Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta

Relevanta dokument
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA?

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?

Effektiv behandling av smärta

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Smärtläkemedel gamla och nya

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Regionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Den vidunderliga smärtan

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Användningen av opioider i VGR

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Screening och utredning av drogproblem

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Lenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Vad är nytt inom smärtvården?

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende


Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsrekommendationer för smärtbehandling

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Beroendeframkallande läkemedel

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Regionala riktlinjer vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel i Region Skåne

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

Patientinformation om beroendeframkallande

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

HVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Äldre och läkemedel LATHUND


Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Läkemedel och trafik

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Långvarig smärta. Tänk annorlunda

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Marijuanarökning som medicin

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Transkript:

Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta Henrik Grelz Biträdande överläkare, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Innehåll Analys Lämpliga läkemedel Är opioider aktuella? Evidensläget risk/nytta Varför förskriver vi det då?? Kartlägg opioidbehandlingen Evidens om medicinsk cannabis Cochrane Library Sammanfattning

Smärtanalys Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada, hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada Den långvariga smärtan är i regel multifaktoriell och innebär i många fall en terapeutisk utmaning

Smärtanalys Lyssna noga Nytillkomna symtom. Ny sjukdom?! Undersök noga och med respekt. Bekräfta det som är friskt Vilken typ av smärta?? Sensorisk testning och smärtteckning!

AKO- Långvarig smärta

Läkemedel som har bäst stöd vid centralt störd smärtmodulering och neuropatisk smärta Amitriptylin (Start 10 mgx1. Måldos 30-75 mg. Öka med 10 mg/v) Gabapentin (Start 100 mgx3. Måldos 900-3600 mg/dygn. Öka med 300 mg/v) Duloxetin (Start 30 mgx1. Måldos 60-120 mg) (Pregabalin), Versatis, Tegretol Läkemedelsverket 2017. Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta hos barn och vuxna

Olika profil Amitriptylin TCA. Låga doser tolereras väl. Stabiliserar sömn. Tas kl cirka 19. Biverkningar: Trötthet, muntorrhet. Gabapentin Antiepileptika. Neuropatisk smärta. Diskbråck med ritzopati. Börja med låg dos! Biverkningar: Yrsel, ostadighet, trötthet, humörspåverkan. Duloxetin SNRI. Har ej trötthet som biverkan. Viktneutralt. Bra vid samsjuklighet nedstämdhet/oro. Biverkningar: Sömnstörning, huvudvärk, ackommodationsstörning, GI-symptom.

Singel- eller kombinationsbehandling Amitriptylin + Gabapentin Amitriptylin + Duloxetin Gabapentin + Duloxetin Amitriptylin + Gabapentin + Duloxetin

Utvärdera behandlingseffekt Aktivitetsbundet mål! Inte bara smärtskattning. Tex kunna utföra rehabträning. Fortsätta arbete. Utföra veckohandel. Leder det inte till ökad aktivitetsnivå så är det osäkert om behandling ska fortgå.

Långvarig smärta hos vuxna Huvudbudskap Multimodalt omhändertagande och ett biopsykosocialt synsätt är viktigast. Läkemedel är inte en självklar del vid behandling av långvarig smärta. När läkemedel används ska de ses som en del i det multimodala omhändertagandet. Läkemedelsverket 2017. Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta hos barn och vuxna

Multimodalt omhändertagande Multimodal smärtrehabilitering MMS primärvård eller specialiserad smärtrehabilitering Sjukgymnastik Psykolog Arbetsterapeut Kurator Läkare Läkemedelsverket 2017. Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta hos barn och vuxna SBU 2010. Rehabilitering vid långvarig smärta

Opioider Morfin Kodein Oxykodon Hydromorfon Tramadol Tapentadol Buprenorfin Opium Heroin Ketobemidon Petidin Fentanyl

När är opioider aktuella? Vid tidsbegränsad behandling och akuta smärttillstånd. Kan möjligen övervägas som intermittent behandling glest intag vid långvarig smärta (nociceptiv eller neuropatisk smärta). Undvik långvarig behandling med dagligt intag. Läkemedelsrådet Region Skåne 2019 Riktlinjer för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel

Långvarig smärta hos vuxna Huvudbudskap Innan behandling med opioider inleds ska risken för beroendeutveckling och problematiskt bruk värderas och en vårdplan upprättas. Den förskrivare som påbörjar opioidbehandling är skyldig att följa upp medicineringen tills den formellt överlämnas och accepteras av annan förskrivare.

Faktor Läkemedels-faktorer Daglig dos > 100 mg morfinekvivalenter Långverkande beredning (metadon, Fenatnylplåster) Kombination med bensodiazepin Långvarig behandling (>3 månader) Period kort (<2 veckor) efter insättning av långverkande medel Patient-faktorer Ålder >65 år Sömn/andningssjukdom tex Sömnapné Lever eller njursvikt Depression Substansberoende Tidigare överdos Ungdom Risk Överdos och beroende Överdos Överdos Överdos och beroende Överdos Överdos Överdos Överdos Överdos och beroende Överdos och beroende Överdos Beroende Volkow, MacLellan. Opioid abuse and Chronic Pain Misconceptions and mitigation strategies. New England Journal of Medicine 2016:374;1253-63

Utvärdera behandlingseffekt Aktivitetsbundet mål! Inte bara smärtskattning. Tex kunna utföra rehabträning. Fortsätta arbete. Utföra veckohandel. Leder det inte till ökad aktivitetsnivå så är det osäkert om behandling ska fortgå.

Väg nytta mot risk

Nytta? Vetenskapligt stöd finns för korta behandlingar < 3 månader Riktlinjer alltmer restriktiva gällande långtidsbehandling. Lägre doser tätare monitorering Undantagsbehandling enligt Läkemedelsverket 2002. Så blev det inte.

Mot risk! Beroendeframkallande. CAVE! Ung patient, tidigare beroende, psykiatrisk problematik. CAVE!

Risk,fortsättning Överdos - allvarlig/dödlig. DOSBEROENDE Bensodiazepiner ökar risk Gabapentin/polyfarmaci ökar risk Deyo RA et al. Opioids for low back pain. BMJ. 2015 Socialstyrelsen. Narkotikarelaterade dödsfall. 2016.

From: Erratum Pain Med. 2016;17(4):797-798. doi:10.1093/pm/pnw044 Pain Med 2016 American Academy of Pain Medicine. All rights reserved. For permissions, please e-mail: journals.permissions@oup.com Dasgupta. Cohort Study of the Impact of High-Dose Opioid Analgesics on Overdose Mortality. Pain Medicine 2016

From: Cohort Study of the Impact of High-Dose Opioid Analgesics on Overdose Mortality Pain Med. 2016;17(1):85-98. doi:10.1111/pme.12907 Pain Med 2015 American Academy of Pain Medicine. All rights reserved. For permissions, please e-mail: journals.permissions@oup.com

Fall 2 77 årig man Lever med hustru som medföljer. Hemsjukvård Medicindelning. Apodos Multisjuk. Förmaksflimmer, stroke, ep, hypertoni, njursvikt, lindrig demens. Spinal stenos som ger smärta. Intoxikation x 2 senaste 6 månaderna. Tagit extradoser hemma. Aktuella mediciner: Oxycodone 5 mgx2, Oxascand 15 mg x2, Waran, Levetiracetam, blodtryckssänkande, demensläkemedel, Zopiklon 7,5 mg, Mirtazapin 30 mg, Circadin, vätskedrivande vid behov.

Fall 2 vi har jobbat hela livet och bidragit till samhället. Nu när vi är gamla har vi rätt till ordentlig smärtlindring Bagatelliserar att han har varit nära döden. Kombination med bensodiazepin utgör stor fara för intoxikation.

Risk, fortsättning LÄCKAGE Till familjemedlemmar, vänner, grannar, ut på gatan

Snällare biverkningar Gastrointestinalt. Trötthet. Yrsel. Koncentration Humöret Hormonspegel Opioidinducerad hyperalgesi höga doser Baron MJ et al. Significant pain reduction in chronic pain patients after detoxification from high-dose opioids. J Opioid Manag. 2006

Fall 3 54 årig man Socialt stabilt. 50% sjukersättning. 50% arbetar som reparatör. Lindrig astma. Tidigare blödning i GI. Ledvärk, myalgi fibromyalgi? Aktuella mediciner: Tramadol 100 mgx3, Alvedon, Ketogan 5 mg 3-4 ggr/vecka, Gabapentin 100 mg tn, Predinisolon 5 mgx1, Flunitrazepam 0,5 mg vb, PPI, blodtrycksmedicin

Fall 3 Har märkt att han mår dåligt vid dosglapp av Tramadol Börjar ifrågasätta om läkemedlet hjälper honom. Ser positivt på nedtrappning. Men är rädd för abstinenssymptom

Fall 3 Medicindelning en vecka i taget. Sjukskrivning pga abstinens i 2-3 veckor

Fall 3 Efter nedtrappning: Minskad generaliserad smärta. VAS 7 till 4. 34 smärtlokaler blir 20! Beskriver att han tänker och minns bättre. Magen fungerar bättre.

Varför förskriver vi det då?? Svåra möten negativa affekter/smärta något är skadat och måste behandlas jag slutar gärna med opioider men då MÅSTE du ge mig något annat I stunden lindrar det patienten Mindre arbete i stunden Besöket kan lättare avslutas! Patienter TROR på OPIOIDERS verkan

Adverse selection Beroende Psykisk ohälsa Deyo RA et al. Opioids for low back pain. BMJ. 2015

Kartlägg Behandlingstid Doser räkna om i morfinekvivalenter! Beroende/tidigare beroende/hereditet för beroende Läkemedelsförteckningen Om andra substanser är inblandade. Drogtest och PEth! Läkemedelsrådet Region Skåne 2019 Riktlinjer för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel

Prevalens beroende vid långvarig icke-malign smärta och opioidbehandling (US) Misuse= 2-3 kriterier Addiction > 3 kriterier Proper use Misuse Addiction Wolves et al. Rates of opioid misuse, abuse, and addiction in chronic pain: a systematic review and data synthesis. Pain April 2015 vol 156 nr 4

Cochrane Library Cannabis-based medicines for chronic neuropatic pain in adults (Review) 2018

Bakgrund - population Patienter med kronisk neuropatisk smärta. Ålder 34-61 år. Maladaptiv respons i nervsystemet efter påvisad skada på nervvävnad. Karaktäriseras av kontinuerlig eller spontan smärta, smärta utlöses lätt av sensorisk stimuli så som beröring, värme, kyla. Kan innefatta såväl bortfall av känsel (hypoestesi) som hyperkänslighet (allodyni). Tillståndet kan vara svårt att säkert klassificera Behandlingar ger som bäst måttlig smärtreduktion

Vilken typ av studier? Randomiserade, dubbel-blinda, kontrollerade studier jämfört med placebo (eller annan konventionell farmaka vid neuropatisk smärta) Primära utfallsmått: 1. Smärtskattning (50% förbättring) 2. Globalt uppskattad förändring (mycket väldigt mycket bättre) 3. Avslutad behandling (tolerabilitet) 4. Allvarliga biverkningar (säkerhet)

1760 PATIENTER

Vilka Cannabis-baserade preparat? Marijuana/hasch inhalerad 2 studier (CBD/THC) Växtbaserade kombinationer munspray, 10 studier (THC/CBD) Växtbaserade cannabinoider, 2 studier (dronabinol THC) Syntetiska cannabinoider oralt, 2 studier (nabilone THC) Jämförs med placebo (15 studier) eller dihydrokodein (1 studie)

Vilka fick INTE behandling? Tio studier exkluderade personer med substansbrukssyndrom Alla studier exkluderade personer med epilepsi, hjärt-, njur- eller leversjukdom. En studie exkluderade de som brukat cannabis en månad innan studiestart. Erfarenhet av herbal cannabis var 7-91% (recreational/medical) De två studier med inhalerad marijuana var erfarenheten 81-91%.

Men tidigare rapporter har varit positiva Detta kan inte styrkas och följande skäl anges: 1. Ej publicerade studier finns med i analys 2. Studier med mycket kort duration är EJ med i analys 3. Neuropatisk smärta specifikt studeras, ej spasticitet 4. Detaljerad analys av biverkningar

Slutsatser av Cochrane-analys 1. Små positiva effekter som kan vägas upp av biverkningsprofilen. Få individer kan förväntas erhålla positiva effektermed cannabisbaserade mediciner vid kronisk neuropatisk smärta. 2. Om det ska användas är tydliga regler för avbrytande av behandling viktiga för att inte exponera individer i onödan då biverkningar finns. 3. Om det ska användas är det lämpligt att smärtspecialist med särskilt intresse hanterar detta. 4. Länder skiljer sig åt i att det rekommenderas som tredje/fjärdehandsalternativ för behandling.

Gunnar Skagerberg och Henrik Grelz KAM-dagen 190206

Sammanfattning Använd er av säkra läkemedel som ej är beroendeframkallande. Använd er av paramedicinska insatser. Låt patienten veta risker med opioidbehandling och om det övervägs så under en KORT behandlingsperiod eller intermittent behandling. Patienter som har långvarig opioidbehandling kan ha nytta av nedtrappning/avgiftning. Medicinsk cannabis har mycket svagt vetenskapligt stöd att verka smärtlindrande vid neuropatisk smärta

Tack! Henrik Grelz SMÄRTREHABILITERING SUS LUND