Med fokus på Tobaksfritt Landsting

Med fokus på Tobaksfritt Landsting En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner 2005 Ingvor Bjugård www.fhi.se Rapport nr A 2005:11

2005:11 ISSN: 1653-0802 ISBN: 91-7257-382-1 REDAKTÖR: INGVOR BJUGÅRD

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 BAKGRUND... 7 Aktuella uppföljningar om tobaksprevention... 8 Mål för folkhälsan... 9 Tobaksuppdraget... 9 Internationellt...10 SYFTET MED 2005 ÅRS UPPFÖLJNING...12 METOD OCH MATERIAL...12 Metod enkäterna...12 Metod intervjuerna...13 RESULTAT OCH DISKUSSION...14 Enkätsvar - Tobaksfritt landsting 2005 och jämförelse med 2002...14 Exempel på policy och måluppfyllelse...19 Sörmland... 19 Jönköping... 20 Jämtland... 20 Om Tobaksuppdraget och nationellt stöd...21 RESULTAT POLITIKER...22 Tobaksfritt landsting...22 Om Tobaksuppdraget...23 Andra områden...24 SLUTSATSER...25 REFERENSER...27

4 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING BILAGA 1: UPPGIFTSLÄMNARE...28 BILAGA 2: ENKÄTSVAR TABELLSAMMANSTÄLLNING TOBAKSFRITT LANDSTING 2005 - ANTAL SVAR...29 BILAGA 3: ENKÄTSVAR FRÅN SAMTLIGA LANDSTING/REGIONER TOBAKSFRITT LANDSTING 2005...31 BILAGA 4: JÄMFÖRELSER TOBAKSFRITT LANDSTING/REGION 2002-2005...37 BILAGA 5: SVAR FRÅN LANDSTINGSRÅD TELEFONINTERVJU 2005...38 BILAGA 6: ENKÄT TOBAKSFRITT LANDSTING/REGION 2005...39 BILAGA 7: INTERVJUMALL TOBAKSFRITT LANDSTING 2005-09-23...45

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 5 Sammanfattning En uppföljning av beslut och policyarbete av det förebyggande tobaksarbetet i landsting och regioner Tobaksfritt landsting det breda perspektivet - en uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner 2002, gjordes år 2002 av landstinget Västernorrland på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. En uppföljande rapport har gjorts under våren 2005 också denna gång av landstinget Västernorrland. Rapporten är en uppföljning av den föregående studien och samtidigt en del av uppföljningen av Tobaksuppdraget och den satsning som gjorts till landsting/regioner. Jämfört med år 2002 märks en tydlig förbättring på policysidan; många fler landsting har (helt eller delvis) policyprogram för tobak år 2005 (18 landsting) jämfört med år 2002 (12 landsting). De rökfria miljöerna har utvidgats och endast enstaka rökrum finns kvar inomhus, främst inom psykiatrin. Alla landsting har numera personal med övergripande ansvar för att tobaksavvänjningen i landstinget fungerar (år 2002 saknades det i fem landsting). Fler landsting anser vidare att en adekvat del av personalen har utbildning i rökavvänjningsmetodik. Det senare innebär en drastisk positiv förbättring när det gäller frågan om man har adekvata resurser för patienternas och personalens behov av avvänjningsstöd. På frågorna om det finns en särskild tobakspreventiv enhet med särskilda personer som arbetar med tobaksprevention respektive om man har avsatt en särskild budget för tobakspreventivt arbete märks tendenser till förbättringar i landstingen. I frågorna ingick också vad man i landstingen märkt av tobaksuppdraget. Intervjuer med landstingsstyrelsernas ordförande visar att man har märkt av och uppskattat tobaksuppdraget, man har sett nytt material, nya siffror på vad rökningen kostar för samhället och noterat att en särskild resursperson arbetat med att stimulera tobaksavvänjning även om man inte alltid vetat att pengarna kom från tobaksuppdraget samt att landstinget fått utbildning i motiverande samtal/tobaksavvänjning. Enkäter gick ut till landstings/regiondirektörer, men dessa har ofta fyllts i av de sk tobaksansvariga samordnarna. På frågan om vad man märkt av tobaksuppdraget kan svaren sammanfattas med orden: Ökat fokus, tobaksuppdraget har växlat upp tobaksfrågan. De allra flesta i båda kategorierna anser också att det finns behov av fortsatt stöd från nationell nivå på tobaksområdet genom t.ex. faktaunderlag, metodutveckling, kompetensutveckling, forskning, metod- och nätverksstöd, kunskapsspridning information och broschyrer, information till befolkningen, det vill säga att det behövs en nationell motor i tobaksfrågan.

6 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Inledning Tobaksbruk utgör fortfarande den enskilt största förebyggbara hälsorisken i Sverige. År 2004 visade en rapport från Statens folkhälsoinstitut att tobaksrökningen kostar minst 26 miljarder kronor om året i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar. Av dessa är 2,2 miljarder rena sjukvårdskostnader. (1) Intensiteten i arbetet med Rökfritt/Tobaksfritt Landsting varierar över tid såväl mellan landsting som inom landsting. Majoriteten av landsting/regioner har idag politiska beslut om någon form av Rökfritt/Tobaksfritt landsting. Uppföljningar sker oftast inte med regelbundenhet och rökslutarstöd har potential att utökas. Från slutet av 1980 talet och framåt finns flera nationella arbeten som belyser landstingen och det tobaksförebyggande arbetet. (2-4) Statens folkhälsoinstitut genomför på regeringens uppdrag ett nationellt tobaksuppdrag 2002-2005. En del av uppföljning och utvärdering av tobaksuppdraget utgörs av denna rapport. Rapporten är samtidigt en uppföljning av den studie som gjordes 2002 och presenterades i rapporten Tobaksfritt Landsting det breda perspektivet.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 7 Bakgrund I början av år 2000 genomfördes en nationell konferensdag där erfarenheter från några landsting som under det senaste decenniets arbetat mer eller mindre aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder på tobaksområdet presenterades. Den efterföljande diskussionen illustrerade de olikheter som finns mellan landstingen avseende omfattning och genomförande av Rök- eller Tobaksfritt Landsting. Ett syfte med seminariet var att dra gemensamma slutsatser om hur vi kan gå vidare. (5) Tobaksfritt Landsting- det breda perspektivet följdes upp med enkäter och intervjuer 2002 med syfte att få en bild av hur arbetet med implementering, utvärdering, vidmakthållande och vidareutveckling av Tobaksfritt landsting utvecklades. I undersökningen identifierades viktiga faktorer för tobaksprevention som: att ha ett politiskt beslut, att tobaksprevention får vara en prioriterad fråga, långsiktighet, stöd från ledningen, tydligt ansvar, resurser, samverkan och att vara en grupp/enhet inom ett landsting/region. Få landsting ansåg sig ha adekvata resurser för patienters och personals behov av avvänjningsstöd. Det fanns ett stort förbättringsutrymme i det tobakspreventiva arbetet. (6) Under ledning av minister Morgan Johansson har en nationell ledningsgrupp bildats för att följa upp de 11 målområdena i folkhälsopropositionen. (7) För att få ett aktuellt underlag om det tobakspreventiva arbetet i hälso- och sjukvården genomfördes hösten 2003 en uppföljning av Tobaksfritt landsting det breda perspektivet. Från 2002 års undersökning hade arbetet med Tobaksfritt Landsting utvecklats. Till exempel hade fem landsting gjort en översyn av sina beslut, det fanns fler rökfria miljöer inomhus och utomhus hos några landsting, ca hälften av landstingen genomförde utbildning till personal om rökavvänjningsmetoder och nio landsting ansåg att resurser för rök/tobaksavvänjningsstöd hade förbättrats.

8 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Aktuella uppföljningar om tobaksprevention Parallellt med den nu aktuella undersökningen om Tobaksfritt Landsting pågick flera undersökningar och uppföljningar i Sverige av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till landstingens hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomst av och initiativ för implementering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och strukturerade preventiva program i hälso- och sjukvården för att tidigt motverka etablerade riskmarkörer för sjukdom. Kartläggningen skedde genom dokumentanalys av landstingens styrdokument, en enkätstudie till landets vårdcentraler och fokusgruppsintervjuer med ledande politiker och tjänstemän. Frågor om landstingens tobaksprevention, främst för rökslutarstöd, ingick i undersökningen. En slutrapport föreläggs regeringen i slutet av september 2005. Statens folkhälsoinstitut genomförde 2003 en kartläggning och behovsanalys av landets vårdcentraler om rökavvänjning. I en enkätundersökning visade det sig att bara 381 (44 procent) av totalt 865 tillfrågade vårdcentraler hade en eller flera personer som hjälper patienter som vill sluta röka. Det fanns stora regionala skillnader. Medan Blekinge toppade listan och har särskild personal som arbetar med rökavvänjning på så gott som alla vårdcentraler (82 procent) hade Gävleborg så gott som ingen personal avsatt för det ändamålet (9 procent). Lanstingens samordnare för tobaksprevention har under januari månad 2005 fått en enkät från Statens folkhälsoinstitut om Tobaksuppdraget och vad det betytt för landstinget. Inför den kommande Folkhälsopolitiska rapporten har Statens folkhälsoinstitut och enheten för demokrati och hälsa under hösten 2004 ställt några baslinjefrågor till samtliga landsting via telefonintervjuer. En av frågorna har berört hur stor andel av era primärvårdsenheter som kan erbjuda tobaksavvänjningsstöd? Resultatet av undersökningen kommer delvis att redovisas när den Folkhälsopolitiska rapporten läggs fram under oktober/november 2005. Nätverket hälsofrämjande sjukhus genomför också under våren 2005 en enkät om tobaksarbete till de sjukhus som deltagit i utbildningen sluta röka på sjukhus. Enkäten sänds dessutom samtidigt till de 23 sjukhusen i nätverket. Den enkäten och underlaget till uppföljningen av det tobaksförebyggande arbetet i landstingen har liknande struktur och flera gemensamma frågor.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 9 Mål för folkhälsan Regeringen antog under våren 2003 ett nationellt mål för folkhälsan att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet följs av 11 målområden varv ett är ett minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Folkhälsopropositionen anser att för att vara effektivt måste arbetet mot tobakskonsumtion vara integrerat med det övriga folkhälsoarbetet och utgå från ett generellt folkhälsoperspektiv. Etappmål inom tobakspreventionen är, en tobaksfri livsstart från år 2004, en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa, en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest samt att ingen ofrivilligt skall utsättas för rök i sin omgivning. Mål för folkhälsan berör många politikområden bland andra hälso- och sjukvårdspolitik vars mål är att vårdens kvalitet och tillgänglighet ska förbättras. Hälso- och sjukvården har som enda arena ett eget målområde en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (7) I Hälso- och sjukvårdslagens inledande paragrafer anges att målet är god hälsa och vård på lika villkor. För att nå målet ska hälso- och sjukvården bla arbeta med att förebygga ohälsa. Hälso- och sjukvårdens ansvar för en god hälsa innebär ett ansvar såväl på individ- och gruppnivå som på befolkningsnivå. (8) Tobaksuppdraget Det nationella tobaksuppdraget är ett regeringsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut under åren 2002-2005. I uppdraget ingår att Statens folkhälsoinstitut, i samverkan med kommuner och landsting, ska intensifiera arbetet med att motverka tobaksbruket. (9) En viktig del har varit den kompetensutveckling för nyckelgrupper som genomförts. Erbjudandet har riktat sig till personal inom kommuner och landsting inom områdena rökavvänjning, rökfria restauranger samt barn- och ungdomsarbete. Landstingen har också haft möjlighet att anställa en särskild resursperson för att bygga ut rökavvänjningsverksamheten. Andra insatser som genomförts är projektet Sluta röka på sjukhus. Projektet ska förbättra rökavvänjningsstödet till patienter då de vårdas på sjukhus. För att ge politiker och beslutsfattare bättre underlag inför beslut om resurser för rökavvänjning har en Argumentationsguide om behovet av rökavvänjning framställts. Tobaksprevention behöver i utökad omfattning bli belyst i grund- och fortbildningarna för hälso- och sjukvårdspersonal. Samtalet om tobak (SomT) är en webbaserad utbildning för dem som vill lära sig mer eller testa sina kunskaper i samtalsmetodik och tobaksavvänjning. SomT har utvecklats med stöd av Tobaksuppdraget.

10 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Internationellt I några internationella arbeten beskrivs nationella strategier för att minska tobaksanvändning med målet att reducera död och sjukdom orsakade av tobaksbruk. Några av strategier är också tillämpliga i landstingens preventionsarbete. Världsbanken gav i sin serie at a glance år 2003 ut ett faktablad om Tobacco Control. De kostnadseffektiva interventionerna som beskrevs är höga skatter på tobaksprodukter, rökfria offentliga miljöer och arbetsplatser, reklamförbud och förbud att marknadsföra tobaksprodukter, bättre konsumentinformation, varningstexter på tobaksprodukter samt rökslutarstöd för dem som vill sluta sitt tobaksbruk. (10) ENSP (European Network on Smoking Prevention) har använts sig av Världsbankens faktablad och gått igenom nationella strategier för tobaksprevention i 28 Europeiska länder. Avsikten med genomgången har varit att mana till analys och förstärkning av det tobakspreventiva arbetet på nationell nivå. ENSP har satt en vikt på varje strategi och rankat länderna efter hur långt de har uppfyllt policyn. Det finns också en bedömning av hur effektiva strategierna är, det vill säga hur mycket varje strategi sänker andelen rökare i befolkningen, hur stark bevisningen är för strategin, vilka grupper som påverkas mest och vad som är viktigt att tänka på i genomförandet. Arbetet visar att det finns en initial effekt för varje strategi. Skriften ger exempel på hur mycket prevalensen förändras om man tillämpar policyn. T.ex. när man införde rökfria restauranger, rökfria miljöer i New York minskade andelen rökare under ett år från 2002 till 2003 med 11 procent. Och på Irland har tobaksfabrikanten uppgett en minskad försäljning med 7,5 procent. Rapporten påpekar att bästa resultat fås när alla strategierna används samtidigt. (11) Med sammanlagda möjliga 100 poäng hamnar Sverige mitt på skalan med 55 poäng. Det är fem länder som har högre ranking. Sverige hör till de länder vars andel rökare har sjunkit mer än 25 procent mellan 1985 och 2003, för kvinnor från 27 procent till 19 procent och för män från 30 procent till 16 procent. När man bedömer ett lands framgång med någon av de nämnda strategierna måste också den rökprevalensen som fanns i befolkningen före satsningen tas beaktande. Rapporten manar också till standardisering av data för att kunna göra bättre jämförelser samt att tobaksprevention får en stadig nationell finansiering. Europeiska kommissionen kom 2004 med en rapport Tobacco or health in the European Union som sätter fokus på betydelsen av tobaksprevention på nationell nivå och de strategier som har störst betydelse. Kommissionen pekar ut interventioner som har särskild betydelse för det tobaksförebyggande arbetet. Dessa är skattereglering, ingen tobaksreklam, ingen försäljning av tobak via Internet och automater, rökfria arbetsplatser och offentliga platser, strategier för rökslutarstöd, reglering av innehåll i tobaksprodukter, etiketter och förpackning av tobaksprodukter samt övervakning av tobaksindustrin. Rapporten gör en genomgång av hälsoaspekter och ekonomiska aspekter på tobaksbruk och tobaksprevention, hur läget ser ut i Europa och hur det lagliga stödet för unionen ser ut att jobba med tobaksprevention. (12)

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 11 Nordiska ministerrådet gav 2003 ut en rapport om Nordiska tobakskontroll på väg mot ett rökfritt samhälle. Rapporten ger en resumé över var fokus har legat på tobaksprevention i de nordiska länderna sedan 1960-talet samt vilka strategier som varit gångbara i de olika decennierna. Under 60-talet var det en riskfokusering och man genomförde hälsokampanjer för att höja medvetenheten. Senare fokuserades på målgrupper unga, att inte börja röka, och uppmärksamhet på rökfria miljöer. Intresset och kunskapen om miljötobaksrök som inte bara påverkar rökaren utan också andra i omgivningen ökade. Från 1970-talet finns nationella lagregleringarna. Det har också funnits motgångar och bakslag i preventionsarbetet i form av minskade anslag och sämre uppmärksamhet för tobaksprevention. Mot slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har strategierna fokuserats på lagstiftning, professionell rådgivning för rökslutarstöd, att medvetandegöra individer och grupper samt media kampanjer. Fokus för preventionsarbetet har utökats till att inte bara omfatta den enskilda rökaren utan ligger lika mycket på miljösidan. (13) Det internationella nätverket för rökfria sjukhus, som är en del av hälsofrämjande sjukhus, har pekat på ett antal faktorer för att få framgång i arbetet med att verkligen bli ett rökfritt sjukhus. Några av dem är att det måste finnas engagerade beslutsfattare, en arbetsgrupp och implementeringsplan, rökslutarstöd för personal och patienter, etablera rökfria zoner och samarbete med andra organisationer i lokalsamhället. (14) Från WHO (World Health Organisation) finns en rapport om vilka kriterier som bör ingå i en tobaksfri arbetsplatspolicy och vilka områden som bör ingå i en utvärdering av det tobakspreventiva arbetet. Policyn bör förbjuda exponering för miljötobaksrök på arbetsplatserna. Rökning bör bara vara tillåten på angivna platser eller utomhus, och eventuellt också bara vid vissa tider. Det bör inte vara tillåtet att röka på den egna arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör ge stöd till rökavvänjning och vid nyanställning bör endast rökfria personer anställas. Med tobaksfri hälso- och sjukvård menas att tobak inte används inomhus, varken av anställda, patienter eller besökare. Det ska inte heller göras reklam för eller säljas tobak i verksamhetens lokaler. Tobaksfri hälso- och sjukvård betyder också att ge rökslutarstöd till patienter och att medverka till hälsofrämjande aktiviteter i samhället. (15) Alla dessa internationella arbeten innehåller strategier för tobaksprevention på den nationella nivån. Men för att det ska bli resultat på nationell nivå behöver flera av dessa också fungera på den regionala och lokala nivån.

12 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Syftet med 2005 års uppföljning Syftet med 2005 års uppföljning är att följa upp vad som hänt med det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner sedan 2002 års undersökning Tobaksfritt Landsting - det breda perspektivet. Att få en aktuell bild av hur arbetet med implementering, utvärdering, vidmakthållande och vidareutveckling av Tobaksfritt landsting ser ut i Sverige idag. Syftet är också att undersöka vilket politiskt intresse hos landstingsledningar det idag finns för tobaksfrågan i Sverige. Uppföljningen sker som ett uppdrag inom ramen för Statens folkhälsoinstituts tobaksuppdrag. Metod och material Landstinget Västernorrland fick i uppdrag att under januari tom maj månad 2005 genomföra en uppföljning av Tobaksfritt landsting. Uppföljningen är gjord med enkäter till samtliga landstingsdirektörer och telefonintervjuer till landstingsstyrelsens ordförande. Breven, enkäten och rapporten har som avsändare Landstinget Västernorrland i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Från Statens folkhälsoinstitut har tre brev med information och broschyrer om Tobaksuppdraget sänts till ordföranden i kommun-/landstings- och regionstyrelser, landstings- och kommundirektörer samt samhällsmedicinska chefer. De har skickats ut under november 2002, april 2003 och juni 2004. Metod enkäterna Eftersom det är en uppföljning av 2002 års undersökning har så långt möjligt samma enkät används. Under januari 2005 inhämtades synpunkter på enkäten från uppdragsgivaren och några kontaktpersoner från nätverket tobaksprevention, små justeringar gjordes. Några frågor som inte längre var aktuella utgick och några områden behövde kompletterande frågor. Förra enkäten visade att det fanns brister i arbetet för personalens tobaksfrihet och med uppföljningen av policy/program dessa områden blir fördjupningsområden. Likaså om det finns särskilda incitament eller indikatorer för att arbeta med och följa upp tobaksprevention i det egna landstinget. Slutligen läggs frågor till om vilket stöd landstingen behöver från Statens folkhälsoinstitut och vad som är viktigt för att kunna fortsätta ett nätverksarbete.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 13 Det pågick flera undersökningar under samma tid som vände sig till landsting/regioner med frågor om hälsofrämjande arbete inklusive tobak. Samverkan har skett med andra aktörer och fokuseringen ligger på frågor de inte belyst utan att göra avkall på jämförbarheten med föregående undersökning 2002. I början av februari skickades enkäten med följebrev till alla landstings- och regiondirektörer. Enkäten och följebrev sänds också via mail för kännedom till Statens folkhälsoinstitut och till landstingens kontaktpersoner för tobaksprevention. Den första april har 12 svar inkommit och en påminnelse skickas till landstingsdirektören i de landsting som inte svarat. För kännedom går påminnelsen också till landstingets kontaktpersoner för tobaksprevention. Den sista april har samtliga landsting/regioner inkommit med svar på enkäten. Metod intervjuerna Statens folkhälsoinstitut ville veta landstingsrådens inställning till hur arbetet med implementering, utvärdering, vidmakthållande och vidareutveckling av Tobaksfritt landsting har fungerat samt om vad man känner till om Statens folkhälsoinstituts Tobaksuppdrag. Denna del av undersökningen genomfördes med en telefonintervju. En intervjumall arbetades fram och under januari 2005 inhämtades synpunkter på mallen från uppdragsgivaren och några kontaktpersoner från nätverket tobaksprevention. Intervjufrågornas placering i guiden och testades med en oberoende person. Frågorna utgår från kännedom och kunskap om satsningen från Statens folkhälsoinstitut och tobaksuppdraget. Följdfrågorna speglar inställningen till hur viktigt politiskt arbetet med tobaksprevention är i det egna landstinget/regionen. Dessutom om tobaksprevention är ett eget spår eller om det ingår/samverkar med andra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande områden. I början av februari gick brev till alla landstings/regionstyrelsernas ordförande och till Gotlands kommunalråd. Brevet angav tidsåtgång för intervjun och vilka områden som skulle beröras, däremot medföljer inte intervjumallen. Brevet och mallen sändes via mail till Statens folkhälsoinstitut och till landstingens kontaktpersoner för kännedom. Tid bokas via telefon och intervjuerna genomförs från mitten av till första april. En intervju görs med intervjupersonen i rummet istället för via telefon.

14 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Resultat och diskussion Enkäten skickades till landstings-/regiondirektör. De flesta uppgiftslämnare är folkhälsostrateger, folkhälsoplanerare, har samhällsmedicinsk kompetens och många är ansvariga för tobakspreventiva enheter det vill säga personer som är väl insatta i sitt landstings/regions arbetet med tobaksprevention. En tillförordnad landstings- och en personaldirektör har också svarat på enkäten. Nedan följer redovisning från enkäten om Med fokus på - Tobaksfritt landsting 2005. Kompletterande uppgifter, antal svar och sammanställning av svar från respektive landsting/region samt enkäten finns i bilagorna. Enkätsvar - Tobaksfritt landsting 2005 och jämförelse med 2002 Enkätens kryssfrågor hade 26 gemensamma frågor med enkäten 2002. Det är en bättre svarsfrekvens i 2005 års undersökning än i 2002 års enkät. Enkäterna är väl ifyllda och endast i ett fall behövde komplettering inhämtas. I enkätens första del fanns 30 frågor. Sexton av de 21 landstingen/regionerna har gett svar på samtliga frågor och i intervallet 28-31 finns svar från 20 landsting. Ett landsting har svarat på 23 frågor. Bortfallet är spritt mellan flera frågor, dvs. det påverkar inte resultatet för en enskild fråga. Vid en sammanslagning av svarsalternativen - stämmer ej, inte alls genomfört och genomfört till mindre än hälften samt genomfört till mer än hälften och stämmer helt, helt genomfört - går det att skönja ett mönster i hur långt landstingen/regionerna anser sig ha kommit med implementering av Tobaksfritt landsting. I den sammanslagna kategorin genomfört till mer än hälften och stämmer helt, helt genomfört har Jönköping 26 och Jämtland 27 svar. Jönköping har svarat helt genomfört på 23 av frågorna och Jämtland har 19 av svar med helt genomfört. Därefter följer, med 20-25 svar inom kategorin genomfört till mer än hälften och stämmer helt, helt genomfört, landstingen/regionerna i Uppsala, Västernorrland, Skåne, Örebro, Gotland och Västra Götaland. Av de sex områdena i enkätens första del har för fyra av dem, policy, miljö, rök/snus avvänjningsstöd och tobakspreventiv enhet/motsvarande, avgetts flest svar inom kategorin genomfört till mer än hälften och stämmer helt, helt genomfört. Däremot finns svaren om personal och uppföljning huvudsakligen inom svarskategorierna stämmer ej, inte alls genomfört och genomfört till mindre än hälften. Det är generellt bättre resultat för enkätens sex områden 2005 än 2002. Det är en större del av svaren 2005 som är genomfört till mer än hälften och helt genomför än 2002. Då låg flest svar på områdena inte alls genomfört och genomfört till mindre än

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 15 hälften. 11 landsting/regioner flyttat sig uppåt på skalan, 5 ligger på ungefär samma som 2002 och 4 landsting/regioner har backat mot nedre delen av skalan. Tabell 1: Policy Tobaksfritt landsting 2005 1. Policy stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Rökfritt/Tobaksfritt landsting är beslutat i fullmäktige/motsvarande. 4 0 0 17 b) Policy för Rökfritt/Tobaksfritt landsting finns. 3 3 1 14 c) Genomförandeplan/program för Rökfritt/Tobaksfritt landsting finns. 4 4 4 9 d) Personal, patienter och besökare informeras om innebörden. 3 3 6 8 Sedan 2002 har 9 beslut om tobaksfritt/rökfritt landsting genomgått översyn varav 2 är helt nya beslut. 8 landsting har inte gjort någon översyn varav det äldsta beslutet från Sörmland 1990 fortfarande gäller. Kalmar, Gotland och Östergötland har inte tidigare haft beslut men nu tagit helt nya beslut. Västra Götaland har inte svarat på frågan men kommenterar att en ny Tobakspolicy för VG regionen är under utarbetande i samverkan med berörda parter. Det är 16 landsting som kommenterat frågan om eventuell förändring av beslut och de beskriver förstärkningar av äldre beslut och nyformuleringar. Värmland anger att man tidigare haft lokalt gällande policies men att man nu antagit en landstingsövergripande policy. Uppdateringarna görs enligt den praxis man infört och handlar om rökfri arbetstid och platser att röka. Jämfört med 2002 har fler landsting både beslut om och policy för Tobaksfritt landsting. Några fler har också genomförandeprogram men det finns fortfarande brister i information till personal, patienter och besökare om innebörden av besluten. Tabell 2: Miljö Tobaksfritt landsting 2005 2. Miljö stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Tobaksfria zoner är etablerade och tydligt skyltade runt landstingets 1 3 8 9 byggnader. b) Rökning tillåten områden utomhus är tydligt utmärkta, 3 2 7 9 dessa områden är inte störande för omgivningen. d) Det finns inga rökrum inomhus för patienter 1 0 11 9 d) Det finns inga rökrum inomhus för personal 0 0 3 18 e) Försäljning av tobaksvaror förekommer inte i lokaler där landstinget har verksamhet. 7 5 5 4 Frågorna om rökrum är i denna undersökning uppdelad på rökrum för personal och rökrum för patienter. 2002 angav 4 landsting att det var helt genomfört att inga rökrum fanns i landstingets lokaler. Denna undersökning visar att alla landsting har reducerat rökrummen för personalen och 18 har inga personalrökrum alls, dvs det har blivit verklighet av policyns intentioner att rökning har blivit en utomhusvana. Däremot finns i mer än hälften av landstingen rökrum kvar inomhus för patienterna. Majoriteten av

16 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING dem anger att det är rökrum inom psykiatrin, exempel finns också från palliativ vård och onkologi. Gotland har inte några rökrum kvar. Västra Götaland har enstaka rökrum kvar inom administrationen dessa är under avveckling. Nikotinberoendet är starkt och då rökrummen försvinner för patienter måste situationen för svårt sjuka och beroende patienter hanteras vist. I 10 landsting finns övergripande rekommendationer hur nikotinberoende hos svårt sjuka ska hanteras. 9 har svarat att de inte har övergripande beslut eller program men att det till exempel i Västerbotten är en klinikledningsfråga. I Sörmland finns rökrum på vissa platser för svårt sjuka patienter medan däremot Dalarna anger att det inte upplevs som ett problem. Svårt sjuka patienter orkar inte röka och korta vårdtider gör att problemet är hanterbart. I Värmland har man fungerande rutiner på klinikerna men inga särskilda rekommendationer. Avtal att inte sälja tobak, helt eller delvis, med entreprenörer som driver kiosk och affärsverksamhet i lokaler där landstinget har verksamhet förekommer hos 11 landsting. Det är något fler än i 2002 års undersökning. En entreprenör har på eget initiativ valt att inte sälja röktobak. Örebro har avtal med samtliga sjukhus där ett av tre fortfarande säljer tobak. Jämtland har avtal sedan 1996. Tabell 3: Personal rökning eller tobaksbruk Tobaksfritt landsting 2005 3. Personal - Rökning eller tobaksbruk stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Tobaksfrågan tas konsekvent upp i anställningsintervju. 10 8 1 0 b) Tobaksfrågan tas konsekvent upp i utvecklingssamtal. 11 5 3 0 c) Enkät om personalens tobaksvanor är genomförd senaste två åren. 14 3 0 3 d) Personalen är rökfri under arbetstiden. 7 3 7 2 e) Personalens snusvanor behandlas i policyn. 12 1 0 4 Det är 18 landsting som har regler om personalens tobaksbruk, framför allt rökning. Reglerna säger att personalen inte ska röka i arbetskläder och ingen rökning ska ske under arbetstid och att personalen får flexa ut. Andra sätt att uttrycka det är att tobaksrökning inte får störa arbetet. 2002 var det 5 landsting som helt eller till mer än hälften angav att personalen var rökfri under arbetstid och 2005 hade den delen ökat till 9 landsting dvs. nästan hälften av landstingen uppger att personalen är rökfri under arbetstid. Antalet landsting som också helt genomfört att personalens snusvanor behandlas i policyn har ökat från 1 till 4. Fortfarande är det få landsting som anger att man konsekvent tar upp tobaksfrågan i anställningsintervju och utvecklingssamtal. Det allra flesta landstingen, 19 stycken har inga sanktioner mot personalen om de inte följer reglerna att inte röka under arbetstid. Två svarar att de har sanktioner och Västra Götaland säger att det ska hanteras som andra personalfrågor, personalen förväntas följa reglerna. Uppsala anger att det i första hand är under utvecklingssamtalen som en lösning ska hittas. Jämtland påpekar att man inte har detaljregler utan ser det som arbetsledarens uppgift att nå delmålet för 2005 halverat tobaksbruk hos personalen.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 17 Tabell 4: Rök/snusavvänjningsstöd Tobaksfritt Landsting 2005 4. Rök/snus avvänjningsstöd stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Personal med överbryggande ansvar för funktionen finns. 0 8 2 11 b) Adekvat del av personalen har fått utbildning i rökavvänjningsmetodik. 2 6 5 8 c) Resurser är adekvata för patienternas behov av avvänjningsstöd. 2 8 3 7 d) Patientens vårddiagnoser kompletteras med uppgift om tobaksbruk. 4 8 7 0 e) Patienter ska tillfrågas om tobaksvanor vid alla typer av besök 2 8 6 3 f) Patienter som brukar tobak erbjuds avvänjningsstöd 0 11 8 2 g) Resurser är adekvata för personalens behov av avvänjningsstöd. 1 5 5 10 h) Regelverk finns omfattande personalens villkor i samband med avvänjningsstöd. (t ex stöd på arbetstid, subvention av avvänjningsläkemedel). 7 2 4 7 Rök/snus avvänjningsstöd har fått en förstärkning på alla områden sedan undersökningen 2002. Till exempel är resurserna helt adekvata för personalens behov av avvänjningsstöd hos 10 landsting 2005 jämfört med 3 år 2002 och för patienternas behov är motsvarande behov uppfyllt helt hos 7 landsting 2005 jämfört med 1 landsting 2002. Inget landsting hade 2002 helt genomfört att komplettera patienternas vårddiagnoser med uppgifter om tobaksbruk. Så är också fallet 2005 men det har skett en förskjutning i svaren så att fler har genomfört till mer än hälften att registrera tobaksbruk i journaler. Avvänjningsstödet i landstingen/regionerna har under Statens folkhälsoinstituts tobaksuppdrag fått en kraftig förstärkning i kompetensutvecklingen. Ofta när särskilda satsningar tar slut minskar aktiviteterna inom området. 14 landsting har planer för hur avvänjningsstödet långsiktigt ska upprätthållas och resterande. Landstingen/regionerna har för avsikt att fortsättningsvis erbjuda aktiviteter både för personalen och för patienterna/befolkningen. För personalen uppges metoder som utvecklingssamtal och att den egna landstingshälsan gör hälsoprofilundersökningar där tobaksfrågan ingår. I det patientinriktade arbete ingår nätverksbygge för samordnare/resursperson och att genomföra kompetensutveckling för personal som jobbar med rök/snus slutarstöd. I den undersökning som folkhälsoinstitutet genomförde 2003 uppgav 44 procent av vårdcentralerna att de hade en eller flera personer som hjälper patienter som vill sluta röka. Resultat från Socialstyrelsens kartläggning 2005 om förekomst av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och strukturerade preventiva program i hälso- och sjukvården visar att 64 procent av vårdcentralerna har rutiner/program för hur personalen ska ta upp rökning med patienter. Att ha rutiner och program behöver inte betyda att det finns personer som jobbar med frågan men om så inte är fallet behöver skillnaden däremellan ytterligare belysas. Tabell 5: Tobakspreventiv enhet/motsvarande Tobaksfritt Landsting 2005 5. Tobakspreventiv enhet/motsvarande stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Det finns en särskild enhet i mitt landsting/region med ansvar 8 2 0 9 för att utveckla det tobakspreventiva arbetet. b) Denna funktion har egen budget. 7 1 0 8 c) Det finns kontaktperson/personer för tobaksprevention i mitt landsting/region. 0 0 1 20

18 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING d) Person(er) finns med uppgift att kontinuerligt arbeta med tobaksprevention. e) Det finns specifikt öronmärkta medel avsatta för tobaksprevention i mitt landsting/region. f) Mitt landsting/region har ett etablerat samarbete med andra aktörer inom området tobaksprevention. 0 1 4 16 3 3 1 11 1 2 5 12 Det är något fler landsting som har en tobakspreventiv enhet 2005 jämfört med 2002. En tobakspreventiv enhet har ofta samarbete med andra aktörer och 18 landsting har beskrivit hur samarbetet ser ut med andra aktörer inom området tobaksprevention. Det är framförallt samarbete med andra inom offentlig verksamhet, kommuner, apotek och idrottsrörelsen. En utpekad målgrupp är barn och ungdomar. Samarbetet sker i projekt med direkta förtecken tobaksprevention och i utvecklingsarbete med hälsofrämjande skola eller liknande. Andra aktiviteter som förekommer är att upprätta gemensamma program, stötta och driva nätverk och att avsätta pengar till projekt ansökningar och tävlingar. Västernorrland har också angett att man deltar i en kollegial granskning av tobaksarbete mellan Jämtland och Västernorrland. Tabell 6: Uppföljning Tobaksfritt Landsting 2005 6. Uppföljning stämmer ej, inte alls genomfört genomfört till mindre än hälften genomfört till mer än hälften stämmer helt, helt genomfört a) Plan finns för kontinuerlig information/utbildning om policyn. 7 4 2 5 b) Plan finns för regelbunden uppföljning av landstingets policy. 7 2 2 6 Sedan 2002 har 9 landsting gjort en planerad uppföljning av sin tobakspreventiva policy. Det är dubbelt så många landsting 2005 som till mer än hälften eller helt genomfört har planer om information om och uppföljning av landstingets policy jämfört med 2002. Frågan om incitament, särskild ersättning för hälso- och sjukvården att jobba med tobaksprevention/avvänjningsstöd eller andra livsstilsfaktorer finns idag på agendan. Svaren ger inte en samlad bild av vad som menas med incitament. Fyra landsting har uppgett att de har incitament, till exempel Stockholm anger att ersättning utgår utöver viss andel journalförda uppgifter om tobak och i Uppsala används målrelaterad ersättning för vårdöverenskommelserna och stimulansmedel till rökslutargrupper. Västerbotten har pilotförsök på ett antal kliniker framför allt inom Folktandvården där en patientavgift utgår med fast belopp 50 kr/besök och överskjutande kostnad belastar landstinget inom systemet för nödvändig tandvård. Exempel från de 15 landsting som inte har särskilda incitament är Skåne som uppger att arbetet ska in i ordinarie verksamhet och Jönköping som erbjuder utbildningar i motiverande samtal och tobaksavvänjning för sjukvårdspersonal på vårdcentraler och kliniker. Indikatorer för att följa upp rökslutarstöd finns hos 11 landsting. Arbetet med indikatorer tycks vara under uppbyggnad och synes vara i en testfas; det finns ingen enhetlighet i de uppgivna indikatorerna. Indikatorerna handlar om att journalföra arbetet, antal rökslutargrupper, andel vårdcentraler som erbjuder möjlighet till rökavvänjning, och att följa tobaksvanor. Det här är ett område som behöver synkroniseras mellan verksamheter och mellan landsting/regioner.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 19 Övriga 10 kommentarer om Rökfritt/Tobaksfritt landsting handlar om att det tobakspreventiva arbetet påverkas av omorganisationer och att det är i ständig utveckling. De finns en försiktig optimism om framtiden. 11 landsting har bifogat policy, program, plan för Rökfritt/Tobaksfritt landsting. Exempel på policy och måluppfyllelse Kunskapen om att rökfria miljöer är viktiga har funnits sedan andra hälften av 1900- talet. Vid Sollefteå sjukhus i Västernorrland fanns, enligt uppgift, skyltar och allmän policy på redan 1978. Dessa sa att man inte skulle röka i allmänna lokaler och inte röka i det egna arbetsrummet om det störde andra. Landstinget Västernorrland var 1988 första landsting med ett beslut som gällde alla verksamheter om en policy för Rökfritt landsting. Sörmland Redan Från 1988 finns beslut om ett generellt rökförbud i landstinget Sörmlands samtliga allmänna och gemensamma lokaler. I ett protokoll från februari 1989 finns uppgifter om beslut att målsättningen skulle vara ett Rökfritt Landsting 1990. Åtgärder för att uppnå målet var rökfria arbetsplatser, rökfri arbetstid och att inte röka i arbetskläder, avvecklade rökrum, information, utbildning och personalpolitiska åtgärder kring hälsofrågor, rökslutarstöd till personalen samt för patienter och besökare information om landstingets rökregler och uppmuntran att respektera den rökfria miljön. Beslutet gäller fortfarande. Dessa delar ingår också i de två uppföljningar som gjorts av Rökfritt/Tobaksfritt landsting. Genom en jämförelse mellan policyn och de uppföljningarna 2002 och 2005 går det att följa hur långt landstinget Sörmland kommit med sin målsättning ett Rökfritt landsting. I undersökningen 2002 hade Sörmland till mindre än hälften genomfört att inga rökrum ska finnas. 2005 finns inga rökrum kvar för personalen och det är genomfört till mer än hälften för patienter. Exempel på områden där enstaka rökrum finns kvar är den palliativa vården, psykvården och onkologisk vårdavdelning. I samband med beslutet om rökfritt landsting i början av 90-talet var det meningen att man bara fick röka på raster, rökning fick ej ske i arbetskläder, alla arbetsplatser skulle vara rökfria och rökrummen stängas. Det finns inga sanktioner och inga aktuellare skrivningar om det idag. Landstinget hade 2002 genomfört till mindre än hälften att personalen skulle vara rökfria under den tid de vistas i landstingets lokaler, ingen uppgift finns från 2005. Adekvata resurser för personalens rökslutarstöd var inte alls genomfört 2002 medan det var helt genomfört 2005. Landstinget hade år 2002 genomfört till mindre än hälften att information, utbildning och personalpolitiska åtgärder kring hälsofrågor skulle bedrivas aktivt under genomförande perioden. Då fanns inte heller några rökfria zoner. Inte heller 2005 har man

20 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING genomfört informationssatsningar till patienter och personal. Införandet av tobaksfria zoner är genomfört till mindre än hälften. Jönköping Landstinget i Jönköpings län har haft skilda policydokument rörande tobaksprevention för olika verksamheter inom landstinget. Det finns ett av läns-lako antaget Tobakspolitiskt program för Jönköpings län. Programmet är resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen, Tandvårdsförvaltningen och Kommunförbundet. I januari 2005 framlades ett förslag till gemensam Tobakspolicy för Landstinget i Jönköpings Län. Policyn innehåller riktlinjer rörande personal, patienter, besökare, miljö och uppföljning, utvärdering. Det finns också ett PM angående journalregistrering av tobaksbruk. Jönköping hade i förra undersökningen ett genomgående bra resultat och det går att jämföra den nyss antagna policyn med både 2002 års och 2005 års nationella uppföljning. Landstinget Jönköping har genomfört uppföljning av landstingets tobakspreventiva arbetet både 2002 och 2005. För personalen gäller att rökning bara ska ske på raster och detta var genomfört till mer än hälften 2002 och helt genomfört 2005. Landstinget hade i båda undersökningarna adekvata resurser att erbjuda personal rökslutarstöd. Däremot är information vid nyansställning inte alls genomfört något av åren. Inga rökrum fanns kvar inomhus var genomfört till mer än hälften 2002 och 2005 är de helt borta för personal. För patienter är borttagandet av rökrum fortfarande genomfört till mer än hälften 2005, det finns rökrum kvar inom psykiatrin. Rökavvänjningsstödet för patienter hade adekvata resurser till mer än hälften 2002 och 2005 är det helt genomfört. 2002 var det inte alls genomfört att journalföra tobaksbruk medan det 2005 var genomfört till mer än hälften. Att upprätta tobaksfria zoner och anvisade rökplatser runt byggnader där landstinget har verksamhet var helt genomfört både 2002 och 2005. Det gäller också att inga kiosker eller affärsverksamhet säljer tobak inom landstingets byggnader. Jämtland Jämtlands läns landsting beslutade 2003 om Tobaksfritt landsting och från och med januari 2005 gäller en uppdatering som omfattar tre delar. Det inre uppdraget gäller personalen både som användare av tobak men också hur de ska arbeta med tobaksprevention. Det yttre uppdraget som handlar om rökslutarstöd till patienter och dokumentation av patienters rökvanor. Den tredje delen beskriver uppföljning och redovisning av uppdraget.

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 21 Om Tobaksuppdraget och nationellt stöd Enkäten är en uppföljning av 2002 års enkät men är också en uppföljning av tobaksuppdraget. Frågor om det nationella stödet ingick också i enkäten. Alla landsting har svarat ja på frågan om de märkt av satsningen från Folkhälsoinstitutet, ett svar som är föga förvånande eftersom många av dem som svarat på frågorna är tobaksansvariga/samordnare. Samtliga aktiviteter från Tobaksuppdraget har nämnts och kommentarerna har varit att det ökat fokus och växlat upp intresse för frågan, det har varit ett bra stöd i det egna arbetet. Till exempel Gävleborg där Tobaksfrågan har blivit en ledningsfråga på flera nivåer och beslut har tagits. Flera insatser har genomförts både vad gäller tobakspolicy, tobaksavvänjning och utbildningar. Både intersektoriell och tvärsektoriell konstruktiv samverkan har bedrivits och kommer att fortgå. I 17 landsting finns planer för hur det arbete som Tobaksuppdragets tillskott genererat ska kunna fortsätta. I Jämtland blir landstingets egen investering i tobaksarbetet permanentat och den preoperativa tobaksavvänjningen övergår från projekt till rutin. På Gotland utbildas personal i motiverande samtalsmetodok för att i sin tur utbilda berörda yrkesgrupper samt att fortsatt preventivt tobaksarbete sker i regionens grund- och gymnasieskolor. I Jönköping kommer halva tidstjänsten att permanentas genom budgettillskott from 2005. Därigenom fortsätter arbetet med oförändrad styrka. Alla utom ett landsting/region svarar ja på frågan om det behövs ett nationellt stöd för att bibehålla och utveckla det tobakspreventiva arbetet i landsting regionen. Svaren kan exemplifieras med kommentaren från Västerbotten: En nationell "motor" är nödvändig. På samma sätt som det är nödvändigt med regionala "motorer" för att samordna och utveckla det förebyggande arbetet är det nödvändigt med en nationell sådan funktion. Det uppdrag som legat på FHI har fungerat utmärkt. Det är en viktig signal till regionala aktörer om frågans betydelse. Av det nationella stödet önskar man fortsatt pedagogiskt stöd och bollplank som kan förmedla information, ny kunskap och nya verktyg för det tobakspreventiva arbetet.

22 MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING Resultat politiker Politikerna har fått ett informationsbrev om undersökningen och när de blir uppringda är majoriteten av dem intresserade av att delta och svara på intervjufrågorna. De vill ha tid avsatt och förbereda sig inför intervjun och första kontakten innebär att avtala tid för att göra intervjun. Elva landstingsråd nås inom tre kontaktförsök och ett landstingsråd behövde sökas åtta gånger innan tid kunde bokas. De landstingsråd som först fick informationsbrevet var också ordförande i landstingsstyrelsen. Nio av dem tyckte att de inte var rätt person att svara på frågorna. De menade att de inte kunde frågan och att politikerna har delat upp ansvaret mellan sig i styrelsen. De namngav annan politiker mer lämpad att svara på frågor om tobaksprevention. Avsikten var att intervjua landstingsstyrelsernas ordförande men för att få en representation från alla landsting har den person intervjuats som landstingen velat bidra med. Intervjuerna varade 15-30 minuter. Av dem som svarat är därmed 12 ordförande i landsting/regionstyrelse och av de övriga 9 är 7 ordinarie ledamöter av landstings/kommun/regionstyrelse. En är ersättare och en har ingen plats i styrelsen. Det är 10 kvinnor och 11 män som har svarat. Den politiska tillhörigheten ser ut enligt följande: 14(s), 3(mp), 2(m), 1(v) och 1(kd). Vid samtalen framkom att politiker i mindre landsting har närmare till tjänstemän än stora landsting och därmed en bättre koll på hur det fungerar i verksamheten. Politiker har en generell kunskap om frågan och inte detaljkunskap. De ser att frågan hör hemma i ett sammanhang och skiljer inte på Tobaksfritt landsting och tobaksprevention generellt. De flesta politiker visade engagemang, både politiskt och personligt. En menade att frågan i sig var liten och att han hade många frågor på sitt bord. Tobaksfritt landsting Femton landstingsråd uppgav att mitt landsting har beslut om mål för tobaksprevention, 4 hade inga beslut och 2 landstingsråd visste inte. Målen beskrivs i svepande målbeskrivningar och inte preciserade i andelar eller antal. Det är inga skarpa gränser mellan mål som rör personal, patienter och befolkning. Sju utsagor handlar om landstingspersonal, några exempel är att det är ett förhållningssätt att vara tobaksfri, inte röka under arbetstid, policy för egen verksamhet att ha rökfria lokaler och närområde, rökning ska inte störa arbetet. Exempel på de tio utsagorna som handlar om befolkning/patienter är att det finns ett program för folkhälsa där tobaksprevention ingår i förebyggande arbete och alla rökrum är borta för patienter. Frågan om det finns särskilt prioriterade målgrupper för tobaksprevention i ditt landsting var tänkt att spegla Tobaksfritt Landsting men som frågan var formulerad speglade svaren också ett bredare perspektiv nämligen en tobaksfri befolkning. Mer än hälften av landstingsråden svarade att det fanns prioriterade målgrupper, en tredjedel svarade nej

MED FOKUS PÅ TOBAKSFRITT LANDSTING 23 eller visste inte. De grupper som prioriterades var för 12 landstingsråd barn och unga, 5 handlar om tobaksprevention för olika diagnoser, 4 berör den egna personalen och 1 angav tandvården. Prioriterade insatser har ett brett anslag i svaren och det finns en koppling till angiven målgrupp. Knappt hälften av svaren prioriterar insatser för att inte börja röka och stöd för att sluta röka. Hälften av svaren anger insatser för de egna medarbetarna, ex. friskvård, rökfri miljö, och de egna medarbetarnas arbete i mötet med patienten och det motiverande samtalet. Prioriteringen gäller också samarbete med andra kommuner skolan och försäkringskassan. Landstingsråden i Kalmar och Östergötland var tydliga med att de som politiker får veta att de uppställda målen nås. Det sker via budget/landstingsplaner, i uppdragsuppföljning, information från tjänstemän och genom diskussion med andra politiker. För övriga landsting var det oklart hur återkopplingen skedde, ett sätt vad genom redovisade resultat från drogvaneenkäter. En viktig uppgift för politiker är att besluta om ersättningssystem och särskilda incitament till hälso- och sjukvården för verksamheten inklusive tobaksprevention. Ett landstingsråd svarade att det fanns beslut om särskild ersättning för arbete med tobaksprevention det vanliga tankemönstret behöver stimuleras. Arton landsting hade inte beslut och 2 inte visste. De flesta var tveksamma till behovet av särskilda incitament - om man fullföljer tanken då behövs incitament för allt vi ska göra och att jobba med tobaksprevention är en välutvecklad metod och ingår i det ordinarie arbetet. En menade att man ibland behöver särskilda incitament för att rikta in verksamheten. Om Tobaksuppdraget Statens folkhälsoinstitut har skickat brev med information och material om tobaksuppdraget till Landstings/regionstyrelsernas ordföranden. 14 landstingsråd hade noterat att en särskild satsning gjordes, 6 hade inte särskilt märkt av Tobaksuppdraget. Satsningen hade stärkt arbetet i det egna landstinget och man hade sett pressmeddelande, artiklar i lokalpressen, artiklar i landstingets tidning om att sluta röka, intervju i lokalradion med projektledaren för rökslutarstöd och att radion hade följt en rökslutargrupp. Aktiviteter i det egna landstinget var också att det har bildats nätverk och att utbildningar har ägt rum. Tobaksuppdraget har producerat en hel del nytt material och 11 landstingsråd hade sett materialet. Materialet har gått till styrelseordförandena och 12 st av de svarande innehade denna post. Av dem svarar 9 ja och 3 nej på frågan om de sett materialet. Av de övriga 9 svarar 2 ja och 7 nej de har inte sett materialet. Vilket material de sett nämndes inte särskilt. Utbildning i motiverande samtal om tobaksavvänjning har kontinuerligt skett i landstingen redan före Tobaksuppdraget men erbjudandet om kostnadsfri utbildning från Tobaksuppdraget har intensifierat aktiviteterna. 13 landstingsråd känner till utbildningen, landstingsrådet i Blekinge har varit med som inledningstalare vid utbildningarna. Femton landstingsråd känner till att en resursperson för tobaksavvänjning finns i