Cykelbokslut 2013 Året ur ett cykelperspektiv

Cykelbokslut 2013 Året ur ett cykelperspektiv 2014-02-18 TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

2013 ur ett cykelperspektiv Halmstads kommuns cykelbokslut Upprättat av teknik och fritidsförvaltningen Stina Alexandersson Ulf Holm Anneli Johansson Med hjälp av Samhällsbyggnadskontoret Marianne Olovson 2014-02-18

Halmstads kommuns cykelbokslut 2013 Halmstad satsar på cyklisterna! Under 2013 har kommunen byggt över fyra kilometer ny cykelbana, 29 kilometer befintlig cykelbana har fått ny asfalt och totalt har 51 platser där cykelbana korsar bilväg gjorts trafiksäkra. Den stora satsningen som påbörjades 2012 fortsätter under planperioden det vill säga fram till 2015 men förhoppningsvis även efter 2015. Detta är kommunens andra cykelbokslut. Här kan du läsa om våra insatser under 2013. Bokslutet är upprättat av teknik och fritidsförvaltningen, med hjälp från samhällsbyggnadskontorets avdelning för hållbart resande. Många av de åtgärder som gjorts under 2013 grundas i den cykelplan som antogs av teknik och fritidsnämnden 2010. Cykelplanen arbetades fram parallellt med kommunens transportplan handlingsprogrammet för hållbara transporter. Handlingsprogrammet antogs av kommunfullmäktige i början av 2012. Här, precis som i den översiktplan som håller på att arbetas fram ligger stort fokus på hållbart resande, där en stor del är att förbättra för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Planeringsdirektiv 2013-2015 I kommunens planeringsdirektiv framgår mål och budget för kommunens verksamheter. Under året har kommunen satsat drygt femton miljoner kronor på åtgärder som främjar cyklandet. Kommunens målområden Resor och trafik utgör ett av kommunens nio målområden. De övergripande inriktningarna antas av kommunfullmäktige och formuleras med ett tidsperspektiv på tio år. I Halmstad är det lätt för människor att resa och förflytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gång och cykelvägar. Målområdet resor och trafik har ett konkretiserat mål som berör cykel: Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykelvägnätet byggs ut. Kort vad vi har gjort under 2013! 4,4 km ny cykelbana har byggts 1,3 km befintlig cykelbana har rustats upp. 29 km cykelbana har fått ny beläggning. 51 passager har byggts trafiksäkra. 2 stora cykelbroar har kommit på plats. Cykelparkeringen vid Brottet har byggts om och förbättrats. Centrum har fått fler cykelställ. Cityvärdarna har sett till att det är snyggt i cykelställ. Riktlinjer för målning har tagits fram. Ny cykelkarta har tryckts i 12 000 ex. Flera påverkansprojekt har genomförts. Exemplvis: - Vintercyklister, två omgångar. - Hälsotrampare. - Dialog med hushåll, få människor att ändra resvanor. - Skolvägsprojektet På egna ben. Nu laddar vi för insatserna 2014! 1

Cykelplan 2010 Cykelplanen arbetades fram under 2009 och antogs av teknik och fritidsnämnden i oktober 2010. Cykelplanen visar utbyggnads- och utvecklingsbehov i hela kommunen. Fokus ligger på trafiksäkra cykelvägar som upplevs trygga och attraktiva av cyklisterna. Ambitionen är att genom fysiska åtgärder och bättre underhåll sänka antalet olyckor i enlighet med nollvisionen. Bättre underhåll tillsammans med bättre service till cyklisterna ska också ge ett trivsammare cykelnät som kan bidra till att fler väljer att cykla istället för att ta bilen. Vardagscyklandet ligger i fokus, vilket innebär goda villkor för i första hand skol- och arbetsresorna. Cykelplanens fyra delar: Planering Utveckling av cykelnät och passager Underlätta för cyklisten Påverka attityder och sprid kunskap Handlingsrogrammet för hållbara transporter Handlingsprogrammet för hållbara transporter beslutades av kommunfullmäktige i februari 2012. Handlingsprogrammet består av tre delar; en strategidel, en transportplanedel och en genomförandedel. I programmet fastslås att vid planering ska utgångspunkten vara att skapa ytor för fotgängare först, därefter för cyklister, kollektivtrafik och slutligen bilister. Programmet har målbilden 2030. Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Kommunen är enligt lag skyldig att ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Aktuell handlingsplan beslutades av kommunfullmäktige i oktober 2011. Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete. Det ger också förslag på åtgärder. Under kapitlet vardagsolyckor tas olyckor med oskyddade trafikanter (gående och cyklister) upp. Förslag på åtgärder som finns med i programmet är: Ombyggnaden av säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbätras. Belysning vid cykel- och gångbanor ska förbättras. 2

Investeringar 2013 Budget 2013 för cykel uppgick till 14,5 miljoner kronor, varav 10 miljoner var avsatta till utbyggnad enligt Cykelplan 2010. Utöver det var det direkt styrt att 2 miljoner skulle gå till utbyggnaden av Kattegattleden, 2 miljoner för byggnation av cykelbana genom centrala Oskarström och 0,5 miljoner kronor avsatta för så kallade 4T-åtgärder, det vill säga åtgärder för att göra cykelstråken tillförlitliga, tillgängliga, trygga och trafiksäkra. Beläggningsunderhåll 2013 För åren 2012-13 fick teknik- och fritidsförvaltningen ett extra anslag på 10 miljoner kronor för underhållsasfaltering av gång- och cykelbanor. Till detta anslag tillkommer det ordinarie beläggningsanslaget som för gång- och cykelbanor uppgår till cirka 2 miljoner per år. Under 2013 underhållsasfalterades 29 kilometer cykelbana. Det finns även en summa avsatt för gator, trafik och säkerhet, vilket även det ger åtgärder som gynnar cyklisterna. Investering cykel under åren 2007 2015 Ny beläggning på cykelbanan till Snöstorp. Drift och underhåll 20000 15000 r) k (k r o10000 n ro K 6500 14500 15000 15000 Under 2013 har nya rutiner för vinterväghållning införts för superstråken. Dessa sopas eller plogas, beroende på vilken typ av snö som ligger på gatan. Därefter saltas superstråken och i vissa fall kompletteras detta med kalkflis. Även övriga cykelbanor vinterväghålls, med och kalkflis. 5000 0 600 700 600 2000 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3

Marknadsföring och media Halmstads kommun satsar mycket på att göra det bra för cyklisterna. Under året har kommunen satsat på att visa vad som görs och har även fått uppmärksamhet på nationell och lokal nivå. Syns du - Finns du Kommunen har satsat på att marknadsföra satsningarna på superstråk. Under två veckor i april och i oktober kunde kommuninvånarna se vår egen superhjälte Lisa. Halmstad är Sveriges sjätte cykelvänligaste kommun! Halmstad kom på sjätte plats i en undersökning där cyklisterna själva betygsätter sin kommun. Undersökningen är gjord av Cykelfrämjandet och försäkringsbolaget If. Sammanlagt undersöktes 50 kommuner. Vinnaren, Västerås, fick 7,59 i betyg, medan Halmstad fick 7,23 i betyg av Halmstadcyklisterna. cykel. Det innebär att Halmstad kommer på tredje plats när totalt 58 kommuner med fler än 40 000 invånare jämförts. Tidningar och radio I juni och september gjordes stora artiklar i Hallandsposten när det gäller Halmstads cykelsatsningar. Halmstad fyra i Cykelfrämjandets kommunvelometer När Cykelfrämjandets stora kommunvelometer presenterades i maj 2013, så kom Halmstads kommun på en hedrande fjärdeplats. Främst resultatmässigt är det en stor förbättring från 2010. Nu fick kommunen 48,5 poäng i jämförelse med 35 poäng 2010. Vinnaren 2013 fick 54 poäng medan det 2010 räckte med 44 poäng för att hamna överst på listan. Kommunvelometern är en oberoende granskning av hur kommunerna arbetar med cykling, både politiskt och operativt. Halmstad tredje mest cyklande kommun I en undersökning utförd av Cykelfrämjandet, med If och Trafikverket som medfinansiär, framgår det Kommunens superhjältekampanj 2013. att Halmstadbon gör 21 procent av sina resor med Hallandspostens första sida den 2 september 2013. 4

Radio Halland uppmärksammade alla pågående cykelprojekt i september. I en direktsänd intervju fick representant från teknik och fritidsförvaltningen svara på frågor angående bland annat superstråket längs Järnvägsleden. Cyklisternas säkerhet Ingen ska dödas eller skadas för livet i trafiken. Det är Sveriges nollvision. Riksdagen beslutade om ett nytt etappmål 2009. Det innebär att antalet dödade i trafiken ska halveras fram till 2020, och antalet svårt skadade ska minska med en fjärdedel till samma tidpunkt. Jämförelseåret är satt till 2007. Tendensen är att antalet dödade och svårt skadade i trafiken minskar. Noterbart är att antalet dödade och svårt skadade cyklister inte minskar i samma omfattning som bilisterna. Transportsstyrelsen poängterar vikten av att kommunerna arbetar med att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter, däribland cyklister. Av det totala antalet polisrapporterade olyckorna som inträffade 2013 skedde cirka hälften av olyckorna där kommunen är väghållare (Halmstad, Getinge och Oskarströms tätort). Cirka en tredjedel av alla olyckor med motorfordon inblandade inträffade där kommunen är väghållare. När det gäller olyckor med cykel inblandad skedde 86 % av de polisrapporterade olyckorna där kommunen är väghållare. Detta bekräftar den nationella bilden att kommunerna måsta satsa på cyklisternas säkerhet. Måste poängteras att antalet cykelolyckor som inte kommer till polisens kännedom är många. Under 2013 rapporterades över 240 cykelolyckor av akutsjukvården, medan enbart 27 rapporterades av polisen. Säkra passager där cyklister korsar bilvägar Under 2013 hastighetssäkrades totalt 51 passager i Halmstads kommun. I och med att det är många Ny trafiksäker passage utmed Norra vägen. nya cykelbanor som byggts innebär det att vissa passagerna inte varit identifierade som saknade i cykelplanen. Flertalet passager ligger i Halmstads tätort, men passager har även byggts i Oskarström och Gullbrandstorp. Sedan cykelplanen genomfördes 2010 har andelen tvärpassager i Halmstads tätort som klassificerats som dåliga ur trafiksäkerhetssynpunkt minskat från 25 till 17 %. Andelen med god standard har ökat från 34 till 47 %, vilket innebär 125 passager. Samma siffror för längsgående passager är att andelen med dålig standard har minskat från 2 % till 0 % och andelen god standard ökat från 44 % till 57 %. En passage med god standard innebär att motorfordonen inte kan passera i högre hastighet än 30 km/h. 5

Planera hållbart Under 2013 har kommunen aktivt arbetat med ca 15 detaljplaner och med att ta fram en ny översiktplan- Framtidsplan 2030. I planarbetet ges förutsättningarna för att skapa att hållbart och jämställt trafiksystem. Fotgängare och cyklister prioriteras redan i planarbetet vilket säkerställer att tillräckliga ytor avsätts för dessa trafikslag. Cyklisterna räknas! Cyklisterna räknas på sex olika platser i kommunen, dels på en plats utmed Kattegattleden och dels på de fem centrala broarna i Halmstad. Cykelräknare längs Kattegattleden Sedan december 2012 finns en räknepunkt utmed Kungsvägen strax norr om Frösakull. Antalet registrerade passager var 46 000 under året, med en topp under juli månad då hela 15 000 cyklister passerade mätpunkten. Cykelräknare över broarna i Halmstads tätort Sedan hösten 2009 räknas cyklisterna på de fem centrala broarna i Halmstads tätort. Räkningen ska ge en indikation på om antalet cyklister ökar eller minskar. Cykelräknaren på Slottsbron är kopplad till en cykelbarometer som är placerad på den nordvästra sidan av Slottsbron, väl synlig för bilisterna som passerar bron. Samtliga cykelräknare är kopplade till kommunens hemsida där antalet cyklister som passerat broarna under dagen kan ses i realtid. Under 2013 passerade strax under 2,7 miljoner cyklister de fem centrala broarna i Halmstad. Flest cyklister väljer att passera Nissan via Österbro. Hela 37 % av passagerna sker på denna bro. Det är färre än tidigare år, vilket beror på att Österbro Cyklister och fotgängare på Gamletullsbron. 6 under hösten och delar av vintern varit avstängd för trafik i samband med underhållsarbeten. Under några dagar var Gamletullsbron avstängd i samband med halkbekämpningsarbete. Antalet cyklister som passerade broarna under 2013 ökade med 100 000 jämfört med föregående år. Under 2012 minskade trafiken med 24 000 cyklister jämfört med året innan. Cyklister är mycket väderberoende och en bra cykelsäsong slår igenom tydligt. Cykelnätet utvecklas Under 2013 byggdes 4,4 kilometer ny cykelbana i Halmstads kommun! 29 kilometer nyasfalterades och drygt 1,3 kilometer cykelbana upprustades. Vi bygger fler och bättre cykelbanor, men vi utvecklar även cykelnätet på andra sätt. Målning är ett omdebatterat ämne och många har synpunkter och önskemål om separering mellan fotgängare och cyklister, men även önskemål om målade kantlinjer utmed cykelbanorna. Principer för målning av cykelbana har tagits fram Det ska vara lätt att känna igen ett superstråk. Cykelpassager ska vara begripliga för både bilister och cyklister. Utanför tätort ska cykelbanans kanter synas även i mörker, så att du inte cyklar i diket när du cyklar hemifrån tidigt på morgonen. Därför har principer för målning av cykelbanor tagits fram.

Målning superstråk Superstråken kommer att målas med heldragen kantlinje på båda sidor och med många symboler för gående och cyklister. Passagerna målas med extra omsorg. Detta ska göra att det är lätt att känna igen ett superstråk och att det är tydligt vad som gäller för alla trafikanter. Principskiss för målning av cykelpassager, genomgående gång och cykelbana. Målning utanför tätbebyggt område Några cykelbanor utanför tätort ska förses med kantlinjer, så att det blir lättare att följa banan i mörker. Vi kommer i första hand att måla ut till orter inom en radie på drygt 10 kilometer från Halmstads centrum, där det finns sammanhängande cykelbana hela vägen. Det innebär att vi målar till Harplinge, Skedala och Eldsberga. Även cykelbanan till Haverdal och cykelbanan mellan Åled och Sennan har kantlinjer, dessa cykelbanor underhålls av Trafikverket och inte kommunen. Principskiss för målning av superstråk. Målning cykelpassager Cykelpassagerna runt om i Halmstad är målade på många olika vis. Vi har tagit fram riktlinjer för hur olika typer av passager ska målas, så att vi i fortsättningen målar enhetligt och begripligt. Principskiss för målning av cykelpassage, signalreglerad korsning. Kantlinjer målas utmed cykelbanor som ligger utanför tätbebyggt område. Här cykelbanan till Holm. 7

Kattegattleden Den halländska kusten ska vara tillgänglig för cyklister, både Halmstadbor och turister. Halmstads kommun deltar i skapandet av Kattegattleden en bilfri, kustnära cykelled från Göteborg till Helsingborg. Kattegattleden är planerad att invigas 2015 och det arbete som återstår för Halmstad är att få till en cykelbana i den södra delen av kommunen, genom naturreservaten Gullbranna och Tönnersa. Under 2013 har det pågått en del förberedande arbete, men större insatser är planerade för år 2014 och 2015. Trafikverket arbetar med en vägplan för sträckan Steninge-Stensjö och beräknar byggstart 2014/15, och med färdigställande förhoppningsvis i september 2015. Superstråk i Halmstads tätort Superstråk är kommunens satsning på cykelstråk med hög standard. De ska fungera som en stomme i cykelnätet och vara cyklisternas gräddfiler genom Halmstad. Under 2013 byggdes tre kilometer superstråk. Dessutom färdigställdes superstråket längs Norra vägen och superstråk längs Snöstorpsvägen påbörjades, dessa sträckor är inte medräknade i värdet för 2013. Superstråket till Sofieberg/Kärleken Järnvägsleden Över två kilometer ny cykelbana har byggts utmed Järnvägsleden. Superstråket sträcker sig från Norra vägen till Slottsjordsvägen och utgör den stor del av den så kallade yttre ringlinjen. Ny cykelbana utmed Järnvägsleden En sträcka på 550 meter cykelbana utmed Norra vägen slutfördes under 2013. Komplettering av målning kommer att göras. Denna sträcka ingår inte i årets nybyggnation utan togs upp under 2012. Halmstads superstråk. 8

Ljungbyvägen, västra delen Under hösten byggdes en ny gång- och cykelbana utmed Ljungbyvägen mellan E6:an och Sockenvägen. Gång- och cykelbanan ligger på norra sidan om Ljungbyvägen och är 3,5-4 meter bred. Sträckan är cirka 550 meter. Brogatan, i centrala Halmstad Brogatan i centrala Halmstad är huvudgatan genom centrumkärnan och trafikeras både av bussar, gående och cyklister. Ombyggnaden av gatan sker i etapper, och etapp 1 genomfördes under hösten 2013. Syftet med ombyggnaden är att göra gatan trevligare och tryggare samt att öka tillgängligheten för alla genom att bland annat höja gatan vid butiksentréerna. Etapp 1 i ombyggnaden innefattar delarna mellan Vallgatan (Levins cykelaffär) och Köpmansgatan (Åhléns) samt mellan Storgatan (McDonalds) och Hamngatan. Gatan invigdes på skyltsöndagen den 1 december 2013. Inte heller denna sträcka finns med i de sträckor som angivits som byggda under 2013. Detta på grund av att det inte byggt cykelbanor utan snarare cykelfält. Superstråk upprustning Totalt upprustades 1,3 kilometer cykelbana under 2013. Det innebär att cykelbanan i samband med underhållsarbeten i form av asfaltering, även breddades och trafiksäkrades. Dessa cykelbanorna ingår i superstråken som går till Vallås, Snöstorp och Fyllinge. Ny cykelbana utmed Ljungbyvägen. Ljungbyvägen, östra delen Ny gång- och cykelbana på 475 meter, byggdes under hösten utmed Ljungbyvägen mellan Lågagårdsvägen och bussgatan vid Brogård. Gång- och cykelbanan ligger på södra sidan om Ljungbyvägen. Snöstorpsvägen, Nyatorp Upprustning av cykelbanan till Fyllinge. Ny cykelbana i Oskarström I Oskarström byggdes under hösten en 800 meter lång cykelbana utmed Brogatan och Östra Infarten, från Gamla Nissastigen över Nissan och vidare till Esperedsskolan/Österledsskolan. Arbetet påbörjades under 2013, och kommer att slutföras under våren 2014. Sträckan på 450 meter, har inte räknats med för 2013, eftersom arbetet enbart påbörjats. Anläggningsarbeten i samband med ombyggnation av Brogatan i centrala Halmstad. 9

Övriga nybyggda cykelbanor i Halmstad tätort Stort fokus ligger på superstråk. Självklart byggs det även andra saknade länkar i systemet. Exempelvis: Förbättrade cykelbanor i anslutning till Jutarumsskolan, 300 meter Ny cykelbana i Olofsdal/Eketånga. 375 meter. Ny cykelbana i östra Vallås. Binder ihop Vallås bostadsområden med befintlig cykelbana utmed Kappgatan. 150 meter. Två nya broar i Wrangelsro. Projekt finansierat av Mark och exploatering (MEX). Underlätta för cyklisten Ny cykelkarta! Cykelkartan är en efterfrågad trycksak och den förra versionen var framtagen 2010. Under våren 2013 gjordes en uppdatering av kommunens cykelkarta. Den fick ny layout, både utseende-, storleksoch innehållsmässigt. Under våren trycktes den i 12 000 exemplar, nytryck av ytterligare 12 000 exemplar inför säsongen 2014 gjordes i slutet av året. Cykelrundor Under 2012 tog Hållbart resande fram fyra häften med cykelrundor i samarbete med Cykelfrämjandet i Halmstad. Inför 2013 års cykelsäsong reviderades cykelrundorna en aning. Dessutom översattes de till engelska. Cykelrundorna finns att köpa på Turistbyrån. Dom kan även skrivas ut från kommunens hemsida. Vägvisning för cyklister Under 2013 påbörjades arbetet med att ta fram riktlinjer för hur vägvisningen ska se ut längs kommunens superstråk. Dessa kommer att tas fram och påbörjas under 2014. Cykelparkering Vad ska jag ställa cykeln när jag kommit fram dit jag ska? Det är viktigt att skapa bra, tillgängliga och attraktiva cykelparkeringar. Under året har Brottets cykelparkeringsplats upprustats och i centrala Halmstad har vissa gator rustats med fler cykelställ. Upprustning av Brottets cykelparkering Bro över järnvägen lyfts på plats under hösten 2013. Ny cykelkarta inför säsongen 2013. Brottets cykelparkering har rustats upp inför säsongen. Vid huvudentrén fanns både lösa och fastgjutna ställ av olika fabrikat och dålig standard. 10

Ytorna för cykelparkering har utökats och strukturerats upp. Vid huvudentrén har de 294 platserna ersatts och kompletterats till 464 platser. En ökning med ungefär 60 %. På den västra entrén har befintliga ställ ersatts och här är det ungefär lika många platser före som efter. En av cityvärdarnas arbetsuppgift är att flytta på felparkerade cyklar så att alla kan ta sig fram i staden. För att få en bättre kommunikation med berörda cyklister har vi tagit fram lappar att sätta på cyklar som är felparkerade eller misstänks vara övergivna. Dessa lappar ska på ett trevligt men bestämt vis berätta att en cykel antingen står olämpligt, har flyttats av framkomlighetsskäl eller har stått på samma plats väldigt länge och riskerar att transporteras bort. Nya cykelställ utmed Klammerdammsgatan. Nya och fler cykelställ utanför Brottet. Nya cykelställ i centrala Halmstad Centrala Halmstad genomgår en förnyelse gällande gatorna. Under våren rustades Klammerdammsgatan upp, mellan Köpmansgatan och Storgatan. Här finns nu nya cykelställ med plats för 56 cyklar. Vid Hamngatan, söder om korsningen med Brogatan har nya cykelställ placerats. Totalt 20 nya parkeringsplatser. Nya cykelställ i anslutning till hållplatser Under våren slutfördes arbetet med superstråket utmed Norra vägen. Under Wrangelsleden, i anslutning till busshållplatsen placerades cykelställ. Det finns plats för åtta cyklar i traditionella cykelställ och för tolv cyklar i så kallade pollarställ. Cityvärdar Sedan i slutet av april pågår ett projekt med cityvärdar. De ger service, trygghet, och trivsel inom stationsområdet, vid regionbussterminalen och i centrala Halmstad. Cityvärdar är ett samarbetsprojekt mellan kommunen, Hallandstrafiken, Jernhusen och Länsförsäkringar. Projektet är i första hand ettårigt men utvärdering kommer göras i början av 2014 och eventuellt förlängs projektet. 11 Lappar att sätta på felparkerade cyklar.

Under 2013 har teknik- och fritidsförvaltningen gjort en rensning av övergivna cyklar. I maj togs 80 cyklar bort. Cykelpumpar I kommunen finns cykelpumpar där du helt gratis kan pumpa din cykel. Problemet är att det är svårt att hitta dessa pumpar. Därför har vi ingått samarbete med sex olika näringsidkare som bjuder cyklisterna på luft. Samarbetet innebär att kommunen ordnar vägvisning till pumparna, både digitalt med bild och adress på kommunens hemsida, och fysiskt i form av vägvisningsskyltar. Dessutom får näringsidkaren en skylt att sätta upp vid pumpen, så att den syns bättre. Totalt har 30 näringsidkare kontaktats. Nio av dessa har pumpar för cyklister och sex valde att ingå samarbete med kommunen. Skyltar leverarades till näringsidkarna i december 2013. Vägvisningsskyltar och information på hemsidan kommer upp i början på 2014. Alla näringsidkare som erbjuder gratis pumpning av cykel har möjlighet att ingå samarbete med kommunen, helt utan kostnad. Cykelpumpen på Stora torg har bytts ut. Beläggning (underhåll) Under året har totalt 29 kilometer cykelbana belagts med ny asfalt. Exempel på områden/gator som fått ny asfalt: Påverka attityder och sprid kunskap Sedan 2012 finns en verksamhet inom samhällsbyggnadskontoret som arbetar med hållbart resande. Under 2013 har ett antal projekt och kampanjer utförts inom den verksamheten. Vintercyklister kampanj för att få fler att cykla vintertid Som vintercyklist åtar man sig att cykla minst tre kilometer och tre gånger i veckan och ska också skicka in en rapport i slutet av varje projektmånad. Vintercyklisten får ett värdekort på dubbdäck inklusive montering, cykelbelysning och reflexväst. Första gruppen på 70 vintercyklister, utlottade bland 300 intresseanmälda, cyklade mellan 7 janu- Vägvisning till cykelpumpar. Vallås (superstråk och huvudnät) Stationsgatan (superstråk) Gustavsfält (superstråk) Fyllinge från Fylleån till Fyllingevägen (superstråk) Frennarp (superstråk) Karlsrovägen (superstråk) Mot Gullbrandstorp (huvudnät) Carl Kuylenstiernas väg (huvudnät) Banvallsleden 12 Vintercyklistloggan.

ari och 31 mars 2013. De cyklade mer än tre gånger så långt som minimisträckan, och blev mycket positiva till vintercykling. Andra gruppen på 70 vintercyklister började 2 december 2013 och fortsätter till 31 mars 2014. Denna gång var intresset ännu större, mer än 500 intresseanmälningar kom in. Hälsotrampare cykla till jobbetkampanj Hälsotramparna är en kampanj för att få fler kommuninvånare att låta bilen stå och i stället ta cykeln till jobbet. Kampanjen riktar sig till vanebilister och varade från april till oktober. Hälsotramparen får göra en hälsoundersökning före och efter projektet och blir utrustad med regnställ, cykelhjälm och cykeldator. I gengäld åtar sig hälsotramparen att cykla 80 % av sina resor till och Loggan för Halmstads hälsotrampare. från arbetet och att fylla i en rapport varje månad. 2013 års hälsotrampare cyklade tillsammans mer än ett varv runt jorden, 44 828 kilometer. De sparade in mer än åtta ton koldioxid. Konditionen förbättrades för merparten hälsotrampare. Hösten 2013 gjordes dessutom en uppföljning av 2012 års hälsotrampare. 65 % cyklade mer än 50 % av sina arbetsresor ett år efter avslutat projekt. Många hade dessutom ökat sitt cyklande även för fritidsresorna. På egna ben Under fem veckor hösten 2013 var tio skolklasser, med sammanlagt 214 elever, på skolor runt om i kommunen med utmaningen På egna ben. Utmaningen riktade sig till elever i årskurs 4 6 och ska inspirera till hållbara resvanor. Tillsammans sparade eleverna 1,3 ton koldioxid genom att inte åka bil. I utmaningen ingår också att klasserna gör övningar i klassrummet som handlar om trafiksäkerhet, miljö och hälsa, vilket är viktigt för en djupare förståelse och ett långsiktigt resultat. Eleverna i klass 6C på Brunnsåkersskolan var de som klarade utmaningen bäst och stod som vinnare i slutändan. Några av kommentarerna från eleverna var att de tyckte utmaningen var rolig, att de fått lära sig nya saker och att de självklart skulle fortsätta ta sig till skolan på egna ben. Dialog med hushållen Dialog med hushållen är ett projekt som har genomförts i samarbete mellan Trafikverket, Hallandstrafiken och Halmstads kommun. 13 I augusti genomfördes en fyra dagars utbildning av tio samtalsledare, anställda av konsulten Ipsos. Hushåll i stråken Marbäck-Simlångsdalen och Gullbrandstorp-Harplinge-Haverdal-Steninge, samt Kärleken ringdes sedan upp av samtalsledarna och informerades om närliggande busslinjer, cykelvägar och om hur man kör bil sparsamt, allt beroende på intresse och behov hos den person som rings upp. 2599 personer över 18 år ringdes upp under september månad. 75 % av de uppringda personerna beställde mer information per post och e-post. Uppföljning görs ett år senare för att se om resvanorna ändrats. Nya Vägvanor utskick till nyinflyttade Nya Vägvanor är ett projekt i samarbete med GR (Göteborgsregionen). Projektet pågick mellan september 2012 och februari 2013. Nyinflyttade i Halmstads kommun fick brev som innehöll information om möjligheterna att resa hållbart i Halmstad, och dessutom broschyrer om Västlänken och de nya bestämmelserna för trängselskatt i Göteborg. Halmstad hör nämligen till arbetsmarknadsregionen för Västlänken. Utskicken skedde månadsvis. 10 % av adressaterna blev även uppringda och tillfrågade om de hade läst brevet och vad de tyckte om det och om det påverkade deras resvanor. Resultatet av uppföljningen blev positiv, därför beslöt hållbart resande att fortsatta på egen hand i projektet Nya resvanor.

Nya resvanor Projektet Nya resvanor är ett samarbetsprojekt med Hallandstrafiken. Nyinflyttade fick välkomstbrev från Carl Fredrik Graf, cykelkarta, information om hållbart resande, erbjudande från Hallandstrafiken samt aktuell information om t.ex. Vintercyklister, Hälsotrampare eller cykelrundor. Utskick gjordes varannan månad. Europeiska Trafikantveckan Europeiska Trafikantveckan är en kampanj som pågår mellan 16-22 september varje år och vars syfte är att motivera människor till att cykla, gå och åka kollektivt. Årets tema var Ren luft ditt vägval! Cykelaktiviteter under veckan: 14/9: Tjuvstart, info om hållbart resande på Stadens dag på Rådhuset. 16/9: Tack för att du reser hållbart utdelning av uppmuntringspåsar med frukt, juice, reflex och info till cyklister/bussresenärer som kom till stationen för att ta tåget. Gjordes på måndag morgon i samarbete med energirådgivaren och Cityvärdarna. Quest Halmstads kommun deltog i EU-projektet QUEST (Quality management tool for urban Energy efficient Sustainable Transport) med målet att ta fram metoder för att utvärdera och utveckla arbetet med hållbara transporter och hållbart resande. 45 städer runt om i Europa deltog i projektet, som syftade till att hjälpa kommuner att bli bättre och mer systematiska i sitt mobilitetsarbete. Samarbetet i QUEST innehöll både en utvärderingsprocess och fördjupade diskussioner med viktiga aktörer. En arbetsgrupp med tjänstemän och politiker från bl.a. teknik- och fritidsförvaltningen tillsammans med andra intressenter träffades i två dialogmöten i januari - februari 2013 under temat Arbetspendling och diskuterade utvecklingsmöjligheter och tog fram förslag till åtgärder för att stimulera arbetspendling utan bil. Med utgångspunkt från detta har en rapport och ett handlingsprogram med förslag till möjliga åtgärder tagits fram. Åtgärderna kommer att lyftas i de sammanhang de hör hemma, som t.ex. teknik- och fritidsförvaltningens planering eller i ekohandlingsprogrammet som är under revision. Halmstad på väg mot nya (cykel)äventyr 2014! 17/9: Lunchföreläsning för allmänheten på Café Strandgatan 20. Tema "Cykelfrihet" av Johan Erlandsson, som bl.a. driver företaget Move by bike i Göteborg samt har ett forum på nätet, Ecoprofile. Cirka 60 besökare fick höra om användningsområdet för många typer av cyklar. Halmstads kommun 2014-02-18 Vi ses! 14