1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-22 Diarienummer HSNG 2017-00114 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 0700-82 33 68 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Delårsrapport augusti 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner Delårsrapport augusti 2017. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten avser perioden 1 januari till och med 31 augusti 2017. Syftet med rapporten är att ge regionfullmäktige och regionstyrelsen löpande information, som underlag för politiska beslut. Rapporten ska innehålla redovisning av verksamheternas utveckling och ekonomiskt resultat. Beredning Ärendet har handlagts av Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård, och beretts av presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 7 september 2017. Koncernkontoret Tomas Andersson ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Delårsrapport augusti 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se
Delårsrapport augusti 2017 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 29 september 2017 1
Innehåll 1 1. Sammanfattning... 3 2. Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden... 5 2.2 Konsumtion... 9 3. Mål och fokusområden... 11 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... 11 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 12 3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 14 3.8 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 16 4. Ekonomiska förutsättningar... 18 4.1 Ekonomiskt resultat... 18 4.3 Eget kapital... 22 5. Bokslutsdokument och noter... 23 Bilagor 1 Resultaträkning 2 Ekonomibilaga 2
1. Sammanfattning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område och träffar överenskommelser med utförare av vårdtjänster och vårdavtal. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds ansvar innehåller beställning till flera sjukhus, exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En utgångspunkt är att sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område klarar utförarna inte fullt ut de krav som ställs i förordning om vårdgaranti. Ett exempel är barn- och ungdomspsykiatrin. Inom psykiatrin förstärks vårdområden genom riktade insatser i genomförandet av de regionala utvecklingsplanerna för vuxenpsykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri. Ett av regionfullmäktiges fokusområden är att bryta utanförskap och segregation, och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har påbörjat ett aktivt arbete inom ramen för Kraftsamling fullföljda studier med utgångspunkt i Handlingsplanen för fullföljda studier. Nämnden har i början av året tecknat samverkansavtal med Göteborgs stadsdelar om familjecentraler och ett familjecentrerat arbetssätt. Avtalet reglerar bland annat en gemensamt finansierad koordinator/samordnare som ska driva arbetet i stadsdelen. För den medicinska kvaliteten och säkerheten är det centralt att patienten är medveten om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination. Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med metoden Förstå mig rätt, utarbetad av Kunskapscentrum för jämlik vård, vilket ska ge personalen verktyg att fånga upp om någon patient inte förstått varför hen får aktuellt läkemedel. En utmaning för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är att möta behovet av vård hos den växande befolkningen i Göteborg. En annan utmaning för nämnden är att anpassa vårdutbudet efter befolkningens ändrade, och inom vissa grupper ökade vårdbehov. Nämnden beslutade till exempel i februari att fortsatt ge Bräcke diakoni uppdraget att driva ett mobilt team för gruppen asylsökande ungdomar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds resultat för perioden januari augusti är positivt, 99,4 mnkr, vilket är 18,0 mnkr bättre än budget (81,4 mnkr). Nämnden prognostiserar ett positivt resultat om 30,0 mnkr för helåret. Den positiva avvikelsen finns huvudsakligen i budgetposterna privata specialister, övrig primärvård samt utvecklingsmedel. Den samlade prognosen för sjukhusvården är 5,0 mnkr bättre än budget. 3
Inledning till delårsrapport Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds verksamhet och resultat följs upp löpande under året, såväl i skriftlig form som i dialog och seminarier med utförare. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i årsredovisning samt ett kompletterande beställarbokslut. Den hälso- och sjukvård som bedrivs på uppdrag av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd följs upp med utgångspunkt i nämndens mål- och inriktningsdokument 2017. En betydande del av uppföljningen sker enligt de uppföljningsplaner som är kopplade till vårdöverenskommelser som nämnden slutit med utförare. Numreringen i delårsrapporten är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I denna redovisning återfinns endast de avsnitt och mål som är relevanta för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, varför många avsnittsnummer saknas. 4
2. Verksamhet Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds geografiska område omfattar en befolkning på drygt 556 000 invånare (2016). Befolkningen ökar, vilket ställer särskilda krav på planering av hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Även om hälsan i ett brett perspektiv förbättras, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område, och träffar överenskommelser med utförare av vårdtjänster och vårdavtal med externa vårdgivare. Det handlar exempelvis om primärvårdstjänster, tandvårdstjänster och sjukhusvård samt annan specialiserad sjukvård för befolkningen. Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnds ansvar innehåller bland annat beställning till flera sjukhus såsom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i andra delar för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten samt reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och hälsa. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta, fullföljer grundskolan i lägre grad och rapporterar mer ohälsa. Därför ges arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa hög prioritet, bland annat genom den påbörjade kraftsamlingen för fullföljda studier. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har en kontinuerlig samverkan och dialogtillfällen med Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och kommunledningen, folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd vill lyfta fram tre exempel på positiva händelser under årets första åtta månader: I vårdöverenskommelsen för 2017 finns en tillgänglighetssatsning till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för barn- och cancersjukvård. Nämnden har tecknat samverkansavtal med Göteborgs stadsdelar om familjecentraler och ett familjecentrerat arbetssätt. Projekt inom ramen för statliga flyktingmedel möjliggör traumabehandlingar vid tre vårdcentraler, och ett mobilt team vid Bräcke diakoni. Inom nämndens geografiska område klarar utförarna inte fullt ut de krav som ställs i förordning (2010:349) om vårdgaranti. Ett av de tydligaste exemplen är barn- och ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (se nedan i detta avsnitt samt avsnitt 3.6). 5
Genom vårdöverenskommelsen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Under årets sju första månader har antalet akutvårdsbesök varit närmare 117 000. Tillgängligheten på akutmottagningarna följs upp genom indikatorer, exempelvis total vistelsetid (TVT). Andelen besök vid akutmottagningarna där patientens TVT var högst 4 timmar, var under juli månad 61 procent. Det är i stort sett samma andel som uppmätts under samtliga enskilda månader 2017 (variation 59-61 procent), och under de senaste tolv månaderna har variationen varit 57-63 procent. En annan indikator är tid till första träff med läkare (TTL). Andelen besök vid akutmottagningarna där patientens TTL var högst 60 minuter, var under juli månad 37 procent. Variationen under 2017 är 33-37 procent, och under de senaste tolv månaderna 31-37 procent. Kvalitet och patientsäkerhet är fokusområden som ingår i nämndens vårdöverenskommelser med utförarna av vården. Ett exempel är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som bedriver ett omfattande och strukturerat patientsäkerhetsarbete. Detta innefattar bland annat en funktionsgrupp för patientsäkerhet och kvalitet, och att sjukhuset har en gemensam struktur på patientsäkerhetsronder. Ett systematiskt arbete bedrivs också för att förhindra vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador. Inom psykiatrin förstärks vårdområden genom riktade insatser i genomförandet av de regionala utvecklingsplanerna för vuxenpsykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri. Tillgängligheten till den psykiatriska verksamheten, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin, är fortsatt ett bekymmer vilket utvecklas ytterligare nedan. Tillgänglighet, barn- och ungdomspsykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset är den största barn- och ungdomspsykiatriska enheten i Västra Götalandsregionen, och tar i genomsnitt emot drygt 150 patienter i månaden. Enheten har haft god måluppfyllelse fram till november 2014, men efter det har måluppfyllelsen minskat kontinuerligt. I juni 2016 begärde Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd en redogörelse för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset avser att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, och ett svar som behandlats i sjukhusets styrelse kom till nämnden i början av april 2017. Verksamheten vid barn- och ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har cirka 250 anställda vid följande enheter: - Distriktsbaserade öppenvårdsmottagningar, 8 platser - Akutavdelning, 8 platser - Utrednings-/behandlingsavdelning, 8 platser - Vårdavdelning ätstörningar 16-25 år, 8 platser - Dagvård och mottagning för ätstörningar 0-25 år - Specialmottagning för tvångssyndrom, bipolär sjukdom och psykossjukdom - Enhet för svårt självskadebeteende De vanligaste diagnoserna som behandlas inom barn- och ungdomspsykiatrin är utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (ADHD, ADD, autism), depression och ångest. 6
Beläggningsgraden vid exempelvis akutvårdsavdelningen har från 2015 till 2016 ökat från drygt 83 till drygt 90 procent, med en samtidig ökning av medelvårdtiden från 12,8 till 14,8 dagar. Vid vårdavdelningen för ätstörningar är beläggningsgraden oförändrad på drygt 75 procent, medan medelvårdtiden ökat från 51,6 till 53,8 dagar. Patientunderlaget har ökat under jämförelseperioden, enligt verksamheten främst på grund av ökad befolkning upp till 18 år och ökad barnpsykiatrisk problematik i dessa åldrar. Antalet patienter med komplex psykiatrisk problematik har ökat, och ett ökat antal flyktingbarn med problematik som kräver slutenvård ger ett ökat inflöde till slutenvården. De ökade vårdtiderna anses delvis bero på svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Till barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård har inflödet av remisser ökat, från 2 872 år 2012 till 3 501 år 2016. Den största ökningen skedde 2015, plus 30 procent jämfört med året innan. Under samma period har antalet avslutade patienter minskat radikalt, från 731 patienter 2012 till 333 år 2016. Andelen patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin som fått vård inom 30 dagar, var i maj 2017: nybesök 53 procent; fördjupad utredning eller behandling 50 procent. Den 31 maj 2017 väntade 309 personer på nybesök (varav 120 väntat mer än 30 dagar), 566 väntade på fördjupad utredning (527) och 223 väntade på fördjupad behandling (184). Volymökningarna inom barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård härrör dels från barn på flykt, där de vanligaste sökorsakerna är posttraumatiskt stressyndrom och depressioner, dels från utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser. Ökade barnkullar sedan år 2000, i kombination med att skolan identifierar fler barn med funktionsavvikelser och inlärningssvårigheter, att fler barn inte når skolans mål och av andra anledningar blir stressade i vardagen, samt att skolan har svårt att stödja och anpassa undervisningen för elever med särskilda behov, ser verksamheten som de viktigaste orsakerna till det ökade remissinflödet. Vad görs för att förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin? Verksamheten använder avsatta resurser för 2015 och 2016 fullt ut. I budget för 2017 har resurser avsatts för förstärkning av nya yrkeskategorier, där Sahlgrenska Universitetssjukhuset får resurser för fyra tjänster. I budget 2017 finns även medel för förstärkning av öppenvården. Verksamheten kommer dessutom att få ta del av särskilda insatser för kökortning under 2017, och har fått resurstillskott för barn på flykt. Fortsatta satsningar görs för ökad tillgänglighet enligt produktions- och kapacitetsmodellen. Under 2016 har det utförts 1 131 läkarbesök enligt modellen, vilket är 781 fler än planerat. 4 217 besök har utförts för sjukvårdande behandlingar, 3 517 fler än planerad volym. För att öka tillgängligheten vidtas även bland annat följande åtgärder: - Tillsammans med Chalmers tekniska högskola görs en översyn av utredningsförfarandet vid utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser, för att om möjligt få en mer effektiv process. - För en snabbare och säkrare process med tätare utvärderingar av behandlingsinsatser, görs en översyn av diagnostik 7
- Gruppbehandlingar och föräldrautbildningar - För kompetensförsörjningen finns följande handlingsplan i korthet: Överanställa ST-läkare och öka antalet medicine kandidater med verksamhetsförlagd utbildning inom BUP, för att även fortsatt kunna undvika hyrläkare. Internutbildningsspår med specialistutbildning för psykologer Möjlighet att på arbetstid gå specialistsjuksköterskeutbildning, samt ökat intag av sjuksköterskestudenter. Vid Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde i augusti 2016 tecknades en tilläggsöverenskommelse med Angereds Närsjukhus, där sjukhuset fick förstärkning med ett barnneuropsykiatriskt team för att bättre kunna tillgodose de ökande behoven. Personal till teamet har rekryterats under hösten, och har påbörjat sin tjänstgöring under första kvartalet 2017. 8
2.2 Konsumtion Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska rapportera den vård som invånare bosatta inom respektive geografiskt ansvarsområde konsumerar, oavsett var den produceras och vilken instans inom Västra Götalandsregionen som finansierar den. Från 2017 tillämpas ett nytt regelverk för prestationsredovisning, vilket helt utgår från prestationer som finns i vårddatabasen Vega. Då redovisning av vilka vårdkontakter som skett hos externa vårdgivare, framförallt inom specialiserad vård, ofta dröjer inkluderar uppföljning av sjukhusvården endast konsumtion vid de egendrivna sjukhusen. förändring utfall 1708 utfall 1608 2017-2016 % förändring Vårdtillfällen somatisk vård 36 166 37 308-1 142-3,1 Vårddagar somatisk vård 190 657 197 904-7 247-3,7 Vårdtillfällen psykiatrisk vård 4 349 4 252 97 2,3 Besök somatisk vård 490 596 492 582-1 986-0,4 Digitala kontakter somatisk vård 24 047 19 827 4 220 21,3 Besök psykiatrisk vård 155 187 150 726 4 461 3,0 Digitala kontakter psykiatrisk vård 12 093 11 950 143 1,2 Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen är lägre än föregående år. Antalet kontakter med den somatiska öppenvården är i princip oförändrat. Andelen öppenvård ökar därmed, vilket är en önskad utveckling. Inom psykiatrin ökar konsumtionen av både sluten och öppen vård. Befolkningens konsumtion av digitala kontakter ser ut att ha ökat väsentligt. Det kan inte uteslutas att ökningen åtminstone delvis beror på förändrade registreringsrutiner. Det bör noteras särskilt att tabellen ovan inte innehåller befolkningens konsumtion av specialiserad vård utanför de sjukhus som drivs av Västra Götalandsregionen. Bland annat saknas konsumtion vid Capio Lundby Närsjukhus, som drivs av en privat aktör. förändring utfall 1708 utfall 1608 2017-2016 % förändring VG Primärvård Besök 830 453 840 920-10 467-1,2 Digitala kontakter 609 086 531 155 77 931 14,7 Vårdval Rehab Besök 215 489 183 210 32 279 17,6 Digitala kontakter 14 207 12 460 1 747 14,0 9
Beställd primärvård Besök 35 657 28 575 7 082 24,8 Digitala kontakter 129 616 127 542 2 074 1,6 Handikappverksamhet Besök 37 969 36 905 1 064 2,9 Digitala kontakter 4 301 3 411 890 26,1 Antalet konsumerade besök är betydligt fler än föregående år inom alla delar av primärvården, med undantag för VG Primärvård där antalet är något lägre. Konsumtionen av besök inom Vårdval Rehab har fortsatt att öka, sannolikt till följd av den ökade tillgänglighet som följer av genomförandet av en vårdvalsmodell som i hög grad ger ersättning per prestation. 10
3. Mål och fokusområden 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Ett av regionfullmäktiges fokusområden under ovanstående mål, är att bryta utanförskap och segregation, och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Kraftsamling fullföljda studier tydliggör Västra Götalandsregionens möjligheter att som offentlig aktör bidra till att barn och unga lyckas i skolan. Inom ramen för kraftsamlingen återfinns insatser som bland annat stärker första linjens möjlighet att möta unga med psykisk ohälsa, samt tidiga insatser för att främja barns kognitiva förmåga. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har påbörjat ett aktivt arbete inom ramen för Kraftsamling fullföljda studier, genom en workshop med utgångspunkt i Handlingsplan fullföljda studier 2017-2020. Nämnden har också yttrat sig positivt över förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022. Genom ökad samverkan med Göteborgs Stad och stadsdelsnämnderna, ska barns och ungdomars förutsättningar för hälsa och deltagande i hälsofrämjande insatser stärkas. Både fullföljda studier och ungdomsmottagningar är exempel på ambitioner respektive verksamheter som kräver ett nära samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Parterna har tecknat samarbetsavtal, både på central nivå och med respektive stadsdelsnämnd, när det gäller det lokala folkhälsoarbetet. Samverkansavtalen med stadsdelsnämnderna tydliggör att hälsofrämjande och förebyggande insatser ska vara generella, men med prioritering av de grupper som har störst behov. De lokala insatserna realiseras sedan i gemensamt framtagna handlingsplaner, med bäring på att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Projekt inom ramen för statliga flyktingmedel (bland annat traumabehandlingar vid tre vårdcentraler, och ett mobilt team vid Bräcke diakoni) har förlängts, och ska bidra till mer jämlik hälsa och social hållbarhet. Krav-och kvalitetsboken ställer krav på att vården ska vara jämlik, vilket innebär att den ska vara tillgänglig för hela befolkningen, oavsett bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsvariation, kön, sexuell läggning, social ställning, utbildningsgrad eller ålder. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har beviljat medel till Göteborg-Majorna Orienteringsklubb, Män för jämställdhet samt Minna-mottagningen. Nämnden har inom sig utsett en arbetsgrupp för att se över riktlinjer för föreningsbidrag från och med 2018. Översynen förväntas, i kombination med en uppdatering av de regiongemensamma riktlinjerna, stärka samarbetet med civilsamhället. Nämnden har i början av året tecknat ett samverkansavtal med Göteborgs stadsdelar om familjecentraler och ett familjecentrerat arbetssätt. Avtalet reglerar bland annat en gemensamt finansierad koordinator/samordnare som ska driva arbetet i stadsdelen. Vid utgången av augusti månad hade åtta av tio koordinatorer påbörjat sitt uppdrag, och sedan dess har den nionde börjat och för den tionde pågår rekryteringsprocessen. 11
Under mars månad öppnade en familjecentral i Kungssten (stadsdel Majorna-Linné). Detta är den åttonde familjecentralen inom nämndens geografiska område, fördelade på sju stadsdelar. Nämndens ambition om minst en familjecentral per stadsdelsområde kommer inte att vara uppfyllt under 2017, men planering pågår för att starta centraler i de tre återstående stadsdelarna: Västra Göteborg (Opaltorget), Örgryte-Härlanda (Munkebäckstorg) och Lundby (en i centrala Lundby och en i Sannegården). Som ett led i utvecklingen av tidigt förebyggande och hälsofrämjande insatser har samverkan upprättats med Folktandvården som genom pilotverksamhet bemannar fem familjecentraler med en tandhygienist. 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Sahlgrenska Universitetssjukhuset är den största barn- och ungdomspsykiatriska enheten i Västra Götalandsregionen, och tar i genomsnitt emot drygt 150 patienter i månaden. Sahlgrenska har haft god måluppfyllelse fram till november 2014, men efter det har måluppfyllelsen minskat för varje år. Den nedåtgående trenden håller i sig även för 2017 och kommer därmed inte klara vårdgarantin. Under första halvåret 2017 fick 53 procent en första bedömning inom 30 dagar och 52 procent påbörjade en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Detta att jämföra med samma period 2016 då 57 procent fick en första bedömning inom 30 dagar och 61 procent fick fördjupad utredning inom vårdgarantins gränser. Förklaringen till den nedåtgående trenden sedan 2014 är enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset multifaktoriell. Möjliga förklaringar till det ökade remissinflödet, är att skolan identifierar fler barn med funktionsavvikelser och inlärningssvårigheter, att fler barn inte når skolans mål och av andra anledningar blir stressade i vardagen, samt att skolan har svårt att stödja och anpassa undervisningen för elever med särskilda behov. Dessa orsakssamband är dock inte fullt utredda. Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) genom att: Löpande rekrytera medarbetare med rätt kompetens för att minska risken att gå med vakanta tjänster. Uppstart av mobilt team och dagvård inom ätstörningsvården Planera uppstart av mobilt arbetssätt och mobilt team för BUP:s öppenvård och slutenvård Omorganisering av arbetssätt i BUP öppenvård i syfte att effektivisera med bibehållen kvalitet Planering inför att samla specialmottagningar samt slutenvård i en byggnad Införande av produktionsplanering/prokap under 2017 för BUP öppenvård Arbetar aktivt med gränssnittet första linjen och specialistvård för att säkerställa att BUP hanterar patienter på specialistnivå. Ökat antal vårdplatser på korttidsvårdsavdelning Slottis 12
Införande av ett neuropsykiatriskt team för att ytterligare effektivisera flöden Översyn av 1177 E-tjänster Remitterar vissa patienter till privat upphandlad aktör för neuropsykiatrisk utredning En av de aktiviteter som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd identifierat inom ramen för detta mål, är att implementera den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin. Trots att arbetet följer planen väl, visar tillgängligheten en negativ utveckling. För statistik över tillgängligheten till den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten samt åtgärder för att förbättra densamma, se avsnitt 2.1 ovan. En viktig del i arbetet med att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, är att stärka första linjens ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa. Två vårdcentraler inom nämndens geografiska område, Backa Läkarhus och Västerleden Frölunda torg, har genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen fått ökade resurser för bättre omhändertagande för barn och unga (6-18 år) med lätta och måttliga psykiska besvär. Erfarenheterna från de första månaderna redovisades vid nämndens planeringsdagar i slutet av mars. Samtliga vårdcentraler ska göra en första bedömning av psykisk ohälsa hos barn, när det gäller symptombild, svårighetsgrad och behov av insatser. Vid behov kan de två resursvårdcentralerna ovan konsulteras och anlitas. Barn- och ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har de senaste åren i ökande omfattning hänvisat patienter till primärvården, och med ett utvecklat omhändertagande av patientgruppen kan fler hänvisas och tas omhand adekvat inom första linjen. En av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd identifierade aktiviteter under 2017, är att säkerställa befintlig verksamhet inom Grön rehab. Nämndens presidium har under första kvartalet haft en dialog med Närhälsan om framtiden för Grön Rehab. Verksamheten finns under 2017 kvar på tre utbudspunkter i Göteborg: Härlanda Örtagård, Grön Rehab Solbacken samt Grön Rehab Väster. ok Andreas I samarbete mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Göteborgs Stad finns idag två så kallade ACT-team (Acceptance and Commitment Therapy) på Hisingen (tillsammans med SDN Lundby, Västra Hisingen och Norra Hisingen) respektive Nordost (tillsammans med SDN Angered). Metoden är baserad på integrerad psykiatri, med en Case Manager som ytterst samordningsansvarig för den enskilda patienten. Teamen är uppsökande och vänder sig till patienter över 18 år med en komplex och omfattande psykiatrisk problematik, med eller utan missbruk/beroende. Patienterna har ett behov av utökad och samordnad vård och stödinsatser, som inte tidigare kunnat tillgodoses inom Västra Götalandsregionens och kommunens ordinarie verksamheter. En tilläggsöverenskommelse har tecknats om ett tredje ACT-team i samarbete med stadsdelarna Örgryte- Härlanda, Majorna- Linné, Centrum, Väster samt Askim- Frölunda, Högsbo. Därmed finns ACT-team i alla Göteborgs stadsdelar. 13
3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas I samtliga vårdöverenskommelser för 2017 ingår ett ansvar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att respektive sjukhus ska styra antalet remisser som kan tas emot, så att åtagandet kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling ska vård ges inom fastställda garantitider. Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sahlgrenska Universitetssjukhusets måluppfyllelse avseende vårdgarantin var i juli, för första besök 64 procent, och för operation/behandling: 49 procent. Måluppfyllelsen är i båda fallen lägre än för genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Ett gott exempel på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med tillgängligheten kan hämtas från hud- och könssjukvården. Verksamheten har i många år kämpat med långa vårdköer. Hösten 2016 gjordes därför en stor genomlysning för att ta reda på mer om köerna, vilka patienter som stod i kö och vad de sökte för. Genomlysningen visade att många personer i kön inte längre hade kvar sina problem och kunde strykas. Många köade också på en för hög vårdnivå och borde behandlas av läkare på vårdcentral. Därför utbildar nu hud- och könssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset primärvården, och man har också en regional överenskommelse om vilken vårdgivare som gör vad. Vidare skapar man en remissenhet som ska ge administrativt stöd och ta fram gemensamma rutiner. I teamet ingår bland annat en kö-koordinator och en läkare med speciellt ansvar för remissbedömning. Ett annat sätt att förbättra tillgängligheten är att sjuksköterskor utvecklar egna mottagningar där man tar hand om viss behandling och uppföljning. Läkarna får därmed mer tid till exempelvis diagnostiska förstagångsbesök. En del i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds arbete med att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården, är att bevaka att utförarna lever upp till fastställda vårdgarantier. Inom vissa verksamheter hålls dessa garantier, men så inte är fallet inom alla verksamheter. Ett exempel är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som har svårigheter att klara vårdgarantin inom alla vårdområden. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har använt sina möjligheter att under perioden göra satsningar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att öka tillgängligheten för befolkningen. Förbättringar av vårdgarantin har skett, men sjukhuset klarar inte garantin fullt ut. Bland tillgänglig statistik för årets fem första månader kan nämnas: Andelen patienter inom planerad specialiserad vård som väntat högst 90 dagar på sitt första besök, var den 31 maj 2017 följande vid nämndområdets sjukhus: Angereds Närsjukhus 99 % (senaste året 92-100 %) Frölunda Specialistsjukhus 86 % (senaste året 84-97 %) Capio Lundby Närsjukhus 99 % (senaste året 95-100 %) Sahlgrenska Universitetssjukhuset 64 % (senaste året 46-64 %) 14
Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på start av operation eller behandling, var den 31 maj 2017 följande vid nämndområdets sjukhus: Frölunda Specialistsjukhus 99 % (senaste året 93-100 %) Capio Lundby Närsjukhus 97 % (senaste året 96-100 %) Sahlgrenska Universitetssjukhuset 50 % (senaste året 42-60 %) Tillgängligheten till den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten behandlas ovan under avsnitt 2.1. I vårdöverenskommelsen för 2017 finns en tillgänglighetssatsning, med utökat ersättningsutrymme till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för barn- och cancersjukvård. Att arbetet inom hud- och könssjukvården har gett resultat bekräftas av att måluppfyllelsen för första besök enligt vårdgarantin var 87 procent per juli, vilket är bättre än genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets avvikelserapport per juli har antalet öppenvårdsbesök ökat jämfört med föregående år; inom psykiatrin med 4,1 procent och inom somatiken med 0,3 procent. Antalet slutenvårdstillfällen och vårddagar var färre jämfört med förra året, både inom somatiken och psykiatrin. På akutmottagningarna har antalet vårdkontakter minskat med 1,8 procent jämfört med förra årets rekordhöga nivåer. Totalt hade Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar 118 357 vårdkontakter perioden januari-juli 2017. På grund av läkarvakanser har Frölunda Specialistsjukhus under 2017 haft svårt att producera förväntade volymer inom vissa områden. Detta syns inte fullt ut i statistiken, då Frölunda Specialistsjukhus ofta, för att undvika köer, väljer att skicka vidare remisser till Sahlgrenska Universitetssjukhuset som de bedömer inte kan omhändertas inom vårdgarantin. Måluppfyllelse för första besök var under juni: 81 procent, och 19,2 procent hade väntat längre än 90 dagar. Motsvarande för operation och åtgärd var 95 procent, och 4,9 % hade väntat längre än 90 dagar. Ett område där tillgängligheten till verksamheterna är fortsatt hög, är Habilitering & Hälsa. Hörselverksamheten och synverksamheten klarar vårdgarantin till 100. När det gäller Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till första besöket till 86 procent. Uppgifterna gäller hela Västra Götalandsregionen, och finns inte tillgängliga per nämndområde. Barn- och ungdomsmedicin är en av verksamheterna som lever upp till utställd vårdgaranti. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver sedan lång tid tillbaka ett arbete med personcentrerad vård. Under 2017 har man arbetat intensivt med organisering för att sprida förhållningssättet. Ett baskit för arbetet har tagits fram, en hemsida har byggts upp och samtliga områdesledningar har fått riktad information för att kunna stimulera ett par enheter per område att starta. 15
Även Frölunda Specialistsjukhus arbetar aktivt med personcentrerad vård, exempelvis med skriftlig information, uppgiftsväxling och diskussioner vid arbetsplatsträffar. Under 2017 arbetar flera av Närhälsans enheter inom Vårdval VG Primärvård och Vårdval Rehab i pilotform med tydligt personcentrerade arbetssätt, med utbildning och handledning via Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, pilotutbildning i Tjänstedesign via Innovationsplattformen/VGR, för att lyfta kreativitet, delaktighet och arbetslust samt utvärdering och uppföljning på enheterna av medarbetar- respektive patientupplevelse. Måluppfyllelse avseende total väntetid (TVT) vid akutmottagningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset per juli (senast tillgängliga värde) var 61 procent. Väntetiderna varierar avsevärt mellan olika akutmottagningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som exempel kan nämnas att akutmottagningen vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus per juni hade en måluppfyllelse för TVT på 83 procent, medan motsvarande värde för akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset var 48 procent. För att nå fler unga utvecklar ungdomsmottagningarna i Göteborg kontinuerligt sina öppettider och tillgängligheten till mottagningarna. Mottagningarna i Göteborg har en eller flera dagar i veckan öppet sen eftermiddag/kväll. I avtalen finns ett tydligt utvecklingsuppdrag till ungdomsmottagningarna, att utöka och anpassa öppettiderna till de ungas behov. Som ett led i detta uppdrag förbereder och förväntas ungdomsmottagningarna i Göteborg prova att hålla öppet lördagar klockan 11 15, bemannat med två barnmorskor och två kuratorer. Försöket kom inte igång som tänkt under 2016, utan under första halvåret 2017. Erfarenheterna av detta följs upp i dialogmöten. Frågor kring patientbemötande följs upp i Nationell patientenkät under hösten 2017. 3.8 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Enligt rapport från verksamhetscontrolling i december 2016, bedriver Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett omfattande och strukturerat patientsäkerhetsarbete. Detta innefattar bland annat en funktionsgrupp för patientsäkerhet och kvalitet och man har en gemensam struktur på patientsäkerhetsronder. Enligt rapporten har Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett sjukhusövergripande fokus på avvikelsehantering. Man följer upp alla avvikelser, liksom hur många som inte har avslutats inom tre månader. Ett systematiskt arbete bedrivs för att förhindra vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador. En lokal strama-grupp kommer på sikt att organiseras via infektionskliniken. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår arbetet enligt aktivitetsplan för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, med samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Som exempel på aktuella aktiviteter som genomförs inom sjukhuset kan nämnas hygienkörkort för alla medarbetare i vårdnära arbete, att en sjukhusövergripande arbetsgrupp avseende trycksår är under uppstart samt att en webbaserad utbildning för att minska fallrisk håller på att tas fram. 16
För den medicinska kvaliteten och säkerheten är det centralt att patienten är medveten om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination. Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med metoden Förstå mig rätt, utarbetad av Kunskapscentrum för jämlik vård, vilket ska ge personalen verktyg att fånga upp om någon patient inte förstått varför hen får aktuellt läkemedel eller hur och när det ska intas. Information till patienten är ett prioriterat område även för habiliteringen. Habilitering & Hälsa arbetar med en stor satsning på att utvärdera mål i patientens aktivitetsplan. Tjänsterna inom 1177 ska utökas och patienterna ska informeras bättre om hur de använder dessa. Habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och dokumenteras i vårdplanen. 1177 Vårdguiden har infört ett särskilt knappval för att hänvisa patienterna till allmänna frågor om läkemedel. Följsamheten till Västra Götalandsregionens läkemedelsrekommendationer och terapiriktlinjer följs upp årligen via läkemedelsplan. Avvikelsesamordnarna inom Habilitering & Hälsas verksamheter delger regelbundet ledningsgrupperna en sammanfattande analys om vårdskador, för att hitta förbättringsområden. En IVO-anmälan har gjorts inom regionen, avseende underlag för glasögonbidrag, men Habilitering & Hälsa redovisar inte detta på nämndnivå. 17
4. Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds resultat för perioden januari augusti är positivt, 99,4 mnkr, vilket är 18,0 mnkr bättre än budget (81,4 mnkr). Nämnden prognostiserar ett positivt resultat om 30,0 mnkr för helåret. Den positiva avvikelsen finns huvudsakligen i budgetposterna privata specialister, övrig primärvård samt utvecklingsmedel. Den samlade prognosen för sjukhusvården är 5,0 mnkr bättre än budget. Den består dels av en negativ avvikelse för region- och rikssjukvård, främst till följd av fler transplantationer. Samtidigt är prognosen för länssjukvård, sjukhus i regionen positiv till följd av lägre kostnader vid Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus. I budget 2015 tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr, samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna har tidigare finansierats solidariskt mellan nämnderna. Ersättningen för strukturella obalanser finansieras fortfarande solidariskt mellan nämnderna och prognosen är enligt budget. Från 2017 bär nämnderna de faktiska kostnaderna för invånarnas vård enligt tillgänglighetsatsningarna, och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ökade budget 2017 med 8 mnkr. Utfallet till och med augusti visar en positiv avvikelse om 0,6 mnkr, och prognosen för helåret är att kostnaden kommer att ligga i nivå med budget. Det är en osäker post, inte minst då nämnden inte äger att besluta om hur medlen används. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har en ekonomisk tvist med primärvårdsstyrelsen. Tvisten uppgår till 1,8 mnkr och avser reglering av IT-kostnader som genomfördes i budget 2011. Medel hämtades då in från samtliga förvaltningar för en central finansiering av gemensamma IT-tjänster. Nämndens regionbidrag sänktes och motsvarande minskning gjordes i vårdöverenskommelserna. Tvisten avser den del som avsåg VG Primärvård, och som hittills har reglerats via faktura. Närhälsan bestrider från 2017 ansvar för denna kostnad och frågan har hänskjutits till ekonomidirektören för ställningstagande. I prognos har eventuell förlorad intäkt inte beaktats. Nedan följer kommentarer till ekonomibilagan, bilaga 2. Inom parantes redovisas prognosens avvikelse mot budget. Region- och rikssjukvård (-30,0 mnkr) samt Länssjukvård, sjukhus i regionen (+35,0 mnkr) Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med sjukhusen i Västra Götalandsregionen. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För 2017 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med de offentliga sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån konsumtionsandel 2016 och motsvarande 18
intäkt avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Per augusti är nämndens ackumulerade kostnad för produktion över tak 13,4 mnkr, främst hänförbart till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Nämndens ackumulerade kostnad till och med augusti för sjukhusvård visar på en negativ avvikelse mot plan om sammantaget -10,2 mnkr, som hänför sig till en negativ avvikelse för region- och rikssjukvård (-33,3 mnkr) och en positiv avvikelse för länssjukvård, sjukhus i regionen +23,1 mnkr. Kostnaderna avseende region- och rikssjukvård har ökat jämfört med 2015, främst när det gäller rikssjukvård. En förklaring är att kostnaderna för transplantationer ökat med drygt 20 mnkr jämfört med samma period föregående år och ytterligare 13 mnkr jämfört med 2015. Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 2015 (som ligger till grund för budget) samtidigt som kostnaden per besök minskat, vilket kan förklaras av en korrigering i föregående års felaktiga prissättning inom strålbehandling. Samtidigt minskar antalet vårdtillfällen jämfört med 2015 medan antalet DRG-poäng ökar. Det innebär att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle är högre än 2015, vilket innebär att en mer resurskrävande vård har bedrivits under 2017. Prognosen sätts till - 30 mnkr och bygger på att utfallet under resten av året är i nivå med budget. Den positiva prognosavvikelsen för länssjukvården beror på lägre kostnader vid Frölunda Specialistsjukhus, Angereds Närsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus medan kostnaderna mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ökat något. Beträffande Frölunda Specialistsjukhus minskar nämndens konsumtion jämfört med samma period 2015, som ligger till grund för budgeten. Minskningen sker inom både öppen- och slutenvård med 12,5 procent för besök och 26 procent för vårdtillfällen. Frölunda Specialistsjukhus har påtalat stora utmaningar att klara produktionsuppdraget på grund av läkarvakanser, och vidtar åtgärder för att uppnå överenskomna produktionsvolymer. Prognosen är 17,4 mnkr lägre kostnader än budget. Det lägre kostnadsutfallet för Angereds Närsjukhus jämfört med budget är främst kopplat till verksamheten Opererande specialiteter, där verksamheten inte startar upp som planerat. Helårsprognosen visar på lägre kostnader med 31,0 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen för Capio Lundby Närsjukhus beror på att nämndens andel av konsumtionen fortsatt minska. Prognosen för helår är 5,0 mnkr lägre kostnader än budget. Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedöms i prognosen inte över basnivåerna för förlossningar och transplantationer, vilket innebär att ingen tillkommande kostnad prognosticeras avseende detta. Privata specialister i regionen (+8.0 mnkr) Budgeten avser vård hos privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan eller genom avtal med Västra Götalandsregionen. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på att effekterna nya avtal blivit lägre än förväntat. 19
Nämnden har dessutom ett ingående överskott då budgeten för 2017 baseras på en årsprognos som var högre än bokslutet för 2016. Länssjukvård finansierad med särskilda bidrag (+1,8 mnkr) Se text nedan under rubriken Övriga intäkter. Utomregional länssjukvård (-6,0 mnkr) Budgeten omfattar akutsjukhusvård som nämndinvånare från utanför Västra Götaland samt EU-vård och utomlandsvård. Från 2017 ingår även köpt rättspsykiatri från andra landsting i budgetposten. Prognosen har försämrats till följd av ökade kostnader för EU-vård. Kostnaden för köpt rättspsykiatri är i nivå med budget. Hjälpmedel Vårdval Rehab (-5,0 mnkr) Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har kostnadsansvar för hjälpmedel inom primärvårdsrehabilitering. Kostnaderna till och med augusti är 2,9 mnkr högre än budget och prognosen för helår försämras. Övrig primärvård (+9,0 mnkr) Prognosens avvikelse mot budget har flera orsaker. Prognosen för vårdkostnader enligt överenskommelsen om beställd primärvård är lägre än budget. Den tilläggsöverenskommelse som tecknats avseende gynekologi är beaktad i prognosen och bedöms finansieras inom de medel som reserverats för ökade rörliga ersättningar. Prognosen för privata allmänspecialister förbättras till följd av ökade intäkter från vårdcentralerna inom VG Primärvård, för listades besök hos allmänspecialister. Prognosen för privata fysioterapeuter förbättras till följd av att nya etableringar inte kommit igång fullt ut med sina verksamheter. Engångskostnad för en föreslagen förlikning har beaktats i utfall och prognos. Primärvård finansierad med särskilda bidrag (+8,7 mnkr) Se text nedan under rubriken Övriga intäkter. Utomregional primärvård (-3,5 mnkr) Den ökade kostnaden förklaras främst av ökningen av digitala besök via leverantörer som KRY och Min doktor. I prognosen beaktas effekterna av sänkningen av ersättningen för digitala besök från halvårsskiftet samt eftersläpningen i avdragen från vårdcentralerna i VG Primärvård. Tandvård (-2,0 mnkr) Barntandvården står för den negativa avvikelsen i prognosen, vilket beror på ett ökat antal listade barn jämfört med samma period föregående år och även fortsatt en viss ökning av tolkkostnaderna. Den rörliga ersättningen inom ortodontin visar en positiv avvikelse men förväntas landa i nivå med budget. 20
Handikappverksamhet (+1,0 mnkr) Den positiva prognosen beror på lägre kostnader för barnhabilitering. Folkhälsomedel (+2,5 mnkr) Den positiva avvikelsen beror på att det inte bedöms bli helårseffekter för de nystartade verksamheterna inom ramen för den förstärkning som nämnden erhållit i budget. Avvikelsen förklaras också av att de medel som i budget reserverats för föreningsbidrag inte används fullt ut. Läkemedel (-2,0 mnkr) Avvikelsen beror på ökad kostnad från helprivat verksamhet samt utomregional förskrivning. I utfallet för juni och juli ingår smittskyddsläkemedel (Hepatit) för 1 mnkr, förskrivna utanför Västra Götalandsregionen, vilket tidigare inte har redovisats och ingår inte i prognosen. Förskrivande infektionskliniker är annars kostnadsansvariga. Beslut behöver tas om kostnadsansvar vid förskrivning utanför Västra Götalandsregionen. Sjukresor (-2,0 mnkr) Nämnden står för kostnaden för de sjukresor som följer av regionens regelverk. Prognosen justeras enligt utfall. Samordningsförbund (+1,0 mnkr) Budgeten för samordningsförbunden baseras på respektive samordningsförbunds äskanden inför 2017. Den slutliga budgeten blev lägre för samordningsförbundet Väst och samordningsförbundet Centrum, vilket beaktats i prognosen. Övrigt, Utvecklingsmedel (+16,0 mnkr) I prognosen beaktas bedömda kostnader för den del av osteoporosuppdraget som inte ryms inom ramen för utvecklingsmedel folkhälsa, kompensation till Frölunda Specialistsjukhus för kostnader kopplat till utvecklingen av det nya sjukhuset i Högsbo, prehospital bedömningsbil inom psykiatrin samt narkos i tandvård. Resterande medel förbättrar nämndens prognos. Övrigt, Medicinsk service (+6,0 mnkr) Avvikelsen förklaras till del av ingående överskott, då budgeten för 2017 baseras på en årsprognos som var högre än bokslutet för 2016. Ytterligare orsak är att effekter av nya avtal ännu inte har påverkat resultatet fullt ut samt att förändringar inom taxan, exempelvis försäljningar från ortopedi till kirurgi, genererar lägre kostnader mot föregående år. Övriga intäkter (-8,5 mnkr) Under denna budgetpost redovisas bland annat intäkten från hälso- sjukvårdsstyrelsen avseende riktade statsbidrag En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess, samt Flyktingsituationen, vårdcentralerna. Den negativa avvikelsen ska ses tillsammans med de positiva avvikelserna under budgetposterna länssjukvård finansierad med särskilda bidrag och primärvård finansierad med särskilda bidrag. Den samlade avvikelsen för de tre budgetposterna uppgår till 21
+2 mnkr och beror på att de nya satsningarna inom ramen för flyktingmedlen inte bedöms ge helårseffekter 2017. Tabell. Budgetavvikelse för statliga medel Sjukskrivningsoch rehab.processen Flyktingmedel Summa Länssjukvård finansierad med särskilda bidrag 1,8 0 1,8 Primärvård finansierad med särskilda bidrag 4,0 4,7 8,7 Övriga intäkter -5,8-2,7-8,5 Summa 0 2,0 2,0 4.3 Eget kapital Nämndens eget kapital är 131 mnkr. Prognosen per augusti är positiv +30 mnkr. Ett positivt resultat 2017 kommer att förbättra nämndens eget kapital. Det innebär att det bedömda egna kapitalet vid årets slut uppgår till 161 mnkr, vilket utgör 1,7 procent av nämndens regionbidrag 2017. 22
5. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 187 055 108 619 Verksamhetens kostnader 2-6 473 945-5 934 614 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -6 286 890-5 825 995 Finansnetto 3-250 -115 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 6 386 547 5 996 272 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 99 407 170 162 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1708 1608 Löpande verksamhet Årets resultat 99 407 170 162 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 99 407 170 162 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -63 041-106 852 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 35 495-65 462 23
Kassaflöde från löpande verksamhet 71 861-2 152 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 65 400 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 65 400 ÅRETS KASSAFLÖDE 71 861 63 248 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 269 533 213 071 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 341 394 276 319 Kontroll av årets kassaflöde 71 861 63 248 Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning 1708 1612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 0 0 24