Lokalkrav för livsmedelsföretag.



Relevanta dokument
Lokalkrav för livsmedelsföretag

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras

Krav på livsmedelslokaler

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Planering och utformning av livsmedelslokal

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar

Krav på livsmedelslokaler

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Säker livsmedelshantering

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet

Sprint. Skolmåltid 2012

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

INFORMATION Februari 2014

Kiruna kommun Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

livsmedels Att starta livsmedelsverksamhet februari 2012

Egenkontroll ger bättre koll

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Kontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag.

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

PROJEKT. Sweden Rock Festival juni 2012 Sölvesborg. Tillsynsprojekt 2012

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL

Säker livsmedelsverksamhet

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING

Allmänna råd och checklista vid planering av en livsmedelsanläggning

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

Upplaga 2,

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Egentillsyn. med haccp

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Rutiner för livsmedelshantering

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Lagstöd till kontrollrapport

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Person-/organisationsnummer Verksamhetens telefonnummer Mobiltelefon. Utdelningsadress (gata, box etc.) Postnummer Ortnamn

Måltidsverksamheten vid Karlbergsskolan Åk 1-3

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring

M Miljöenheten Annika Jeppsson tele Marknadsrapport 2013 Sjöbo marknad ,19

Kök och matsal i skola

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

I detta material läser du mer om hur du går tillväga för att starta din verksamhet och vad som är viktigt att tänka på.

Allmänna råd och checklista vid planering av en livsmedelsanläggning

Till dig som flyttar ut

Till dig som flyttar

Checklista - Internrevision

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Kontrollprojekt Mottagningskök

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Godkända leverantörer

Livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad hösten 1999

Hälsoskyddstillsyn av gymnastikhallar

Information till dig som arbetar med livsmedel

Checklista - Internrevision

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Glassprojekt sommaren 2005

ISDISPENSER FOSTER FID-40 INSTALLATION ANVÄNDNING

PERSONAL GÄSTER. Liten handbok FÖR DIG SOM SERVERAR OCH SÄLJER LIVSMEDEL, FOLKÖL, TOBAK OCH RECEPTFRIA LÄKEMEDEL

KV. KARTAN, LÖTSJÖGÅRDEN, SUNDBYBERG OMBYGGNAD TILL PRODUKTIONSKÖK FÖR LEVERANS, SNITT CIRKA 500 PORTIONER/DAG

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Oiva bedömningsanvisningarna för anmälda livsmedelslokaler

Principbeslut för livsmedelslokaler

ANMÄLAN REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Skyddsrond. Grund- och gymnasieskola

Restauranger våren 2011

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Transkript:

Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1

2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med saker du bör tänka på när du planerar din verksamhet. Var uppmärksam på att det inte är en fullständig beskrivning av allt du bör ta hänsyn till utan en hjälp på vägen. Det grundläggande kravet är att livsmedelslokalen ska vara utformad och inredd så att du kan hålla en bra livsmedelshygien. Det kan vara bra att ta hjälp av arkitekt eller storköksplanerare vid planering av din livsmedelslokal om du inte har kunskapen själv.

Fräscha lokaler Lokalens utformning och inredning ska förhindra att livsmedel förorenas av exempelvis smuts, bakterier eller giftiga material. Ytor ska vara släta, täta och lätta att rengöra och desinfektera. Inredningen bör även vara tålig mot fukt och nötning. Obehandlade trädetaljer är svåra att rengöra och är därför inte passande i en livsmedelslokal. Om du ska måla bör du använda en färg som gör ytan lätt att hålla ren. Bänkar och hyllor ska antingen sluta tätt mot golv och väggar eller vara byggda så att man lätt kommer åt att göra rent under och bakom inredningen Belysningen i lokalen ska vara tillfredsställande och lampor i utrymmen där det finns öppna livsmedel bör vara försedda med kåpa eller splitterskydd. Inga skadedjur Inga skadedjur till exempel möss, råttor eller insekter ska kunna ta sig in i lokalen. Därför är det viktigt att det inte finns några hål eller springor där skadedjur kan ta sig in. Se till att dörrar sluter tätt och att inga djur kan ta sig in via rördragningar eller tilluft och frånluftskanaler. Om fönster eller dörrar hålls öppna bör dessa normalt sett ha insektsnät. Bra flöde Det är viktigt att flödet mellan ren och smutsig hantering är bra i lokalen så att livsmedel inte förorenas av exempelvis smutsig disk eller transport av avfall. Tänk på att flödet ska vara bra genom hela lokalen samt i varje enskilt utrymme. Exempelvis bör smutsig disk inte transporteras genom beredningsutrymme och oförpackade livsmedel bör inte transporteras genom diskutrymmet. Omklädningsutrymmet bör vara placerat så att du kan byta till arbetskläder innan du kommer in i köket. Bra ventilation Det är viktigt att det finns en god ventilation som är anpassad till den verksamhet som bedrivs i lokalen. Luftflöde från förorenat område till rent område ska undvikas. Varma enheter exempelvis spis, ugn och kokgryta bör förses med imkåpa som är ansluten till en bra frånluftskanal. Detta för att det inte ska uppstå problem med fukt, mögelangrepp eller matos. Som förorenat område räknas t.ex. toalett, städutrymme och renseri. Som rent utrymme räknas t.ex. beredningsbänkar. Bra frånluft krävs även i degrum och är extra viktigt om anläggningen även serverar mat till personer med glutenintolerans. 3

4 Beredningsutrymme Olika arbetsmoment kan kräva olika arbetsutrymmen för att förhindra att mat förorenas av exempelvis olika bakteriefloror eller allergener. Förutom beredningsytor behövs även tillräckligt med avställningsytor i köket. Om beredning eller hantering av livsmedel sker i anslutning till kund ska skydd finnas som förhindrar att livsmedel förorenas av kunden. Olika typer av beredning kan separeras från varandra på två olika sätt. Det ena är att beredningarna sker vid olika tillfällen med noggrann rengöring däremellan. Det andra är att beredningarna sker i olika utrymmen; genom separata arbetsbänkar eller i skilda rum. Tänk igenom hur du ska separera beredning av t ex följande: K Kött, fisk och fågel K Grönsaker K Kallskänk (exempelvis smörgåsberedning) K Degberedning K Hantering av jordiga produkter som potatis och rotfrukter K Styckning av kött K Urtagning, rensning och fjällning av fisk K Urtagning av hel fågel Handtvätt Det behöver finnas tillräckligt många tvättställ med varmt och kallt vatten i närheten till platser där oförpackade livsmedel hanteras. Tänk på att det oftast krävs möjlighet till handtvätt även vid diskutrymme och serveringsdisk. Vid tvättställen ska det finnas flytande tvål och engångshanddukar (eller annan engångs-lösning). Storleken på handtvättställ ska vara tillräcklig för att den som tvättar händerna ska kunna tvätta sig upp till armbågarna utan problem. Disk I verksamheter där mycket disk hanteras till exempel i en restaurang bör diskning ske i ett separat diskrum. Detta för att förhindra att livsmedel förorenas av stänk eller smutsiga luftpartiklar. Tänk på att det ska finnas plats för att separera ren och smutsig disk. Diskmaskin med huv bör vara försedd med ventilationskåpa för att förhindra mögeltillväxt och problem med fuktskador. Oftast krävs golvbrunnar i diskutrymmet för att underlätta rengöringen.

Personaltoalett I de allra flesta livsmedelsverksamheter krävs att det finns minst en personaltoalett som endast får användas av personal som arbetar med livsmedel. Detta för att minska risken för att smittsamma sjukdomar sprids. Toaletten ska inte vara direkt ansluten till utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras, i sådana fall krävs ett förrum. På toaletten ska det finnas möjlighet till handtvätt (med flytande tvål och papper). Tänk på att alltid hålla toalettdörren stängd. Omklädningsutrymme I omklädningsutrymmet ska det bland annat finnas plats för separat förvaring av arbetskläder och privata kläder. Det får inte finnas någon risk för att arbetskläder kontamineras av smuts, bakterier, virus eller liknande från hemmet. 5 Omklädningsrummet bör vara placerat så att du kan byta till arbetskläder innan du kommer in i köket.

Kyl- och frysutrusning Det ska finnas tillräckligt med kyl- och frysutrymmen så att livsmedel kan förvaras vid rätt temperatur. Vid behov ska det också finnas utrustning för nedkylning, infrysning och upptining. Tänk på att olika råvaror kan kräva olika förvaringstemperaturer och därmed också olika utrymmen. Det är också viktigt att förvara livsmedel separerade så att maten inte förorenas av exempelvis olika bakteriefloror. Följande livsmedel är exempel på sånt som ska förvaras separerat: 6 K Ätfärdiga livsmedel, exempelvis mejeriprodukter, beredda livsmedel. K Oförpackade animaliska råvaror, exempelvis kött, fisk och fågel. K ordiga produkter, exempelvis otvättad potatis och rotfrukter. Varumottagning Vid utrymmet för varumottagning ska du tänka på var avemballering och uppackning av varor ska ske. Varor bör inte tas in direkt i beredningsutrymmen eftersom ytteremballaget kan vara smutsigt. Det är heller inte lämpligt att varorna ställs direkt på golvet när de ska avemballeras och packas upp.

Förråd och lager Det ska finnas tillräckligt med förråds- och lagerutrymme för den verksamhet som bedrivs i lokalen, till exempel för förvaring av torrvaror, konserver, förpackningsmaterial, papper med mera. I butiker ska hanteringen av pantflaskor skiljas från förvaring av livsmedel. Tänk på att förvara kemisktekniska varor som rengöringsmedel på ett sätt som minimerar risken för att det t.ex. skulle kunna droppa på livsmedel. Vatten och avlopp Det ska finnas tillgång till vatten av dricksvattenkvalité i en livsmedelsverksamhet. Det bör finnas golvbrunnar i beredningslokaler för att underlätta rengöring. Golvbrunnarna skall vara försedda med vattenlås och galler. Tänk på att det ofta finns utrustning för vatten som kräver särskild rengöring.. Det kan t.ex. vara kransilar, ismaskin och slangar. Kommer vattnet från en enskild brunn behöver du kontakta Miljöenheten för att få mer information angående detta. Städutrymme I städutrymmet ska det finnas plats för förvaring av städredskap och rengöringsmedel. Städredskap ska förvaras så att de snabbt torkar (oftast hängande). I de flesta fall krävs utslagsvask med tappkran med varmt och kallt vatten. Undantag kan göras beroende på städmetod. Tänk på att separera utrustning som normalt används i olika delar av lokalen, till exempel beredningsrum, toalett och serveringsdel. Kundutrymme/försäljningslokal Om oförpackade livsmedel exponeras för kund skall ändamålsenligt produktskydd finnas så att livsmedlen inte förorenas. Avfallsutrymme Livsmedelsavfall ska förvaras i behållare och i utrymme som är skadedjurssäkra och lätta att rengöra. Kärlen ska tömmas så ofta att det inte blir problem med lukt eller skadedjur. Ibland kan det vara nödvändigt med kylt soprum. Mer information hittar du här K Kommunens hemsida www.nykoping.se/livsmedel K Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Har du frågor är du också välkommen att höra av dig till oss på kontorstid tel 0155-24 89 70. 7

Nyköping ligger vid kusten en timme söder om Stockholm. Närheten till havet, lokal prägel och Europas storstäder inom räckhåll ger dig möjligheter att andas och växa. Producerad av Samhällsbyggnad och Kommunikationsavdelningen juli 2010. Foto Fredrik E Laaksonen. Tryck Dahlströms. 130 gr AV.