Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Årsredovisning 2005

Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Foto: Ester Sorri, David Lundberg, Hans Öhlander, Johan Glase, Eva-Lisa Lennstrand, Ola Högberg Tryck: Sandvikens Tryckeri, 2006 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Innehåll 2005 i sammanfattning Generaldirektörens förord...3 Verksamhet och organisation...6 Ekobrottsmyndighetens ansvar för ekobrottsbekämpningen...6 Organisation...12 Resultatredovisning... 14 Strategisk ledning och samordning...14 Brottsförebyggande arbete...29 Brottsutredning och lagföring...35 Personalredovisning... 45 Tabellredovisning... 52 Finansiell redovisning... 56 Resultaträkning...57 Balansräkning...58 Anslagsredovisning 2005...59 Finansieringsanalys...59 Tilläggsupplysningar och noter...60 Sammanställning över väsentliga uppgifter...64

2005 i sammanfattning Generaldirektörens förord 2005 ett framgångsrikt år för ekobrottsbekämpningen År 2005 har Ekobrottsmyndigheten infört en ny organisation för en strategisk och långsiktig ekobrottsbekämpning. Ledningen och styrningen av verksamheten har stärkts och nya arbetssätt har införts med rättslikhet, rättssäkerhet och rättslig kvalitet i fokus. Verksamheten under 2005 har genomsyrats av en vilja hos alla medarbetare att åstadkomma goda resultat i det brottsförebyggande arbetet och i brottsutredningarna, inom ramen för mängdärendehanteringen och handläggningen av projektärenden. Den allvarliga och systemhotande ekonomiska brottsligheten har angripits på ett systematiskt sätt samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten har handlagts snabbt och rättssäkert. Ekobrottsmyndighetens verksamhet under 2005 har inneburit ett viktigt steg mot en proaktiv och långsiktig ekobrottsbekämpning som innebär att Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Mycket goda verksamhetsreslutat De verksamhetsresultat som jag kan presentera i denna årsredovisning är mycket goda och har mött medborgarnas krav på en hög lagföring med kortare genomströmningstider. Avsevärda resultatförbättringar har skett såväl när det gäller antalet avgjorda ärenden som när det gäller genomströmningstiderna. Några exempel på årets resultat: Antalet avslutade ärenden ökade med 34 procent till 5 027. Resurser styrdes över till bekämpning av allvarlig ekonomisk brottslighet. Antalet avslutade ärenden om grov ekonomisk brottslighet ökade med 18 procent till 2 056. Antalet lagförda ärenden inom denna kategori ökade med 22 procent. Ärenden om mindre allvarlig ekonomisk brottslighet utreddes snabbt och rättssäkert och resurseffektivt. Antalet avslutade ärenden om mindre allvarlig ekonomisk brottslighet ökade med 47 procent till 2 972. Antalet lagförda ärenden i denna kategori ökade med 36 procent till 777. Antalet lagförda personer ökade med 27 procent till 1 626. Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsmisstanke till beslut i åtalsfrågan minskade med 51 dagar, från 491 dagar till 440. Det motsvarar en minskning med 10 procent. Den genomsnittliga tiden från inkommet förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan minskade med 50 procent, från 127 till 64 dagar. 3

Produktiviteten höjdes betydligt. Antalet avslutade ärenden per medarbetare ökade med 48 procent. Ekobrottsmyndighetens utredningsbalanser minskade med 21 procent. Minskningen av myndighetens utredningsbalanser innebar att ett stort antal äldre ärenden avslutades under året utan att åtal kunde väckas. Det har påverkat lagföringsandelen som ligger på samma nivå som 2004. Minskningen av antalet äldre ärenden i balans har också lett till att den mer rationella ärendehanteringen ännu inte fått fullt genomslag i form av ännu kortare genomströmningstider. Mycket goda arbetsinsatser De goda verksamhetsresultaten 2005 är en följd av ett målinriktat utvecklingsarbete och en målmedveten brottsbekämpning i hela myndigheten. En omvärlds- och hotbildsanalys har tagits fram som grund för den strategiska ledningen av verksamheten. Den nya organisationen för ledning och styrning av verksamheten har införts samtidigt som medarbetarna i myndigheten på ett engagerat sätt har deltagit i utvecklingen av nya arbetsmetoder. Omorganisationen och nya arbetssätt har inte medfört minskad produktivietet, utan tvärtom lett till resultatförbättringar på alla väsentliga områden inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Alla medarbetare i myndigheten: åklagare, ekopoliser, ekorevisorer och ekosekreterare och andra kan känna sig mycket stolta över det arbete som har utförts under året. Det goda resultaten beror i första hand på insatserna från kvalificerade, lojala och engagerade medarbetare med en hög ambition att flytta fram Ekobrottsmyndighetens positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Under 2005 var det ekonomiska utgångsläget osäkert samtidigt som den nya organisationen med en mer rationell administration och de nya ärenderutinerna medförde att ett antal medarbetare i myndigheten fick sägas upp på grund av arbetsbrist. I samband med uppsägningarna visade myndighetens medarbetare prov på stor professionalitet genom att visa sin medkänsla för de arbetskamrater som blev uppsagda och samtidigt solidariskt arbeta med sikte på att nå målen för verksamhetsåret 2005. Det innebär att Ekobrottsmyndigheten nu kan möta utmaningarna under 2006 med en förhållandevis stark ekonomi, med rationella arbetsmetoder och med hög kvalitet i brottsbekämpningen. Enhetlig, rättssäker och snabb lagföring av mindre allvarlig ekonomisk brottslighet En enhetlig, rättssäker och snabb lagföring har införts för den mindre allvarliga ekonomiska brottsligheten. Skickliga åklagare skapar enhetlighet i handläggningen och arbetar intensivt med kvalitetsförbättringar av verksamheten. En rationell organisation med ekosekreterare och ekorevisorer, som bereder ärendena inför de utredningsåtgärder som ekopoliser och skattebrottsutredare utför, gör att förundersökningarna har kunnat slutföras ännu snabbare än de 90 dagar som myndigheten har satt upp som mål för den genomsnittliga genomströmningstiden. Lagföringen har varit hög och jag har goda förhoppningar om att den skall öka ytterligare. Enligt min bedömning har mängdbrottsreformen hittills varit mycket lyckad. Fortsatt fokusering på den grova och organiserade ekobrottsligheten Under 2005 har mer resurser styrts över till bekämpning av den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten. Omvärlds- och hotbildsanalysen beskriver sambandet mellan den grova ekonomiska brottsligheten och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet. Kriminalunderrättelstjänsten har under året utvecklat sin verksamhet till ett effektivt operativt stöd till åklagarkamrarna i deras bekämpning av den grövsta brottsligheten. Kriminalunderrättelsetjänsten och de polisoperativa enheterna har fördjupat sin samverkan med Polisen. Det har lett till att Ekobrottsmyndigheten har blivit allt mer effektiv i sin bekämpning av grov och organiserad ekonomisk brottslighet och dessutom kunnat lämna operativt stöd till andra myndigheters bekämpning. Under året har ett brett utvecklingsarbete inletts som syftar till metodstöd i olika avseenden för bekämpningen av den allvarligare brottsligheten. Inom ramen för utvecklingen av projektärendehanteringen har arbetet med projektplaner påbörjats. Det arbetet kommer att följas av en rad olika utvecklingsprojekt som gäller alternativa utredningsmetoder, förhörsmetodik och annat. Det är en process som kräver grundlig bearbetning med ett brett engagemang från medarbetarna i myndigheten. Jag räknar med att nya metodstöd kommer att införas successivt under 2006. Nationell och internationell samverkan Under 2005 har samverkan och samarbetet med andra myndigheter utvecklats på ett positivt sätt. Inom rättsväsendet har samverkan med Åklagarmyndigheten stärkts på olika områden och Ekobrottsmyndigheten har numera ett nationellt ansvar för utvecklingen av ekobrottsbekämpningen. Även samverkan med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har utvecklats under året, särskilt inom området kriminalunderrättelsetjänst. Samverkan med myndigheter, näringslivet och arbetslivets organisationer har utvecklats och det brottsförebyg- 4

gande samarbetet har lett till ett antal väl genomförda brottsförebyggande projekt. Det internationella samarbetet med övriga nordiska länder och inom ramen för EU har fortsatt under året. Inriktningen mot bekämpning av den allvarliga ekonomiska brottsligheten har inneburit samarbete med andra länder både i det brottsförebyggande arbetet och inom ramen för operativt samarbete. Slutord År 2005 har varit ett mycket framgångsrikt år för Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har uppnått de bästa verksamhetsresultaten någonsin. Det har samtidigt varit ett arbetsamt år. Många av medarbetarna har utfört arbetsprestationer långt utöver vad som normalt kan krävas. Med grunden för en framgångsrik ekobrottsbekämpning lagd kan vi 2006 fortsätta med att utveckla personalpolitiken på olika områden. Medarbetarna skall få möjlighet att genom utbildningar och andra kompetenshöjande åtgärder utvecklas i sina respektive yrkesroller på ett sätt som stimulerar till goda resultat och god personlig utveckling. Lönepolitiken skall fortsätta att utvecklas så att goda prestationer kan belönas. Utvecklingen av arbetsmiljöarbetet skall fortsätta. Med mycket goda resultat 2005 och en god personalpolitik tar vi nu ytterligare steg mot att uppnå visionen för Ekobrottsmyndigheten och mot att stärka myndighetens position i samhället som specialistmyndigheten mot ekobrott. Stockholm i februari 2006 Gudrun Antemar 5

Verksamhet och organisation Ekobrottsmyndighetens ansvar för ekobrottsbekämpningen Regeringens mål för Ekobrottsmyndighetens verksamhet Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och verkställighet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet faller inom två verksamhetsområden. De mål regeringen angett för verksamhetsområdena för 2005 är följande: Verksamhetsområde Brottsförebyggande arbete Mål: Brott skall förebyggas. Verksamhetsområde Utredning och lagföring Mål: Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring. Verksamheten är uppdelad på verksamhetsgrenar: Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning Utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och har till uppgift att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet skall skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet och minska brottslighetens skadeverkningar. En långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om vilka som begår ekonomisk brottslighet. Därför är det en viktig uppgift för Ekobrottsmyndigheten att följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och på grundval av denna kunskap utveckla arbetsmetoder som utvecklar ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och effektiva brottsutredningar med sikte på väl underbyggda åtal i domstol. Ekobrottsmyndigheten har också en central roll i samordningen av samhällets kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Det innebär att myndigheten lämnar information till andra myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer samt till allmänheten om ekobrottsligheten och om metoder för brottsbekämpningen. I detta sammanhang tar Ekobrottsmyndigheten initiativ till gemensamma aktioner mot ekobrott där både andra myndigheter och företrädare för näringslivet och arbetslivets organisationer deltar. Eko- 6

brottsmyndigheten medverkar också aktivt i olika stadier av lagstiftningsarbete inom skilda områden, bl.a. genom att som remissinstans eller expertorgan lämna synpunkter ur ett brottsförebyggande perspektiv. Ekobrottsmyndigheten har ansvar för ekobrottsbekämpningen i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län. I övriga län samordnar Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten verksamheten som rör bekämpning av ekonomisk brottslighet. Brottstyper inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför både enklare mål där påföljden ofta stannar vid böter, villkorlig dom eller samhällstjänst och mål om grov och allvarlig och ofta internationell brottslighet där påföljderna blir långa fängelsestraff. Den brottslighet som Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför omfattar i första hand följande brottstyper: Brott mot 11 kap. brottsbalken Brott mot skattebrottslagen Brott mot aktiebolagslagen Brott mot lagen om straff för marknadsmissbruk Brott som rör EU:s finansiella intressen den misstänkte använder oriktiga uppgifter i sin bokföring eller underlåter att bokföra affärshändelser. Brotten anmäls oftast av konkursförvaltare. I genomsnitt anmäls brottslighet i 25 procent av alla konkurser. Närmare 30 procent av alla brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten under 2005 kom från konkursförvaltare. Skattebrott Skattebrott innebär att någon avsiktligt lämnar oriktiga uppgifter till en myndighet eller låter bli att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift och detta innebär fara för att för lite skatt betalas. Brotten upptäcks vanligtvis i samband med Skatteverkets revisioner. Cirka 37 procent av brottsutredningarna vid Ekobrottsmyndigheten gäller olika former av skattebrott. Brott mot aktiebolagslagen Brott mot aktiebolagslagen gäller ofta det s.k. låneförbudet. Det innebär att någon använder bolagets aktiekapital för eget bruk eller för något annat ändamål än det avsedda. Brotten upptäcks och anmäls oftast av konkursförvaltare. Brott mot lagen om straff för marknadsmissbruk Marknadsmissbruk innefattar förfaranden där någon som har information om finansiella instrument, t.ex. aktier, som inte är känd eller offentliggjord, använder denna information för handel med dessa aktier och på så sätt utnyttjar informationen för att göra en vinst. Händelser där det finns misstanke om marknadsmissbruk anmäls till Ekobrottsmyndigheten. De flesta anmälningarna av den här typen kommer från Stockholmsbörsen eller Finansinspektionens övervakande verksamhet. Under 2005 inkom 42 anmälningar avseende marknadsmissbruk till Ekobrottsmyndigheten jämfört med 20 ärenden 2004 och 29 ärenden 2003. Diagrammet visar fördelningen mellan de vanligaste brottstyperna som handläggs vid Ekobrottsmyndigheten. Brott mot 11 kap. brottsbalken borgenärsbrott i konkurser Brott mot 11 kap. brottsbalken avser brott mot borgenärer m.m. Brottsligheten är ofta relaterad till konkurser och kan t.ex. innefatta att den misstänkte begår brott som innebär ekonomisk skada för borgenärerna. Den vanligaste typen av konkursrelaterade brott är oredlighet mot borgenär, dvs. att någon som inte kan betala sina skulder gör sig av med tillgångarna på ett sätt som är skadligt för den som har en fordran. En annan vanlig brottstyp är bokföringsbrott, dvs. att 7

EU-bedrägerier För ärenden som rör omfattande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-relaterade medel i Sverige har Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar. Sverige har tilldelats totalt 21 miljarder kronor i EU-stöd under åren 2000 2006. Pengarna hämtas bl.a. från EU:s strukturfonder och fonder som bl.a. syftar till att stödja lantbrukare och eftersatta områden. Om stöd uppbärs utan att det finns lagliga förutsättningar för det kan det bli fråga om en brottsutredning avseende bedrägeri. De som upptäcker och anmäler misstankar om EU-bedrägerier är bl.a. länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriverket eller EU-kommissionen. Antalet anmälningar om misstänkta EU-bedrägerier är antalsmässigt få men ökar för varje år. Annan brottslighet All brottslighet som kan uppfattas som ekonomisk brottslighet faller inte primärt inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Exempel på sådan brottslighet är bedrägeri, förskingring, trolöshet mot huvudman, penninghäleri och mutbrott. Sådana brott kan dock i vissa fall handläggas vid Ekobrottsmyndigheten. Det kan ske i ärenden som ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt och liknande. Ekobrottsmyndigheten kan också överta ärenden som rör kvalificerad ekonomisk brottslighet och har nationell utbredning eller internationell anknytning eller som är av principiell natur eller av stor omfattning. Från brottsanmälan till dom hur en brottsutredning går till Anmälan kommer in Under 2005 kom 4 130 anmälningar om misstänkta ekobrott in till Ekobrottsmyndigheten. Flest anmälningar kom från Skatteverket och från advokater som förvaltar konkurser. Anmälningar kom också från Finansinspektionen, Finanspolisen, Tullverket, revisorer, myndigheter som administrerar EU-bidrag och allmänheten. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet, spaningsverksamhet och internationella kontakter ledde också till att brott anmäldes. Förundersökningar Alla anmälningar om misstänkt ekobrottslighet som kommer in till Ekobrottsmyndigheten prövas av en åklagare. Om det finns anledning anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats beslutar åklagaren att förundersökning skall inledas. Under förundersökningen skall det utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet, om det finns tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal mot den misstänkte och målet beredas så att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen i domstol. Under förundersökningen får förhör hållas med var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Under vissa förutsättningar kan en person tvångsvis hämtas eller tas med till förhör, och det finns också en skyldighet för den enskilde att stanna kvar hos polisen för förhör. I många fall kan olika straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. häktning, beslag, husrannsakan och kroppsvisitation, komma till användning. När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet skall han underrättas om misstanken i samband med förhör och upplysas om sin rätt att anlita försvarare. Förundersökningen dokumenteras i ett protokoll som lämnas till den misstänkte som ges tillfälle att ha synpunkter och begära eventuella kompletteringar. Beslut i åtalsfrågan När förundersökningen är slutförd är den ett underlag för åklagarens beslut i åtalsfrågan och förberedelserna inför rättegången. När åklagaren beslutar om åtal lämnar han in en stämningsansökan till tingsrätten. I stämningsansökan finns åklagarens yrkanden om vilka brott den åtalade bör dömas för och om den bevisning som åklagaren åberopar. Domstolsprövningen Vid huvudförhandlingen i domstol redovisar åklagaren åtalet och lägger fram sin bevisning. Den åtalade har vanligtvis en offentlig försvarare som för hans talan och lägger fram försvarets syn på åtalet och den bevisning som den åtalade vill åberopa. Huvudförhandlingen avslutas med att åklaga- Brott begås Förundersökning inleds Beslut om åtal Påföljd Brott upptäcks/anmäls Förundersökning avslutas Dom/överklagande 8

ren och den åtalade ges tillfälle att plädera, dvs. att genom en rättslig argumentering sammanfatta vardera partens syn på åtalet, bevisningen och påföljden. Efter huvudförhandlingen meddelar domstolen en dom där domstolen tar ställning till skuldfrågan och påföljdsfrågan. Om någon part vill överklaga domen skall detta göras inom tre veckor från domens datum. I vissa fall kan en åklagare utfärda strafföreläggande som innefattar bötesstraff eller villkorlig dom eller dessa påföljder i förening. För att strafföreläggandet skall vinna laga kraft krävs att den misstänkte godkänner föreläggandet. Förundersökningar tar olika lång tid Den 1 juli 2005 införde Ekobrottsmyndigheten nya rutiner för förundersökningar. Ärenden som gäller brottslighet som är vanligt förekommande och som lämpar sig för standardiserade utredningssätt, s.k. mängdärenden, handläggs med sikte på en snabb, hög och rättssäker lagföring. Mängdärendena utgör ca hälften av de drygt 4 000 ärenden som årligen kommer in till Ekobrottsmyndigheten. I mängdärendena arbetar åklagare tillsammans med ekorevisorer och ekosekreterare samt med utredningsstöd från åklagarkamrarna och från Skatteverkets skattebrottsenheter. Målsättningen är att handläggningen av mängdmålsärenden skall ta högst 90 dagar i genomsnitt. Ärenden som inte kan handläggas inom ramen för mängdärendehanteringen handläggs som projektärenden. Det innebär att förundersökningen utförs inom ramen för ett projekt. För varje projektärende upprättas en projektplan där åklagarens beslut om förundersökning, om förundersökningsåtgärder och om vilka utredningsresurser som behövs dokumenteras. I projektärendena arbetar ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och ekosekreterare tillsammans med personal från, t.ex. Skatteverket och Rikskriminalpolisen. Förundersökningarna genomförs i arbetsgrupper som sätts samman beroende på hur stora och komplicerade utredningarna är. Förundersökningarna leds av åklagaren. Poliser, ekorevisorer och ekosekreterare utför de utredningsåtgärder som åklagaren har beslutat, t.ex. förhör med misstänkta personer och vittnen, och söker efter skriftligt material som kan vara bevis om det misstänkta brottet. Vid behov genomför poliserna frihetsberövanden och husrannsakningar som åklagaren har beslutat om. Målet är att handläggningen av projektärenden skall ta högst 365 dagar i genomsnitt. Indelningen i mängd- och projektärenden skapar förutsättningar för en mer enhetlig rättstillämpning samtidigt som utredningsverksamheten blir resurseffektiv med sikte på koncentrerade förhandlingar i domstol. Alla anmälningar leder inte till förundersökning eller åtal Alla anmälningar leder inte till åtal. Det kanske redan inledningsvis kan konstateras att den anmälda företeelsen inte är något brott. Då skrivs ärendet av. Under förundersökningen kan det också visa sig att det inte går att säkra någon bevisning om det förfarande som har anmälts som brottsligt. Det kan också finnas skäl att inte inleda en förundersökning eller skäl att lägga ned den, trots att bevisläget är sådant att det i och för sig vore möjligt att driva utredningen vidare till ett åtalsbeslut. Detta kan inträffa då den misstänkte också begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet. Antal strafföreläggande och åtal 2005 Under 2005 lagfördes sammanlagt 1 626 personer i mål som handlagts vid Ekobrottsmyndigheten genom straffförelägganden eller genom att åtal väcktes. Av dessa dömdes 797 till fängelse och den sammanlagt utdömda fängelsetiden uppgick till cirka 328 år. Det är en ökning jämfört med 2004 då 1 284 personer lagfördes, varav 655 dömdes till fängelse. Den sammanlagda fängelsetiden uppgick 2004 till cirka 260 år. Några exempel på mål som handlagts vid Ekobrottsmyndigheten under 2005 Brott mot 11 kap. brottsbalken (borgenärsbrott samt bokföringsbrott m.m.) En utländsk medborgare bosatt i Sverige bedrev en marknadsföringsverksamhet där han värvade kunder till pokerspel på Internet. Dagsinkomster på 30 000 kronor var inte ovanliga och på fyra år tjänade han sammanlagt 30 miljoner kronor, som han varken bokförde eller deklarerade. Den undandragna skatten uppgick till drygt fem miljoner kronor. Han dömdes av tingsrätten till fängelse i två år och sex månader för bl.a. grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott samt meddelades näringsförbud i fem år. Skattebrott Verkställande direktören i ett gotländskt flyttbolag och åtta medhjälpare dömdes i en svartjobbshärva till sammanlagt 18 års fängelse. Huvudmannen hade använt falska fakturor från underentreprenörer på sammanlagt 25 miljoner kronor för att dölja att svarta löner betalades. På så sätt undanhölls 11 miljoner kronor i mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Utredningen påbörjades i mitten av januari och dom meddelades den 23 maj 2005. Målet är ett exempel på att handläggningen av ett ekomål om grov brottslighet kan gå mycket snabbt. Ett annat mål gällde skattebrott och bokföringsbrott med 9

hjälp av s.k. skatteparadis. Målet handlade om två personer som från ett resebolag i Göteborg sålde flygresor med chartrade flygplan till Thailand. Vinsten av denna försäljning fördes ut ur Sverige och undandrogs beskattning genom att den sattes in i ett s.k. offshorebolag med bankkonton i utlandet. För skens skull upprättades avtal mellan resebolaget och offshorebolaget. Till det thailändska flygbolaget betalade offshorebolaget 210 000 USD per flight. Skenavtalet mellan resebolaget och offshorebolaget stadgade ett pris om 260 000 USD per flight. På detta sätt fördes 50 000 USD per flight oriktigt från resebolaget till de utländska kontona. Företrädarna tog sedan ut dessa medel utan att redovisa arbetsgivaravgifter eller egen inkomstskatt. I målet behandlades även läkemedelsförsäljning över Internet, där samma personer sålde receptbelagd medicin och naturläkemedel. Medlen från denna försäljning gick på motsvarande sätt till offshorebolag och konton i utlandet i syfte att undgå svensk beskattning för arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Medicinen sändes till kunder bl.a. i Grekland. Särskilda svårigheter i ärendet var bl.a. att hitta de aktuella offshorebolagen som var registrerade på en ö i Karibien, att visa att de två dömda var huvudmän bakom dessa bolag, att följa transaktionerna i utländsk bank samt att visa att avtalet mellan resebolaget och offshorebolaget varit ett skenavtal och att det därmed varit ett brottsligt skatteupplägg. Detta mål är ett exempel på ofta förekommande utredningar i mål med internationell anknytning. De två huvudmännen dömdes för grova skattebrott, grova bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll till vardera 2,5 års fängelse och fem respektive fyra års näringsförbud. Ett annat mål gällde en idrottsförening som under åren 1996 1997 betalat en del av spelarersättningarna delvis som lön i Sverige, delvis genom att sätta in en del av lönen på konton i utlandet. Idrottsföreningen redovisade endast den del som betalades ut i Sverige till Skatteverket. Huvudfrågan i målet var om hela den ersättning som idrottsföreningen betalat ut till sex utländska proffsspelare var att anse som lön. De tilltalade hävdade att den del som satts in på konto i utlandet utgjorde hyra för spelare och betalades till spelarnas svenske agent. De undanhållna arbetsgivaravgifterna uppgick till knappt tre miljoner kronor. Domstolen fann att hela ersättningen till spelarna var att anse som lön och dömde idrottsföreningens ordförande och en klubbdirektör för grovt skattebedrägeri respektive grovt skattebrott till fängelse i ett år. Åtalet mot en annan klubbdirektör ogillades i sin helhet. Ett uppmärksammat mål gällde en före detta anställd vid Skatteverket som erbjöd sina tjänster som ekonomisk skatterådgivare till privatpersoner. Han fyllde i påhittade avdrag avseende bl.a. rese- och ränteavdrag i deklarationer åt närmare 5 000 deklaranter under flera år. Den samlade skatteeffekten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. Han fick ersättning i form av en del av vad den enskilde fick tillbaka i skatteåterbäring. Han dömdes av såväl tingsrätten som hovrätten till fängelse i fem år för bl.a. grovt skattebrott och meddelades även närings- och rådgivningsförbud i tio år. Marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument Ett exempel på ett ärende hos Ekobrottsmyndigheten som gällde otillbörlig marknadspåverkan (kurspåverkan) vid handel med aktier är följande: En person A hade full förfoganderätt över tre värdepappersdepåer. En depå fanns hos ett försäkringsbolag på Cypern och var kopplad till A:s kapitalförsäkring, en annan depå tillhörde ett svenskt aktiebolag, som A var företrädare för och ensam aktieägare i, och den tredje värdepappersdepån var hans egen privata. Genom att köpa och sälja aktier mellan sina tre depåer, skapade A reavinster i den cypriotiska depån och reaförluster i de två svenska depåerna. Totalt omsattes ca 300 000 kronor och förfarandet medförde reavinster och förluster på ca 100 000 kronor. Tingsrätten fann att förfarandet innebar otillbörlig marknadspåverkan eftersom priset bestämts av en person som var både köpare och säljare samt att handeln därför varit vilseledande för andra aktörer på samma marknad. A dömdes för otillbörlig marknadspåverkan till villkorlig dom och dagsböter. EU-bedrägerier Göteborgs tingsrätt dömde en företagare och en konsult, som varit rådgivare till denne i fråga om EU-bidrag från den Europeiska Socialfonden Växtkraft Mål 4 (steg 1 och 2), till villkorlig dom och dagsböter. Bidraget gällde genomförande av analyser och kompetenshöjande insatser för anställda i företagarens bolag. Domen avsåg grovt bedrägeri på 53 647 kr och försök till grovt bedrägeri på 63 500 kr. Brotten ansågs vara grova eftersom de skett genom osant intygande av att de ekonomiska uppgifter som lämnats i redovisningshandlingarna var riktiga, vilket inneburit fara i bevishänseende. Konsulten ansågs ha begått brotten systematiskt. Konsulten hade tidigare dömts för bedrägeri i två liknande rådgivningsfall. Annan brottslighet Ett uppmärksammat mål under 2005 gällde en tidigare vice vd i ett större svenskt börsbolag. Målet är ett exempel på en förundersökning som inletts på grundval av omvärldsbevakning av massmedia. Bakgrunden är följande: Under 10

det tidiga 1900-talet lånade den svenske finansmannen Ivar Kreuger ut betydande summor till bl.a. Rumänien i samband med att han byggde upp sitt tändsticksimperium. Efter andra världskriget nationaliserade den rumänska staten all svensk egendom inklusive det s.k. Kreugerlånet. Det börsnoterade bolaget förvärvade de svenska fordringarna i början av 1990-talet. Efter Berlinmurens fall hade Rumänien intresse av att reglera tidigare skulder och det börsnoterade bolaget inledde därför genom två dotterbolag förhandlingar med den rumänska staten om återbetalning av lånet. Det börsnoterade bolagets tidigare vice VD var styrelseledamot och ställföreträdare för dotterbolagen samt deltog aktivt i förhandlingarna tillsammans med en konsult. En tredjedel av konsultarvodet, 1,8 miljoner kronor, gick dock till den tidigare vice VD:n själv via ett bolag registrerat på Virgin Islands till ett bankkonto i Schweiz. Han åtalades för bl.a. grov förskingring, men hävdade att pengarna avsett mutor och således inte tillfallit honom själv. Tingsrätten dömde honom till fängelse i tre år för bl.a. grov förskingring, grovt bokföringsbrott och urkundsförfalskning samt meddelade näringsförbud i tre år. Domen överklagades, men eftersom han inte ansågs ha haft laga förfall för sin utevaro i hovrätten förföll hans överklagande. Mål om ekonomisk brottslighet i Högsta domstolen Åklagarna vid Ekobrottsmyndigheten för talan i tingsrätt och hovrätt. I mål som prövas av Högsta domstolen är det endast riksåklagaren som för talan. I dessa mål biträder åklagare från Ekobrottsmyndigheten riksåklagaren. I ett tiotal mål under året har Ekobrottsmyndigheten biträtt riksåklagaren i Högsta domstolen. Några exempel är följande mål: På framställning av Ekobrottsmyndigheten har riksåklagaren överklagat en hovrättsdom genom vilken flera tilltalade frikänts från ansvar för bl.a. grovt tullbrott. Tingsrätten hade dömt de tilltalade till långa fängelsestraff. Målet handlar om import av lågenergilampor från Kina och avser bl.a. frågan om huruvida brott mot EU:s bestämmelser om antidumpningstullar är tullbrott enligt den svenska smugglingslagen. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd beträffande den frågan och i övrigt vilandeförklarat målet. Högsta domstolen kommer även att ta ställning till om ett förhandsavgörande bör hämtas in från EG-domstolen. Högsta domstolen har meddelat dom i ett mål som avser frågan om huruvida osant intygande kan utgöra förbrott till penninghäleri, dvs. om vederlag som någon erhåller för att ha begott brottet osant intygande skall anses som ett brottsligt förvärv enligt bestämmelsen om penninghäleri. Högsta domstolen ansåg att så var fallet och dömde den tilltalade för penninghäleri. 11

Organisation Den 1 oktober 2005 genomförde Ekobrottsmyndigheten en organisationsförändring som innebär att Ekobrottsmyndigheten har två organisatoriska nivåer. Myndigheten leds av en generaldirektör som i åklagarfrågor har ställning som överåklagare. Under generaldirektören finns på den strategiska ledningsnivån en ledningsgrupp som består av tre högre åklagare, enhetschefer inom staben samt chefen för Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Den operativa verksamheten bedrivs vid tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. De tre högre åklagarna är överåklagare eller vice överåklagare och ansvarar under generaldirektören för rättslig kontroll och tillsyn, rättsutveckling samt utveckling av metoder och kvalitet inom områdena brottsförebyggande arbete, ekonomisk mängdbrottslighet och allvarligare ekonomisk brottslighet (projektärenden). De kan även ha en kvalificerad åklagarroll i de mest komplicerade målen. Chefen för Ekobrottskansliet leder under generaldirektören polisverksamheten i Ekobrottsmyndigheten med särskilt ansvar för brottsförebyggande arbete. För sådan verksamhet som endast får utföras av anställda inom Polisen svarar dock chefen för Ekobrottkansliet enligt den organisation som gäller för Polisen. Ekobrottsmyndighetens primära geografiska ansvarsområde omfattar Stockholms län, Gotlands län, Västra Götalands län, Skåne län, Blekinge län samt Hallands län. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns sammanlagt tolv åklagarkammare. Vidare finns utredningsgrupper i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje åklagarkammare finns 20 25 medarbetare som är ekoåklagare, ekopoliser eller ekorevisorer eller specialister av annat slag. Chef för en åklagarkammare är en chefsåklagare som leder verksamheten. För ledningsuppgifter finns också på varje åklagarkammare en vice chefsåklagare samt en kammarkommissarie som biträder kammarchefen och leder polisverksamheten inom kammaren. Åklagarna, poliserna och revisorerna är specialutbildade för utredningar GÖTEBORG Halmstad MALMÖ Borås Kristianstad Skövde Karlskrona STABEN STOCKHOLM Visby 12

av ekonomisk brottslighet och arbetar nära tillsammans. Det gör att deras samlade kompetens kan användas effektivt under hela brottsutredningen. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns också polisoperativa enheter. Varje polisoperativ enhet leds av en kriminalkommissarie. Enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med hemliga tvångsmedel, spaning och kriminalunderrättelsetjänst. På respektive huvudort finns dessutom en s.k. operativ serviceenhet med uppgift att svara för ekosekreterarnas operativa och administrativa service till åklagarkamrarna och den polisoperativa enheten på orten. Åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och de operativa serviceenheterna är alla resultatenheter direkt under generaldirektören. Cheferna för dessa resultatenheter har under ledningen ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och för hur resurserna används. Organisationsschema STOCKHOLM GENERALDIREKTÖR STAB GÖTEBORG HÖGRE ÅKLAGARE POLISCHEF MALMÖ Tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter, tre operativa serviceenheter Vid Ekobrottsmyndigheten arbetade den 31 december 2005 ca 400 personer: 90 åklagare, 200 poliser, 40 ekorevisorer, 30 ekosekreterare och 40 specialister av annat slag. 13

Resultatredovisning Strategisk ledning och samordning Mål Risken för att brott begås skall minska. Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Strategiska åtgärder Myndigheten skall redovisa de strategiska åtgärder, inklusive omvärldsbevakning, som har vidtagits för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Det långsiktiga målet för ekobrottsbekämpningen är att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet. Brottsbekämpningen skall inriktas så att risken för att brott begås skall minska. Därmed kan också de skadeverkningar som den ekonomiska brottsligheten innebär för samhället minska. Ekobrottsmyndighetens verksamhet inriktas i ett långsiktigt perspektiv mot att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet. Det görs dels genom en utvecklad brottsförebyggande verksamhet i myndigheten och tillsammans med andra myndigheter, organisationer och andra, dels genom en effektiv och uthållig brottsutredande verksamhet som så tidigt som möjligt griper in och avbryter planerad och pågående brottslig verksamhet. En långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om ekobrottslingarna. Möjligheterna och tillfällena till ekonomisk brottslighet och hur brottsligheten genomförs varierar och beror på en rad olika faktorer, vissa hänförliga till brottslingen och andra hänförliga till samhällsutvecklingen inom olika områden. Utvecklingen av kriminella nätverk och utvecklingen av nya brottskoncept är några förhållanden som har betydelse för brottsutvecklingen. Vidare har den ekonomiska utvecklingen och konjunkturläget inom olika delar av samhällsekonomin, kontrollsystemens uppbyggnad och resurser, den tekniska utvecklingen och internationaliseringen betydelse för brottslighetens utveckling och struktur. Dessa olika omständigheter som ibland samverkar med varandra kan 14

analyseras och därmed ge grunden för en långsiktig och brottsförebyggande brottsbekämpning. Under 2005 har Ekobrottsmyndigheten inrättat ett sekretariat för omvärlds- och hotbildsanalys. Sekretariatet har till uppgift att fortlöpande ta fram analyser som förenar de slutsatser som kan dras av kriminalunderrättelseverksamheten med en ekonomisk analys av hur samhällsutvecklingen inom skilda sektorer i Sverige och utomlands påverkar ekobrottsligheten. Inom sekretariatet finns såväl nationalekonomisk som kriminologisk kompetens. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 förstärkt verksamheten inom kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Verksamheten har tillförts ytterligare analyskompetens och arbetsmetoderna har utvecklats ytterligare. Samverkan med Polisens kriminalunderrättelsetjänst såväl nationellt som lokalt har utvecklats under året. För att öka Ekobrottsmyndighetens förmåga att tidigt identifiera ny brottslighet på finansmarknaderna har myndigheten rekryterat en specialist med stor erfarenhet av praktisk verksamhet på finansmarknaden. Den förstärkta kapaciteten för omvärldsbevakning och analys innebär att myndigheten fortlöpande kan ta fram omvärlds- och hotbildsanalyser och strategiska analyser som ett underlag för myndighetens ledning av det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Omvärlds- och hotbildsanalysen 2005 Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv beskriver ekobrottslingarna, hur de agerar ensamma eller i samverkan med andra och utvecklingen inom några samhällssektorer. Med utgångspunkt i detta förs ett resonemang om hur samhällsutvecklingen kan förutses påverka den ekonomiska brottsligheten under de närmaste åren. I analysen identifieras tre områden där utvecklingen kan medföra särskilda hot mot de ekonomiska systemen och där behovet av brottsförebyggande insatser och en proaktiv och effektiv brottsutredande verksamhet är stort. Dessa områden är: En starkare koppling mellan ekobrottslighet och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet En expanderande svart sektor Internationaliseringen på finansmarknaderna. Näringsidkare med såväl en legal som en illegal verksamhet. Denna grupp består av personer som kan sägas ha ekobrott som affärsidé och som begår ekobrott i större skala med en avancerad planering. Brottsligheten gäller ofta betydande belopp. Medlemmar i kriminella grupperingar eller nätverk. Inom denna grupp finns personer som driver företag med det enda syftet att begå ekonomisk brottslighet, antingen för att dölja vinster från annan brottslig verksamhet eller för att göra stora vinster på ett illegalt sätt. Brottsligheten har i allt större utsträckning koppling till annan grov kriminalitet. Strategiska åtgärder För att förhindra en fortsatt samhällsskadlig utveckling på de tre riskområden som identifieras i omvärlds- och hotbildsanalysen har Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpande åtgärder anpassats till de problem som finns inom varje riskområde och med hänsyn till den grad av förslagenhet som förekommer inom olika kategorier av brottslingar. De konkreta åtgärder som påbörjades under 2005 och som kommer att fortsätta att utvecklas i ett långsiktigt perspektiv är i korthet följande: Fortsatt utveckling av kriminalunderrättelsetjänsten Prioritering av brottsutredningar som gäller grov ekonomisk brottslighet med koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet Prioritering av brottsutredningar som gäller svart arbetskraft En snabb och effektiv lagföring av mindre allvarlig ekonomisk brottslighet Brottsförebyggande insatser särskilt inriktade mot enmansföretagare och fåmansföretagare Brottsförebyggande insatser för att påverka attityder till konsumtion av svarta varor och tjänster Förstärkta insatser mot marknadsmissbruksbrott. Med utgångspunkt i en analys av ekobrottslingars tillvägagångssätt, graden av förslagenhet och deras samverkan med andra indelas brottslingarna i tre huvudgrupper. Enmansföretagare eller fåmansföretagare. Inom denna grupp finns personer som driver företag med låg omsättning och begår brott som relativt sett rör mindre värden. Denna grupp står för det största antalet anmälda ekobrott. 15

Sammanfattningsvis har Ekobrottsmyndigheten under 2005 vidtagit en rad åtgärder för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och brottsbekämpningen. Myndigheten har också utvecklat formerna för att förse även andra myndigheter och organisationer med bearbetad och analyserad information om den ekonomiska brottsligheten. Detta har medverkat till att ytterligare stärka myndighetens position som ett samlat kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet. Strategisk utveckling av arbetsmetoder Myndigheten skall göra en bedömning av hur utvecklingsarbetet som beskrivs i rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten från experiment till långsiktighet har implementerats och genomförts och vilka konkreta resultat det har lett till i verksamheten. I oktober 2004 överlämnade Ekobrottsmyndigheten rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten från experiment till långsiktighet till regeringen. I rapporten presenterades en rad olika förslag som syftade till att utveckla både ekobrottsbekämpningen i stort och Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Arbetet med organisationsfrågor och inriktning av myndighetens verksamhet har fortsatt under 2005. I juni överlämnades rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndighetens organisation för en strategisk och långsiktig ekobrottsbekämpning till regeringen. Rapporten innehåller dels en beskrivning av myndighetens vision och strategier för verksamheten, dels ett förslag till en ny organisation för Ekobrottsmyndigheten. I enlighet med det som beskrivits i rapporterna till regeringen har tydliga strategier för ekobrottsbekämpningen lagts fast och förankrats bland medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten. Det innebär att resurserna används strategiskt och proaktivt för en ökad upptäcktsrisk, en ökad lagföring och minskade genomströmningstider. Den övergripande strategin för myndighetens brottsbekämpning har följande huvudpunkter: Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys identifierar framtida angrepp mot de ekonomiska systemen Ekobrottsmyndigheten prioriterar allvarlig och systemhotande ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och utreder organiserad och ofta internationell brottslighet Ekobrottsmyndigheten kortar ned utredningstiderna med bibehållen rättssäkerhet Ekobrottsmyndigheten klarar upp fler brott och ökar lagföringen Ekobrottsmyndigheten tar ett ansvar för samhällets samverkan mot ekobrott. De strategier som lagts fast för det brottsförebyggande arbetet, för utredning och lagföring av ekonomisk brottslighet samt för mål och uppföljning av verksamheten i Ekobrottsmyndigheten har förankrats bland medarbetarna. Den föreslagna organisationsförändringen genomfördes den 1 oktober 2005. Genom organisationsförändringen upphörde de tre avdelningarna. Den centrala ledningsnivån förstärktes samtidigt som den lokala operativa nivån fick en stärkt ledningsstruktur. Reformen kan sammanfattas i följande fem punkter: 1. En ny organisation för ledning och styrning Myndigheten har två organisatoriska nivåer. En nivå för strategisk ledning och styrning av verksamheten och en nivå för den operativa brottsbekämpningen. Ledningsfunktionerna har förstärkts på båda nivåerna. På den strategiska nivån finns tre högre åklagare och chefen för Ekobrottskansliet som direkt under generaldirektören har ansvar för strategisk utveckling av ekobrottsbekämpningen, kontroll, tillsyn m.m. På den operativa nivån har varje åklagarkammare fått en förstärkt ledning. Chefsåklagaren biträds av en kammarkommissarie med ledningen av polisverksamheten inom kammaren. Varje polisoperativ enhet leds av en kriminalkommissarie. Enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning m.m. Ekosekreterarna har samlats i effektiva enheter för administration och operativt stöd till åklagarkamrarna och till de polisoperativa enheterna. Åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och de operativa serviceenheterna är alla resultatenheter direkt under generaldirektören. Cheferna för åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och operativa serviceenheterna har under verksledningen ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och för hur resurserna används. Funktioner som tidigare fanns vid de tre avdelningskanslierna har dels delegerats till den operativa nivån, dels flyttats till den centrala nivån. 2. Ekobrottsbekämpning som styrs utifrån kunskap I den nya organisationen har kriminalunderrättelsetjänsten tillsammans med sekretariatet för omvärlds- och hotbildsanalys utvecklats så att de kan förse myndighetens 16

ledning med analyser som ger underlag för en strategisk ledning och styrning av ekobrotsbekämpningen. Det innebär en ökad förmåga att angripa den grövsta ekonomiska brottsligheten, däribland ekobrottslighet som har en koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet, samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten kan angripas med brottsförebyggande åtgärder och en snabb lagföring. 3. Särskilda resurser för den grövsta brottsligheten Särskilda åklagare och poliser har avdelats för att med en kvalificerad utbildning bekämpa den grova och organiserade, och ofta internationella, brottsligheten och korruptionsbrottsligheten som faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Samtidigt har särskilda åklagare utsetts för att med rättsäkerhet, enhetlighet och snabbhet i fokus handlägga mängdärenden. 4. Utveckling av utredningsmetoder Utredningsmetoder för en rättssäker, enhetlig och snabb utredning och lagföring av ekonomisk mängdbrottslighet har utarbetats och sammanfattats i en metodhandbok som används i verksamheten. Arbetet med utredningsmetoder för utredning och lagföring av den allvarligare ekobrottsligheten har påbörjats, med sikte på en metodhandbok som förväntas bli färdig första halvåret 2006. 5. En mer rationell administration En mer rationell administration med förbättrade rutiner för ekonomi- och personaladministration genomfördes under 2005. Det har gjort det möjligt att omfördela resurser från administrativ verksamhet till en förstärkt operativ verksamhet. Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten att myndighetens egna målsättningar med reformen och regeringens förväntningar på effekterna av reformen hittills har uppfyllts. Omorganisationen har lett till en mer effektiv ledning och styrning och till att Ekobrottsmyndighetens resultat har förbättrats avsevärt. De omställningsproblem som uppkommit har varit fåtaliga och de har kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Kriminalunderrättelsetjänst Myndigheten skall beskriva hur kriminalunderrättelseverksamhet har bedrivits och utvecklats samt göra en bedömning av den effekt verksamheten har haft för förebyggande och utredning av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) inrättades under 2004. Kriminalunderrättelsetjänsten bedrivs vid de polisoperativa enheterna vid de tre huvudorterna samt med en central KUT- funktion vid staben. Under 2005 har uppbyggnaden av kriminalunderrättelsetjänstens kompetens fortsatt genom rekrytering av analytiker, genom särskilda utbildningsinsatser och genom att teknisk utrustning har införskaffats. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 samverkat och samordnat sin kriminalunderrättelsetjänst med Rikskriminalpolisens och länskriminalpolisens kriminalunderrättelsetjänst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samverkan med Polisen har utvecklats genom arbetet i Polisens operativa råd och i det myndighetsöverskridande kriminalunderrättelseprojektet Organiserad brottslighet i Sverige (OBIS). Inom Ekobrottsmyndigheten har kriminalunderrättelsetjänsten tagit fram en strategisk analys som varit en viktig del i omvärlds- och hotbildsanalysen 2005. I det operativa arbetet har kriminalunderrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten under 2005 hämtat in, bearbetat, analyserat och delgivit underrättelser om ekonomisk brottslighet. Verksamheten har företrädesvis inriktats på information om sådan ekonomisk brottslighet som är allvar- 17

lig, organiserad och har internationell anknytning och till sådan brottslighet som har kopplingar till annan grov eller organiserad brottslighet. I operativa ärenden har kriminalunderrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten kunnat förse åklagarkamrarna och andra myndigheters kriminalunderrättelsetjänst med underrättelseinformation. Kriminella nätverk har kartlagts och analyserats. Ur den bearbetade informationsmassan har konkreta brottsmisstankar framträtt som kunnat ligga till grund för förundersökningar med påföljande lagföring. Detta har lett till en effektivisering och till ett större strategiskt genomslag för den brottsutredande verksamheten. I lokal samverkan har Ekobrottsmyndigheten samordnat sin kriminalunderrättelseverksamhet företrädesvis med Polisens storstadsmyndigheter. I Västra Götaland har samarbetet inom SAMEB (Samverkan mot ekonomisk brottslighet) inneburit att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med bl.a. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten inrättat ett gemensamt centrum för underrättelsefrågor. Genom att samla företrädare med direkt tillgång till myndigheternas egna register i en gemensam lokal kommer utbytet av information i enskilda och allmänna ärenden att underlättas och stimuleras. Under 2005 påbörjades samarbetet genom att gemensamma rutiner utarbetades och lokal införskaffades. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 medverkat i planeringen för liknande underrättelsecentra i Skåne och Stockholm. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 utvecklat underrättelsesamarbetet med utländska och internationella polis- och åklagarmyndigheter, dels genom konkret samarbete i enskilda operativa ärenden, dels genom att upprätta och vidmakthålla kontakter med Europol och Eurojust på ledningsnivå. Sammantaget har kriminalunderrättelsetjänsten inom Ekobrottsmyndigheten under 2005 utvecklat sina arbetsformer och sin effektivitet genom strategiska insatser av både brottsförebyggande och brottsutredande karaktär. Verksamheten har utvecklats i god samverkan med andra myndigheter, vilket har inneburit att den relativt sett resurssnäva kriminalunderrättelseverksamheten i Ekobrottsmyndigheten har kunnat få ett effektivt genomslag i myndighetens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet, samtidigt som den kunnat bidra till verksamheten i andra myndigheter. Den utvecklade kriminalunderrättelsetjänsten har lett till ett flertal konkreta förundersökningar av grov brottslighet som resulterat i att huvudmännen lagförts och dömts till långa fängelsestraff. Kunskaps- och kompetenscentrum Myndigheten skall redovisa åtgärder som har vidtagits för att förstärka och vidareutveckla Ekobrottsmyndigheten som kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet En effektiv ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om på vilka sätt brottsligheten begås. Brottsbekämpningen kräver också rationella metoder för kriminalunderrättelsetjänsten, spaningsverksamheten och utredningsverksamheten. Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetarna både i fråga om brottsmetoder, om ekobrottslingarna och deras samband med varandra samt i fråga om de rättsliga förutsättningarna för brottsbekämpningen. Arbetet med att fördjupa kunskapen om ekottsligheten och dess utveckling inom olika områden har fortsatt under 2005. Samtidigt har arbetet med att förstärka metodutvecklingen och utbildningen för myndighetens specialister och andra intensifierats. Utvecklingsarbetet har tagit sikte såväl på medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten som på de åklagare, poliser och ekonomer som arbetar med ekobrottsbekämpning inom Åklagarmyndigheten och Polisen. Under 2005 har utvecklingsarbetet som gäller ekobrottsbekämpningen samordnats med Åklagarmyndigheten på ett bättre sätt genom en överenskommelse som innebär att Ekobrottsmyndigheten har ett ansvar för hela åklagarväsendets utveckling av bekämpningen av ekonomisk brottslighet och därtill hörande utbildning. Kunskap om ekobrottsligheten Myndighetens sekretariat för omvärldsanalys har tillsammans med kriminalunderrättelsetjänsten inhämtat och analyserat Ekobrottsmyndighetens samlade kunskap om ekobrottslighetens utveckling, struktur och aktörer. Denna kunskap har sammanfattats i 2005 års omvärlds- och hotbildsanalys och på detta sätt kunnat föras vidare till alla medarbetare i myndigheten. En tryckt upplaga har spridits till övriga myndigheter i rättsväsendet och till ett stort antal myndigheter och organisationer utanför rättsväsendet. Metodutveckling De åklagare som ingår i Ekobrottsmyndighetens ledning har ett särskilt ansvar för arbetet med metodutveckling på ekobrottsområdet. Det sker i nära samarbete med den enhet i myndighetens stab som arbetar med metodutveckling samt 18