhet. För att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska bli framgångsrikt krävs ledningens entydiga stöd och engagemang, samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering, precis som vid allt utvecklingsarbete. I Eskilstuna kommun utgår arbetet med barnrättsperspektivet från FN:s konvention om barnets rättigheter och dess syn på barnet som en självständig individ med egna rättigheter. Barn och unga ska både ses som mer sårbara än vuxna och därmed ha tillgång till särskilt skydd och stöd, samtidigt som vi inom alla verksamheter ser barn och unga som kompetenta och resursstarka individer med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. Kommunledningskontoret föreslår följande insatser och åtgärder under 2013-2015 för att förstärka arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i samtliga förvaltningar och bolag i Eskilstuna kommunkoncern: Strategier och handlingsplaner - Arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i all verksamhet inom Eskilstuna kommun utgår från förslag lämnade i tidigare genomförda utredningar och beredningar. Dokument som innehåller vägledning i arbetet med att stärka arbetet med konventionen i Eskilstuna kommun är: kommunrevisionens granskning av arbetet (2009), beredningen för socialt arbetes första delrapport Hur ser situationen ut för barn och ungdomar? (augusti 2009) och samverkansdokumentet Barn och ungdom samverkan över gränser (2001). - Under 2014 får kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med andra förvaltningar göra en översyn av ovanstående dokument för att säkra en helhetssyn och att målkonflikter undviks. - Under 2013-2014 kommer kommunstyrelsen att revidera nuvarande handlingsplan för folkhälsa utifrån rekommendationer och åtgärder framtagna i det nationella utvecklingsarbetet Samling för social hållbarhet (Gör jämlikt gör skillnad!). Samlingens rekommendationer och förslag till

Eskilstuna kommun 2013-05-08 8 (10) åtgärder utgår från ett rättighetsperspektiv och är anpassade efter de grupper som har störst behov. Barn och unga är högt prioriterade i det arbetet. Det är ett led i arbetet med att implementera ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten inom kommunen. Åtaganden i årsplan 2014 och 2015 - I årsplan 2014 förstärka skrivningarna om vikten av att arbeta med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommuns samtliga verksamheter. - I årsplan 2014 fastställa ett övergripande åtagande till samtliga förvaltningar och bolag att redovisa hur de arbetar för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i sitt ordinarie arbete. - I årsplan 2014 fastställa ett övergripande åtagande till samtliga förvaltningar och bolag att inventera och redovisa sitt kompetensutvecklingsbehov avseende arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i det ordinarie arbetet. - I årsplan 2015 utveckla skrivningar, åtaganden och insatser utifrån hur arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommun under 2014 fortlöper och utvecklas. Kunskapsutveckling - Att kommunledningskontoret får i uppdrag att under 2013 och 2014 utveckla informationen om FN:s konvention om barnets rättigheter och Eskilstuna kommuns arbete med konventionen på eskilstuna.se, samt att utveckla en kunskapsbas på internportalen med metoder och modeller för arbetet med att implementera konventionen i det ordinarie arbetet för olika typer av verksamhet. - Kommunledningskontoret ska, utifrån det kompetensbehov som förvaltningar och bolag redovisar under 2014, ta fram en plan för hur kompetensutvecklingsbehoven ska tillgodoses. Särskilt fokus ska läggas på att kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter förs in i processutvecklingsarbetet. - Kommunen ska fortsätta att regelbundet varje år erbjuda utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter till sina medarbetare genom utbildningskatalogen. Organisering - Att arbetet med att implementera FN:s konvention om barns rättigheter i det ordinarie arbetet i samtliga förvaltningar och bolag organiseras på samma sätt som redan beslutats att organisera arbetet med att integrera jämställdhet och jämlik hälsa i det ordinarie arbetet. Organiseringen av arbetet bygger på Eskilstuna kommuns framgångsrika modell för att integrera hållbar jämställdhet (HÅJ). Det vill säga: lokala processledare för barnrättsperspektivet ska utses inom samtliga förvaltningar och bolag. Dessa ska fungera som chefsstöd med särskild kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter. De lokala processledarna ska samverkan över förvaltnings- och bolagsgränser och deras arbete ska hållas samman av

Eskilstuna kommun 2013-05-08 9 (10) en centralt placerad processledare (strateg) på kommunledningskontoret. De lokala och den centrala processledarna ska dessutom samverka och ingå i ett nätverk tillsammans med de processledare som redan finns och som har särskild kunskap om jämställdhetsintegrering, samt jämställd och jämlik hälsa. - Kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda hur arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter ska få genomslag i processutvecklingsarbetet. - Kommunledningskontoret får i uppdrag att uppdatera checklistan för ärenden, beslut, projekt och planering så att möjligheter skapas för att konsekvenser utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter synliggörs i samtliga beslutsunderlag. Resursförstärkningar - I budgeten för 2014 tillförs särskilda resurser till arbetsmarknads- och familjenämnden och Torshälla stads nämnd för att de i arbetet med de socialt mest utsatta barnen ska kunna säkerställa att barnet har möjlighet att uttrycka sina åsikter i ärenden som rör dem själva. Kostnaderna för omhändertagande av flickor och pojkar har skjutit i höjden under 2012-2013 och denna prioritering av resurser är nödvändig utifrån kommunens ansvar för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter, ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, samt skulle dessutom kunna vara ett led i att få kontroll över nuvarande negativa kostnadsutveckling. - Kommunledningskontoret får en utökning av ramanslaget motsvarande en halvtidstjänst för att utveckla det strategiska arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter i kommunkoncernen. - Medel avsätts i kommunstyrelsens budgetram för arbetet med att genomföra en årlig barnhearing. Finansiering För att säkerställa att de socialt mest utsatta barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på i ärenden som rör dem själva, behöver arbetsmarknadsoch familjenämnden och Torshälla stads nämnd tillföras särskilda resurser i budgeten för 2014. Kostnaderna för omhändertagande av flickor och pojkar har skjutit i höjden under 2012-2013 och denna prioritering av resurser är nödvändig utifrån kommunens ansvar för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter, ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, samt skulle dessutom kunna vara ett led i att få kontroll över nuvarande negativa kostnadsutveckling. De strategiska insatserna som föreslås i handlingsplanen ovan, som skulle förstärka Eskilstuna kommuns arbete med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i det ordinarie arbetet i samtliga förvaltningar och bolag, kräver en resursförstärkning i kommunledningskontorets ram motsvarande en halvtidstjänst för den centrala processledaren (strategen).

Eskilstuna kommun 2013-05-08 10 (10) Utöver det behöver medel avsättas i kommunstyrelsens budget för arbetet med att utveckla och genomföra årliga barnhearings enligt Eskilstunamodell. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter som föreslås ovan i handlingsplanen bygger på befintliga arbetsprocesser och organisation. Det ger förutsättningar för en effektiv organisation och bästa möjliga genomslag för frågan. I arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter tar vi hänsyn till att barn är både flickor och pojkar och att det kan påverka på vilket sätt arbetet med konventionen och den direkta dialogen med barn bör utformas (jämställdhetsperspektivet). I arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter tar vi hänsyn till att barn, precis som vuxna, har olika socioekonomiska förutsättningar, etniskt ursprung, eventuella funktionshinder med mera, vilket kan påverka deras möjligheter till direkt dialog med kommunens verksamheter och hur kommunens arbete med konventionen bör utformas på bästa sätt för att möta detta. Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter har bäring på folkhälso- och jämlikhetsarbetet i kommunen och är en del av arbetet med de mänskliga rättigheterna. Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter är en del i arbetet för att förverkliga Eskilstunas vision. Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska ta hänsyn till de ekologiska hållbarhetsaspekterna.