NV-09162 En redovisning BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET:SE INTERNET:WWW.NATURVARDSVERKET.SE
Förord Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att säkerställa att miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt så att verksamheten bidrar till en ökad miljönytta. Miljöledningssystemet ställer bland annat krav på att verksamhetens aktiviteter med en betydande direkt och indirekt miljöpåverkan är identifierad, att det finns en miljöpolicy och upprättade interna miljömål/handlingsplaner. Handlingsplanerna ska innehålla de åtgärder som myndigheterna vidtar för att nå sina interna miljömål. Det ska också finnas rutiner för att ställa miljökrav på leverantörer och rutiner för uppföljning och redovisning av myndighetens miljöprestanda. Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem i syfte att integrera miljöarbetet i sina verksamheter. De ska varje år redovisa miljöarbetets resultat till regeringen och till Naturvårdsverket. Arbetet och redovisningen styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningens syfte är att bidra till att uppfylla generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och att de statliga myndigheterna ska ses som en förebild i miljöarbetet. Av förordningen framgår att Naturvårdsverket ska lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport utgör Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget och är en sammanfattning av 2013 års miljöledningsarbete i staten. För verksamhetsåret 2013 har 188 myndigheter redovisat till Naturvårdsverket. Rapporten är författad av Kristina von Oelreich, Roger Jonsson och Bengt Andersson på Naturvårdsverket. Stockholm april 2014 Naturvårdsverket 3
Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 MILJÖLEDNINGSSYSTEMEN 8 GRÖN IT 12 RESOR OCH TRANSPORTER 15 ENERGIANVÄNDNING 22 MILJÖKRAV I UPPHANDLING 25 LÄNSSTYRELSERNAS MILJÖLEDNINGSARBETE 27 SLUTSATSER 29 RANKING 32 BILAGA 1 47 BILAGA 2 55 BILAGA 3 58 4
Sammanfattning Miljöledningssystemet Myndigheterna har under 2013 fortsatt att utveckla sitt miljöledningsarbete bland annat med att redovisa den indirekta miljöpåverkan. I dagsläget pågår det olika projekt och det efterfrågas en samverkan mellan myndigheter för att utveckla miljöledningsarbetet avseende den indirekta miljöpåverkan. Fler myndigheter har också valt att miljöcertifiera sina verksamheter. För att stärka arbetet med både den indirekta och direkta miljöpåverkan så behövs det en ökad kunskap om hur myndigheter utifrån sina olika uppdrag kan bedriva ett effektivt miljöledningsarbete för att förbättra sin miljöprestanda. Naturvårdsverket kan konstatera att det finns ett ökat behov av att ta fram specifik vägledning för olika grupper av myndigheter såsom t.ex. för universitet och högskolor, länsstyrelser, mindre myndigheter osv. Det finns också ett behov av att öka kunskapen om hur myndigheter i överensstämmelse med förordningens krav kan genomföra en miljöutredning avseende den indirekta miljöpåverkan och hur myndigheterna kan integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamheten. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit förordningsförändringar för att effektivisera och stärka myndigheternas miljöledningsarbete. Naturvårdsverket ser också att det finns ett behov av att stärka Naturvårdsverkets vägledning inom de områden som nämns ovan. I kommande redovisning avseende 2014 års miljöarbete avser Naturvårdsverket att se över möjligheten att följa upp och redovisa myndigheternas miljöarbete utifrån den energiförbrukning/utsläppsmängd som myndigheterna redovisar. Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, interna miljömål och måluppfyllelse. Årets granskning visar att vissa myndigheter har förbättrat sin redovisning inom ovanstående områden. Granskningen visar också att myndigheter som uppdaterat sin miljöutredning har valt att upprätta nya interna miljömål som sträcker sig över flera år. Många myndigheter behöver dock fortfarande bli bättre på att upprätta interna miljömål som är uppföljningsbara utifrån kvantitativa eller kvalitativa mått och redovisa de åtgärder som vidtagits för att nå de interna miljömålen. Naturvårdsverket har även i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta projektet Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssystem. Naturvårdsverket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett bra exempel på hur myndigheter med 5
en likartad verksamhet kan utveckla och effektivisera sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta. Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning fortsätter att slå igenom inom statsförvaltningen. T.ex. har flera myndigheter installerat Lync och ersatt myndighetens pappersutskick med elektroniska utskick. Vissa myndigheter har ett särskilt återrapporteringskrav då det gäller IT för miljön. Naturvårdsverket har gett dessa myndigheter en möjlighet att redovisa sitt arbete med grön IT i Naturvårdsverkets webbaserade redovisningssystem. Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under år 2013 har ytterligare två myndigheter miljöcertifierat sin verksamhet. En certifiering har därmed totalt sätt genomförts av 27 myndigheter, vilket motsvarar 14 procent av myndigheterna. Naturvårdsverket har under år 2013 fortsatt sitt deltagande i revideringen av den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. 6
Inledning Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem enligt förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Miljöledningssystemet ska innehålla följande: Miljöledningssystem En miljöutredning som identifierar myndighetens miljöpåverkan och miljökrav i lag och annan författning och som uppdateras minst vart femte år En miljöpolicy Mätbara interna miljömål En handlingsplan med åtgärder, resurser och ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning för miljöarbetet Dokumenterade rutiner för att minska negativ miljöpåverkan och öka den positiva miljöpåverkan Rutiner för att miljöanpassa upphandlingarna där så är relevant Information och utbildning som utvecklar personalens miljökompetens Användningen av energieffektiv informationsteknik Årlig revision och genomgång av miljöledningssystemet Årlig uppföljning och redovisning av resultatet på ledningsnivå Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör registrera sig enlig EMAS eller certifiera sig enligt ISO 14001. De myndigheter som omfattas av förordningen ska varje år redovisa resultatet av sitt miljöledningsarbete till regeringen och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska årligen göra en sammanfattning av statens miljöledningsarbete baserat på myndigheternas redovisningar. Naturvårdsverket sammanfattar arbetet i denna rapport. Rapporterande myndigheter För verksamhetsåret 2013 har 188 av 190 myndigheter som omfattas av förordningen redovisat till Naturvårdsverket. Redovisningen omfattar totalt 180 000 årsbetskrafter och cirka 12,5 miljoner kvadratmeter lokalyta. I rutan nedan redovisas de myndigheter som inte lämnat in sina rapporter 2013. Myndigheter som inte lämnat in sin redovisning Linköpings tingsrätt Operahögskolan i Stockholm 7
Miljöledningssystemen Miljöcertifiering/registrering Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sig enligt ISO14001 eller registrera verksamheten enligt EMAS. De 27 myndigheter som helt eller delvis genomfört miljöcertifiering eller miljöregistrering finns redovisade i tabellen nedan. Under 2013 har två nya myndigheter, markerade med *, certifierat sig, nämligen Högskolan Kristianstad och Naturhistoriska riksmuseet. Tabell 1. Miljöcertifierade myndigheter Myndighet Certifiering Affärsverket svenska kraftnät ISO 14001 Fortifikationsverket ISO 14001 Göteborgs universitet Högskolan Borås ISO 14001 och EMAS ISO 14001 Högskolan i Gävle ISO 14001 Högskolan Kristianstad * ISO 14001 Kemikalieinspektionen ISO 14001 Lantmäteriet ISO 14001 Luftfartsverket ISO 14001 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISO 14001 Mälardalens högskola ISO 14001 Naturhistoriska riksmuseet * ISO 14001 Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Statens energimyndighet ISO 14001 och EMAS ISO 14001 ISO 14001 (Delvis) Statens fastighetsverk ISO 14001 Statens geotekniska institut ISO 14001 Statens jordbruksverk ISO 14001 Statens maritima museer ISO 14001 Statens veterinärmedicinska anstalt ISO 14001 Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska Centralbyrån ISO 14001 ISO 14001 Strålsäkerhetsmyndigheten ISO 14001 Sveriges geologiska undersökning ISO 14001 Sveriges lantbruksuniversitet ISO 14001 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Trafikverket Totalt ISO 14001 ISO 14001 (Delvis) 27 myndigheter 8
Myndigheternas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av myndigheterna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Figur 1. Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöutredning Under 2013 har 40 myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar vilket motsvarar 21 % av alla myndigheter. I redovisningen anger 20 myndigheter att de har miljöutredningar som är äldre än 5 år. Fyra myndigheter uppger att de saknar miljöutredning. Miljöpolicy I stort sett alla myndigheter redovisar att de har en miljöpolicy för sin verksamhet. Endast fyra myndigheter uppger att de saknar en miljöpolicy. Flertalet av myndigheternas miljöpolicy är dock generellet beskrivna och bör i större utstäckning kunna kopplas till myndighetens uppdrag och dess direkta och indirekta betydande miljöpåverkan samt till generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöpåverkan, interna miljömål och måluppfyllelse När det gäller redovisningen av myndigheternas identifiering av aktiviteter med indirekt och direkt betydande miljöpåverkan ligger redovisningen på samma nivå som föregående år. Några få myndigheter anger dock att de inte har någon bety- 9
dande miljöpåverkan. Flera myndigheter uppger upphandling som en indirekt betydande miljöpåverkan. Exempel på indirekt påverkan är effekter av bland annat myndighetens beslut i form av tillsyn och prövning av verksamheter, det regionala miljömålsarbetet, utbildning, forskning, bidragsfördelning och upphandling. Direkt påverkan kan exempelvis vara myndigheternas resor, energianvändning, avfall, pappersförbrukning och användning av kemikalier. Några myndigheter har dessutom påpekat att deras verksamhet påverkar miljön positivt. Det rör sig främst om olika typer av myndighetsutövning, åtgärder som vidtas inom ramen för miljömålssystemet, och åtgärder inom forskning och utbildning. Jämfört med föregående år har några färre myndigheter redovisat att de har upprättat interna mål och handlingsplaner och har rutiner för uppföljning av målen. En möjlig orsak till detta kan vara att många myndigheter har uppdaterat sina miljöutredningar under 2013 och därför inte hunnit sätta mål och handlingsplaner för sin egen verksamhet. Kvaliteten på de interna målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan myndigheterna. I föregående års redovisning ansåg Naturvårdsverket att det fanns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Det gällde i första hand redovisningen som avser myndigheternas aktiviteter med miljöpåverkan, de interna miljömålen och redovisningen av de åtgärder som vidtagits för att nå målen och om målen uppnåtts. Vissa myndigheter hänvisar till sin årsredovisning och vissa myndigheter redovisar sina åtgärder inom ramen för miljöledningsförordningen. Statskontoret har i två rapporter redovisat Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet. Delrapporten Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet delrapport (2013:12) och slutrapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport (2014:10). Miljökompetens När det gäller myndigheternas redovisning av genomförda åtgärder för att påverka miljökompetensen ligger redovisningen i stort kvar på samma nivå som föregående år. Kvaliteten varier dock stort på de stort avseende de utbildnings- och informationsinsatser som genomförts av myndigheterna. Myndigheter som har valt att genomföra omfattande förbättringar av sitt miljöledningssystem eller avser att bli miljöcertifierade har i vissa fall genomfört större utbildningsinsatser av sin personal. 10
Myndigheternas arbete med att redovisa statistik gällande resor och energianvändning ligger kvar på samma nivå som tidigare år. För en del myndigheter kvarstår ett visst arbete för att säkerställa att myndigheterna har kvalitetssäkrade insamlingsmetoder. När det gäller redovisningen av miljökrav i upphandlingar så det ett område som många myndigheter anser att de inte har ett bra uppföljningssystem för att samla in de uppgifter som ska redovisas. 11
Grön IT Av förordningen om miljöledning i statliga myndigheter framgår att myndigheterna så långt det är möjligt ska använda energieffektiv informationsteknik (IT) som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Av myndigheterna anger 95 procent i sin redovisning att de använt IT för att minska sin energianvändning och 98 procent att de använt IT för att minska antalet tjänsteresor. Det är en minskning med 3 % för att använda IT för en minskad energianvändning, och för att använda IT för att minska antalet resor är procentdatsen densamma jämfört med föregående redovisning Naturvårdsverket har inför 2013 utvecklat rapporteringssystemet för att även kunna hantera frågor rörande Grön IT, speciellt för de myndigheter som har en skyldighet att rapportera dessa frågor. Figur 2. Andel myndigheter som använder grön IT 12
IT för att minska energianvändningen De åtgärder som myndigheterna beskriver varierar stort. Den åtgärd flest myndigheter beskriver, är att de fortsätter införskaffa energisnål IT-utrustning. Vanliga IT-åtgärder för att minska energianvändningen Tids- och närvarostyrd belysning och ventilation Prognosstyrning av värme och kyla Virtualiserade servrar Laptops som ersätter stationära datorer Centrala skrivare, follow-me funktion och dubbelsidig utskrift Automatisk avstängning av datorer Tunna klienter/terminaler och molntjänster Elektronisk handläggning och ärendehantering Elektroniska ansökningar Elektroniska fakturor Elektroniska publikationer Webbenkäter IT för att minska antalet tjänsteresor De flesta myndigheterna tillhandahåller teknik för video- och telekonferenser. Många myndigheter anger att de har fortsatt att investera i videokonferensteknik och olika typer av webbkonferenssystem under 2013. Stora satsningar har gjorts på att installera Lync. Länsstyrelserna har t.ex. valt att gemensamt installera Lync. Flera av myndigheterna nämner att utbildning och riktlinjer är viktiga instrument för att personalen verkligen ska använda sig av den teknik som finns tillgänglig. En del myndigheter har tagit fram integrerade mötes- och resepolicy. Flera universitet och högskolor använder IT i undervisningen för att minska antalet resor mellan föreläsare och studenter. Idag finns det flera universitet och högskolor som erbjuder distansutbildningar. Exempelvis används Skype vid examination då studenter återvänt till sina hemländer. Flertalet av de myndigheter som varit med i projektet Resfria möten i myndigheter (REMM) som Trafikverket driver, anger att det fått ett bra stöd via nätverket att arbeta mer systematiskt med resfria möten. Målet för REMM-projektet är att öka och vidarutveckla resfria möten inom och mellan myndigheter för att minska miljöbelastningen. 13
Vanliga IT-åtgärder för att minska antalet resor Telefon- och videokonferenser Webbkonferenser (bl. a. Skype, Lync, Jabber) Gemensamma arbetsytor (t ex Projektplatsen) Intranät och Internet för informationsdelning Sociala medier och elektroniska nätverk e-learningapplikationer/webbaserat utbildningsmaterial 14
Resor och transporter Myndigheternas sammanlagda redovisade koldioxidutsläpp från resor och transporter uppgår till drygt 400 000 ton. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp från transporter eller 0,6 procent av Sveriges totala utsläpp. Staten står samtidigt för ca 4 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. Utslaget på antal inrapporterade årsarbetskrafter, dvs. 180 000, blir koldioxidutsläppen ca 2,4 ton per årsarbetskraft. För 2011 och 2012 var siffrorna 2,3 respektive 2,2 ton per årsarbetskraft. Tabell 2. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton Trafikslag 2009 2010 2011 2012 2013 Flyg under 50 mil 13 978 12 909 15 393 14 750 14 485 Flyg över 50 mil 82 009 87 740 86 608 89 290 93 975 Bil 49 793 55 345 51 146 53 533 55 131 Tåg 22 2 1 1 1 Buss 548 637 210 248 304 Maskiner 94 938 91 700 246 012 248 075 264 512 Totalt 241 288 248 333 399 370 405 897 428 408 Figur 3 Utsläpp av koldioxid för olika trafikslag i ton Utsläppen av koldioxid från resor och transporter har ökat något under 2013 jämfört med 2012. Flyg under 50 mil visar en marginell minskning medan sifforna för övriga trafikslag visar en svag uppgång. Ett antal större infrastrukturprojekt har lett till att utsläppen från maskiner ökat. 15
Figur 4. Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2013 Figuren ovan visar koldioxidutsläppens procentuella fördelning på de olika trafikslagen. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. Nedan studeras dessa poster närmare. Maskiner och övriga fordon Maskiner och övriga fordon står för den största delen av de redovisade koldioxidutsläppen. Totalt 57 myndigheter har redovisat utsläpp från maskiner och övriga fordon som de använder i sin myndighetsutövning. Det kan vara arbetsmaskiner av olika slag men även vägfärjor, patrullbåtar, snöskotrar, helikoptrar, isbrytare osv. Några få myndigheter står för merparten av utsläppen. Värt att notera är att endast två av dessa myndigheter är miljöcertifierade. Tabell 3. Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Sjöfartsverket 39 556 384 Trafikverket* 166 000 000 Trafikverket* 25 381 306 Sjöfartsverket 45 942 856 Kustbevakningen 16 309 337 Kustbevakningen 20 812 496 Affärsverket svenska kraftnät* Sveriges lantbruksuniversitet* *miljöcertifierad 5 178 676 Affärsverket svenska kraftnät* 4 271 363 1 222 000 Fortifikationsverket* 2 533 506 *miljöcertifierad 16
År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Trafikverket* 172 000 000 Trafikverket* 136 809 018 Sjöfartsverket 26 255 829 Sjöfartsverket 50 865 026 Kustbevakningen 22 280 075 Affärsverket svenska kraftnät* 38 361 823 Polarforskningssekretariatet 9 969 912 Kustbevakningen 22 419 475 Affärsverket svenska kraftnät* *miljöcertifierad 6 688 071 Polarforskningssekretariatet 3 935 615 *miljöcertifierad Trafikverkets siffror 2012 omfattar verkets färjor (35 106 215 Kg) samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur (137 000 000 Kg). Flygresor över 50 mil De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från flygresor över 50 mil uppgår till ca 94 000 ton koldioxid. Det motsvarar runt 300 000 resor mellan Stockholm/Arlanda och Bryssel. 183 myndigheter (187 för 2012) har redovisat utsläpp från flyg över 50 mil. De större universiteten ligger fortfarande högst om man tittar på de totala utsläppen. Tabell 4. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg över 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet KgCO 2 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet 11 200 000 Karolinska institutet 11 200 000 Kungl. Tekniska högskolan 9 643 000 Kungl. Tekniska högskolan 7 608 000 Lunds universitet 5 234 840 Lunds universitet 5 667 751 Uppsala universitet 4 833 834 Uppsala universitet 5 614 420 Sveriges lantbruksuniversitet* 3 708 000 Göteborgs universitet* 3 297 612 Medel: 479 456, median: 84 400 Medel: 463 144, median: 91 000 *miljöcertifierad *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet 7 900 000 Uppsala universitet 6 319 575 Lunds universitet 5 822 476 Kungl. Tekniska högskolan 5 342 688 Kriminalvården 4 336 120 Myndighet Kg CO2 Karolinska institutet 8 100 000 Kriminalvården 7 878 480 Uppsala universitet 6 493 876 Lunds universitet 6 065 833 Kungl. Tekniska högskolan 4 182 872 Medel: 482 044, median: 97 000 Medel: 513 532, median: 94 000 Flera myndigheter som har i uppdrag att arbeta internationellt och inom EU har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. 17
Tabell 5. Myndigheter med högst utsläpp från flyg över 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet 6 020 Nordiska Afrikainstitutet 5 316 Svenska institutet 5 657 Svenska institutet 5 694 Kommerskollegium 4 472 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 4 617 Polarforskningssekretariatet 4 385 Rymdstyrelsen 4 401 Tillväxtanalys 4 349 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete Medel: 739, median: 422 Medel: 685, median: 409 År 2012 År 2013 3 505 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet 5 488 Svenska institutet 5 006 Rymdstyrelsen 4 580 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 349 Kommerskollegium 3 143 Myndighet Kg CO2 Svenska institutet 5 968 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 5 316 Nordiska Afrikainstitutet 4 363 Rymdstyrelsen 3 259 Folke Bernadotteakademien 3 144 Medel: 777, median: 447 Medel: 705, median: 444 Bilresor De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från bilresor uppgår till ca 55 000 ton koldioxid. Det motsvarar ca 300 miljoner kilometer i bensindriven bil eller ca 340 000 bilresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 181 myndigheter (171 för 2012) har redovisat utsläpp från bilresor. Bland de som har högst totala utsläpp från bilresor återfinns myndigheter med egna tjänstebilar och spridd verksamhet inom Sverige. Tabell 6. Myndigheter med högst totala utsläpp från bilresor År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen 25 003 971 Rikspolisstyrelsen 21 166 495 Kriminalvården 2 932 000 Trafikverket 4 260 582 Fortifikationsverket* 2 543 700 Kriminalvården 2 838 000 Statens jordbruksverk* 2 132 304 Arbetsförmedlingen 2 110 796 Arbetsförmedlingen 2 037 807 Statens jordbruksverk* 1 693 814 Medel: 327 492, median 25 654 Medel: 282 573, median: 25 654 *miljöcertifierad 18
År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen 24 790 774 Trafikverket* 3 531 720 Kriminalvården 2 599 000 Arbetsförmedlingen 2 294 068 Tullverket 1 440 127 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen 26 959 187 Kriminalvården 3 052 000 Trafikverket* 2 952 961 Arbetsförmedlingen 2 318 199 Skogsstyrelsen* 1 649 706 Medel: 306 016, median: 22 988 Medel: 30 453, median: 17 933 *miljöcertifierad *miljöcertifierad Myndigheter som reser mycket över hela landet för att t.ex. kunna genomföra inspektioner har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. Tabell 7. Myndigheter med högst utsläpp från bilresor per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Fortifikationsverket* 3 970 Skogsstyrelsen* 1 548 Skogsstyrelsen* 1 787 Statens jordbruksverk* 1 373 Statens jordbruksverk* 1 761 Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 015 Sametinget 1 700 Karlstads universitet 952 Länsstyrelsen i Gotland 1 196 Länsstyrelsen i Dalarna 909 Medel 236, median 59 Medel: 176, median 71 *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Sametinget 1 499 Skogsstyrelsen* 1 472 Statens jordbruksverk* 1 205 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 157 Länsstyrelsen i Norrbotten 1 019 Myndighet Kg CO 2 Skogsstyrelsen* 1 740 Sametinget 1 570 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 130 Statens jordbruksverk* 1 083 Rikspolisstyrelsen 1 054 Medel: 197, median: 78 Medel: 175, median: 59 *miljöcertifierad *miljöcertifierad Flyg under 50 mil Korta flygresor står för en relativt liten del av statens totala utsläpp av koldioxid, men de är ofta enklare att ersätta med mer miljövänliga resealternativ. De sammanlagda redovisade utsläppen från korta flygresor uppgick till ca 15 000 ton 2013, vilket motsvarar cirka 100 000 flygresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 182 myndigheter (181 för 2012) har redovisat utsläpp från korta flygresor. De som har de största totala utsläppen från korta flygresor är större myndigheter. 19
Tabell 8. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg under 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Försäkringskassan 903 188 Försäkringskassan 1 055 599 Trafikverket* 859 108 Trafikverket* 1 051 088 Umeå universitet 702 039 Umeå universitet 822 067 Sveriges lantbruksuniversitet* Rikspolisstyrelsen 620 572 644 000 Rikspolisstyrelsen 667 401 Sveriges Lantbruksuniversitet* Medel: 75 516, Median:18 120 Medel: 84 116, median: 18 261 529 812 År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Umeå universitet 1 507 280 Försäkringskassan 1 116 646 Arbetsförmedlingen 775 009 Trafikverket* 702 490 Rikspolisstyrelsen 697 299 Myndighet Kg CO 2 Umeå universitet 1 496 214 Försäkringskassan 913 890 Rikspolisstyrelsen 821 066 Trafikverket* 802 421 Försvarets materielverk 617 415 Medel: 83 638, Median:19 478 Medel: 79 593, median 18 713 *miljöcertifierad De myndigheter som har högst utsläpp per anställd från korta flygresor är istället relativt små myndigheter. 20
Tabell 9. Myndigheter med högst utsläpp från flyg under 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Tillväxtanalys 1 958 Statens bostadskreditnämnd Inspektionen för strategiska produkter 1 076 1 459 Riksutställningar 738 Statens bostadskreditnämnd 873 Statens folkhälsoinstitut 702 Riksutställningar 745 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Statens folkhälsoinstitut 737 Boverket 651 Medel: 141, Median: 69 Medel: 153, median: 70 654 År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO 2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 8 175 Riksutställningar 1 014 Statens folkhälsoinstitut 855 Boverket 740 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 715 Myndighet Kg CO 2 Riksutställningar 1 396 Brottsoffermyndigheten 1 128 Statens folkhälsoinstitut 1 088 Boverket 865 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 859 Medel: 171, Median: 69 Medel:131, median: 67 Tågresor Tågresorna står för en minimal andel av statens totala utsläpp av koldioxid. De sammanlagda redovisade utsläppen från tågresor under 2013 uppgår till endast 842 kg. Motsvarande siffra för 2011 och 2012 var 944 respektive 961 kg. Redovisade utsläpp från tåg 2010 var 2 393 kg, vilket förmodligen var ca 1 ton för mycket. Orsaken var att en myndighet redovisat 1 120 kg istället för 1 kg. Under 2013 har 177 myndigheter redovisat koldioxidutsläpp från tåg. Siffrorna för 2011 och 2012 var 175 respektive 177 myndigheter. 21
Energianvändning Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning år 2013 är 2,9 TWh, i stort sett samma energianvändning som för 2011 och 2012. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion från vindkraft eller energianvändningen i 145 000 eluppvärmda småhus. Kostnaden för den totala energianvändningen uppskattas till drygt 2 miljarder kronor. Tabell 10. Energianvändning i kwh Energislag 2011 2012 2013 Verksamhetsel 934 743 607 945 613 417 898 515 615 Fastighetsel 297 204 142 242 865 139 267 866 619 Värme 1 112 763 023 1 099 625 069 1 077 538 206 Kyla 108 888 684 145 134 093 137 507 088 Utanför lokaler* 474 224 248 436 013 676 522 496 215 Total 2 927 823 704 2 869 251 394 2 903 923 743 * i posten utanför lokaler ingår t.ex. arbetsmaskiner, signalsystem, båtar, helikoptrar etc. Figur 5. Energianvändning fördelat på energislag TWh * Staplarna för Övrig energi innehåller fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler Av myndigheternas redovisade uppgifter utgörs cirka en tredjedel av energianvändningen av verksamhetsel och två tredjedelar av övrig energianvändning (fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler). Många myndigheter kommenterar att de arbetat aktivt med åtgärder för att minska användningen av verksamhetsel. 22
Myndigheter med hög energianvändning totalt Trafikverket har högst energianvändning och inkluderar i sin redovisning färjor samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Övriga myndigheter som ligger högt är de med stora lokalytor. Tabell 11. Myndigheter med högst total energianvändning År 2010 År 2011 Myndighet kwh Myndighet kwh Trafikverket* 650 215 789 Trafikverket* 482 379 960 Fortifikationsverket* 512 958 374 Fortifikationsverket* 440 601 094 Rikspolisstyrelsen 198 027 096 Kriminalvården 206 408 800 Kriminalvården 143 104 400 Rikspolisstyrelsen 167 089 044 Lunds universitet 121 482 200 Lunds universitet 131 696 000 Medel: 19 267 264, median: 2 336 731 Medel: 15 091 874, median: 1 944 399 *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet kwh Trafikverket* 457 085 000 Fortifikationsverket* 437 469 912 Rikspolisstyrelsen 167 038 593 Kriminalvården 137 691 800 Lunds universitet 118 732 000 Myndighet kwh Trafikverket* 439 592 922 Fortifikationsverket* 434 832 038 Rikspolisstyrelsen 183 399 484 Kriminalvården 131 602 600 Lunds universitet 118 554 000 Medel: 15 223 605, median: 1 982 752 Medel: 15 696 885, median: 2 049 050 *miljöcertifierad Myndigheter med hög energianvändning per kvadratmeter Myndigheternas redovisade energianvändning per kvadratmeter har stor spridning. Värdena kan jämföras med 210 kwh/kvm som är Energimyndighetens beräknade genomsnittliga energianvändning för kontor. Rapporteringen omfattar totalt 12,6 miljoner kvadratmeter lokalyta. 23
Tabell 12. Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter År 2010 År 2011 Myndighet kwh/m 2 Myndighet kwh/m 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarets radioanstalt 962 Smittskyddsinstitutet 654 Affärsverket svenskakraftnät* Statens maritima museer 3 079 709 Smittskyddsinstitutet 820 576 Rättsmedicinalverket 559 *miljöcertifierad Statens historiska museum Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Affärsverket svenska kraftnät* 805 660 539 År 2012 År 2013 Myndighet kwh/m 2 Smittskyddsinstitutet 903 Försvarets radioanstalt 641 Barnombudsmannen 628 Affärsverket svenska kraftnät* *miljöcertifierad 497 Sjöfartsverket 493 Myndighet kwh/m 2 Smittskyddsinstitutet 638 Försvarets radioanstalt 629 Sjöfartsverket 559 Gymnastik och idrottshögskolan 530 Affärsverket svenska kraftnät* 530 Förnybar energi 176 myndigheter (173 för 2012) redovisar att de använder sig helt eller delvis av förnybara energikällor. Det innebär att 2,4 TWh kommer från förnybara energikällor, vilket motsvarar 82 procent av statens totala energianvändning. Motsvarande siffror för 2012 var 172 myndigheter, 2,3 TWh och 80 procent. Sammanlagt 37 (31 för 2012) myndigheter anger att de använder 100 procent förnybar energi. Medelvärdet bland dem som redovisat förnybar energi är 82 procents användning. Ett tjugotal myndigheter kommenterar att de inte har några uppgifter om förnybar energi. 24
Miljökrav i upphandling Det av myndigheterna redovisade sammanlagda värdet för upphandlingar 2013 är ca 73 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 81 respektive 70 miljarder kronor. Det sammanlagda värdet av upphandlingar som inkluderar miljökrav 201 anges till ca 39 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 57 respektive 44 miljarder kronor. Det innebär att ca 53 procent av värdet utgörs av upphandlingar med miljökrav för 2013. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 70 respektive 63 procent. Upphandling är ett område där myndigheterna har svårt att ta fram siffror, varför det åter bör framhållas att jämförelser mellan år och myndigheter är mycket osäkra. I årets redovisning har 65 procent av myndigheterna har redovisat miljökrav vid upphandling. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 62 respektive 71 procent. De flesta myndigheterna har endast rapporterat egna upphandlingar över gränsen för direktupphandling. Därför ligger avrop från statliga ramavtal och direktupphandlingar utanför denna rapportering. De 10 myndigheterna med största upphandlingsvolym står för cirka 88 procent av det rapporterade värdet. Tabell 13a. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2012 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upphandlingar med miljökrav Arbetsförmedlingen 18 472 213 825 14 503 248 846 79 Försvarets materielverk 17 731 000 000 4 826 000 000 27 Trafikverket* 12 653 000 000 12 653 000 000 100 Försäkringskassan 2 998 652 879 306 253 671 10 Affärsverket svenska kraftnät* 2 291 160 000 2 038 410 000 89 Statens fastighetsverk* 1 940 000 000 1 840 000 000 95 Fortifikationsverket* 1 925 696 889 1 794 829 727 93 Rikspolisstyrelsen 1 537 321 000 339 341 000 22 Socialstyrelsen 1 039 000 000 15 000 000 1 Luftfartsverket* 1 030 430 000 969 925 000 94 Totalt 61 618 474 593 39 286 008 244 88 *miljöcertifierad % 25
Tabell 13b. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2013 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upphandlingar med miljökrav Försvarets materielverk 27 370 000 000 0 0 Trafikverket 17 400 389 077 17 400 389 077 100 Arbetsförmedlingen 6 157 131 347 4 765 941 800 77 Migrationsverket 4 244 956 416 3 715 605 016 88 Rikspolisstyrelsen 2 333 203 500 2 237 824 000 96 Fortifikationsverket 1 968 440 565 1 757 101 412 89 Affärsverket svenska kraftnät 1 851 815 000 1 647 715 000 89 Statens fastighetsverk 1 770 000 000 1 680 000 000 95 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 800 000 000 36 835 928 5 Transportstyrelsen 663 840 000 549 100 000 83 Totalt 64 559 775 905 kr 33 790 512 233 52 *miljöcertifierad En femtedel av myndigheterna anger att de inte gjort några upphandlingar över gränsen för direktupphandling under året och rapporterar därför inte något uppföljningsmått för upphandling. Idag är det svårt att på nationell nivå få fram korrekta uppgifter om de årliga inköpen som staten gör inom ramen för offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen 2010 har bland annat haft i uppdrag att se över hur miljökrav ställs i offentlig upphandling och hur ett system för insamling av upphandlingsstatistik skulle kunna utformas, vilket bör gynna inrapporteringen på sikt. Ett annat viktigt område är utvecklingen av e-beställningar inom staten som bör kunna bidra till bättre statistik. Naturvårdsverket genomförde under år 2013 en enkätundersökning bland statliga myndigheter, statliga bolag, landsting och kommuner om miljöanpassade inköp. Resultatet från undersökningen redovisas i Rapporten 6591 Miljöanpassade inköp-verktyg för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. 26
Länsstyrelsernas miljöledningsarbete Länsstyrelsernas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av länsstyrelserna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Figur 6. Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöutredning Av de 21 länsstyrelser som har redovisat sitt miljöledningsarbete har 4 länsstyrelser (Kalmar, Uppsala, Västernorrland och Västmanland) inte uppdaterat sina miljöutredningar utifrån förordningens krav. Det innebär att de har miljöutredningar som är äldre än fem år. Motsvarande siffror för 2012 var fem länsstyrelser som inte hade uppdaterat sin miljöpolicy, 2013 har länsstyrelsen i Jämtland uppdaterat sin miljöutredning. Övriga länsstyrelser som uppdaterat sin miljöutredning under 2013 är: Dalarna, Norrbotten, Stockholm, Västerbotten och Östergötland. Miljöpolicy Samtliga länsstyrelser har redovisat en miljöpolicy. Länsstyrelserna har i olika grad anpassat miljöpolicyn till verksamhetens uppdrag och dess indirekta och direkta betydande miljöpåverkan. Flertalet av länsstyrelserna har sin utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling. Det kan dock konstateras att det ser olika ut hur länssty- 27
relserna valt att i sin miljöpolicy hänvisa till begrepp såsom nationella mål, generationsmålet, miljökvalitetsmålen och nationella och regionala miljömålen. Aktiviteter med miljöpåverkan, I stort sätt samtliga länsstyrelser har redovisat aktiviteter med miljöpåverkan. Två länsstyrelser anger dock att de inte har några aktiviteter med någon betydande miljöpåverkan, nämligen länsstyrelserna i Halland och i Norrbotten. Flertalet av länsstyrelserna anger som indirekt betydande miljöpåverkan arbetet med de regionala miljömålen. Andra konkreta aktiviteter som anges är tillsyn och prövning av verksamheter med miljöpåverkan, fysisk planering, miljöövervakning, efterbehandling av förorenade områden, skydd av områden och arter och arbetet med genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Interna miljömål, åtgärder och måluppfyllelse Flertalet av länsstyrelserna har redovisat att de upprättat interna miljömål för sin verksamhet och därmed också redovisat åtgärder för att nå de interna miljömålen och graden av måluppfyllelse. Kvaliteten på de interna miljömålen, vidtagna åtgärder för att nå de interna miljömålen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Jönköpings län får även i år ses som ett bra exempel på hur interna miljömål kan upprättas och hur vidtagna åtgärder och miljömåluppfyllelse kan redovisas. Naturvårdsverket anser att det i första hand fortfarande finns ett behov av att se över hur länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan ska redovisas inom ramen för miljöledningsarbetet och de åtgärder som vidtas för att nå de interna miljömålen. Länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan är en viktig del av deras huvudsakliga uppdrag på miljöområdet och har stor betydelse för att uppfylla förordningens krav på att miljöledningsarbetet ska bidra till hållbar utveckling och att generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta projektet Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssystem. Naturvårdsverket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett gott exempel på hur myndigheter med en likartad verksamhet kan utveckla sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta. I bilaga 3 finns jämförande statistik över länsstyrelsernas transporter, energiförbrukning, och upphandlingar. 28
Slutsatser Myndigheternas arbete med den indirekta och direkta miljöpåverkan. Myndigheterna har under 2013 fortsatt att utveckla sitt miljöledningsarbete bland annat med att redovisa den indirekta miljöpåverkan. I dagsläget pågår det olika projekt och det efterfrågas en samverkan mellan myndigheter för att utveckla miljöledningsarbetet avseende den indirekta miljöpåverkan. Fler myndigheter har också valt att miljöcertifiera sina verksamheter. För att stärka arbetet med både den indirekta och direkta miljöpåverkan så behövs det en ökad kunskap om hur myndigheter utifrån sina olika uppdrag kan bedriva ett effektivt miljöledningsarbete för att förbättra sin miljöprestanda. Naturvårdsverket kan konstatera att det finns ett ökat behov av att ta fram specifik vägledning för olika grupper av myndigheter såsom t.ex. för universitet och högskolor, länsstyrelser, mindre myndigheter osv. Det finns också ett behov av att öka kunskapen om hur myndigheter i överensstämmelse med förordningens krav kan integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamheten. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit förordningsförändringar för att effektivisera och stärka myndigheternas miljöledningsarbete. Naturvårdsverket ser att det finns ett behov av att stärka Naturvårdsverkets vägledning inom olika områden.. När det gäller redovisningen av den direkta miljöpåverkan så finns det även i år osäkerheter i de siffror som redovisas. Det sker dock en utveckling mot bättre insamlingsmetoder och en mer fullständig rapportering. Jämförelser med föregående års siffror bör även i år ske med försiktighet och rapporteringen bör inte användas för att avgöra om myndigheternas totala miljöpåverkan ökat eller minskat. Detta är inte heller syftet med rapporteringen. Myndigheternas arbete med miljöpolicy, interna miljömål, åtgärder och måluppfyllelse Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Årets granskning visar att vissa myndigheter har förbättrat sin redovisning inom ovanstående områden utifrån de krav som ställts. Naturvårdsverket avser att i vägledningen utveckla kriterierna som används i samband med bedömningen av ovanstående områden. Granskningen visar också att myndigheter har i samband med en uppdatering av sin miljöutredning valt att upprätta helt nya interna miljömål som sträcker sig över flera år. Det kvarstår fortfarande ett arbete för många myndigheter att upprätta 29
interna miljömål som är uppföljningsbara utifrån kvantitativa eller kvalitativa mått och att redovisa åtgärder som leder till önskad effekt. Naturvårdsverket anser att det vore intressant att i nästa års redovisning närmare följa upp de åtgärder som myndigheterna beskriver att de vidtar för att nå de interna miljömålen. Naturvårdsverket anser att även inom dessa områden finns ett behov av att stärka vägledningen så att det är möjligt att följa upp och utvärdera om myndigheternas miljöprestanda förbättras. I föregående års redovisning ansåg Naturvårdsverket att det fanns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Naturvårdsverket har följt frågan genom de rapporter som redovisats av Statskontoret avseende Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet delrapport (2013:12) och slutrapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport (2014:10). Naturvårdsverket startade också under 2013 ett projekt för att närmare studera samband mellan rapporteringkrav och riktlinjer enligt miljöledningsförordningen och miljömålssystemet. Myndigheternas arbete med miljöutredningar Precis som förra året har flera myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar, men det finns fortfarande vissa myndigheter som har miljöutredningar äldre än fem år. I samband med att miljöutredningen genomförs identifieras och värderas myndighetens aktiviteter för att få fram vilka aktiviteter som har en betydande indirekt och direkt miljöpåverkan. Naturvårdsverket ser att det finns ett behov av att stärka vägledningen för hur myndigheter med olika uppdrag kan genomföra en miljöutredning avseende både den indirekta och direkta betydande miljöpåverkan med koppling till generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen. Redovisning av vissa myndigheters miljöledningsarbete Naturvårdsverket har även i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta projektet Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssystem. Naturvårdsverket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett gott exempel på hur myndigheter med en likartad verksamhet kan utveckla sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta. Myndigheternas arbete med grön IT och miljöanpassad upphandling Grön IT är ett område som många myndigheter redan arbetar aktivt med inom ramen för e-förvalting inom staten. Vissa myndigheter har ett särskilt återrapporteringskrav då det gäller IT för miljön. Naturvårdsverket har gett dessa myndigheter en möjlighet att redoviss sitt arbete med grön IT i Naturvårdsverkets webbaserade redovisningssystem. 30
Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning fortsätter att slå igenom inom statsförvaltningen. T.ex. har flera myndigheter installerat Lync och myndigheternas pappersutskick har i vissa fall ersätts med elektroniska utskick. Naturvårdsverket genomförde hösten 2013 tillsammans med Energimyndigheten ett webbinarium i syfte att förbereda myndigheterna inför kommande redovisningar. Myndigheternas redovisning av miljökrav i genomförda upphandlingar visar även i år att det är ett område där det fortfarande saknas tillräckligt bra interna uppföljningssystem för att få fram den upphandlingsstatistik som ska redovisas. Vissa myndigheter beskriver att de håller på att utveckla sina uppföljningssystem i samband med att de inför e-beställningar. Miljöcertifierade myndigheter Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under 2013 har ytterligare två myndigheter miljöcertifierat sin verksamhet. En certifiering har därmed genomförts av 27 myndigheter, vilket motsvarar 14 procent av myndigheterna. Naturvårdsverket har under 2013 fortsatt sitt deltagande i revideringen av den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. 31
Ranking För att ge en fingervisning om hur myndigheterna ligger till i miljöarbetet har Naturvårdsverket konstruerat ett rankingsystem. Naturvårdsverket har i år inte endast rankat hur myndigheterna har besvarat frågorna i förordning (2009:907) Bilaga 2. Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att göra en kvalitativ bedömning av myndigheternas miljöpolicy, miljömål och angivna måluppfyllelse. En utgångspunkt i bedömningen har varit att se hur de av myndigheterna redovisade aktiviteterna hänger samman med upprättade miljömål. Myndigheterna är presenterade i bokstavsordning under respektive rankingpoäng. Miljöcertifierade myndigheter har markerats med *. En jämförelse sker med föregående års ranking. Tabell 14. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1 1. Är Miljöcertifierad (ISO/EMAS) 1 2. Har en miljöpolicy 1 3. Har en aktuell miljöutredning (max 5 år gammal) 1 4. Har identifierat betydande miljöaspekter 1 5. Har upprättat miljömål 1 6. Har vidtagit åtgärder 1 7. Har följt upp målen 1 8. Har vidtagit åtgärder för att ge de anställdas miljökunskap 1 Del 2 1.2 Följer upp och redovisar sammanlagda utsläpp av koldioxid 1 1.3 Följer upp och redovisar utsläpp av koldioxid för flygresor över 50 mil 1 2.1a Följer upp och redovisar verksamhetselektricitet 1 2.1b Följer upp och redovisar övrig energianvändning 1 2.4 Följer upp och redovisar andel förnybar energi 1 3.1 Följer upp och redovisar andel miljökrav av antal upphandlingar 1 3.2 Följer upp och redovisar andel miljökrav av ekonomiskt värde 1 Totalt 15 32
Tabell 15. Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Kriterier Ja Delvis Nej 1 Miljöpolicy Policyn är framtagen utifrån allmänna miljöprinciper och är anpassad till NV:s miljöledningsguide verksamhetens indirekta miljöpåverkan 2 1 0 2 Miljömål 2.1 Miljömålen är i princip kopplade till angivna aktiviteter med direkt och indirekt miljöpåverkan 2.2 Är miljömålen formulerade så de går lätt att mäta och följa upp 2 1 0 2 1 0 3 Måluppfyllelse 3.1 Redovisningen beskriver om miljömålen har uppnåtts eller inte utifrån angivna mått på mätbarhet 3.2 I princip alla miljömål som är mätbara och som avsåg 2012 har uppnåtts och därmed förbättrat verksamhetens miljöprestanda 2 1 0 2 1 0 Max poäng 10 Tabell 16. Redovisade uppgifter Departement Ranking 1 Redovisade uppgifter 2011 2012 2013 Miljödepartementet 14,8 14,2 14,7 Landsbygdsdepartementet 13,9 14,5 14,3 Finansdepartementet 14 14 13,8 Näringsdepartementet 13,7 13,7 13,7 Försvarsdepartementet 11,6 13,7 13,7 Socialdepartementet 13 13,5 13,6 Utrikesdepartementet 12,9 12,8 13,6 Arbetsmarknadsdepartementet 13,5 14 13,5 Utbildningsdepartementet 12,9 13,3 13,3 Kulturdepartementet 11,8 13,1 13 Justitiedepartementet 12,8 12,6 12,8 33
Tabell 17. Kvalitet på inrapporterade uppgifter Departement Ranking 2 Kvalitet 2012 2013 Landsbygdsdepartementet 7,3 7,7 Miljödepartementet 6,8 7,7 Finansdepartementet 6,9 7,5 Näringsdepartementet 6,9 7,3 Arbetsmarknadsdepartementet 6,2 7,2 Socialdepartementet 6,3 6,5 Kulturdepartementet 5,9 6,2 Utrikesdepartementet 6 6,1 Försvarsdepartementet 6 6 Justitiedepartementet 6 5,9 Utbildningsdepartementet 6 5,7 34
Tabell 18. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Myndighet Ranking Ranking Ranking Ranking 2010 2011 2012 2013 Affärsverket svenska kraftnät* 14 15 15 15 Fortifikationsverket* 13 15 15 15 Göteborgs universitet* 15 15 15 15 Högskolan i Borås* 13 14 15 15 Högskolan i Gävle* 14 15 15 15 Kemikalieinspektionen* 15 15 15 15 Lantmäteriet* 15 15 15 15 Luftfartsverket* 14 14 15 15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 14 15 15 15 Naturhistoriska riksmuseet* 13 14 14 15 Naturvårdsverket* 15 15 15 15 Skogsstyrelsen* 15 15 15 15 Statens energimyndighet* 14 14 15 15 Statens fastighetsverk* 13 13 15 15 Statens geotekniska institut* 14 15 15 15 Statens jordbruksverk* 15 15 15 15 Statens maritima museer* 15 15 15 15 Statens veterinärmedicinska anstalt* 15 15 15 15 Strålsäkerhetsmyndigheten* 15 15 15 15 Sveriges geologiska undersökning* 15 15 15 15 Sveriges lantbruksuniversitet* 14 15 15 15 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut* 15 15 15 15 Trafikverket* 14 15 15 15 Allmänna reklamationsnämnden 14 11 12 14 Arbetsförmedlingen 14 14 14 14 Arbetsgivarverket 13 14 13 14 Arbetsmiljöverket 14 14 14 14 Arkitektur- och designcentrum 13 14 13 14 Barnombudsmannan 9 11 14 14 Blekinge tekniska högskola 13 13 14 14 Bolagsverket 13 14 14 14 Boverket 14 14 14 14 Brottsförebyggande rådet 13 14 14 14 Centrala studiestödsnämnden 14 14 14 14 35