2007-07-10 Dnr 2006/955 2007:11 Effektmätning 2004 - en uppföljning
2
Uppdraget har utförts och rapporten har utarbetats inom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) av Maria Hansson, uppdragsledare, Inger Fernholm, Marcus Pettersson, Jenny Oretun (t.o.m den 1 oktober 2006) och Magnus Johansson (fr.o.m den 2 januari 2007). IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3
4
Innehåll Uppdraget... 7 Bakgrund... 7 Mål och syfte... 8 Genomförande och avgränsning... 8 Slutsatser... 9 Analys... 9 Sjukpenning/föräldrapenning och arbetslöshetsersättning... 10 Pension och arbetslöshetsersättning... 10 Problemområden... 11 5
6
Uppdraget Bakgrund En ömsesidig uppgiftsskyldighet infördes under november 2001 mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Informationsutbytet förväntades ge en mer effektiv ärendehantering och förbättrad service för den enskilde. Förberedelserna för införandet gjordes inom ramen för Kontrollrutinprojektet. Projektets slutrapport lämnades i november 2002 1. En samverkansgrupp bestående av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Försäkringskassan, CSN och Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) bildades 2003 och har fortsatt arbetet med att utveckla och genomföra informationsutbytet. Sedan 2004 följer IAF arbetet i gruppen. Idag sker ett elektroniskt informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN av vissa uppgifter som behövs som underlag vid prövningen av en persons rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, vissa socialförsäkringar och från studiestödssystemet. Utbyte av uppgifter sker också i syfte att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Det elektroniska informationsutbytet har varit i drift sedan januari 2004. Vecka 20, 2003 och 2004, genomfördes en samkörning av utbetalningar gjorda från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna (effektmätning). Syftet var att jämföra resultaten mellan åren och ta reda på vilka effekter informationsutbytet haft. Det kunde konstateras att så länge informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN inte är fullt utbyggt så fyller effektmätningarna en viktig kontrollfunktion. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 gav regeringen IAF i uppdrag att, med utgångspunkt i följande punkter, göra en bedömning av: - I vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kan undvikas och en beloppsmässig beräkning av dessa. 1 AMS dnr F-97-1152-60, Finansdepartementets dnr Fi 96/3840. 7
- Vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda. - I vilken utsträckning andelen ärenden med återkrav till följd av dubbel utbetalning från arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna eller CSN minskat (jämförelsen avsåg effektmätningarna 2003 och 2004). - Uppnådda effektivitetsvinster för administrationen. IAF:s uppdrag har redovisats i rapporten Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan, daterad den 30 juni 2005. I uppdraget ingick inte någon kontroll av arbetslöshetskassornas utredningar och beslut i enskilda ärenden utan syftet var att göra en bedömning av förväntade effektivitetsvinster och hur arbetet hos arbetslöshetskassorna påverkats till följd av informationsutbytet. IAF har därför valt att inom ramen för detta egeninitierade uppdrag granska handläggningen av dessa enskilda ärenden. Samkörningarna har redovisats till regeringen i IAF:s rapporter den 1 november 2004 2 och den 31 mars 2005 3. Mål och syfte Uppdragets mål har varit att säkerställa att arbetslöshetskassorna har utrett och beslutat korrekt i ärenden som påträffades vid den samkörning som genomfördes mellan arbetslöshetskassorna, försäkringskassorna och CSN avseende vecka 20 år 2004. Syftet har varit att undersöka ifall arbetslöshetskassorna har följt upp den information som de fått tillgång till genom informationsutbytet för att förhindra felaktiga utbetalningar. Genomförande och avgränsning Inledningsvis har uppdraget utgått från det material som IAF fått från den samkörning som gjordes under vecka 20 år 2004. Materialet innehåller information om ärenden där ersättning utgått från två utbetalare för samma vecka. Urvalet av arbetslöshetskassorna har baserats på hur många procent av kassornas ärenden som resulterat i beslut om återkrav i förhållande till antal träffar vid sam- 2 Dnr IAF 2004/5104 3 Dnr IAF 2005/633 8
körningen. Arbetslöshetskassor med låg procentsats och med minst fem träffar har därefter valts ut, sammanlagt sju stycken: Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Elektrikernas arbetslöshetskassa Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa Målarnas arbetslöshetskassa Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa Skogs- och Träfackets arbetslöshetskassa Antalet ärenden har begränsats till 20 stycken per arbetslöshetskassa. IAF har valt att granska de ärenden där utbetalningar skett från både arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan, eftersom det i IAF:s rapport av den 30 juni 2005 konstaterades att det sker fler felaktiga utbetalningar mellan arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan än mellan arbetslöshetskassorna och CSN. Uppdraget har begränsats till att omfatta arbetslöshetskassornas utredningar avseende vecka 20 år 2004, d.v.s. enkom den tidsperiod som ingått i effektmätningen. De utvalda ärendena inbegriper sådana där arbetslöshetsersättning har återkrävts såväl sådana där arbetslöshetskassorna funnit att ingen arbetslöshetsersättning utgått felaktigt. Granskningen av ärendena har skett vid arbetslöshetskassorna. En bedömning har därefter skett huruvida arbetslöshetskassornas utredningar varit tillräckliga och om korrekta beslut har fattats. Slutsatser Analys IAF kan konstatera att i de fall som inte resulterat i beslut om återbetalning så är dokumentationen av arbetslöshetskassornas utredningar i allmänhet bristfällig. Det framgår i regel inte av ärendena om och vilka kontakter arbetslöshetskassorna haft med Försäkringskassan. Generellt kan konstateras att underlaget i de ärenden som inte lett till något beslut om återkrav är så bristfälligt att IAF inte vid granskningen kunnat fastställa huruvida arbetslöshetskassornas bedömningar varit korrekta eller inte. En vanligt förekommande kombination i detta sammanhang är när föräldrapenning, s.k. garantidagar, utbetalats från Försäkringskassan jämsides med arbetslöshetsersätt- 9
ning. Arbetslöshetskassorna har endast i ett fåtal fall dokumenterat att kontakt med Försäkringskassan skett för att utreda för vilka dagar som den sökande fått föräldrapenning. Arbetslöshetskassorna tycks ha utgått från att föräldrapenning i form av garantidagar tagits ut lördagar och söndagar och därmed inte påverkar rätten till arbetslöshetsersättning under samma vecka. Då dokumentationen kring detta är så bristfällig har inte IAF kunnat avgöra huruvida arbetslöshetskassornas beslut är korrekta eller inte. Vissa arbetslöshetskassor har emellertid uppgett att de varit i kontakt med Försäkringskassan i den svarsmall som arbetslöshetskassorna skickat till SO med anledning av effektmätningen men inte nämnt detta vare sig i notering eller i beslut i det enskilda ärendet, vilket är en brist. Sjukpenning/föräldrapenning och arbetslöshetsersättning Arbetslöshetskassorna har som utgångspunkt i dessa ärenden gjort en sökning i den s.k. kontrollrutinen i OAS. En jämförelse har därefter skett med den sökandes kassakort för samma tid. Vissa arbetslöshetskassor har varit i kontakt med Försäkringskassan kring utbetalningarna och dokumenterat erhållen information, medan det i de flesta fall inte framgår om någon kontakt skett. Dokumentationen är i de flesta fall så pass bristfällig att IAF inte kunnat avgöra huruvida arbetslöshetskassornas beslut om återkrav är korrekta eller inte. I de fåtal fall där fullständig dokumentation finns har IAF i stort sett inte påträffat några fel. Pension och arbetslöshetsersättning I de fall där sökanden beviljats pension helt eller delvis åligger det arbetslöshetskassorna att utreda från vilket datum denna beviljats och om samordning med arbetslöshetsersättning ska göras. I dessa fall har vissa arbetslöshetskassor uppgett att de varit i kontakt med Försäkringskassan, men dokumentation saknas av vilka uppgifter som de tagit del av i det sammanhanget. Arbetslöshetskassorna har inte heller begärt in underlag från den sökande som styrker från vilket datum pension beviljats, vilket får anses som ett grundläggande krav vid utredningen i sådana ärenden. I de fall där den sökande uppgett att han eller hon återkallat sitt förtida uttag av pension har arbetslöshetskassorna inte begärt att sökanden ska styrka detta. Dokumentationen är även här så bristfällig att IAF inte kunnat avgöra huruvida besluten gällande pension är korrekta eller inte. 10
Av de granskade ärendena är det bara ett fåtal som omprövats och/eller där sökande frånkänts arbetslöshetsersättning eller uteslutits som medlemmar ur arbetslöshetskassan. Detta förklarar i viss mån varför det enbart i ett fåtal ärenden skett en polisanmälan. Problemområden Som IAF konstaterat ovan är arbetslöshetskassornas dokumentation av utredningarna i ärendena genomgående så bristfällig att det inte går att fastställa huruvida besluten är korrekta eller inte. Arbetslöshetskassorna får anses vara skyldiga att göra fullständiga utredningar och föra tjänsteanteckningar över uppgifter som tillförs av vikt för ärendets utgång 4. En del av de granskade arbetslöshetskassorna har uppgett att de förvisso kontaktat Försäkringskassan i ärendena, men så länge det inte finns någon tjänsteanteckning eller notering om detta finns det inte något som visar att ärendena blivit fullständigt utredda. Vad gäller formuleringarna i arbetslöshetskassornas beslutsbrev så kan konstateras att dessa skiljer sig åt kassorna emellan. En arbetslöshetskassa har exempelvis nämnt enbart 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i sina återkravsbeslut men utelämnar själva skälet till varför den sökande bedömts vara återbetalningsskyldig. En annan arbetslöshetskassa hänvisar till tidigare korrespondens och utelämnar egentlig motivering i sina beslut. Detta får ses som allvarligt eftersom avsaknad av motivering riskerar att försvåra en sökandes rätt att tillvarata sina rättigheter vid en eventuell begäran om omprövning. 4 Beträffande bristande utredningar se IAF:s rapport Beslut om arbetslöshetsersättning, daterad den 12 april 2006 s. 16 ff. 11