Från kunskap till drivkraft klimatförändringarna och den hållbara staden Föreläsning vid konferensen Plattform för hållbar stadsutveckling Umeå den 20 maj 2015 Staffan Laestadius Prof.em. KTH
Klimatförändringarna finns dom? Efterlysning Ser ni dem i kulturdebatten? I den politiska debatten? I livsstil och konsumtionsmönster? I samhällsplaneringen? Illustration Förändring av transportmedel 201102-201502 Personbilar +5,6% Bussar +1,1% Snöskotrar +356% Terränghjulingar +429% Antal passageraravg. i utrikes flygtrafik 2010 10,4 milj 2014 12,9 milj ( +24%) 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 2
Klimatförändringarna vad vet vi? Klimatforskarna vet Mycket omfattande empiriskt material Mycket omfattande naturvetenskaplig analys av mekanismer/kausalitet Mycket omfattande studier av människans roll i detta Total enighet (> 97%) i vetenskapssamhället men också vi Trol. vet en majoritet av världens befolkning vad som händer (och i huvudsak varför). Bangladesh t.ex. men har svårt att omfatta detta vetande: För stort För omvälvande För svårhanterligt För ödesmättat 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 3
Kunskapsteoretisk parantes: Lock ins, trajectories, regimes och paradigm Inom teknikanalysen talar vi om inlåsningar (lock ins) inom sektorer, teknologier och industrier vilka skapar momentum => trajectories. Viss teknikutveckling låses (closure) till en av flera möjliga alternativa utveckliingsbanor => path dependence Dessa trajectorier, får sin kraft ur dominerande visioner/föreställningar om vad en industri/teknologi är och ska vara och ur de artefakter/system som omger oss. Vi kallar detta för technological regime. De cognitiva fundamenten för dessa regimer kallar vi technological paradigms. 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 4
Illustration av en regim och dess Visioner/föreställningar om bilens roll för transport och livsform Morgonrockaden Konsumtion/inköp Fritid Arbetsresor You need it Bilsysteet penetre- rar allt inlåsning: bilsystemet 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 5
Där är vi nu En motsägelsefull tillvaro där vi å ena sidan vet att klimatförändringarna går snabbt och blir omfattande Och där vi å den andra gör marginella anpassningar i vårt inlåsta system Så: Låt oss se på vad vi vet äger rum, Vad vi måste göra, Och konsekvenser för stadsutveckling/planering 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 6
Det vi ser och vet CO 2 -halten i atmosfären ökar även ökningstakten Temperaturen ökar även ökningstakten Glaciärisarna smälter allt snabbare Arktis isar smälter kraftigt och snabbare 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 7
Ökningen av växthusgaser 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 8
medför temperaturhöjningar Figure 3. Global surface temperature relative to 1880 1920 mean. Hansen J, Kharecha P, Sato M, Masson-Delmotte V, et al. (2013) Assessing Dangerous Climate Change : Required Reduction of Carbon Emissions to Protect Young People, Future Generations and Nature. PLoS ONE 8(12): e81648. doi:10.1371/journal.pone.0081648 http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0081648 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 9
som påverkar isvärlden (the crysosphere) Arktis istäcke glaciärerna 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 10
och havsnivån 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 11
med ursprung i vårt tilltagande kolberoende (1Gt C = 3,67 Gt CO 2 ) källa:cdiac 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 12
Planetary boundaries Leave it in the ground Atmosfären tål (kanske) ytterligare 1000 Gt CO 2 förutom de 2000 som redan släppts ut. Fossila reserver är (minst) tre gånger så stora => två tredjedelar måste bli kvar under ytan. För att ha chans att klara 2 målet No time to waste Nuvarande ökningstakt => 17 år kvar Nuvarande utsläppstakt => 25 år kvar => ju snabbare vi kan reducera utsläppen desto större chans att uppnå 2 målet Lästips: Guardian 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 13
Den politiska utmaningen fortfarande sannolikt möjligt nå 2 -målet Tidsperspektivet: Halvera utsläppen före 2030/35 ca Ytterligare en halvering före 2050 ca En tredje halvering före 2080/2100 ca Målet: 0,5*0,5*0,5 = 0,125 Systemperspektivet: Avgränsa ett system, t.ex. biltransporter: Activity: halvera bilresandet Efficiency: fördubbla energieffektiviteten Substitution: halvera fossilbränsleanvändningen Jfr. IEA: avoid, improve, substitute 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 14
forts sannolikt möjligt nå 2 -målet Generationsperspektivet: Vi halverar fram till 2030/35 ca Våra barn halverar fram till 2050 ca Våra barnbarn halverar fram till 2080/100 ca Det handfasta målet 4% årlig CO 2 reduktion till 2030 => 0.54 4% årlig reduktion till 2050 => 0.24 4% årlig reduktion till 2070 => 0.105 Dit ska vi 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 15
Konsekvenser för stadsbyggnad? Tidsperspektivet Stadsplanerare och arkitekter vana att planera på lång sikt staden/husen ska stå kvar efter 100 år Men klimatanpassningen måste komma långt före 2030 => stadsutvecklingen behöver lite quick fix. Ambidextrous policy Transportsystemet centralt implikationer? Urbaniseringen ska den drivas på? Hub/nätverksstäder kring spår (Mälardalen.) Mellanstora städer Stoppa mall-byggandet? Nya distributionsformer Nya resvanor/system 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 16
Konsekvenser för stadsbyggnad, forts. Vad ska man styra och bygga - efter? Vad vi vet om klimatet Klimatmålen Trafikverkets prognoser detaljer på nästa bild Jfr IEA:s figur t.h. Scenarier i st f prognoser Omställning => överge prognoserna Prognoser och omvandling 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 17
Transportarbetets utveckling 2010-2050 fördelat på trafikslag (trafikverket, 2014) Färdmedel 2010 Tillv. Tot. Tillv. årl. Tillv, tot. Tillv. årl. 2050 Mpkm 2010-2030 2010-2030 2030-2050 2030-2050 Mpkm Långv. Bil 23500,00 16% 0,70% 15% 0,70% 31500 långv. Tåg 7000,00 45% 1,90% 15% 0,70% 11600 långv. Buss 2500,00 13% 0,60% 7% 0,30% 3100 flyg 3300,00 19% 0,90% 13% 0,60% 4400 regional bil 74100,00 32% 1,40% 20% 0,90% 117200 regional tåg 5100,00 52% 2,10% 27% 1,20% 9800 regional spår 2000,00 15% 0,70% 13% 0,60% 2600 regional buss 7800,00 9% 0,40% 9% 0,50% 9300 summa bil 97600,00 28% 1,20% 19% 0,90% 148700 summa tåg 12100,00 48% 2,00% 20% 0,90% 21400 summa buss 10300,00 10% 0,50% 9% 0,40% 12400 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 18
Bilåkandets utveckling 2010-2050 urval av län, (fordonskm) Område Tillv. Tot. Tillv. årl. Tillv, tot. Tillv. årl. 2010-2030 2010-2030 2010-2050 2010-2050 Stockholm 50% 2,00% 77% 1,40% Uppsala 40% 1,70% 73% 1,40% Söderm. 21% 1,00% 55% 1,10% V-botten k&i 13% 0,6% 31% 0,7% Riket 26% 1,20% 49% 1,00% Vad säger statistiken om bilåkandets utveckling under senare år? Trafikanalys visar på stagnation vad gäller total såväl som genomsnittlig körsträcka för personbilar sedan 2007. Vad är prognosunderlaget för ökningarna? 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 19
Konsekvenser för stadsbyggnad, forts. Bebyggelsen Bebyggelsen släpper inte ut mycket CO 2. Men förbrukar mycket energi (160 TWh/år) Energieffektivare bebyggelse/användning => underlättar den samlade klimatomvandlingen. => policyimplikationer Trästaden Betongbyggande är en svart aktivitet. Träbyggen skapar kolsänkor Bygg allt nytt i trä! 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 20
En makroekonomisk ansats investeringar och stadsbyggnad Tresektormodellen Postkeynesiansk Tresektormodell Y = D s + D se + D c som skär tvärs genom de traditionella Keynesaggregaten (C, I, X, M) D c måste reduceras relativt och totalt Investeringarna i modellen Skippa X och M => D s = C s + I s D se = C se + I se D c = C c + I c => I = I s + I se + I c Utfasning av alla svarta aktiviteter => inga svarta investeringar alls!! Endast gröna och blå 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 21
Ett grönt investeringsklimat Problemanalys Offentliga investeringar direkt rådighet Privata investeringar: Incitament - lönsamhet Trovärdighet Finansieringsproblemet kvantitativt problem Institutionellt problem fungerande gröna banker. Storleken BNP = 3908 mdr SEK Inv K. = 904 mdr SEK (23%) + off investeringar Off. inv. är svårbegripliga Trol. behov: Investeringsökningar med 100-150 mdr/år i sustainable systems = ca 5 ggr nuv. Transportsystemet (Energisystemet) 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 22
Ex 1: Transportsystemets omvandling 80% av persontransporterna sker med bil => reducera till 60% (närtid) => fördubbling av koll. transport i närtid. => fördubblade bussinvesteringar från 1600 bussar/år till > 3000 fram till 2030 => nya jobb hos busstillverkare + operatörer + multiplikativa effekter Ingen avlägsen vision 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 23
med omfattande konsekvenser för Flyget Nuvarande kapacitetsutbyggnad av flyget (= svarta inv.) upphör Allt kortdistansflyg (< 600 km) ersätts av tåg/buss => I praktiken avvecklas allt inrikesflyg söder om Umeå Samt t/fr Oslo/Kph Järnvägen byggs ut Upprustning av existerande järnvägar. Nya satsningar med halvsnabba höghastighetståg (250 alt 320 km/h): Miljövänligt Ekonomiskt Rationellt (spårkompatibelt) 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 24
också nya systemlösningar 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 25
(Ex 2: energisystemet) Det svenska energisystemets omvandling en illustration: 12 25000 vindsnurror /(3MW) => 75000 MW 5% av skogsarealen 70-140 TWh Omfattande nätbyggen (smart grids) Ett halvdussin HVDC kablar till kontinenten Elexport Dubblering av dagens prisnivåer Skapar balansutmaningar Fortsatt uppgradering Högre torn (Vestas) Och effekt: från 3 till 5 MW? Kostnadsnivåer 20000 wind mills à 50 MSEK => 1000 BSEK 6 Baltic HVDC kablar à 6 BSEK => 30-40 BSEK Inhemsk transmission 6 HVDC linjer à 5BSEK => 30 BSEK Totalt 60 BSEK/år under 20 år = 1.6% of GDP 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 26
(Orealistiskt? jfr övr. Europa) Country Fossils/total Wind power Wind power Installm. Gap. Energy cons. MW MW/000 sqkm. MW Germany 82.9 33730 94.5 0 Austria 70.0 1684 20.1 7917 Denmark 80.0 4772 110.7 - Czech Rep. 79.0 269 3.4 7477 Finland 56.1 448 1.3 32566 Greece 92.7 1865 14.1 12499 Hungary 81.3 329 3.5 8883 Italy 87.5 8551 28.4 28453 Poland 96.3 3390 10.8 29662 Spain 76.9 22959 45.4 47789 Sweden 30.8 4470 9.9 42668 UK 87.5 10531 43.0 23144 Sources: BP, Eurostat, EWEA 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 27
Exempel på policyåtgärder Direkta åtgärder Direkta statliga/kommunala investeringar PPP-investeringar Offentlig upphandling Funktionsupphandling Kreativa finansieringslösningar Investeringsgarantier GIB Indirekta åtgärder Prata upp investeringarna climate talk Relativprisförändringar => lönsamheten Kollektivtrafikpriserna Feed in/kvota/certifikatsyst. Främja downsizing 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 28
Exempel på policyutmaningar valfriheten Blir valfrihet och frihet att röra sig ett problem för klimatomvandlingen? Moderniteten utmanas - eller?... De fysiska flödena Distributionsrevolution? Reserevolution? Kan man planera för en stad som inte finns t.ex. med halverad biltrafik? 20150520 Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 29
Det var det hele Staffan Laestadius slae@kth.se 15-02-11 Paradigm&Climate2015/Laestadius 30