49
Bakgrund Begreppet hållbar utveckling (en. sustainable development) introducerades av Lester Brown ca 1981, men fick sitt stora genomslag i samband med att FN 1987 publicerade sin rapport Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten. I rapporten definieras hållbar utveckling som en utveckling som... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man kan också förklara det som att vi ska förbättra dagens situation, samtidigt som vi ska se till att kommande generationer får chansen att ha det minst lika bra. Samspel mellan tre delar I dagligt tal används ofta endast termen hållbarhet för att beskriva hållbar utveckling. Det är dock en vanlig missuppfattning att hållbarhet bara handlar om miljö och klimat, begreppet rymmer mycket mer än så. För att uppnå en hållbar utveckling brukar man säga att det krävs att hållbarhet uppnås inom tre olika samspelande fält vilka alla är beroende av varandra. Dessa fält är ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Exempelvis räcker det alltså inte med endast ekologisk och ekonomisk hållbarhet för att uppnå en hållbar utveckling om ett samhälle samtidigt är ojämlikt och otryggt. Det är särskilt viktigt att planera för hållbarhet i stadsmiljöer, då det är där som miljö-, ekonomi och sociala aspekter tydligast konfronteras med varandra. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens bärkraft och produktionsförmåga. I ett ekologiskt hållbart samhälle är kretsloppstänkande en självklarhet. Där återanvänds material i slutna kretslopp och utsläpp av farliga ämnen som kan skada naturen förekommer inte. Energin som används i det hållbara samhället kommer från förnyelsebara källor och energianvändningen är effektiv och sparsam. Platsen Klimatet: Sol och skugga, Vind och lä, Fuktigt och torrt, Varmt och kallt Marken: Odlingsmark, Värdefull natur, Kulturhistoria, Bebyggelse Naturen: Flora och fauna, Geologi, Hydrologi, Naturvår Flöden Energi: Hushållning, Fjärrvärme, Biobränsle, Sol, vind, vatten Vatten: Vattenvård, Dricksvatten, Dagvatten, Avloppsvatten Avfall: Sortering, Organiskt avfall, Återanvändning, Farligt avfall Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat infattar flera olika områden. Med ökade regnmängder kommer skred och ras bli vanligare och så även översvämningar. Att anpassa samhällsbyggande efter dessa faktorer är nödvändigt om man vill vara säker på att bygga ett hållbart samhälle. Det kan handla om lokalisering av hus, översvämningsskydd och dagvattenhantering. Givetvis skall även stadsbyggande anpassas för att minimera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Energihushållning Energihushållning kan bedrivas på många olika sätt. Att bygga täta hus med bra isolering och anpassade byggnadskomponenter (dörrar, fönster m.m.) som minskar uppvärmningsbehovet är en bra metod att hålla nere energibehovet. Smarta val av belysning och system för uppvärmning och kylning av lokaler är också viktiga faktorer vid energihushållning. Resurshushållning En stor del av problematiken kring resurshushållning kan lösas med ny teknik, men det krävs även beteendeförändringar. Konsumtion av vatten kan minskas med snålspolande kranar och toaletter. Bensinbilar ersätt med cyklar, spårtrafik eller elbilar. Avfall ska behandlas enligt den s.k. avfallshierarkin där första steget är att förebygga att avfall uppkommer, följt av återanvändning av produkter så långt som möjligt. Sedan kommer materialåtervinning, följt av energiutvinning och deponering. I ett helt hållbart samhälle förekommer ingen deponering. Den hållbara kommunen används som grund för denna rapport. Under rubrik Ekologisk hållberhet, Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet ges en kort förklaring av vad hållbarhet inom det specifika området innebär. Underrubrikerna är förslag på olika ämnen där lämpliga hållbarhetsmål kan ställas upp. Den hållbara kommunen. Varis Bokalders 2009 Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. En hållbar ekonomi växer utan att det innebär ett ökat uttag av naturresurser, istället effektiviseras omsättningen av material t.ex. genom återanvändning och återvinning. Den ekonomiska hållbarheten utgörs till en stor del av stadsbygdens förmåga att generera ett lokalt och mångformigt näringsliv med verksamheter och kommersiell service. Privat Arbetsliv: Kapitalmarknad, Företagsklimat, Sysselsättning, Lokal ekonomi Näringsliv: Industrier, Småföretag, Kunskapsföretag, Livsmedelsproduktion Service: Handel, Tjänster, Nöjesliv, Kultur 50
Gemensamt Infrastruktur: Administration, Skötsel och underhåll, Vägar och gator, Teknisk infrastruktur Offentlig: Skola, Vård, Omsorg, Forskning/Utbildning Fritid: Idrott och motion, Bibliotek, Museer, Möteslokaler Sysselsättning Sysselsättning ryms inom både social och ekonomisk hållbarhet och är en förutsättning för att annat hållbarhetsarbete ska kunna bedrivas. En hög sysselsättning är viktig för att skapa social sammanhållning, jämlikhet och trygghet. Näringsliv Sverige är beroende av exportintäkter för att nå en balanserad handel med utlandet. Likaså är kommunerna beroende av näringslivet för att nå en balanserad ekonomi och arbetsmarknad. Skola Skolan har en stor potential att skapa ett engagemang kring hållbarhet hos sina elever. Genom projekt och temadagar kan hållbarhetsfrågor diskuteras och kreativa idéer uppmuntras. Samarbete med näringsliv och kommun kan vara ett bra sätt att förankra arbetet i verkligheten. Ett tydigt, systematiskt och väl förankrat hållbarhetsarbete i skolan ger också en stark signal till eleverna att detta är frågor värda att ta på allvar. Kultur Kultur utvecklar och stimulerar kreativitet. Kulturell hållbarhet grundas på människans yttrandefrihet och kreativitet och främjar bevarandet och utvecklingen av den kulturella mångfalden från generation till generation. Kultur är ett brett begrepp som både handlar om att fritt kunna utforska nya kunskaper såväl som att vårda det egna kulturarvet. Ett områdes identitet och profil grundas till stor del på dess kulturarv. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Alla människor ska ha samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. Arbete för social hållbarhet kan handla om en mängd olika faktorer som t.ex. en skola av hög kvalitet, åtgärder som bidrar till en god folkhälsa eller brottsförebyggande arbete. Staden Transporter: Gång och cykel, Kollektivtrafik, Biltrafik, Gods och transporter Grön & blå: Gröna kilar, Parker och träd, Vatten i staden, Friluftsliv Gestaltning: Stad för alla, Funktionsblandning, Offentliga rum, Mångfald Individen Hälsa: Materialval, Inomhusklimat, Ljudmiljö, Föroreningar Livsmiljö: Tillgänglighet, Trygghet, Identitet, Skönhet Delaktighet: Jämställdhet, Inflytande, Demokrati, Kommunikation Miljödesign av byggnad/fastighet Ett sätt att arbeta med miljödesign är att återanvända byggnadsmaterial där det är möjligt. Material som används ska vara dokumenterat bra miljö- och hälsoval och även vara återvinningsbara vid framtida rivning eller ombyggnad. En annan aspekt av miljödesign är att integrera ekosystemtjänster i designen. Det kan t.ex. röra sig om växtlighet som bidrar till en renare luft, minskar bullernivåer och även fördröjer dagvatten. Hälsa och komfort Radon och dålig ventilation innebär ökad risk för ohälsa och är viktiga frågor att hantera i stadsbyggande. Elektriska och magnetiska fält ska minimeras vid bostäder och fasta arbetsplatser. Genom planering kan människors benägenhet att röra på sig och motionera i vardagen främjas. Goda möjligheter till daglig motion bidrar till en god folkhälsa. Grönt tak på busskur i San Fransisco Glasfat av återvunnet glas i form av Lidingö Humlegården lockar många besökare 51
Bullerskydd Buller upplevs idag av många som ett av de största miljöproblemen i anslutning till sitt boende. Att anlägga bra bullerskydd kan skapa en bättre boendemiljö och göra skapa attraktiva områden för boende och verksamheter. Även sociala miljöer och rekreationsmiljöer som parker, lekplatser och skogsområden behöver en bra ljudmiljö för att upplevas som attraktiva. Miljöeffektiva transporter Samverkan på det strategiska planet är en nödvändighet för att kunna nå ett hållbart transportsystem. Detta gäller såväl på statlig, regional och kommunal nivå. Planering bör verka för att uppmuntra hållbara transportmedel. Trygghet Att planera ett tryggt stadsbyggande är i stor utsträckning en jämställdhetsfråga. Alla ska kunna känna sig trygga i stadens miljöer. Detta kan t.ex. innebära att man sätter upp ny belysning eller tar bort skymmande mörka buskage i parker och andra miljöer som kan upplevas som otrygga. Att arrangera trygghetsvandringar är ett bra sätt att identifiera platser som känns otrygga. Hållbar utveckling i Europa och Sverige Arbetet med att skapa hållbara städer pågår över hela världen och blir allt viktigare i takt med att en ständigt växande del av jordens befolkning flyttar från landsbygden till städer. Miljöproblemen tenderar att vara de samma i större städer: dålig luft, trafikproblem, buller, avfallshantering, byggnader av dålig standard och avloppsvatten. Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling. I Sverige hette det Hållbarhetsrådet innan det lades ner 2007. Regeringen har dock sedan dess inrättat en kommission för hållbar utveckling. Nedan följer exempel på stadsdelar som har en strategi för hållbar utveckling: Vauban Vauban är en stadsdel bestående av ca 2000 hushåll i tyska Freiburg med mycket utpräglad miljöprofil. Här har man i princip förbjudit bilar i stadsmiljön och istället satsat på spårvagnar som förbinder stadsdelen med Freiburgs centrum samt skapat mycket goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Gatorna i stadsdelen är mestadels helt fria från parkeringar, så för bilägare har parkeringshus byggts i stadsdelens utkant, men parkeringsplatserna är mycket dyra. 2009 var det endast 30 % av hushållen som valde att ha bil. De energismarta husen är byggda i naturmaterial och solfångare på taken är vanligt. När området började byggas på 90-talet var invånarna själva med och designade sina hus efter egna önskemål vilket har skapat en mycket varierad stadsdel med engagerade invånare. I Vauban var man bland de första i världen att bygga s.k. plushus, hus som producerar mer energi än de använder. MediaCity UK I engelska Manchester har man i projektet MediaCityUK skapat den första stadsdelen i världen som klassificerats enligt miljöklassificeringen BREEAM-communities. För att tillgodose energibehovet i byggnaderna har man använt vatten från Manchester Ship Canal för elproduktion såväl som för värme och kylning. En stor fördel med detta system är att det markant minskar stadsdelens utsläpp av koldioxid jämfört med konventionella energislag. Man har även byggt spårvagnsspår och skapat goda möjligheter för cykeltrafik genom att anlägga cykelparkeringar. BREEAM-systemet är utvecklat i England och tar hänsyn till samtliga tre aspekter av hållbarhetsbegreppet. Systemet förordar bland annat bilfria stadsdelar och tar även hänsyn till en stadsdels förmåga att tillgodose de boendes behov av service. Att miljöklassa en hel stadsdel är inte bara ett bra sätt att systematisera sitt miljöarbete utan även ett sätt att säkerställa att miljöfrågorna tas på allvar i alla skeden av ett stadsbyggnadsprojekt. Kvarteret Bilen, Västra hamnen Malmö I den direkta närheten av Malmös landmärke Turning torso byggs Kvarteret Bilen, vilket ska bli ett 100 000 kvm stort område med bostäder, kontor, handel samt service- och restaurangutbud. Detta ska bli den första stadsdelen i Sverige och Norden att klassas enligt BREEAM-communities. Genom att använda detta klassningssystem säkerställer man att viktiga frågor hanteras, så som hur platsens ursprungliga ekologi tas om hand och hur man planerar att använda resurser som vatten, material och avfall. I klassningen ingår även trygghetsfrågor och system för att skapa en levande miljö som känns integrerad i omgivande områden. Boende Vauban Kvarteret Bilen 7 i Västra hamnen, Malmö 52
Augustenborg Ekostaden Augustenborg i Malmö är ett svenskt exempel på byggande med miljötänkande i fokus. Här har man satsat på en stadsdel med varierad växtlighet och energin som används är förnybar. Ett huvudmål med projektet var att få de boende engagerade i idéfasen. Deras idéer har utformat källsorteringssystemet och har även skapat underlag till ombyggnaden av utemiljön i området. Miljöhus som byggts för källsortering har fått gröna tak av sedum. Här sorteras organiskt avfall för att sedan komposteras i lokala kompostmaskiner och delar av jorden används inom området. På Kommuntekniks (ett affärsområde under serviceförvaltningen i Malmö stad) område i Augustenborg har Nordens största gröna tak-anläggning skapats. Dagvattnet i Augustenborg leds i olika stora öppna kanaler för att sedan renas i dammar som är både funktionella och utgör ett vackert inslag i miljön. Detta system avlastar det kommunala avloppssystemet och är en populär lekmiljö för områdets barn. Hammarby sjöstad Vid planeringen av Hammarby sjöstad var målet att halvera den totala miljöbelastningen jämfört med ett område byggt under 1990-talet. Detta uppnåddes inte riktigt, men tack vare det högt ställda målet blev stadsdelen ändå ett internationellt föredöme inom hållbart byggande. Kretsloppstänkandet i Hammarby Sjöstad omfattar energi, avfall, vatten och avlopp. Exempel på detta är att det ur avloppsslammet som rötas vid Sjöstadsverkets reningsanläggning utvinns biogas som sedan förädlas till fordonsgas. Dessutom används renat avloppsvatten för både fjärrvärme och fjärrkyla. Överskottsel från byggnader ska kunna säljas tillbaka till elnätet och gång- och cykelvägar ska finnas inom och till området. Ca 50 byggherrar och organisationer har skrivit på ett så kallat världsklassavtal, vilket är ett avtal om att göra Norra Djurgårdsstaden till en miljöstadsdel i världsklass. Då byggtiden för Norra Djurgårdsstaden är beräknad till ca 20 år krävs det att planeringen av stadsdelen är dynamisk, så att man inte låser sig vid dagens krav, vilka kanske anses lågt ställda i en nära framtid. Nationella mål, god bebyggd miljö Riksdagen antog 1999 15 nationella mål för miljökvalitet. Ett av dessa är målet god bebyggd miljö. Riksdagens definition av det miljömålet God bebyggd miljö lyder: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljömål Lidingö I juni 2009 beslutade Lidingö kommunfullmäktige om fem strategiska mål för Lidingö stad, varav ett var följande: Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. För att uppnå detta mål ska Lidingö stad ta fram ett miljöprogram innehållande ytterligare miljömål för stadsdelen. Målen ska vara Specifika, Mätbara, Ambitiösa, Realistiska och Tidsbestämda (SMART). Målen måste samordnas med målen i Lidingö stads miljöprogram som antas 2011. Miljömål, krav, uppföljningssystem och ansvarsfördelning bör utvecklas kontinuerligt och kopplas till de övergripande målen i det föreslagna miljöprogrammet för Centrum - Torsvik, se kapitlet Vision. Kvalitets- och miljösäkring Lidingö stad vill kvalitetssäkra hållbarhetsåtgärderna i stadsdelen. Ett sätt att göra detta är att certifiera stadsdelen enligt BREEAM. BREEAM-certifiering för byggnader är idag det mest utbredda miljöklassificeringssystemet i Europa. BREEAMcertifiering av stadsdelar är dock ett helt nytt och unikt sätt att ta ett samlat helhetsgrepp om en stadsdels totala hållbarhet. Kvalitets- och miljöplan bör tas fram för att redovisa hur verksamheten i projektet kommer att planeras, organiseras, genomföras och dokumenteras för att uppfylla kvalitets- och miljökrav för Centrum - Torsvik. I sjöstaden är bilanvändandet ca 14 % mindre än i jämförbara stadsdelar i Stockholm och vattenanvändningen är 150 l/person och år jämfört med 200 l/person och år för övriga Stockholm. Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden är utpekat som ett bostadsprojekt med en tydlig miljöprofil. Här ska den nyaste energi- och miljötekniken användas för att skapa en hållbar stadsdel. Stadsdelen ska utformas så att den uppmuntrar de boende och verksamma att leva på ett hållbart sätt. Målet är att stadsdelen ska bli klimatpositiv, vilket ska uppnås genom energieffektiva och klimatsmarta byggnader och transporter. Framtida Lidingöbana MediaCityUK en av de första stadsdelarna att certifieras enligt BREEAM 53
54