Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske Nätprovfiske Vattenkemi > Målvattendrag utlopp Provpunkts ID Kalkade sjöar Åtgärdsområde Kalkade våtmarker Målområden - Vattendrag Målområden - Sjöar Tätorter Länsgräns Lången Värsjön Pinkån Tyngeln BURSERYD $+ Yta (km): 5,7 - Västerån Delområde - Västerån Kilan Västerån * Storasjön MO7 Yxabäcken Assbrunnen Sävsjön Yxasjön Arvidabosjön Skivebosjön ± MO ") M Södra Bolsjön MO MO Samserydssjön H Hurven MO3 Lilla Garsjön MO3 Kvarnasjön Örsjön Hestrabäcken BROARYD Hestrasjön MO5 SKEPPSHULT Bäck til Stora Garsjön FEGEN Tunnerbohultasjön Österån Holken Hensjön MO MO MO3 Högshultasjön LANDERYD $+ ") Kilan KINNARED HYLTEBRUK,5 3 Kilometer
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett km² stort område. Området består av Västerån nedströms Storasjön, som rinner vidare söderut mot länsgränsen. I Hallands län övergår Västerån, efter sammanflöde med Österån, till Kilan. Västeråns källområde utgörs av Store-Malen och nedströms liggande sjöar. Omgivningarna domineras av skogsmark med en betydande andel våtmark. Vattendraget är övervägande lugnflytande. Motiv och mål För Västeråns nedre delar (Kilan-Bolån) är naturen klassad som regionalt värdefull. I Västerån förekommer öring och lake. I området häckar strömstare och smålom. En liten del av delområdet ingår i Storasjön-Sävsjön med flera sjöars fiskevårdsområde. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status DelområdeVästerån Västerån nedre Strömstationär öring, strömstare, potentiellt regionalt värdefullt fiskevatten, regionalt värdefull natur, lake Förekomst av försurningskänsliga arter Elritsa, öring, Gastropoda, Caenidae Kemiskt mål (ph) Västerån övre Upplåtet fritidsfiske, smålom, lake Elritsa, öring, Gastropoda, 5, Caenidae, Ephemeridae 5, Försurning Delområdet Västerån kalkas indirekt genom kalkning av käll- och biflöden. Innan kalkningen påbörjades 979 var området starkt försurat med ph under 5 i de övre delarna. De nedre delarna av Västerån är naturligt något mindre sura än de övre på grund av en högre andel finkorniga jordar. Beräkningar visar att utan kalkning skulle ph sjunka under 5, även idag i de övre delarna av avrinningsområdet. Vid matchning i MAGIC-biblioteket bedöms Västeråns huvudfåra som kraftigtförsurad. Från de nedre delarna saknas data för att beräkna försurningspåverkan och vad ph skulle vara utan kalkning. Dessa delar bedöms som försurade men med något bättre naturlig buffertförmåga än de övre delarna. Övrig påverkan Det finns flera vandringshinder i Västerån. Ett tiotal vandringshinder är dammar och definitiva för både mört och öring. Ån är också påverkad av bestående ingrepp, som exempelvis rensning. Verksamheter med utsläpp till vatten som ligger i anslutning till Västerån är Burseryds ARV, Burseryds Bruk AB och Muscle Machine AB. Det finns två misstänkta förorenade områden utmed vattendraget. Ån rinner genom Burseryd vilket medför dagvattenpåverkan. Det finns en markbädd vid Hällabäck (). Tabell: Ekologisk status H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Västerån: Österån - Bolån G H G - G G Västerån: Bolån - Storasjön G H G - G G Kalkning Delområdet Västerån tillförs ingen kalk direkt utan ån åtgärdas genom kalkning av käll- och biflöden. De åtgärder som utförs redovisas för vart och ett av de åtgärdsområden som ingår i Västeråns avrinningsområde, se delområde 5-. Tabell: Planerad kalkdosering 3- och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Delområde Västerån Areal (ha) Längd (km) Aro (ha) Avrinning: l/s/km Arealdos (kg/ha/år) doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3) Lägsta ph Västerån nedre, 3, 3,7 5, 39,9,3,9 5, >, Västerån övre 7, 9 7,,9 3,3 39,3,,9,,5 ph okalk d ph
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde Västerån 3 Västerån Burseryd 335 3755 Bottenfauna vattendrag /3 Mål 7 Västerån Böjeryd 39 337 Bottenfauna vattendrag /3 Mål 5 Västerån Uppåkra 39 35 Elfiske /3 5 Mål 57 Västerån km N Kinnared 37 33 Elfiske / 3 Mål 5 Västerån Långarekull 3375 355 Elfiske /3 5 Mål 53 Västerån-Kilan Mörkebo damm 3 3 Kräftprovfiske /3 3 5 Västerån Oakullen 335 37 Vattenföring PULS 5/ 55 Västerån länsgränsen 33 337 Vattenföring PULS 5/ 5 Västerån Oakullen 335 37 Vattenkemi L / 3 Mål 55 Västerån länsgränsen 33 337 Vattenkemi L / 3 Mål Resultat vattenkemi ph-målen för Västerån Länsgränsen och Oakullen är uppfyllda med mycket god marginal. Dock var ph nere på 5,7 vid två tillfällen juni och augusti. Förklaringen till det kan vara den nederbördsrika sommaren och att kalkdoseraren uppströms (se åtgärdsområde 5) stod stilla stora delar under på grund av tekninska problem. 55 Västerån länsgränsen 5 Västerån Oakullen ph,, Alk,, ph,, Alk,, 99 99 Diagram: Vattenkemi Teckenförklaring: Blåa fyrkanter = ph, blå streckad linje = ph-målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Bottenfaunan undersöks regelbundet vid två lokaler i Västerån; vid Burseryd och Böjeryd. På lokalen Böjeryd som undersökts vid åtta tillfällen mellan 99 och var artantalet mycket högt, det högsta som noterats på lokalen, och alla viktiga djurgrupper fanns representerade. Många sländarter noterades, varav flera är försurnings- och/eller föroreningskänsliga. Vid undersökningen 9 förekom flera försurningskänsliga grupper. Vid senaste undersökningen uppvisade lokalen ett mycket högt artantal, med många sländarter, trots att proverna togs under ett högflöde, vilket kan ha påverkat resultat negativt. Av försurningskänsliga grupper fanns iglar, snäckor, musslor och bäckvattenbaggar. Riktigt försurningskänsliga arter representerades endast av en individ av dagsländan Caenis rivulorum. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av försurning liksom tidigare (). Lokalen Burseyd är undersökt nio gånger mellan åren 9-. Vid undersökningen 9 noterades försurningskänsliga grupper som bäckbaggar och musslor samt två försurningskänsliga sländarter. Vid senaste undersökningen var det var det högflöde vid provtagningstillfället, varför proverna endast kunde tas vid kanten. Lokalen uppvisade ändå ganska goda förhållanden med högt artantal, även om indivantalet var lågt. Av försurningskänsliga grupper saknades snäckor och iglar, dessa förekom vid lokalen på 99-talet. Lokalen bedömdes vara obetydligt försurningspåverkad. De försurningskänsliga Caenis-dagsländorna hittades dock
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 endast i litet antal, färre än vid de tre senaste besöken. Lokalen har uppvisat likartade förhållanden vid flertalet besök, med obetydlig försurningspåverkan men en låg täthet av djur (). Försurningspoäng Västerån, Böjeryd 99 993 995 999 9 Västerån, Burseryd Resultat elfiskeundersökningar Effektuppföljning genom elfiske sker på tre mållokaler inom åtgärdsområdet Västerån; vid Uppåkra, Långarekull samt km Norr om Kinnared. Elfiske på lokalen Uppåkra sker vart tredje år och undersökningen 9 fångades inga årsungar men sammantaget var tätheterna av öring högre än föregående undersökning (). Trots att lokalen är svårfiskad, relativt dålig och bör bytas ut på sikt fångades några öringungar samt flera signalkräftor vid elfisket vilket indikerar en måttlig försurningspåverkan detta år (). På lokalen Långarekull har tätheten av årsungar vid de senaste två undersökningarna, 9 och, varit större än tidigare. Vid års elfiskeundersökning noteras att lokalen har ett bitvis bra öringhabitat. Förekomst av öring, elritsa och signalkräfta indikerar obetydlig försurningspåverkan (). På lokalen vid Kinnared uppmättes under den högsta fångsten av årsungar av öring någonsin, vilket har sin förklaring i bra förutsättningar med måttliga vattenivåer under elfiskets genomförande (). Vid tidigare elfisken har vattenivån stundtals varit förhållandevis hög vilket inneburit en underskattning av beståndet. Under 9 var fångsterna åter i nivå med tidigare år med både äldre och årsungar i fångsten. Sammantaget bedöms lokalen vara obetydlig försurningspåverkad. Samma bedömning gjordes vid, och års undersökning då det förekom årsungar av öring och rikligt med elritsa (3)(7)(). Försurningspoäng 9 99 Diagram. Försurningsindex bottenfauna enligt Henriksson och Medin 99. >7 poäng = Obetydlig försurningspåverkan, -7 p = Måttlig, - p = Betydlig och < p Stark eller mycket stark påverkan. 993 995 999 9 Västerån, km N Kinnared Västerån, Långarekull Öringtäthet (st/ m) Öringtäthet (st/ m) 3 5 5 5 7 5 3 95 99 Årsungar Äldre öring 95 99 99 3 5 7 9 Västerån, Uppåkra Årsungar Äldre öring 99 99 997 3 9 Diagram. Öringtäthet vid elfiskeundersökningar. Öringtäthet (st/ m) 95 99 Årsungar 99 99 997 3 9 Äldre öring
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Resultat nätprovfisken Inga nätprovfisken genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Resultat övriga undersökningar Inom åtgärdsområdet sker effektuppföljning genom kräftprovfiske i Västerån. I Västeråns huvudfåra har kräftprovfisken ägt rum 99, och strax norr om Burseryd. Kräftprovfisket 99 skedde under juli och augusti månad. I augusti fångades ett flertal flodkräftor fördelade på mjärdar. År var fångsten mycket riklig och utgjordes även av mindre kräftor, vilket tydde på fungerande reproduktion. Könsfördelningen var jämn med cirka % honor. Vid kräftprovfisket fångades inga flodkräftor på sträckan och eftersom signalkräfta påträffats i nedströms liggande partier av Västerån drogs slutsatsen att flodkräftan sannolikt slagits ut av kräftpest. Lokalen provfiskas i dag för att kontrollera signalkräftans spridning uppströms mot Storasjön i åtgärdsområde 5. År kräftprovfiskades även en sträcka i höjd med Uppåkra. Även här påträffades flodkräfta, dock i betydligt lägre omfattning än vid Burseryd. Trots att medelstorleken var hög kunde reproduktion konstateras eftersom en hona på mm fångades. Sträckan vid Uppåkra kräftprovfiskades åter. Provfisket resulterade i fångst av en signalkräfta, vilket stödjer antagandet att beståndet strax norr om Burseryd slagits ut av kräftpest eftersom inga vandringshinder finns mellan de två lokalerna. Vid fisket fångades återigen signalkräfta, fångst per ansträngning (F/A) var 3, vilket är en tydlig indikation på signalkräftans spridning uppströms i ån. Fångst uteblev dock på den provfiskade sträckan uppströms Mörkebo damm (). Mörkebo damm har kräftprovfiskats 3,, och utan att kräftor fångats. Samtliga provfisken har genomförts med syftet att undersöka förekomsten av signalkräfta i dammen. Signalkräftan förekommer längre nedströms dammen men vandringshindret i dammens utlopp förhindrar signalkräftans invandring och etablering längre uppströms. Vandringhindret mellan dammen och Storasjöns utlopp anses omöjliggöra spridning av kräftor uppströms dammen. Vandringshinder, flödesförändringar, sviktande vattenkemi, predation från rovfisk samt brist på bra kräftbiotoper kan anses vara betydande faktorer för avsaknaden av kräftor i Mörkebo damm (). Biologisk återställning Tabell: Planerade biologisk återställningsåtgärder Sjö/vattendrag Lokal Koordinater Åtgärdstyp Prioritet Västerån nedre (Kilan-Bolån) Åhylte 39 3379 Åtgärda vandringshinder Västerån Nedströms Timmershult 39 337 Biotopvård Västerån nedre (Kilan-Bolån) Nedströms Timmershult 39 337 Åtgärda vandringshinder Västerån nedre (Kilan-Bolån) Timmmershults ström 33 3379 Åtgärda vandringshinder Västerån mellan (Bolån- Delområde 3375 3 Biotopvård Storesjön) Västerån Långarekull 3375 355 Åtgärda vandringshinder Västerån mellan (Bolån- Storesjön) Delområde 7 377 377 Biotopvård Västerån Mörkebo, ena fåran 3777 33 Biotopvård Förslag till förändringar I dagsläget är inte försurningssituationen i Västeråns huvudfåra det som behöver dimentionera kalkningsinsatserna i biflödena utan dessa kan doseras för respektive biflöde där försurningssituationen är mer kritisk. Referenser Åtgärdsplan för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Jönköpings län. Remissversion Pröjts J. & Holmström C. Bottenfauna i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen meddelande 3: 3 Thorfve S. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Nöbelin F. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 9:7 5 Melin D, m.fl. Plan för bevarande av flodkräftan i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande : Vanberg J. Kräftprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande : 7 Thorfve S. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :3 Thorfve S. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 3: