Dags för schlagerfest i Örnsköldsvik.

16 GRÄNSLÖST Möjligheten till pendling gynnar hela regionen enligt Johan Tjällman som bor i Umeå och jobbar som ST-läkare i Örnsköldsvik. 20 MELODIFESTIVALEN Dags för schlagerfest i Örnsköldsvik. 19 MILJÖSAMARBETE Kvistmassa, en restprodukt från Domsjö Fabrikers kokeri, blir bränsle i kraftvärmeverk. ATTRAKTIVA FÖRE TAGSAMMA NU LYFTER KULTURHUVUDSTADSÅRET 04 Hela Europas kulturögon riktas 2014 mot Umeå och Sapmi. Örnsköldsvik drar sitt strå till stacken. Nu börjar det kommande årets kulturaktiviteter att ta form. STADENS HÖJDPUNKTER MED NYA ÖGON 06 Studenterna Anna Klein och Madelene Vikström har valt bort storstaden mot att bo i Örnsköldsvik. De lyfter favoritställena i sin nya hemstad. ETT FÄRGSTARKT CENTRUM 08 Peab och Nybergs är två byggherrar som ständigt söker tomter med attraktivt läge. Efterfrågan på centralt belägna lägenheter är enligt dem stor. Det handlar bara om att hitta centrala platser som är obebyggda för att skapa fler bostäder. De ser som sin uppgift att förändra och bygga mer på en intressant boendemarknad. Båda företagen har redan investerat i nyproducerade bostadshus i centrala Örnsköldsvik, men är alltid intresserade av nya möjligheter. BESÖKSNÄRING = FRAMTIDSNÄRING 14 Den gångna sommaren var gynnsam för turismen i hela Västernorrland. I Örnsköldsvik ökade övernattningarna med 7 600 gästnätter 2013 jämfört med 2012. Skärgården är ett av de mest populära besöksmålen i området.

02 03 LEDARE DET HÄNDER I ÖRNSKÖLDSVIK Möjligheterna på en plats beror på hur man ser på dem. Vårt Örnsköldsvik finns i våra hjärtan och mitt i världen. Det skapar möjligheter. Vi vill att Örnsköldsvik ska erbjuda förutsättningar för det goda livet med hållbara lösningar byggt på demokrati, jämställdhet och allas lika värde. Såväl ung som gammal ska uppleva trygghet men även möjlighet till intressanta och utvecklande upplevelser. Särskilt viktigt är att skapa förutsättningar för en god och meningsfull uppväxtmiljö. ÖRNSKÖLDSVIK HAR EN spännande historia och en lika spännande framtid. Det har hänt och händer mycket här. Privata investerare satsar i kommunen. På senare tid har vi sett stora satsningar på vindkraft, hotellbygge, bostäder och nya jobb. Ja, hela världen investerar i vår kommun. Internationella företag ser affärsidéerna och kompetensen i våra företag, de ser helt enkelt potentialen och fördelarna i att investera här. Vi kan glädjas åt att det tillkommit hundratals nya jobb i Örnsköldsvik under de senaste åren och vi har mycket att vara stolta över. En stor andel av det våra företag tillverkar går på export och är viktigt för Sverige. Det är världsklass mitt i ett världsarv. TILLSAMMANS KAN VI också skapa ännu bättre förutsättningar att starta, driva och investera här, och en hel del arbete sker just tillsammans med parter i näringslivet för att skapa detta. Då är förstås också influenser från omgivningen betydelsefulla för de framsteg vi ska göra i konkurrens med just det en hel värld. ÖRNSKÖLDSVIK RANKAS redan nu högt i omställningsarbetet för att skapa en hållbar framtid. Ett arbete som har gjorts och görs tillsammans med näringslivet och universiteten. Det gäller inte minst SP Processum och utvecklingen av Framtidens bioraffinaderi. Det skapar moderna jobb och ger framtidstro! VÅR PLATS PÅ JORDEN finns mitt i en spännande arbetsmarknadsregion. Redan nu har många upptäckt möjligheterna i att pendla tågledes på Botniabanan till Umeå och också till Kramfors eller till Härnösand. Arbetsgivare i regionen märker hur ansökningarna till arbete kommer från fler platser än tidigare. Det är spännande! Här finns möjligheter för den som söker arbete, den som söker kompetens eller den som söker nya upplevelser i form av nöjen eller kanske studier. Ett exempel som vi kan vara stolta över är att vi tar del och är en del av är Kulturhuvudstadsåret 2014 som Umeå har utsetts till. Kort sagt kan man säga att Örnsköldsvik och Umeå helt enkelt blir större, starkare och roligare tillsammans! NÄRA HJÄRTAT LIGGER förstås Höga Kusten. Böljande, vild och varm på en och samma gång. Det är så vackert att det nästan gör ont. Detta vackra vill vi gärna dela med många fler. Besöksnäringen har stora möjligheter att växa och med tydliga gemensamma målsättningar kan vi åstadkomma mycket. Här finns intressanta idéer och långt gångna planer på samarbete mellan kommunerna Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand och Sollefteå. Nu gäller det. Nu kan vi göra nya avtryck för framtiden, skapa nya arbetstillfällen och nya upplevelser. I DENNA TIDNING kan ni läsa om goda krafter som bygger den framtidstro, framåtanda och företagssamhet som präglar Örnsköldsvik. Det är i Örnsköldsvik det händer! Såväl ung som gammal ska uppleva trygghet men även möjlighet till intressanta och utvecklande upplevelser. Bygdedagen i Myckelgensjö. FOTO: Elisabeth Bårman SAMVERKAN OCH IDEELL KRAFT GER EN BYGD OCH STAD I BALANS Örnsköldsviks kommun är ett föredöme när det handlar om satsningar på att både stad och landsbygd ska leva och utvecklas. Det är en av anledningarna till att kommunen fick utmärkelsen Årets kommun 2012. En tredjedel av invånarna i Örnsköldsvik bor på landsbygden, och landsbygdsutveckling är en prioriterad fråga i kommunen. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka i en levande landsbygd samtidigt som det erbjuds en attraktiv stadskärna. Bygd och stad i balans är ett projekt som drivs av Örnsköldsviks kommun, med Kommunbygderådet i Örnsköldsvik som samarbetspartner. Syftet är att skapa förutsättningar för att folk ska välja att leva och verka på landsbygden. Bland annat genom att utveckla service på landsbygden och att arbeta med boende, inflyttning, samverkan och kommunikation. Första steget i projektet har varit att etablera så kallade servicepunkter på åtta orter i kommunen. Servicepunkterna har knutits till kommersiella aktörer på orterna för att stärka näringslivet och skapa naturliga mötesplatser. Dialog och samverkan är viktiga beståndsdelar i arbetet med att främja en positiv utveckling på landsbygden, säger Lena Lindström, näringslivsutvecklare på tillväxtavdelningen. Att kommunen, det lokala näringslivet och organisationer samarbetar, och har en gemensam målbild, är en förutsättning för att lyckas. Just nu formuleras en landsbygdsstrategi som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla landsbygden. Bygd och stad i balans blir en bärande utgångspunkt. VÄRLDSKLASS OCH MER ÄN DET Örnsköldsvik tar nytt sikte mot framtiden och lägger grunden för nästa utvecklingsarbete. Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete som pågått sedan 2005. Huvudmålet är att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i, att arbeta i och att besöka. Det har varit, och är, ett framgångsrikt arbete mellan privat och offentlig sektor samt ideella aktörer. Det är också en plattform där gemensamma krafter samlas för att möta Örnsköldsviks utmaningar genom projekt och aktiviteter. Nu fasas Världsklass 2015 ut och nya utmaningar formuleras. I december 2013 startar utvärderingen av Världsklass 2015 och en ny omvärldsanalys görs som tar sikte 5 och 10 år framåt. Dessa två processer kommer att löpa parallellt men är beroende av varandra. Resultatet av de båda ligger sedan till grund för kommande utvecklingsarbete. Vi har ett unikt sätt att arbeta här i Örnsköldsvik, säger Vanja Östman, utvecklingsledare för Världsklass 2015. Världsklass 2015 skapar engagemang och öppnar upp för alla som vill, att vara med och på ett konkret sätt påverka framtiden. Vi har gått från att vara en projektorganisation till att vara en processorganisation. I dag försöker vi bygga varaktiga processer i befintliga organisationer. Och nu växlar vi upp ytterligare. Den nya analysen får visa hur vi ska justera arbetet för att bli ännu bättre. Ambitionen är dock att fortsätta arbeta tillsammans för att nå våra gemensamma målbilder om fler arbetstillfällen och en positiv befolkningsutveckling. 30 MILJARDER HAR INVESTERATS I UMEÅ OCH ÖRNSKÖLDSVIK DE SENASTE TIO ÅREN NÅGOT UR INNEHÅLLET ELVY SÖDERSTRÖM (S) Kommunstyrelsens ordförande BRA BOENDE En plats för alla. Stor variation av bostäder och natursköna områden som tas till vara på ett bra sätt. Läs mer om hur boendet i Örnsköldsvik blir ännu bättre. TIDNINGEN ÖRNSKÖLDSVIK Vi har mycket att vara stolta över i Örnsköldsvik. Vi vill berätta om detta i denna tidning som är utgiven av Örnsköldsviks kommun. Tidningen går ut till hushåll i Örnsköldsviks och Umeå kommun. GLENN NORDLUND (S) Kommunstyrelsens vice ordförande UPPLEVELSERIKT Vissa upplevelser finns ständigt närvarande medan andra är på tillfälligt besök. Läs mer om vad du kan uppleva i Örnsköldsvik. FRÅGOR OM INNEHÅLLET Helén Sahlin 0660-887 53, helen.sahlin@ornskoldsvik.se Sven Alveryd 0660-887 16, sven.alveryd@ornskoldsvik.se Frida Bylin 0660-883 26, frida.bylin@ornskoldsvik.se FÖRETAGSAMT En företagstät kommun med många internationella företag, stark företagandetradition och stort utvecklingsfokus. Läs mer om företagsamma Örnsköldsvik. ANSVARIG UTGIVARE Helén Sahlin TEXT OCH PRODUKTION Intressera Kommunikation 0660-101 04, www.intressera.se FOTO Intressera Kommunikation, där inte annat anges. NÄRA TILL ALLT Ett centrum med en bra mix av butiker att shoppa i, restauranger och upplevelser. Läs mer om vad som gör Örnsköldsviks stadskärna så attraktiv. FORMGIVNING Nollnio 0660-29 99 80, www.nollnio.se TRYCK Sörmlands Grafiska www.ornskoldsvik.se POSITIV EFFEKT AV ARENAN Fjällräven Center är en viktig pusselbit i stadsutvecklingen. Detta enligt en undersökning som HUI research och Visit Västernorrland har gjort. Under den senaste tioårsperioden har hela Örnsköldsviks innerstad inklusive hamnområdet utvecklats rejält. Arenan har varit en energigivare i den utvecklingen tillsammans med ett antal andra faktorer. Från invigningen 2006 har flera hundra arrangemang, med alltifrån konferenser och mässor till Melodifestivalen, Peter Jöback, isgala och snart Magnus Uggla, gått av stapeln i evenemangsarenan. Förutom det attraherar hockeyn 6 000 besökare två gånger i veckan. Hotell, restauranger och handel gynnas när fler människor rör sig i centrala Örnsköldsvik, enligt HUI research undersökning. Den nya arenan har också fått till följd att Modo Hockey kunnat växa till ett betydande företag med en verksamhet som skapar större lokal efterfrågan på varor och tjänster hos underleverantörer. Arenan är därmed en av flera faktorer som bidragit till att citykärnan blivit mer levande. ÖRNSKÖLDSVIKS CIRKA 2500 FÖRETAG STÅR FÖR CIRKA 3% AV SVERIGES TOTALA EXPORT TILLGÄNGLIGASTE KOMMUNEN I VÄSTERNORRLAND Humana, Sveriges största företag inom personlig assistans, har för fjärde året i rad undersökt kommunernas tillgänglighetsarbete. Tack vare målinriktat arbete har Örnsköldsviks kommun gjort en tydlig klättring i rankingen och är nu bäst i länet, på 15:e plats jämfört med deltagande kommuner i hela landet. Kommunen har gjort en omfattande inventering av publika lokaler och granskat tillgänglighet i samband med om- och nybyggnationer. Projektet En skärgård i världsklass har skapat flera tillgängliga och användbara skärgårdsområden. De nyöppnade baden i Husum och Bredbyn där lyftanordningar installerats i anslutning till bassängerna, nya tillgängliga lekparker och fiskebryggor är några exempel på åtgärder som gjorts. Andra åtgärder är att gatumiljön i centrum under de senaste åren har byggts om med ledstråk, tillgängliga övergångsställen, bra belysning och avgränsning för uteserveringar. Kommunen arbetar också med att informera fastighetsägare och privata aktörer om hur de kan förbättra tillgängligheten i sina lokaler och verksamheter. Kommunen nöjer sig dock inte med det. I början av nästa år kommer ett förslag till nytt program för delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar på remiss. Kommunfullmäktige beräknas ta beslut om programmet under 2014.

04 05 Ballongfestivalen ett kulturkicksprojekt. FOTO: Ballongfestivalen Skräddaren en vän i viken. Konstnär Johan Wiking. FOTO: Göran Omnell Kalejdoskop. Konstnär Mikael Richter. FOTO: Göran Omnell NU LYFTER KULTURHUVUDSTADSÅRET Ett år fyllt av nya och gamla sätt att uppleva kultur i hela Norrland. Det är en av förhoppningarna med Kulturhuvudstadsåret 2014. Hela Europas kulturögon riktas då mot Umeå och Sapmi (Sameland/Nordliga rummet). Örnsköldsvik drar sitt strå till stacken och planerar att lämna bestående spår. Örnsköldsviks kommun är en aktiv part under Umeås värdskap för Kulturhuvudstadsåret 2014. Satsningen på Kulturhuvudstadsåret är ett viktigt verktyg för att skapa och stärka relationer inom Örnsköldsvik-Umeåregionen. Arbetet är också en kraftsamling för att skapa dialog med kulturaktörer och medborgare kring hur vi utvecklar vårt kulturutbud. STÄRKER KULTURENS ROLL SOM DRIVKRAFT Kulturhuvudstadsåret ska vara ett sätt att stärka kulturens roll som drivkraft för en hållbar samhällsutveckling och kulturdriven tillväxt. Det vore roligt om vi under 2014 kan finna sätt att lyfta de kulturyttringar vi har i kommunen, stimulera nya initiativ och förhoppningsvis väcka ett större kulturintresse hos Örnsköldsviksborna, säger Katarina Larsson, kulturenhetschef på Örnsköldsviks kommun. GIJRRA (VÅREN) I ÖRNSKÖLDSVIK Den nordliga regionen har alltid betraktats som ett gränslöst land av samerna, EU:s enda urfolk. Kulturhuvudstadsåret är därför indelat i åtta årstider som manifesterar den samiska dimensionen. Årstiderna invigs med aktiviteter som väcker intresse och bygger en känsla för den årstidens tema. Västernorrland har fått äran att inviga Gijrra (våren). Invigningen influeras av det samiska kulturarvet och görs i nära samarbete med Umeå2014. Aktiviteterna ska göra medborgarna och staden delaktiga och synliggöra Umeå2014. Den 30 april invigs Gjirra i Örnsköldsvik och Sundsvall. Programmet för själva årstids växlingen ska jämkas ihop med övriga kommuner i länet. För Örnsköldsviks del handlar det om att fokusera lite extra på kulturevenemang runt om i kommunen under årstiden Gijrra. De flesta av aktiviteterna under 2014 kommer att arrangeras av föreningar, organisationer, kulturinsti tutioner och andra aktörer. Kommunen stöttar och sätter aktiviteterna i ett sammanhang. En viktig del är att skapa delaktighet och medskapande. Arbetet ska genom bred delaktighet hitta nya vägar framåt för att gemensamt forma morgondagens Örnsköldsvik genom kulturen. IDÉER BLIR TILL VERKLIGHET Alla som vill har möjlighet att finnas med och bidra till programmet 2014. Örnsköldsviks kommun har under 2013 inventerat vilka aktörer och vilka kulturyttringar som redan finns. Med hjälp av finansiellt stöd av Kulturkicken har dessutom 17 föreningar och aktörer under 2013 tagit chansen att utveckla sina kulturhuvudstadsidéer. Vår förhoppning är att de nya idéerna som arbetats fram under 2013 ska bli verklighet under 2014 och att aktörerna ska bli stärkta i att fortsätta att utveckla sitt kulturengagemang, avslutar Katarina Larsson. Men också att medborgarna i Örnsköldsvik får nya upplevelser och erfarenheter som leder till ökad nyfikenhet och nya kunskaper. KULTURKICKEN LÄS MER PÅ ORNSKOLDSVIK.SE/ KULTUR2014 OCH UMEA2014.SE FOTO: P-O Sedin Föreningar, grupper och fria aktörer har belyst behovet av att få möjlighet att redan året innan kulturhuvudstadsåret kunna testa och utveckla sin kulturhuvudstadsidé. Det handlar om att kunna mobilisera och växa mot 2014 och framöver. Kulturkicken 2013 har varit en möjlighet för föreningar och fria aktörer i Örnsköldsviks kommun att söka finansiell hjälp för att göra det. 17 projekt har fått medel för att komma igång och sjösätta roliga, intressanta kulturaktiviteter. KULTURKICKEN AKTUELLA PROJEKT VINTERFESTIVAL FV Alpina och FV Backes vision är att vintersportintresset ska breddas genom en årligt återkommande vinterfestival. Målet är att utveckla en attraktiv skidanläggning öppen för alla. KULTURBUSSEN Vill synliggöra kulturen och öka turismen ute på landsbygden. Grundidén är att lyfta fram kulturen genom att aktivera och visa upp lokala förmågor och förutsättningar som musik, sång, teater, historia, berättelser och författarskap. RADIO NOLASKOGS IDENTITET, PARTNERS OCH VISIONER RN vill öka människors känsla av närhet och delaktighet. Tanken är att komplettera kyrkornas och idrottens utbud med en särskild kanal för kultur där RN vill lyfta lokala kulturella händelser och personer i både Örnsköldsvik och Umeåregionen. ÖPPEN SCEN I ÖRNSKÖLDSVIK Vill skapa en plats där unga och äldre i en demokratisk anda samverkar och tar lärdom av varandra i olika kulturella verksamheter. ÅKERBÄRSDISKURSEN Åkerbärsdiskursen är ett konstnärligt projekt, av Maria Lagerborg och Jan K Persson, kring den nordsvenska rariteten åkerbär. Namnet Åkerbärsdiskursen kopplar ihop åkerbär med strövtåg och samtal, just vad innebörden i projektet går ut på. KULTURKARTA ULVÖN Projektidén är att ge turister och övriga intressenter tillgång till en karta över Ulvön med kulturella sevärdheter markerade. SAMISK MATKULTUR I samarbete med den samiska matambassadören Greta Huvva vill Samisk matkultur planera och genomföra en förberedande samisk råvarukurs i början av november 2013. Därefter genomföra ett större evenemang på samma tema. MARKLUND MED VÅRA ÖGON 10-12 medlemmar från ÖKK-gruppen (Örnsköldsviks konstnärsklubb) intresserar sig för Bror Marklunds verk och liv som konstnär. Gruppen vill lära känna olika skulpturala material och tekniker. En utställning planeras 2014. FOLKSAMLING PÅ KERSTINS UDDE En förberedande musik- och danshelg ordnades i oktober 2013 på Kerstins Udde. Det stora arrangemanget, Där Höga Kusten möter Lappland går av stapeln sista helgen i maj 2014. ULVÖ WINTER CLASSIC 2014 Syftet är att skapa en årlig vinteraktivitet på Ulvön. En ishockeyturnering planeras med tre lag; Modo Hockey, Björklöven och Ulvö Hockey, samt parallellt med turneringen ett sprintlopp efter Hamngatan i längdskidåkning. ARTEDIS LIVSRESA I ORD, MUSIK OCH KONST Projektgruppen vill levandegöra den världsberömde naturforskaren Peter Artedis liv genom dramatiserande framträdanden på hans barndomsplatser i Anundsjö och Nordmaling. BALLONGFESTIVAL En ballongfestival där barn, ungdomar, vuxna och konstnärer bjuds in till att delta i en två dagar lång Ballongfestival på Ulvön. JULKÖRPROJEKT I MELLANSEL Vill starta en sångkör som bjuder in alla som vill sjunga att vara med. Dessutom uppmuntra de 100-tals flyktingar som kommer till orten att vara med. Projektet vill stärka kulturens roll i samhället samt fungera som en länk för att komma in i gemenskapen. KÖRSAMVERKAN ÖVER GRÄNSERNA I FREDENS TECKEN Ett arrangemang över länsgränsen med fred som tema. Målet är att framföra Karl Jenkins fredsmässa The armed man. URBAN GROWING Vill upprätta en stadsodling på Hamnplan i form av ett kolonilottsområde. LEVANDE HISTORIA I BRYNGE Idén är att i den etablerade kulturmiljön i Brynge engagera nya grupper med barn, ungdomar och invandrare. Projektet bygger på utformande av pedagogiska prova-på- aktiviteter med koppling till bland annat vår industrihistoria, utomhusmatlagning, teaterliknade spel och konst. I SAMISKT SPÅR Vill undersöka och dokumentera kända och okända källor och fornlämningar i den samiska kulturen. Projektet kan bli intressant för en helhetssyn av det samiska kulturarvet i både Västernorrland och Västerbotten. Emma Nilsson, Edvin Forslund, Emma Byström, Carina Nordin, Matilda Öberg och Rebecka Johansson är några av medlemmarna i Bredbynskolans Kulturråd. 2050 ÄR VI TYP 50 Hur ser hembygden och livet ut år 2050 för den som i att ta till sig oavsett var man bor. Visst är dag är 13-15 år? Den frågan ställs i projektet Fair City, den kopplad till Härnösand, men samtidigt finns det skeenden och beteenden ett projekt som är kopplat till Umeås värdskap för människor emellan i föreställningen som kulturhuvudstadsåret 2014. Det handlar om att är lätta att associera till sin egen hemtrakt, barn ska gestalta sina framtidsvisioner genom ett oavsett var man har den, säger Carina konstuttryck. Nordin. De fem ungdomarna i Kulturrådet på Bredbynskolan behöver inte fundera särskilt länge på hur de ser Bredbyns framtid. Nog kommer fotbollen och kyrkan vara viktiga här i Bredbyn även när man är typ 50. Bredbynskolans kulturråd har valt att gestalta sina framtidsvisioner via dans, närmare bestämt med dansensemblen Norrdans. Vi såg dem uppträda med en dansföreställning som gestaltade staden Härnösand. Det gav oss idén till att göra en liknande föreställning som gestaltar Bredbyn år 2050. Och Norrdans var med på noterna, berättar Carina Nordin, lärare, eldsjäl och ledare av Kulturrådet på Bredbynskolan. GILLAR ATT BO HÄR Det är viktigt med kultur, tycker Edvin Forslund, 13 år. Han går i Bredbynskolans årskurs sju och gillar egentligen musik mer än dans. Men tycker ändå det ska bli spännande att se hur en dansare från Norrdans tas sig an hans och kamraternas tankar om framtidens Bredbyn. Jag gillar att bo här och om det är möjligt att få jobb tror jag att jag kommer bli kvar när jag är vuxen. Det är trevligt att gå på byn och möta människor som hejar på mig, även om vi inte känner varandra. Hur dansar man då en framtidsvision av Bredbyn? Och på vilket sätt kan människor utanför Bredbyn ta till sig en sådan upplevelse? När vi såg föreställningen som gestaltade Härnösand, insåg jag att den är möjlig BLIVANDE HEMVÄNDARE Fotboll och kyrka, är konkreta saker som är lätta att relatera till. Att beskriva Bredbyn med en känsla blir svårare. Det är lugnt här, säger Emma Byström, som går i årskurs åtta. Lugnt som i lugnt och skönt, eller lugnt som i lugnt och tråkigt? Både och, säger hon snabbt och får medhåll av sina kamrater. För de fyra tjejerna känns det mindre troligt att de kommer bo kvar i Bredbyn efter avslutad grundskola. Studier och arbetstillfällen finns på annat håll. Men jag kanske kommer tillbaka till Bredbyn efter några år och vill bo här igen, säger Emma. FÖLJS INTERAKTIVT Projektet är fortfarande i sin linda och det hela har börjat så smått med att eleverna i högstadiet får prata om sina tankar om framtiden i Bredbyn tillsammans i klasserna. Sedan ska vi rita tankekartor och sammanställa allt till ett material som vi lämnar till Norrdans. Utifrån det ska Hannah Ohlsson vid Norrdans göra en danskoreografi som uppförs här i Bredbyn någon gång i vår, förklarar Emma Nilsson, som även hon går i årskurs åtta. Så småningom ska de deltagande skolorna lägga ut sina pågående projekt på en interaktiv karta som nås via kommunens hemsida. Där kommer man att kunna ta del av alla skolors bidrag. I Örnsköldsvik är det förutom Bredbynskolan även Domsjöskolan, Sörlidenskolan, Husumskolan, Bjästaskolan och Ängetskolan.

06 07 ALLT DU ÖNSKAR SOM I EN LITEN ASK Paradiset är den klara favoriten. FOTO: Örnsköldsviks Kommun STADSUTVECKLING FÖR ALLA Det är detaljerna som gör det när det handlar om stadsutveckling. Det är inte bara en del som är lösningen utan alla delar tillsammans skapar en attraktiv stadskärna och en kommun som hela tiden utvecklas. FÖR FÖRETAGEN Örnsköldsvik är en företagstät kommun med fokus på företagsamhet, handlingskraft och samverkan. Företagsam är ett samarbetsprojekt där Örnsköldsviks kommun arbetar tillsammans med organisationen Företagarna för att bland annat förbättra den service företagen kan få av kommunen och med kompetensutveckling i frågor som på olika sätt berör företag och företagande. Det är en grå höstdag när vi promenerar genom Örnsköldsviks centrum tillsammans med nyinflyttade studenterna Anna Klein och Madelene Vikström. Mörka moln skymmer dock inte de positiva omdömen de nyblivna örnsköldsviksborna har om sin nya hemstad. Jag vill bo här säger Madelene självklart, trots att hon endast bott två månader i staden. Mina kompisar tror mig inte eftersom jag alltid har varit en utpräglad storstadstjej. Men jag vill aldrig flytta tillbaka. Jag trivs kanon och mår så mycket bättre här. Pulsen är lugnare och folk man möter är så glada och trevliga. Madelene kommer från Stockholm, Anna från Göteborg. De går första året på Naturguideprogrammet vid Umeå universitet. Ingen av dem kände till mycket om Örnsköldsvik innan de kom hit. Nu vill ingen av dem flytta tillbaka till någon storstad. Även Madelenes pojkvän sa efter ett besök att han vill flytta upp. På väg genom staden pekar Anna och Madelene ut några av sina favoritställen som bidrar till att de trivs så bra. UPPLEVELSER OCH PARADISET Det självklara första besöket i Örnsköldsviks centrum är Paradiset för både Madelene och Anna. Även om de redan efter två månader har hittat ett antal besöksmål som de tycker om, hamnar Paradiset på första plats. Jag har varit här många gånger redan, säger Madelene. Sveriges längsta vattenrutschkana, spa och träningsmöjligheter. Det är superbra. En promenad upp till hoppbackens start ligger som stark tvåa på listan över upplevelser. Jag har promenerat på Varvsberget, och det är så fint, berättar Anna. Hoppbacken var bland det första jag la märke till när jag kom till Örnsköldsvik och utsikten där uppe är fantastisk. Jag rekommenderar verkligen alla att gå upp och njuta av hur fint det är där. SHOPPING OCH OSKARGALLERIAN Vi promenerar upp till Oskargallerian. Madelene och Anna berättar om fördelarna med shoppingen i Örnsköldsviks centrum och framför allt i Oskargallerian. De funderar på om de ska lyfta några speci fika butiker men beslutar sig för att det är helheten som gör staden unik. Örnsköldsvik har alla affärer du kan önska, säger Anna, och de finns på ett relativt litet område. Jag saknar ingenting. När jag vill shoppa i Göteborg måste man åka hit och dit för att butikerna är utspridda på flera områden. Här är allt samlat. Oskargallerian är precis lagom stor, Hoppbacken var bland det första jag la märke till när jag kom till Örnsköldsvik och utsikten där uppe är fantastisk. Jag rekommenderar verkligen alla att gå upp och njuta av hur fint det är där. lägger Madelene till. Du hittar allt du behöver utan att spendera en hel dag inomhus på en galleria. NÖJESLIV OCH POSEIDON På väg ner längs gågatan mot havet berättar Anna och Madelene att de bor centralt och tycker det finns många alternativ när de vill ta del av utelivet. Studentkåren och O Learys ligger närmast boendet, men kanske är Merry Can lite av en favorit. Efter att de besökt restaurang Poseidon är de dock överens om att det är dit de kommer att bjuda familj och vänner när de kommer på besök. En restaurangbåt känns självklar när staden ligger som den gör, vid havet, säger Anna. Restaurang Poseidon har en mysig och annorlunda miljö och så serverar de väldigt god mat tycker jag. Innan promenaden är slut går vi längs strandpromenaden till Fjällräven Arena. Även om ingen av dem hunnit ta del av utbudet i arenan är de överens om att det är en viktig mötesplats i staden. Modo Hockey var det enda jag kände till om Örnsköldsvik innan jag flyttade hit, säger Anna. Jag kommer självklart att gå på någon hockeymatch och har också bjudit upp mamma för att vi ska gå på Melodifestivalen tillsammans. Jag är helt nöjd med utbudet och med staden i allmänhet. FÖR ÅTERVINNING Det ska vara lätt att göra rätt. Örnsköldsvik utsågs 2012 till årets återvinningskommun för att ha prioriterat avfalls- och återvinningsfrågor och skapat bra förutsättningar för återvinning. En lättillgänglig återvinningscentral och sopkärl i staden som är utformade utifrån behov är några sätt att uppmuntra till bra sophantering. FÖR PARKERNA Parker och grönområden ska vara vackra mötesplatser och finnas där människor rör sig. De ska kännas trygga och innehålla aktivitetsmöjligheter för alla åldrar. Därför investerar kommunen i ett förnyelsekoncept där samtliga parker och lekparker upprustas och anpassas för användning och årstider. Det ska vara en upplevelse i sig själv att exempelvis möta våren i Örnsköldsvik. FÖR SENIORERNA Centralt boende i form av service- och trygghetsboende för äldre är ett sätt att underlätta för seniorer i kommunen. Mosebacke och seniorboendet Linden är två exempel som redan blivit verklighet. Det skapas också speciella träffpunkter för pensionärer som erbjuder gemenskap och aktiviteter. FÖR INFRASTRUKTUREN Parkeringsfrågan är en viktig del i infrastrukturen för en stad. Det nya parkeringshuset var en del i att öka tillgängligheten till stadskärnan. Parkeringshus är också ett sätt att minska miljöpåverkan från bilar i centrum. Därför är taxan där den lägsta. CENTRUM I STÄNDIG UTVECKLING I femton år har fastighetsägare, köpmän och Örnsköldsviks kommun arbetat för att utveckla Örnsköldsviks stadskärna. Ett lyckat samarbete som gjort att Örnsköldsvik fått utmärkelsen Årets stadskärna två gånger. Ingenting blir någonsin så bra att det inte går att göra ännu bättre, säger Lena Lindström, som är näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun samt sitter i Cesams styrelse på kommunens mandat. Det finns alltid detaljer att finslipa och projekt som kan göra centrum ännu mer lockande. Allt från trevligt bemötande, till fräscha fasader, uppvärmd gågata, dekorationer och öppettider behandlas i Cesam-gruppen (Centrum i samverkan). Gruppen består av representanter från fastighetsägare, köpmän och från Örnsköldsviks kommun. Gruppens uppgift är att fungera som blåslampa och katalysator för utvecklingsarbetet. Det vill säga att det är inte Cesam som utför åtgärderna utan de driver på arbetet med att göra Örnsköldsviks centrum ännu mera trivsamt. SATSNING FÖR ÄNNU BÄTTRE KUNDBEMÖTANDE Olika arbetsgrupper ansvarar för olika frågor som Cesam valt att fokusera på. Just nu pågår en satsning på att lyfta vikten av ett bra bemötande i butikerna. Näringsidkarna erbjuds en utbildning för de anställda som handlar om hur ett gott bemötande påverkar intrycket av staden i sin helhet. Konkret pågår också samtal kring stadens vinterljus. Belysningen i centrum har stor betydelse för intrycket och atmosfären. Gruppen har samlat kunskap från andra delar av landet och har som mål att presentera nytt vinterljus till år 2014. ATT LOCKA AFFÄRSTURISTER TILL CENTRUM Utmaningen den närmaste framtiden blir att försöka locka affärsturister till stadskärnan. Örnsköldsvik är en företagstät stad med en hel del besökare som kommer till kommunen i jobbärenden. Därför arbetar Cesam just nu med att hitta förbättringar som lockar även affärsturisterna till impulsshopping i centrum. Framgångsreceptet för Cesam-gruppen består av engagemang, samverkan och kontinuitet, säger Lena Lindström. Folk kommer och går i gruppen. Det innebär att nya företagare och nya aktörer hela tiden skolas in i den samarbetsmodell vi har här i kommunen, och som har varit så framgångsrik. Tillsammans gör vi Örnsköldsvik ännu mer attraktivt. Stadsträdgården. FOTO: Izabelle Nordfjell

08 BYGGHERRAR VILL BYGGA MER Både Nybergs och Peab är intresserade av att hitta tomter kring centrala Örnsköldsvik att bygga bostäder på. De menar att Örnsköldsvik har en intressant boendemarknad och ser sin uppgift som byggherrar att förändra och bygga mer. S FLER BOSTÄDER I CENTRUM Centrala Örnsköldsvik ska få fler nya bostäder. Visionen, tanken och planen är klar och tydlig för hur stadskärnan ska förändras. Det blir en omdaning som utgår från att skapa en ännu mer attraktiv stad att leva och bo i. Centrum ska breddas, det ska finnas en stor variation av bostäder och natursköna områden ska tas till vara bättre. Det pågår planer på både lång och kort sikt för att förbättra möjligheterna att bo i centrala Örnsköldsvik. En del av byggidéerna är än så länge i ett tidigt planeringsstadium, medan andra har kommit lite längre. Några exempel är att Peab vill bygga två punkthus vid hamnen, nya bostäder ska växa fram på de lediga ytorna vid arenan och Stadshuset på Nygatan 18 ska byggas om. STADSKÄRNAN KOMMER ATT VÄXA Patrik Jansson är stadsarkitekt i Örnsköldsviks kommun och han beskriver de huvudsakliga förändringarna för att öka stadsnära boendemöjligheter. Stadskärnan kommer att växa mot Örnsköldsviksfjärden och hela staden ska breddas. I dag finns stora lediga ytor i hamnområdet och obebyggda stadsnära tomter. Så ska det inte vara i framtiden. Hamnen är trots allt Örnsköldsviks ansikte utåt och ett bra läge att utnyttja för att bygga attraktiva bostäder på. Samtidigt ska det finnas ett varierat utbud i form av bostadsrätter, äganderätter, villor och hyresrätter, säger Patrik Jansson. Det ska också finnas både äldre och nybyggda fastigheter. om bekant har Nybergs och Peab byggt en hel del bostäder i centrala Örnsköldsvik. De menar att det finns ett behov av fler centrala lägenheter. Inte minst är det stora intresset för Ting1, Hamnpiren, Hamnkaptenen och nu slutligen Hamnlotsen bevis för detta. Peter Forsberg är platschef vid Peabs bygge Hamnlotsen och berättar varför Örnsköldsvik är en intressant stad att bygga i. Det finns egentligen två anledningar till att Peab vill bygga mer i Örnsköldsvik. För det första är det vår skyldighet som byggherre att bidra till att utveckla staden. För det andra finns det ett stort behov på den här marknaden. Dessutom vill vi såklart ha projekt att jobba med, säger Peter Forsberg. STOR EFTERFRÅGAN Försäljningen av lägenheterna i Ting1 och i det ännu ej byggda Hamnlotsen har gått riktigt bra. Målgruppen är ganska tydlig och de flesta som köpt lägenheterna är mellan 50 och 65 år. Nicklas Nyberg, vd vid Nybergs, ser här en tydlig trend i hur människor byter bostad i dag jämfört med tidigare. En trend som starkt bidrar till att det finns ett större behov av lägenheter. Nu flyttar människor ifrån sina villor tidigare än vad de gjorde förut. Det finns inte längre samma möjligheter att barnen kommer hem och hjälper till med att klippa gräset och annat. Därför vill den här generationen flytta till en lägenhet, som gärna ligger centralt, menar Nicklas Nyberg. Peter Forsberg berättar om det planerade Hamnlotsen, som är ett bostadsrättshus vid Framnäsgatan och ett hyresrättshus vid Tullgatan. Om allt går enligt planerna ska huset med bostadsrätter vara klart till hösten 2015. När det gäller huset med hyresrätter är framtiden mer otydlig. Vi har haft diskussioner med flera aktörer som är potentiella köpare av huset, men ännu är inget klart. Och vi kommer heller inte att bygga förrän vi har en köpare klar. Om det visar sig att det inte finns någon köpare låter vi projektet vila några år innan vi gör ett nytt försök, berättar Peter Forsberg. INTRESSANTA TOMTER Nicklas Nyberg är hemlighetsfull när vi pratar om kommande byggprojekt, även om han medger att det finns planer. Däremot är bygget på tomten vid Folkets Park offentligt. Där pågår just nu ett ritningsarbete av ett nybygge av en fastighet med lägenheter. Den preliminära tidsplanen är att vi kan ha byggstart februari 2015. Sedan tar ett sådant projekt cirka ett och halvt år, säger Nicklas Nyberg. Både Peter Forsberg och Nicklas Nyberg visar stort intresse för att HYRESRÄTTEN hitta nya potentiella marker med bra lägen. Nicklas Nyberg berättar bland annat om sin önskan att bygga mer längs Sjögatan. Även Peter Forsberg avslöjar att Peab har identifierat några intressanta punkter i centrala Örnsköldsvik. Det är väldigt i ropet just nu att förtäta stadskärnorna. Det jobbar man med i de flesta städer numera, där Umeå är ett bra exempel. Det handlar om att hitta centrala platser som är obebyggda och istället bygga bostäder på dem, säger Peter Forsberg och tillägger: I Örnsköldsvik finns det flera sådana punkter. Men just nu kan jag inte berätta mer än så. EN VIKTIG TILLVÄXTFAKTOR Hyresrätter är ett smörjmedel för arbetsmarknaden i en kommun. De gör det möjligt att snabbt flytta dit där jobb och studier finns. Det säger Mikael Breilin, styrelseordförande i det kommunala bolaget Övikshem som investerar för framtidens behov av hyreslägenheter. Det måste finnas en mix av bostadsformer i en kommun, säger Mikael Breilin. Hyresrätterna spelar en viktig roll för tillväxten. Folk är mer rörliga i dag än tidigare. Möjligheten att hyra en bostad skapar ruljans på bostadsmarknaden och en större arbetsmarknad eftersom det blir enklare att flytta från det ena till det andra stället. TRYGGT BOENDE I CENTRALA STADEN Alla slags människor bor i hyreslägenheter. Första bostaden när man flyttar hemifrån är oftast inte hus eller bostadsrätt utan en hyresrätt. Många äldre vill slippa snöskottning, gräsklippning och renovering och väljer därför att byta villan mot en hyresrätt. Det blir också vanligare att barnfamiljer väljer att bosätta sig centralt snarare än utanför centrum som trenden varit tidigare. Övikshem arbetar för att möta efterfrågan från olika målgrupper. De är bland annat med i en arbetsgrupp som diskuterar den ökande efterfrågan på boende för äldre och trygghetsboenden i kommunen. Vi tittar förutsättningslöst på möjligheterna att utöka utbudet av boende för äldre i centrum, berättar Mikael Breilin. Vårt senaste tillskott på hyresmarknaden för äldre, Linden, visar att det finns en stark efterfrågan. Allt i det huset är uthyrt. Nygatan 18-20 är exempel på en fastighet som nu skulle kunna vara intressant och som vi diskuterar kring. Nyinvigda Ting1. Arkitekt Gert Wingårdh. ESTETIK OCH FUNKTIONALITET Ur en arkitekts perspektiv är det viktigt att staden behåller sin form och sina kvaliteter när det byggs nytt. Det finns en så kallad översiktsplan över stadskärnan som till exempel styr att siktlinjer mot havet behålls öppna och att husfasader ska vara vända mot gatan. Dessutom finns det detaljplaner som reglerar varje specifikt bygge. Vi ska ta tillvara på de unika höjderna i staden och tänka stadsnära när vi bygger nytt, menar Patrik Jansson. Samtidigt ska bostäderna vara funktionella, tillgängliga och bra att bo i, säger Patrik Jansson och tillägger: Det kommer självklart även att byggas utanför centrum. Vi har exempelvis hela tiden folk som är intresserade av att exploatera villatomter i stadsnära lägen. Enkätfråga: Det har byggts många nya bostäder och ett stort hotell i Örnsköldsvik under den senaste tiden. Hur påverkas er verksamhet av de utökade boendemöjligheterna i stan? 09 THOMAS STRÖMSTEDT LOTTA NORDIN ANNICA SJÖBLOM KRÖGARE PÅ DEN GODE KOCKEN BUTIKSÄGARE BLOMMOR & TING VERKSAMHETSLEDARE FRISKIS & SVETTIS Jag vet inte om det har med inflyttningen att göra, men jag har märkt att det har dykt upp många nya ansikten här på restaurangen. Det är allt fler nypensionärer som kommer och äter middag. Det är en målgrupp som uppskattar god mat och som vill unna sig det lilla extra. Flera av våra nya gäster kan vara sådana som tidigare har bott en bit utanför stan, men nu har sålt villan och flyttat in till centrum. Jag kan inte påstå att jag märkt av just boendeinflyttningen. Däremot har jag märkt att det är fler umebor som kommer hit och handlar och jag antar att det kan ha med Botniabanan att göra. Annars är jag bara positiv till inflyttningen till city. Ju mer folk, desto mer liv och rörelse. Och för min del är det ju positivt på flera sätt folk som flyttar behöver nya blommor och krukor. Vår verksamhet påverkas självklart positivt. Vi vill vara det självklara valet av träningsanläggning för dem som bor i stan och med vårt centrala läge är det enkelt att ta en promenad till träningen. För hotellboende gäster som besöker Örnsköldsvik tillfälligt, är det smidigt att göra ett engångsbesök hos oss. ATTRAKTIVT LÄGE Det finns många markområden som skulle passa för att bygga nya hyresrätter på. Hamnområdet är ett sådant. Där pågår just nu projektet Hamnlotsen och förhandlingar mellan Övikshem och byggherren Peab. Det är ett fint område, säger Mikael Breilin, och vi är fortfarande intresserade. För oss är det viktigt att blanda utbudet av hyreslägenheter så att det finns olika storlekar, prisnivåer och geografiska lägen. De ska passa olika lägen i livet. Samtidigt vill vi naturligtvis få lönsamhet i de investeringar vi gör. Det är inte många kommunala bolag som har lyckats med det som Övikshem har gjort.

10 RIKTIGA INGENJÖRER FÅR NY MÖTESPLATS Vi funderade på om det skulle gå att bygga en bro från oss och rakt in i resecentrum, det skulle underlätta för våra medarbetare som arbetspendlar med tåget, skämtar Roger Elfving. Knightecs konsulter arbetar till stor del fortfarande ute hos kunderna, men det finns en ambition att jobba mer inhouse och det innebär att fler medarbetare finns på kontoret. Eller mötesplatsen, som Mats Lindblad väljer att kalla det. Här sitter alla i kontorslandskap, även ledarna. Vi vill uppmuntra till att arbeta i team, ha nära kontakt, kunna snappa upp information och kommunicera på ett enklare sätt. Därför har vi byggt ett kontor avsett för att skapa möten och då menar jag inte bara medarbetare emellan. Här vill vi också ta emot och möta våra kunder i formella och informella sammanhang. Knightecs vision är att bli Nordens ledande teknikkonsultföretag inom produkt- och produktionsutveckling. Vägen dit går framför allt genom passionerade och välutbildade medarbetare, som via företagets mötesplatser förser sina kunder med nya lösningar och högre lönsamhet. V isst är det fräscht? Mats Lindblad, kontorsansvarig och Roger Elfving, affärsområdesansvarig, visar stolt runt på det nyligen invigda kontoret i huset Horisont i Örnsköldsvik. Ett stenkast från stadens centrum och på ännu närmare avstånd till resecentrum. Johannes Bergkvist, Maja Westerlund, Erik Nylander, Magdalena Nilsson och Viktor Kallin vid Bjästaskolan gillar arbetsmarknadskunskap. ARBETSMARKNADSKUNSKAP PÅ SCHEMAT Hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens. Så ser verkligheten ut i Örnsköldsvik och resten av landet. Men i Örnsköldsvik gör man något åt problemen. Med arbetsmarknadskunskap i skolan får eleverna bättre förutsättningar att göra medvetna val när de väljer yrke och vidareutbildning. U nder hösten har alla niondeklassare i Örnsköldsvik haft besök av kommunikatörer från Västerås som hållit i inspirationslektioner i arbetsmarknadskunskap. Tajmingen kunde inte varit bättre eftersom valet till gymnasiet ska göras under februari nästa år. Johannes Bergkvist, Viktor Kallin, Magdalena Nilsson, Erik Nylander och Maja Westerlund är elever i årskurs 9 vid Bjästaskolan. De har haft lektion i arbetsmarknadskunskap. Det var faktiskt intressant. Vi fick lära oss vilka jobb det finns och hur man ska välja för att ha en chans att få jobb, säger Erik Nylander. Ja, vi fick också veta vilka jobb som kan vara svåra att få och vilka jobb som är enklare att få. De pratade om att det till exempel behövs ingenjörer och lärare, säger Magdalena Nilsson. Bildningsförvaltningen och Örnsköldsviks Arbetsmarknadskunskap går ut på att göra eleverna medvetna om hur arbetsmarknaden och konkurrensen ser ut. Industrigrupp har tagit initiativ till att införa arbetsmarknadskunskap i skolorna. Upplägget bygger på en beprövad modell från Västerås, där kommunikatörer inspirerar elever och informerar dem om vad de kommer att möta när de kliver ut på arbetsmarknaden. GLAPP MELLAN KOMPETENS OCH BEHOV Bakgrunden är att det finns en obalans mellan den kompetens som företag behöver och vad ungdomar väljer att utbilda sig till. Problemet är på inget sätt nytt och inte heller unikt för Örnsköldsvik. Däremot är just Örnsköldsvik präglat av tung industri och beroende av att industrier kan stanna kvar och att nya företag vill etablera sig här. Arbetsmarknadskunskap går ut på att göra eleverna medvetna om hur arbetsmarknaden och RIKTIGA INGENJÖRER konkurrensen ser ut. Ett viktigt budskap till alla elever är att alla behövs på en framtida arbetsmarknad. Och vet man vad man vill bli, då ökar studiemotivationen, menar Anna Edblad, vd vid Industrigruppen i Örnsköldsvik och tillägger: Vi har nu anställt två egna kommunikatörer i Örnsköldsvik som från och med nästa år kommer att ha arbetsmarknadskunskap för niondeklassare och för elever på gymnasiet. Tidigare har vi gjort insatser i form av arbetsmarknadsdagar och annat för att få en bättre balans mellan utbildning och utbud på arbetsmarknaden. Men det här är mer långsiktigt, säger Elisabeth Vedin, studie- och yrkesvägledarkoordinator i Örnsköldsvik. På Bjästaskolan är eleverna positiva till det nya ämnet på schemat. Förhoppningsvis får vi mer arbetsmarknadskunskap. Det är bra att bli informerad så att man är realistisk och inte lever i en dröm, säger Maja Westerlund. LÄS MER PÅ DESTINATIONJOBB.SE Vi vill vara en partner till våra kunder, inte enbart ses som en konsult som kommer in, gör jobbet och sedan lämnar stället. Våra 350 medarbetare har samma bredd i utbildning och erfarenhet på samtliga kontor, även om de lokala nyckelkunderna fortfarande styr en hel del av vår inriktning på de respektive orterna. Vår målsättning är att vi ska ses som ett Sverigekontor, där kompetensen finns på samtliga orter. FRÅN LUND I SÖDER TILL SKELLEFTEÅ I NORR Det är tio mil mellan Örnsköldsvik och Umeå. Eller 50 minuter, som man väljer att se det på Knightec. Tillkomsten av Botniabanan har ökat möjligheten för arbetspendling och skapat en större arbetsmarknadsregion. Till gagn för både arbetssökande och arbetsgivare. Vi har en uttalad målsättning att öka mångfalden inom Knightec. Då menar vi både kön, ålder, bakgrund och etnicitet. Vi ser bara fördelar med att få in människor med olika bakgrund, det ökar kreativiteten och skapar mer dynamiska arbetsplatser. Med tillgången till kommunikationer blir det enklare att hitta dessa människor och nu hoppas vi bara få samma smidiga förbindelse söderut, säger Mats Lindblad. Mats Lindblad, kontorsansvarig och Roger Elfving, affärsområdesansvarig på Knightec. Campus Örnsköldsvik är ett centrum för eftergymnasiala utbildningar i Örnsköldsvik med ambitioner att växa. Här finns till exempel Umeå universitet, Norrlands Yrkeshögskola, Musikmakarna med flera. I framtiden ska antalet utbildningar i Örnsköldsvik öka och målet är att inom en treårsperiod ha 100 fler utbildningsplatser på tvååriga utbildningar, vilket motsvarar utbildning för 200 studenter per år. Fakta Bildningsförvaltningen och Örnsköldsviks Industrigrupp ligger bakom initiativet till arbetsmarknadskunskap i skolan. Samarbetet har formats till ett projekt som drivs genom den ekonomiska föreningen Destination Jobb. Projektet pågår till och med 2016 och finansieras av Länsstyrelsen, Örnsköldsviks kommun, privata arbetsgivare och Landstinget Västernorrland. Men målet är att arbetsmarknadskunskap ska finnas i skolorna även efter projektets slut. Projektet har två anställda kommunikatörer som kommer att genomföra lektioner i arbetsmarknadskunskap vid grundskolan och gymnasiet i Örnsköldsvik. Dessutom kommer de att arbeta gentemot föräldrar och skolpersonal. Knightec grundades i Örnsköldsvik som ett konsultbolag med riktiga ingenjörer. Bolaget erbjuder specialiserade tjänster inom produktoch produktionsutveckling och finns i dag på nio orter i Sverige. Det är ingen överdrift att påstå att utvecklingen har gått spikrakt uppåt under de dryga tio år företaget varit verksamt. Enligt Mats Lindblad är det kvalitet och långsiktighet som är nyckeln till framgång. 11 NYA UTBILDNINGSPLATSER PLANERAS NYA UTBILDNINGAR OCH FLER UTBILDNINGSANORDNARE Satsningen går under namnet Campus Örnsköldsvik efterfrågat och attraktivt. Arbetet är bara i startgroparna, men potentialen och framtidsutsikterna är goda. Gun-Britt Hägglund är projektledare. Vi har anställt en utvecklingsledare och en kommunikatör till det här projektet. Till att börja med blir de huvudsakliga uppgifterna att arbeta fram nya utbildningar och hitta fler utbildningsanordnare. Inte minst blir det viktigt att marknadsföra Campus Örnsköldsvik och göra det känt för Örnsköldsviksbor och presumtiva studenter, säger hon. Gun-Britt kan ännu inte säga vilka nya utbildningar det handlar om. Det är nämligen en lång väg att gå från idé till att en utbildning blir verklighet. Men Norrlands Yrkeshögskola har ansökt om två nya utbildningar som ligger för beslut vid Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är utbildningar inom turism och medicinsk fotterapi. Beslut kommer att tas under slutet av januari och om vi får ett positivt besked kommer utbildningarna att starta under hösten 2014, säger Gun-Britt Hägglund. POSITIVA TILL NYA SAMARBETEN Campus Örnsköldsviks nya yrkesutbildningar möter ett kompetensbehov på både den lokala och nationella arbetsmarknaden. Men Gun-Britt Hägglund menar att den största utmaningen inte ligger i att definiera vilka utbildningar de ska satsa på. Vår största utmaning blir att hitta utbildningsanordnare och nya samarbetspartners. Här lämnar vi fältet helt öppet och är positivt inställda till nya samarbeten med till exempel Högskolan Dalarna och Luleå tekniska universitet, menar Gun-Britt Hägglund. Fakta I ÖRNSKÖLDSVIK FINNS DET: 500 studenter Tre universitetsutbildningar Fem yrkeshögskoleutbildningar Ett antal fristående kurser och tillgång till utbildningsprogram och kurser för distansstudier. LÄRCENTRUM ger studie- och yrkesvägledning. Dessutom erbjuder de olika former av service, speciellt till distansstudenter. STUNG är Örnsköldsviks studentförening. LÄS MER PÅ CAMPUSORNSKOLDSVIK.SE

12 Jonsson W340 är en siktmaskin som produceras av AB PJ Jonsson & söner. FOTO: Tomas Thelin 13 Annette Hedberg, ekonomichef och delägare Jonsson & söner. VI MÅSTE HELA TIDEN UTVECKLAS Jonsson & Söner och den goda tillväxten AB PJ Jonsson & Söner är familjeföretaget i Billsta som stoltserar med bra orderingång, produktutveckling och tillväxt. I år fyller företaget 60 år och Annette Hedberg, ekonomichef och delägare, ser ljust på framtiden men menar samtidigt att de ständigt måste utvecklas för att lyckas. V i har haft en stadig tillväxt under många år och det beror helt enkelt på att vi har en fantastiskt duktig personal. Vi har också satsat mycket på att hela tiden utveckla nya produkter. Vi vet att det är viktigt att aldrig sluta utvecklas och att följa med i vad som händer på marknaden, berättar Annette Hedberg. Jonsson & Söners hemliga recept på produktutveckling stavas lyhördhet. Genom att lyssna in vilka behov som finns och vad kunderna tycker om produkterna väcks idéer till nya produkter. Det finns ett stort intresse och engagemang bland vår personal att utveckla. Visst finns det risker med det, men om man inte tar risker kommer man inte heller någon vart. Sedan får man inte ta idiotiska risker, säger Annette Hedberg. POSITIVA INFÖR FRAMTIDEN Det 60 år gamla familjeföretaget utvecklar, producerar och säljer mobila krossanläggningar, siktstationer och bandtransportörer. Maskinerna köps och används framför allt av kunder inom byggoch anläggningsindustrin. Bland de största kunderna finns Sandvik, NCC, Skanska och Swerock. I dag används Jonsson & Söners produkter över hela världen tack vare att Sandvik, som verkar på en global marknad, är deras återförsäljare. När Annette Hedberg spånar om framtiden utstrålar hon optimism. Marknaden är ganska lugn just nu, men vi brukar inte oroa oss för det eftersom vi får in bra med beställningar. Vi har inte heller haft några ordentliga dippar, utan brukar ligga ganska stabilt trots sämre tider. Och jag tror att det kommer att fortsätta att vara så eftersom vi har bra produkter. Dessutom kommer det alltid att behöva byggas nytt och byggas om, säger Annette Hedberg. PERSONALEN ÄR FRAMGÅNGSFAKTORN Verksamheten i Billsta växer och under de senaste tio åren har personalstyrkan fördubblats. Att företaget har lyckats med sin kvalitet, utveckling och inte minst kundrelationer blev ännu tydligare för omvärlden när de utsågs till årets tillväxtföretag i Västernorrland 2013. Vi är jätteglada och stolta över priset. Om man läser juryns motivering kan jag bara säga att allt detta inte hade varit möjligt om vi inte haft jätteduktig personal, säger Annette Hedberg. Och det är just personalen som Annette kommer tillbaka till om och om igen när vi pratar om framgångar och framtid. Hon menar också att deras största utmaning för framtiden är att få behålla den kompetens de har inom företaget. FÖRDELAR MED LOKALA UNDERLEVERANTÖRER Förutom personalen är Jonsson & Söners verksamhet beroende av en rad underleverantörer. Några av deras största underleverantörer är Strandbergs, DeltaEltech, HydSupply, Vulk & Transport i Bredbyn, Elcentralen och Pon-Cat. Annette Hedberg är en stolt lokalpatriot som gärna berättar vad det betyder att samarbeta med lokala företag. Det finns bra kompetens lokalt. Så länge det finns det, finns det ingen anledning för oss att söka underleverantörer längre bort. Det är också en stor Så här löd motiverin gen till priset för Årets tillväxtföretag i Västernorrland 2013 : Under de cirka 60 år som familj eföretaget varit ve rksamt, har de ar betat kundfokuserat oc h skapat kundan passade konstruktioner till sina kunder. H ög kvalitet i produk ter, tillsammans med långsiktiga och väl bevarade ku nd relationer, har inne burit stor framgå ng med obruten tillväxt och lönsamhet m ed kunder långt ut anför landets gr änser. Företagets käns la och strävan at t tillgodose sina kunder s behov har skap at en varaktig tillväxt, en uthållig löns am het OCH med förmåg a och vilja att fo rtsätta växa både natio nellt och intern ationellt. fördel med närheten. Vi slipper till exempel frakta våra tunga maskiner långt bort för att lackera dem. Våra underleverantörer kan snabbt komma hit och hjälpa oss på plats om vi får bekymmer, säger Annette Hedberg. Annette Hedberg betonar vikten av utveckling och att undvika stagnation. Men vad blir då nästa steg för Jonsson & Söner? Vi skulle vilja satsa på Nordamerika, som är en stor och intressant marknad. Men det återstår att se hur, säger Anette, som just nu inte vill avslöja mer än så. JAG VÄGRAR LUTA MIG TILLBAKA Efter nio år i branschen är Mariann Domeij positiv och blickar framåt. Hon säger att hon inte accepterar annat än att gå framåt och vill ständigt förbättra sin verksamhet Make Up Store i Örnsköldsvik. I dag är butiken kedjans tredje bästa i världen och årets svenska butik. Men vägen dit har varit allt annat än rak och enkel. A llt i butiken går i svart, till och med personalens kläder. Det svarta är helt enligt Make Up Stores profil. Det handlar om säljpsykologi och om att få produkter som krämer, ögonskuggor och nagellack att synas bättre. Mariann Domeij äger Make Up Store i Örnsköldsvik och hon är glad när hon tar emot i butiken en grå novemberdag. Men bakom sig har Mariann en tid av hårt slit som egen företagare. Ja, vilken resa det har varit. Jag skulle aldrig vilja göra om det. Jag startade mitt företag 2005 och redan efter ett par år tänkte jag att: Det här går aldrig. Man förstår helt enkelt inte hur det är att driva ett företag förrän man står där och ska försöka betala hyra och löner. Jag har verkligen gått min egen väg och gjort mina misstag längs vägen, berättar Mariann Domeij. Vändningen kom runt år 2009. Mariann Domeij fick hjälp av en företagskonsult som fortfarande i dag finns vid hennes sida för att ge råd och stötta. Hon flyttade till nya lokaler och fick ett bra samarbete med bank och fastighetsägare. Jag hade helt enkelt skaffat större och bättre erfarenhet för att lyckas ta mig uppåt igen. Jag började också tänka annorlunda för att utveckla butiken. I dag är jag till exempel en mycket bättre företagsledare jämfört med när jag startade. Jag vågar driva min personal mot samma mål som jag har. Dessutom är min personal helt fantastisk, säger Mariann Domeij. SERVICE OCH RELATIONER ÄR VIKTIGT I dag går Mariann Domeijs affärsidé ut på att skapa relationer med sina kunder och aktivt bjuda in till evenemang och kursverksamhet där hon och hennes anställda visar upp och lär ut hudvård och makeup. Ett bevis på att Mariann Domeij är särskilt bra på relationer och service är att hon ligger bra till i jämförelse med andra Make Up Stores när det handlar om hur många produkter som säljs per kund. Vårt nummer ett är såklart att ha en hög standard i butiken och ge bra service. Vi vill inte stå bakom disken, utan vi tror på att hjälpa varje kund individuellt och lära känna dem. Dessutom har vi tagit våra kundkvällar och vår kursverksamhet till en ny nivå. I dag hör kunderna av sig och vill anmäla sig. Förut fick vi jobba mer aktivt för att bjuda in, berättar Mariann Domeij. VILL HELA TIDEN FÖRBÄTTRA Under de senaste åren har utmärkelserna ramlat in. Butiken i Örnsköldsvik är utsedd till Make Up Stores tredje bästa butik i världen, i jämförelse med över 200 försäljningsställen i över 20 länder, och årets svenska butik 2012. Här jämförs tillväxt och hur aktiva butikerna är på att arrangera evenemang. 2012 utsågs Mariann Domeij även till årets kvinnliga företagare i Örnsköldsvik. Jag är jätteglad över priserna. De betyder mycket för mig och det är också ett kvitto på allt hårt jobb jag har lagt ner. Men jag vägrar luta mig tillbaka, utan jag måste hela tiden utveckla min butik och hitta på nya evenemang. Framför allt vill jag att vi ska bli ännu bättre på att ge våra kunder service, menar Mariann Domeij. Mariann Domeij har även större planer än så och hoppas att någon gång inom en snar framtid kunna anställa mer personal. Jag hoppas att jag får tillräckligt bra ekonomi för att anställa fler. Då skulle vi exempelvis ha tid för att vara ute mer på fältet och ta på oss olika makeupuppdrag för TV och annat, avslutar Mariann Domeij. Fakta Make Up Store är ett svenskt varumärke som har funnits sedan 1996. Produkterna tillverkas i Kanada. Motivering till årets kvinnliga företagare i Örnsköldsvik: Mariann har ett brinnande intresse för de produkter hon säljer i Make Up Store. Hon har också fått kämpa i sin roll som företagare och vänt motgångar till framgång. Mariann syns både själv och via sociala medier på ett nyskapande sätt samt får personal och kunder att känna sig nöjda. Make Up Store i Örnsköldsviks blogg: twocolours.org

14 15 FOTO: Örnsköldsviks Kommun BESÖKSNÄRINGEN branschen som skapar tillväxt Besöksnäringen i Höga Kusten och Örnsköldsviks kommun är viktig ur flera aspekter. Det är en näring med många engagerade småföretagare, sida vid sida med en handfull tungviktiga storföretag och ett växande antal anställda. Det är en näring som skapar attraktivitet och upplevelser som gagnar både den bofasta befolkningen och långväga besökare. EN STOR OCH FORTSATT VÄXANDE NÄRING År 2012 omsatte branschen 1 546 mkr i Örnsköldsviks kommun och skapade 1 073 årsverken. Turismen har ökat kraftfullt de senaste åren och boendeanläggningarna noterade ifjol 201 350 kommersiella gästnätter, det vill säga övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar, en ökning med 14 procent mot året dessförinnan. Utöver det genererar kommunen även icke-kommersiella gästnätter, det vill säga övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner eller i hyrd stuga. Dessa besökare var 2012 cirka 1 565 000 stycken och är med sin köpkraft också en viktig del av turismen då de handlar i lokala butiker, tankar sin bil eller båt, äter på restauranger och besöker evenemang. SKAPAR REGIONAL UTVECKLING OCH LIVSKRAFT Näringen har också en viktig roll för utveckling och livskraft i glesbygdsområden, den ger viktiga jobb och skapar skatteintäkter. Det är en arbetskraftsintensiv näring vilket betyder att ökad omsättning snabbt leder till nya jobb. Besöksnäringen har också en viktig infrastrukturell roll för övriga näringslivet. Växer övrigt näringsliv växer besöksnäringen och tvärtom. Ökad tillgång på exempelvis hotell och möjligheten att arrangera kongresser stimulerar tillväxten i övrigt näringsliv. TURISM PÅ EXPORT EN OERHÖRD POTENTIAL Attraktiva besöksmål bidrar till ökad kännedom om Höga Kusten och Örnsköldsvik i omvärlden och attraherar redan nu fler och fler utländska besökare. Än så länge är andelen långväga gäster relativt låg jämfört med andra destinationer i Sverige. Men flera ledande aktörer inom besöksnäringen har pekat på Höga Kusten som en oslipad diamant värd att marknadsföra internationellt som nästa stora Sverigeupplevelse. HÖGA KUSTEN-BÅTARNA TAR VARA PÅ MÖJLIGHETERNA Båten m/s Kusttrafik, som i början av 1900-talet trafikerade Göta Kanal, ligger för ankar i inre hamnen i Örnsköldsvik. Den historiska båten var en av de första i familjeföretaget Höga Kusten-båtarnas flotta. Nu har andra generationen Sundqvist tagit över rodret och flottan består av fyra passagerarbåtar och två bogserbåtar. Höga Kustens vackra skärgård är arbetsmiljön de verkar i. Det är höst, en förutsättning för att lyckas fånga Peter Sundqvist. Tid är inget han har i överflöd. Han har tillfälligt bytt om från verkstadskläder till mer civil klädsel inför intervju och fotografering. Hösten är den tid då båtarna restaureras och servas. Passagerarbåtarna, som under som- marmånaderna trafikerat Höga Kustens vackra skärgård, får vila och tas om hand. Bogserbåtarna, som numera mest används som hamn- och farleds-isbrytare åt handelsflottan i Örnsköldsvik, görs i ordning för vinterns arbete. STÄNDIGA FRAMSTEG En långsam men stabilt positiv utvecklingskurva speglar företagets historia. Vår ambition har alltid varit att göra ett bra jobb, att inte göra några stora utsvävningar utan hela tiden utvecklas på ett klokt sätt. Jag brukar säga att företaget gör mig inte rik men båtar är mitt liv. Om vi får ihop så det räcker till en liter mjölk, en liter diesel och en liter målarfärg då har vi så vi klarar oss, säger han och skrattar. Företaget startade 1969 och båten m/s Kusttrafik var en av de första som köptes in. Det var 1971. Samma båt har sedan kört samma tur, vid samma tid varje dag under somrarna för att transportera turister och boende till och från Ulvön. Över en halv miljon passagerare har njutit av utsikten på väg mellan Ullånger och Ulvön med m/s Kusttrafik. I dag har företaget också en mindre båt, m/s Ronja, som går fyra turer om dagen Barsta-Högbonden-Bönhamn, en båttaxi och mindre charterverksamhet om någon vill hyra en båt vid annan tidpunkt än de reguljära turerna. Dessutom utökades flottan 2010 med de två bogserbåtarna. Jag är barnsligt förtjust i båtar så det har känts naturligt att hitta nya vägar allt eftersom möjligheter har öppnat sig, förklarar Peter. Turismen ökar hela tiden, inga stora kliv men sakta och säkert, det gör att vi också ser mycket positivt på framtiden. FÖRDEL AV INVESTERINGAR I SKÄRGÅRDEN I Höga Kustens skärgård genomförs just nu den största satsningen någonsin för att stärka besöksnäringen. Örnsköldsviks kommun driver EU-projektet En skärgård i världsklass där totalt 64 miljoner investeras på infrastruktur, tillgänglighet och Det är inspirerande med framåtandan som finns när det gäller Höga Kustens skärgård och tron på turismens potential i området. Jag vill berömma alla som strävar framåt och arbetar för utveckling. FOTO: Håkan Nordström marknadsföring. Det innebär bland annat höjd standard på kajer och serviceanläggningar, ökat antal båtplatser och ökad tillgänglighet för båtturister. Det är inspirerande med framåtandan som finns när det gäller Höga Kustens skärgård och tron på turismens potential i området, säger Peter. Jag vill berömma alla som strävar framåt och arbetar för utveckling. Ju mer fina bryggor, konkurrens och valmöjligheter för turisterna, desto bättre även för oss. Man sneglar ju till exempel alltid på möjligheten att starta turer till Ulvön från Örnsköldsvik. SEMESTER PÅ ULVÖN Ulvön är också en plats Peter själv tycker om att spendera sin lediga tid på. Tillsammans med familjen försöker han att åka ut till fritidshuset på ön när sommartrafiken är över. Vi planerar ofta att till hösten, då ska vi vara lite lediga och njuta av vackra Ulvön tillsammans. Sen blir det höst och båtarna behöver fixas och planerna för nästa år ska göras och sen blir det vinter igen. Det är tur att hela familjen är engagerad i företaget och i båtarna. Att vi tycker det är roligt är en förutsättning för att det ska bli bra, avslutar Peter. Örnsköldsvik och Umeå har naturliga kopplingar till varandra, sammanbundna av 50 minuters tågresa. Tillsammans skapar städerna ett gemensamt utbud av möjligheter som blir så mycket större, starkare och roligare. Det enda som krävs är att vi tänker gränslöst och ser resandet mellan våra respektive kommuner som en naturlig del i vår livsstil. Varje dag pendlar tusentals personer mellan Umeå och Örnsköldsvik. De ser möjligheterna i att bo i Örnsköldsvik och jobba i Umeå eller vice versa. I och med Botniabanans tillkomst har avståndet blivit kortare och förutsättningen att pendla så mycket bättre. ETT ENORMT UTBUD AV MÖJLIGHETER Närheten mellan Umeå och Örnsköldsvik ger tillgång till två universitet, ett dynamiskt näringsliv och ett rikt kulturliv. Samverkan och idéutveckling över kommungränserna ger goda möjligheter för människor och företag att utvecklas. Utbudet av kultur, idrott och utbildning är stort om vi ser över länsgränserna. På 50 minuters avstånd finns underhållningsarenor som Fjällräven Center, Norrlandsoperan, Bildmuséet och Paradiset. Till detta kommer mindre aktörer som kompletterar de stora arenorna. Örnsköldsviks medlemskap i Umeåregionen har medfört att kommunernas arbete blivit effektivare och att gemensamma resurser kan användas på ett bättre sätt, till exempel inom förvaltning, turism, utbildning och näringslivsinriktade insatser. Samverkan gör också handlingskraften större genom att kommunerna tillsammans kan erbjuda tjänster och service till en lägre kostnad. 200 000 INVÅNARE ATT RÄKNA MED Tillsammans har vi en arbetsmarknad som blir ännu mer mångfacetterad och spännande. Sammanlagt rör det sig om drygt 13 000 företag som verkar inom industri-, tjänste- och handelsektorn I Umeå och Örnsköldsvik. En hel del av dessa företag agerar på en nationell respektive internationell marknad. Bland våra största företag och arbetsgivare finns BAE Systems, Bosch Rexroth, Domsjö fabriker, Samina, Comhem, Ålö, Volvo Lastvagnar, Komatsu Forest, GE Healthcare, SCA och Norrmejerier.

16 JOHAN EN LÄKARE UTAN GRÄNSER J ohan Tjällman, 30 år, bor i Umeå och arbetar sedan sex månader som ST-läkare på Örnsköldsviks sjukhus. Johan har dessförinnan även gjort sin allmäntjänstgöring (AT) i Örnsköldsvik under knappt två år. Det är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som har fullgjort läkarutbildningen. Och trots att Johan bor och har studerat medicin i Umeå, valde han ändå Örnsköldsvik. Sjukhuset här ligger högt på AT-rankingen och det beror på flera saker. Framför allt är det mycket tid för patienterna och det medicinska, det är god handledning och så är det väldigt bra och stabil bemanning på medicinkliniken där jag jobbar. TIDEN RÄKNAS Med Botniabanan är det möjligt att bo kvar i Umeå och jobba här i Örnsköldsvik. Att resa 20 mil varje dag till och från jobbet kan låta långt, men för mig handlar det om tid. Johan är född och uppvuxen i Umeå och har, förutom en tid i Stockholm, varit staden trogen. Han trivs i Umeå, har sin sambo och sina vänner där och vill i nuläget inte byta bostadsort. Lösningen blev pendling. Med Botniabanan är det möjligt att bo kvar i Umeå och jobba här i Örnsköldsvik. Att resa 20 mil varje dag till och från jobbet kan låta långt, men för mig handlar det om tid. Det tar drygt en timme enkel resa från dörr till dörr och det är vad många stockholmare pendlar varje dag utan att ens reflektera över det. RESER SÄLLAN ENSAM Johan är en sann ambassadör för sin arbetsplats och har talat varmt för Örnsköldsviks sjukhus hos studiekamraterna. Vilket har resulterat i att han sällan tillbringar tiden på tåget ensam. Det finns platser på tåget med stolar i grupp runt ett bord, där man kan sitta tillsammans. Ibland har vi utnyttjat restiden till att träna och diskutera frågor inför den avslutande AT-tentan. Det är autentiska fall där någon av oss beskriver den anonyma patientens symptom och sedan diskuterar vi gemensamt vad man kan och bör göra, säger Johan. NYTTJAR RESTIDEN TILL AVKOPPLING En annan populär sysselsättning är annars att sova. Jag försöker lyssna på en ljudbok och det fungerar ibland, men det där med att slå upp en laptop och jobba är inte riktigt min grej. Jag utnyttjar hellre tiden till att vila, säger Johan och skrattar. Kanske behövs det efter en ansträngande arbetsdag? Johan nickar, så kan det vara. Jag specialiserar mig inom internmedicin. Det betyder att jag träffar vuxna människor med bland annat stroke, hjärtinfarkt och infektioner. Ofta handlar det om akuta symptom som ska utredas och behandlas. Det är ett fantastiskt roligt men krävande arbete. Örnsköldsvik och Umeå har tagit flera steg för att ge 200 000 invånare en gemensam arbetsmarknadsregion. Fördelarna är bland annat en större branschbredd, förbättrade tillväxtmöjligheter, ett större utbud av intressanta jobb och större rekryteringsmöjligheter. I oktober 2012 inledde Örnsköldsvik och Umeå det egenfinansierade projektet Arbetsmarknadsregionen. Två projektledare delar ansvar för att driva processen framåt med att genomföra planerade aktiviteter. De är Carina Lindberg på Umeå kommuns näringslivskontor och Johan Eklund på Örnsköldsviks kommuns tillväxtavdelning. Jag tror väldigt mycket på det här. Både Örnsköldsvik och Umeå har något att vinna. Tillsammans kan vi erbjuda fler yrken, arbetsplatser och arbetsgiva- re. Utmaningen är att vi måste våga tro att det som är bra för en, är bra för den andra, säger Johan Eklund. LÄTTARE REKRYTERING Ett av projektmålen för den gemensamma arbetsmarknadsregionen handlar om att tillsammans bli mer konkurrenskraftiga i samband med rekryteringar. Detta då regionen som helhet kan erbjuda ett kompletterande utbud av såväl tjänster som fritidsaktiviteter. Vill vi öka inflyttningen till regionen måste arbetsgivarna samverka för att också Johan Eklund och Carina Lindberg, Örnsköldsviks respektive Umeås projektledare för Arbetsmarknadsregionen. FOTO: Andreas Nilsson UMEÅ ÄR EN VERKLIG TILLGÅNG PENDLING SKAPAR ÖKAD RÖRLIGHET Arbetsmarknaden är lysande för läkare, både i dag och i framtiden. Johan är medveten om att han är privilegierad och har möjlighet att få jobb i princip var han vill. Men att arbetsmarknaden generellt har vuxit med möjligheten till pendling tror han gynnar hela regionen. Det blir en större rörlighet och man kan fördela kompetensen, det är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Och så ska man inte glömma orterna mellan Umeå och Örnsköldsvik. Det finns vackra platser där man kan köpa ett hus vid havet och ändå jobba i en större stad, utan att behöva köra bil. Det är ingen tvekan om att Botniabanan fyller ett stort behov, det är fullsatta tåg åt båda håll när jag åker, säger Johan Tjällman och tillägger att om han får önska något för framtiden, är det att tågen fungerar lika bra på vintern som på sommaren. Och att informationen blir rappare från Norrtåg när det gäller förseningar, ersättningsbussar och tider. GEMENSAM ARBETSMARKNAD nu förverkligas planerna på samverkan mellan Örnsköldsvik och Umeå KRISTINA SVENSSON HR-ANSVARIG SANMINA-SCI Vi har under lång tid haft ett stort behov av ingenjörer och har behövt vara aktiva utanför Örnsköldsvik i vårt rekryteringsarbete för att lyckas. Därför har det varit guld med Botniabanan för oss! Vi har redan i dag en handfull medarbetare som pendlar. Just nu jobbar vi för en anslutningsbuss mellan centrum och vårt industriområde och har en pågående dialog med kommunen kring detta. Jag tycker att Örnsköldsvik och Umeå kompletterar varandra på ett bra sätt i Umeå finns studenterna och här finns industrijobben. Nu har vi också anlitat ett par bemanningsbolag i Umeå, just för att de finns nära studenterna. Vi visar upp företaget och de jobb vi kan erbjuda med hjälp av föreläsningar på plats i Umeå, men även genom sommarjobb och projektarbeten. Här lär vi känna varandra och förhoppningsvis fortsätter studenterna att jobba för oss framöver. Det är ett samarbete som båda parter tjänar på. kunna erbjuda jobb till medflyttare. I det här arbetet har ett befintligt nätverk av personalansvariga i Örnsköldsvik fungerat som förebild. De träffas regelbundet kring frågor som kompetensförsörjning. Vi utvidgar nu det nätverket till att även omfatta Umeåregionen. LÄRA KÄNNA GENOM MÖTEN Ett annat mål är att vi alla i praktiken och på riktigt ska tänka region och göra saker tillsammans. Då det görs aktiviteter för företag och företagare i en av kommunerna är vi nu duktigare på att bjuda in övriga. På så sätt sammanför vi marknader, visar upp fler potentiella arbetsgivare och skapar mer affärer. Som första steg bjöds Umeåföretag in till Företagarnas golftävling på Veckefjärdens Golfklubb i augusti i år. De som kom var mycket positiva och lockade med sig fler från Umeåregionen att komma då vi återkom med en inbjudan till Företagardagen i oktober. Denna gång deltog ett trettiotal företag från Umeå och det känns naturligtvis jätteroligt! Med de tidigare framgångarna i ryggen satsar nu projektgruppen på att utveckla de här satsningarna ytterligare. Tankesättet omfattar även Umeå Universitet. Då universitetet anordnar träffar mellan studenter och företag, bjuder de numera in hela regionens företag. BARA STOR BLIR STÖRRE För att allt detta ska lyckas krävs givetvis förankring på kommunal toppnivå och även om mest fokus fortfarande läggs på de egna aktiviteterna, gör kommunerna även marknadsföringsaktiviteter tillsammans. Ett exempel på detta är Business Arena i Stockholm, Nordens största mötesplats för fastighetsbranschen, som ägde rum i september. Här visade representanter från Umeå och Örnsköldsviks kommuner tillsammans upp regionen för potentiella investerare. I ett större perspektiv måste vi ta ansvar för utbudet i Norrland i stort. Då vi har vävt ihop våra marknader är vi störst i Norrland och en av de tio största arbetsmarknaderna i landet. Eftersom de största arbetsmarknadsregionerna har den största potentialen för tillväxt, blir belöningen stor om vi lyckas, avslutar projektledare Johan Eklund. BESÖK GÄRNA RAKMACKA.SE för att se kommande aktiviteter mellan studenter och företag i regionen. KENNETH MELLIN VD, MACGREGOR SWEDEN VIKTIGT ATT SYNAS SOM ARBETSGIVARE Jag tror att det är viktigt att vara synlig som arbetsgivare. Och då inte bara i Örnsköldsvik, utan även i exempelvis Umeå. Med Botniabanan har vårt upptagningsområde vidgats. Dessutom blir det lättare att hitta arbete till medflyttande med tillgång till den akademiska världen i Umeå. Med tillsammans som ledord deltar vi med andra ö-viksföretag i aktiviteter där vi tar emot och föreläser för studenter. Det är fantastiskt bra att kunna dra nytta av den här gemensamma ramen och slippa dra i alla trådar själv. 17

18 19 SMARTA BIOBRÄNSLEN VÄRMER ÖRNSKÖLDSVIK Att hitta alternativ till oljebaserade produkter är en viktig angelägenhet för oss alla och inte minst för miljön. Ett lyckat samarbete, som gör skillnad, finns i Örnsköldsvik där kvistmassa används som bränsle i kraftvärmeverket. Sara Moraeus läser vid Umeå universitet och har med hjälp av co-op ett nära samarbete med Bosch Rexroth i Mellansel. SAMARBETE GER INGENJÖRS- STUDENTER FÖRSPRÅNG Tio attraktiva platser finns för närvarande inom samarbetet som kallas co-op (cooperative education). Co-op innebär att ingenjörsstudenter under sin utbildning har kontinuerlig kontakt med ett företag och därigenom får förtur till exempelvis projektarbeten och sommarjobb. Sara Moraeus från Örnsköldsvik är en av dem som tagit chansen att delta. Jag ser det här som en bra möjlighet att tidigt knyta kontakter och att faktiskt vara ute i verkligheten redan under utbildningen. Det känns som att jag har stor nytta av mitt arbete på Bosch Rexroth i utbildningen och självklart även tvärtom. Projektet co-op startade vårterminen 2013 och är ett samarbete mellan Umeå universitet och företag i Umeå och Örnsköldsvik. Studenter vid program för högskoleingenjörer inom maskinteknik, elektronik- och datateknik får chans att genom ett arbetsintegrerat lärande göra studiebesök, projektarbeten, och sommar- Jag har fått ett mycket positivt mottagande och det känns inspirerande att snabbt få koppling till arbetslivet. Jag tycker om att arbeta med verkliga frågeställningar och inte bara lära mig ämnet i teorin. jobb på ett företag i regionen. Under sista året görs även det avslutande examensjobbet i samarbete med företaget. STUDENTERNA ÄR POTENTIELLA MEDARBETARE För närvarande erbjuder sju företag i Umeå och Örnsköldsvik sammanlagt tio platser. Platserna är attraktiva då det ger studenterna en inblick i den verklighet de ska verka i efter utbildningen och kunskaper som är värdefulla under utbildningen. Samtidigt får företagen tidigt kontakt med studenterna som är potentiella medarbetare i framtiden. Sara Moraeus bor i Örnsköldsvik tillsammans med man och barn. Efter att ha arbetat som lärare inom matte, fysik och kemi i många år bestämde hon sig för att fortbilda sig till ingenjör. Nu läser hon sitt andra år på Programmet för högskoleingenjörer med inriktning maskinteknik. Hon sökte och fick en av de första platserna inom co-op. Sommaren 2013 praktiserade hon på tre olika avdelningar inom produktionen på Bosch Rexroth i Mellansel och under hösten gör INGEN SOPELDNING Rickard lyfter också fram den unika fördelen i att finnas nära både Metsä Board i Husum och Domsjö fabriker. Mer än hälfhon ett projektarbete i samarbete med företaget som handlar om att utreda vissa flöden inom produktionen på fabriken. Det har fungerat jättebra, berättar Sara. Jag har fått ett mycket positivt mottagande och det känns inspirerande att snabbt få koppling till arbetslivet. Jag tycker om att arbeta med verkliga frågeställningar och inte bara lära mig ämnet i teorin. Jag sökte till företag i Örnsköldsvik eftersom det känns som att det här finns stor efterfrågan på ingenjörskompetens och framåtanda över huvud taget. Det är ett bra alternativ för mig, att bo i Örnsköldsvik, plugga i Umeå och komplettera det med co-op i Mellansel. STORT ENGAGEMANG HOS FÖRETAGEN I PROJEKTET Samarbetsprojektet har pågått under ett knappt år, men efterfrågan från studenternas sida är stor och samtal pågår med flera företag som är intresserade av att ta emot studenter. Det är ett sällsynt samarbete, säger Anette Eikelboom Sällström, Enheten för externa relationer vid Umeå universitet. Att företag vill lägga så mycket tid och resurser på att hjälpa studenter är speciellt för det här projektet. Vi har nu ett nätverk av företag som samarbetar med varandra och med Umeå universitet för att underlätta och förbättra ingenjörsutbildningarna, givetvis med förhoppning om att gynna framtida rekryteringar. Nu hoppas vi att fler företag vill vara med och erbjuda plats för co-op. Kvistmassa är en restprodukt från Domsjö Fabrikers kokeri. Den består bland annat av de kvistnötter som inte faller sönder i koket. Kemikalierester från samma kok har gjort det svårt att hitta användningsområden. Massan har därför förvarats på hög vid fabriken, eller skickats iväg till andra bolag. Då med långa transporter som följd. Övik Energi, Domsjö Fabriker, Eurocon och SP Processum, som alla verkar inom Domsjö industriområde och är medlemmar i Framtidens Bioraffinaderi, har tillsammans utrett om kvistmassan lämpar sig som bränsle för Övik Energis kraftvärmeverk. Tar de andra företagen i klustret vara på exempelvis en kemikalie och förädlar den, brukar det ofta innebära att vi kan elda det som blir kvar. På så sätt få vi ett billigt bränsle och industrin undviker att deponera något som inte är ett avfall, säger Rickard Pellny som är produktionschef vid energibolaget. Med Framtidens Bioraffinaderi som plattform kan vi lättare sätta våra inbördes affärsrelationer, med priser och leveranskrav, åt sidan och prata om framtid och möjligheter ur ett bredare perspektiv, fortsätter han. OMFATTANDE UTREDNINGSARBETE Analyserna av kvistmassan visade att den var lämplig att förbrännas i Hörneborgsverket i befintligt skick. Däremot var den maximala inblandningen 5-6 volymprocent på grund av kemikalieresterna. Trots den låga procentuella inblandningen visade beräkningarna att hela den av Domsjö fabriker årligen producerade volymen KTH VÄLJER DOMSJÖ UTVECKLINGSOMRÅDE Domsjö Utvecklingsområde är det bästa stället i Sverige för studenterna på KTH:s kurs i biofiberkemi att åka till för att få en konkret bild av vilka möjligheter som ligger framför dem. Detta enligt Monica Ek, professor i Träkemi och avdelningschef för Träkemi och Massateknologi vid KTH. kan förbrukas av Hörneborgsverket. Att gå i bräschen för att blanda in ett bränsle ställer höga krav på våra operatörer och ingenjörer. Den största utmaningen var att få en jämn inblandning av kvistmassa över tiden. Att bara få det under en testvecka är inga problem, men det här ska fungera varje dag, dygnet runt, säger Pellny. Vid årsskiftet 2012-13 kom ett permanent eldningstillstånd för kvistmassa och Övik Energi blandar nu in cirka fyra energiprocent i Hörneborgsverket. STORA BESPARINGAR I Hörneborgsverket eldas enbart biobränsle. Av de rörliga kostnaderna är bränslekostnaden den absolut största. Därför ger det snabba besparingar om man lyckas hitta fungerande, billiga bränslen. Övik Energi ser projektet som en stor framgång som snabbt gav ett kostnadsmässigt resultat. Ska vi kunna hålla kraftverket ekonomiskt måste vi följa med i, och i bästa fall leda, den här utvecklingen. Vi måste hela tiden se vilka möjligheter vi har och testa nya restprodukter. Med kvistmassan sparar bolaget miljonbelopp, trots en låg inblandning. Vi måste hela tiden se vilka möjligheter vi har och testa nya restprodukter. FOTO: Håkan Nordström ten av bränslemixen i Hörneborgsverket är skogsrester som kommer direkt från något av bruken. Kraftvärmeverket får därmed inga problem med lagring av råvara eller att hantera otrevlig lukt, vilket ofta är fallet om man eldar sopor. I Umeå och Sundsvall eldar man redan med avfall, så den matchen behöver vi inte ge oss in i. Då är det bättre att vi kompletterar med att vara specialiserade på biobränsle, vilket vi är med våra 99 procent förnybara bränslen i bränslemixen. Det ska vi vara stolta över, avslutar Rickard Pellny. Fakta FRAMTIDENS BIORAFFINADERI Framtidens Bioraffinaderi är ett initiativ och en mötesplats med syfte att få ut mer av skogen. Det involverar företag, samhällsfunktioner och universitet i Örnsköldsviks- och Umeåregionen. Tillsammans driver de processer och projekt där målet är att med skog och energigrödor som råvaror möta dagens energi- och klimatutmaningar. Tre år i rad har KTH valt att åka på studiebesök till industriklustret i Domsjö. Personal på SP Processum arrangerar och hjälper till att knyta kontakter inför besöket. I Örnsköldsvik och Umeå finns det möjlighet att se hela värdekedjan som vi undervisar kring, från skog som råvara, till processerna som separerar fibrer, och vedkomponenterna till cellulosa, hemicellulosa och lignin, säger Monica. Det finns möjligheter att se olika produkter inom ved och skog hos företag som exempelvis Sekab, Domsjö Fabriker och Akzo Nobel. Allt finns i industri- eller pilotskala inom ett relativt litet område. SP Processum är positiva till att ta emot studenter och andra besökare. Det är ett sätt att visa på vilka möjligheter och behov som finns när det gäller att utveckla bioraffinaderiområdet. För medlemsföretagen är det intressant ur rekryteringssyfte. Men studiebesöken innebär också att viktiga kontakter knyts för framtiden, när studenterna går vidare i sina karriärer. Det är ett sätt att utvidga klustrets kontaktnät ytterligare.

Vi ser Melodifestivalen som ett helhetsarrangemang. Det ska märkas i hela staden vad som händer under veckan. 21 OCH 22 FEBRUARI 2014 HELA NORRLANDS MELODIFESTIVAL Melodifestivalen kommer till Örnsköldsvik 2014. Det är tredje gången Örnsköldsvik får möjlighet att bjuda på en helhetsupplevelse och visa upp sig från sin bästa sida. Därför samarbetar Örnsköldsviks kommun med andra aktörer i staden som har betydelse för att skapa en positiv atmosfär kring evenemanget. I år får Örnsköldsvik dessutom representera hela Norrland under Melodifestivalen. Stockholm är den stad som ligger näst längst norrut. Erfarenheten från tidigare festivaler är att handlare, restauranger och hotell ökar sin omsättning under melodifestivalveckan jämfört med samma vecka andra år. Örnsköldsvik har gjort sig känt för sitt goda värdskap, framgången hänger på att alla är med och presenterar Örnsköldsvik på ett snyggt sätt. Vi ser Melodifestivalen som ett helhetsarrangemang, säger Lars Söderlind. Det ska märkas i hela staden vad som D et viktigaste är att vi visar gott värdskap och att örnsköldsviksborna och alla andra besökare får ett mervärde i form av positiva intryck och upplevelser av staden, säger Lars Söderlind, samordnare på tillväxtavdelningen, det sätter staden på kartan. LÅTMAKARUNDRET FINNS HÄR Trots att den svenska musikindustrin framför allt finns i Stockholm har Örnsköldsvik blivit platsen nummer ett för låtskrivare. Här finns det mer än 80 studenter som på heltid arbetar med att skriva låtar. Drygt 60 av dessa hör till Musikmakarna. E xemplen på framgångar från nuvarande och före detta studenter vid Musikmakarna kan göras lång. 15 bidrag i förra årets Melodifestival, låtar till One Direction och David Guetta samt vinnarlåten i årets Idol-final är bara några exempel. Ulla Sjöström är rektor och utbildningschef vid Musikmakarna. Vårt koncept, där vi blivit duktiga på att vägleda studenterna och ge dem viktiga kontakter i musikbranschen är ett framgångsrecept. Dessutom får varje student tillgång till en egen studio 24 timmar om dygnet. Det gör att alla kan jobba oavbrutet och fokusera fullt ut på sitt musikskrivande. De som flyttar hit gör det för att jobba hårt och engagera sig i musiken. Förutom att skapa världens vassaste låtskrivare har Musik- makarna en vision som sträcker sig långt bortom Örnsköldsviks gränser. Vi ser att svensk musikexport återigen är på väg uppåt efter en svacka. Min ambition är att Musikmakarna ska bidra till att jobba för det svenska varumärket, där svensk musik är en oerhört viktig del, säger Ulla Sjöström. I dag finns även Anders Bagges nystartade Dreamhill Academy i Örnsköldsvik. Skolans mål är att hitta och utveckla nya talanger inom musikproduktion och låtskrivande. Fakta MUSIKMAKARNA är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning som har funnits i femton år. NÄSTAN ALLA UTEXAMINERADE från Musikmakarna jobbar i dag med musik. SVERIGES MUSIKINDUSTRI ger högst intäkt per capita i jämförelse med alla andra länder. händer under veckan. Ena delen av arrangemanget sker inne på arenan med artister, scen, teknik och själva sändningen. Den andra delen är allt som sker utanför. Många kombinerar konserten med restaurangbesök före eller efter, bor på hotell, besöker Paradiset eller shoppar. Det kommer också att ske andra saker i centrum under veckan i form av scenframträdanden och annat som börjar redan på onsdagen. Den 21 och 22 februari 2014 är det sedan dags. Då tänds scenljusen i Fjällräven Center och Melodifestivalen, deltävling nummer fyra, i Örnsköldsvik.