STOCKHOLMS UNIVERSITET Avancerad nivå: Master Anvisningar och schema IDENTITET OCH GENUS I OCH SOM ARBETSORGANISATION, 7,5 hp 1 april 2009 2 juni 2009 Kursansvarig: Christin Mellner Kursinnehåll Utgångspunkten består av ett genusperspektiv på arbetsorganisation. Avsikten är att ge utrymme för utveckling av fördjupade kunskaper kring aktuell teoribildning och begrepp vilka relaterar till området, samt fördjupade insikter i aktuell forskning inom området. Undervisningen inkluderar en genomgång av området arbetsorganisation sett ur identitetsoch genusperspektiv. Inom detta ryms olika teman som t ex en diskussion av begreppen identitet och genus, makt och kontroll, kompetens och position inom organisationer, feminisering, maskulinisering och organisationsstruktur, samt balans mellan arbete och övrigt liv. Genom att söka reda på och ta del av vetenskapliga artiklar ges också tillfälle att kritiskt och systematiskt integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar. Undervisning Kursen består av en seminarieserie som behandlar kurslitteraturen, vilken sammanställts i ett kompendium. Litteraturen har valts ut i enlighet med fem teman där ett genusperspektiv på olika sätt används för att analysera och förklara arbetsorganisation. Varje tema tillägnas ett eget seminarium. Urvalet av teman och litteratur syftar inte till att vara uttömmande för genusforskningen kring arbetsorganisation, utan har syftat till en fokusering på relevanta ämnen som kompletterar varandra metodologiskt och teoretiskt och som alla lämpar sig för kursens seminarieformat. Studenterna förväntas att ha noggrant läst den litteratur som ingår vid respektive seminarietillfälle (se schema). Ytterligare förberedelser inför varje enskilt seminarium kommer också att vara nödvändiga. Vid seminarierna kommer studenterna att redogöra för artiklarnas innehåll och kritiskt diskutera dem. För att underlätta en sådan diskussion kommer studenterna att förbereda 2-3 diskussionsfrågor, vilka inlämnas skriftligen till seminarieledaren vid seminariets början. Diskussionen leds av seminarieledaren och studenterna med utgångspunkt i dessa frågor. Förväntade studieresultat Kursen syftar till att ge studenterna en förbättrad förmåga att tillgodogöra sig vetenskapliga texter inom genusforskningen kring arbetsorganisation på ett metodologiskt och vetenskapligt plan, samt att kritiskt granska sådana texter. Studenterna tränas i sin förmåga att analysera och ta ställning i komplexa frågor inom genusforskningen utifrån befintlig litteratur. Genom ett uppsatsmoment ska kursen även ge studenterna en träning i uppsatsskrivande som är förberedande inför studier på forskarutbildningsnivå. Examination och betygskriterier Det slutgiltiga betyget baseras på en sammanvägning av studentens prestationer för kursens två moment: Seminarieserien och en individuell uppsats. Studenten kommer att betygsättas på en sjugradig målrelaterad skala enligt kriterier som visas nedan.
Seminarieserien Studenten ska i seminarieserien tillgodogöra sig kurslitteraturens innehåll inför varje seminarietillfälle för att kunna redovisa och diskutera dess innehåll vid seminariet. Närvaro är obligatorisk vid varje litteraturseminarium. Studenter som på grund av särskilda omständigheter (t ex sjukdom) inte uppnår betyget tillräckligt (eller högre) vid samtliga litteraturseminarium, kan bli tilldelade skriftliga kompletteringsuppgifter av ansvarig lärare. Aktivt deltagande i seminarierna är ett kurskrav. Detta innebär att studenten är förberedd för aktiv muntlig diskussion av det stoff som ska behandlas. Vid det avslutande examinationsseminariet ska studenten förbereda en presentation och diskussion av den individuellt författade uppsatsen (se nedan). Kurskravet innebär att denna del (aktivt deltagande i seminarierna) måste vara godkänd och klar för att delkursen ska betraktas som avslutad. Uppsats Uppsatsmomentet inbegriper ett tillfälle för studenten att göra en ämnesmässig fördjupning i ett för kursen relevant ämne. Studenten ska här formulera en frågeställning som besvaras genom en litteraturstudie, och arbetet redovisas i en uppsats. Det är möjligt för studenten att välja ett ämne som inte har behandlats vid något av seminarierna. Uppsatsen ska knyta an till den obligatoriska kurslitteraturen och också utgå från ytterligare ämnesspecifik forskningslitteratur. Denna forskningslitteratur ska främst utgöras av vetenskapliga artiklar som studenten själv söker reda på. Bedömningen av uppsatsen baseras dels på studentens förmåga att söka och sammanställa kunskap i den aktuella forskningslitteraturen, dels på studentens förmåga att föra avancerade resonemang och att tydligt och effektivt kunna kommunicera dessa skriftligt. Uppsatsen ska följa de anvisningar avseende formalia som finns i Vetenskapligt skrivande (Hassmén & Hassmén) som finns att ladda ner från Psykologiska institutionens hemsida: http://www.psychology.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6629&a=24133 Vid behov kan även APAmanualen nyttjas. Uppsatsen ska vara maximalt 15 sidor. Bedömning och betygskriterier Slutbetyget sätts enligt en sjugradig målrelaterad betygskala. Skalan går från A till F/Fx där A är högsta betyg och F/Fx är underkänt. A. Utmärkt Studenten kan självständigt tillgodogöra sig avancerade teoretiska och metodologiska kunskaper inom genusteori satt i ett arbetsorganisatoriskt sammanhang, samt integrera dessa kunskaper i en kritisk diskussion av föreliggande empirisk litteratur. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt och nyanserat i relation till litteraturen, och dessa kunskaper kommuniceras effektivt i uppsatsen. Studenten visar prov på en mycket utvecklad analytisk förmåga och kan sammanföra kunskaper till en nivå som regelmässigt överskrider den föreliggande litteraturen. Studenten har en utmärkt såväl verbal som skriftlig kommunikationsförmåga. B. Mycket bra Studenten kan självständigt tillgodogöra sig centrala teoretiska och metodologiska kunskaper inom genusteori satt i ett arbetsorganisatoriskt sammanhang, samt kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp och teorier. Studenten kan resonera kring relevans och begränsningar inom forskningslitteraturen, samt kan värdera resonemang och tolkningar av empiriska resultat från litteraturen. Studenten kan även självständigt söka
relevant och aktuell litteratur som kompletterar kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten visar prov på en utvecklad analytisk förmåga och kan sammanföra kunskaper på ett sätt som ibland överskrider den föreliggande litteraturen. Studenten har en mycket god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. C. Bra Studenten kan med egna ord redogöra för relevanta teorier och metoder inom de behandlade forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan självständigt upptäcka och beskriva svagheter i resonemang och övertolkningar av empiriska resultat när de föreligger i litteraturen. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten visar prov på en utvecklad analytisk förmåga, samt en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. D. Tillfredsställande Studenten kan med egna ord redogöra för teorier och metoder inom de ämnesrelevanta forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan i viss utsträckning upptäcka och diskutera svagheter i den föreliggande litteraturen. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten har en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. E. Tillräckligt Studenten kan redogöra för teorier och metoder inom de ämnesrelevanta forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten har en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. Fx. Komplettering krävs Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. F. Otillräckligt De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Litteraturlista (tematisk) Gunnarsson, E., Andersson, S., & Vänje Rosell, A. (eds.). (2003). Where have all the structures gone? Doing gender in organizations. Centrum för Genusstudier vid Stockholms universitet. Tema 1: Genus i arbetsorganisation Acker, J. (2006). Inequality regimes. Gender, class and race in organizations. Gender & Society, 20(4), 441-464. Britton, D. M. (2000). The epistemology of the gendered organization. Gender & Society, 14 (3), 418-434. Acker, J. (2006). The gender regime of Swedish banks. Scandinavian Journal of Management, 22, 195-209.
Acker, J. (1990). Hierarchies, jobs, bodies: A theory of gendered organizations. Gender & Society, 4 (2), 139-158. Korvajärvi, P. (1998). Reproducing gendered hierarchies in everyday work: Contradictions in an empty office. Gender, Work and Organization, 5 (1), 19-30. Tema 2: Identitet, kontroll och makt i organisationer Alvesson, M. & Willmott, H. (2002). Identity regulation as organizational control: Producing the approriate individual. Journal of Management Studies, 39 (5), 619-644. Knights, D. & Willmott, H. (1989). Power and subjectivity at work: From degradation to subjugation in social relations. Sociology, 23 (4), 535-558. Ashford, B. E. & Mael, F. (1989). Social identity theory and the organization. Academy of Management Review, 14 (1), 20-39. Tema 3: Feminisering, maskulinisering och organisationskultur Hodgson, D. (2003). Taking it like a man : Masculinity, subjection and resistance in the selling of life assurance. Gender, Work and Organization, 10 (1), 1-21. Kerfoot, D. & Knights, D. (1998). Managing masculinity in contemporary organizational life: A man agerial project. Organization, 5 (1), 9-26. Peterson, H. (2007). Gendered work ideals in Swedish IT firms: Valued and not valued workers. Gender, Work and Organization, 14 (4), 333-348. Eveline, J. (2005). Woman in the ivory tower. Gendering feminised and masculinised identities. Journal of Organizational Change Management, 18 (6), 641-658. Dryburgh, H. (1999). Work hard, paly hard. Women and professionalization in engineering adapting to the culture. Gender & Society, 13 (5), 664-682. Tema 4: Kompetens, status och position i arbetsorganisation Kantola, J. (2008). Why do all the women disappear? Gendering processes in a political science department. Gender, Work and Organization, 15 (2), 202-225. Rasmussen, B. (2001). Corporate strategy and gendered professional identities: Reorganization and the struggle for recognition and positions. Gender, Work and Organization, 8 (3), 291-310. Rees, B. & Garnsey, E. (2003). Analysing competence: Gender and identity at work. Gender, Work and Organization, 10 (5), 552-578. Katila, S. & Meriläinen, S. (1999). A serious researcher or just another nice girl? Doing gender in a male-dominated scientific community. Gender, Work and Organization, 6 (3), 163-173. Liff, S. & Ward, K. (2001). Distorted views through the glass ceiling: The construction of women s understanding of promotion and senior management positions. Gender, Work and Organization, 8 (1), 20-36.
Tema 5: Balans mellan arbete och övrigt liv Emslie, C. & Hunt, K. (2009). Live to work or work to live? A qualitative study of gender and work-life balance among men and women in mid-life. Gender, Work and Organization, 16 (1), 152-172. Halrynjo, S. (2009). Men s work-life conflict: Career, care and self-realization: Patterns of privileges and dilemmas. Gender, Work and Organization, 16 (1), 99-125. Watts, J. H. (2009). Allowed into a man s world. Meanings of work-life balance: Perspectives of women civil engineers as minority workers in construction. Gender, Work and Organization, 16 (1), 38-57. Gregory, A. & Milner, S. (2009). Editorial: Work-life balance: A matter of choice? Gender, Work and Organization, 16 (1), 1-12. Kvande, E. (2009). Work-life balance for fathers in globalized knowledge work: Some insights from the Norwegian context. Gender, Work and Organization, 16 (1), 59-72. Total mängd obligatorisk litteratur för seminariemomentet: 272 sidor. Schema Dag Kl Tema Lokal Litteratur Ons 1/4 12-15 1 U22 A, B Ons 8/4 12-15 2 U22 A&W, K&W Ons 15/4 12-14 3 U22 H, K&K, P Ons 22/4 12-15 4 U22 K, R, R&G Ons 29/4 12-15 5 U22 E&H, Ha, W Ons 13/5 12-15 Halvtidsseminarium Mån 1/6 10-15 Examinationsseminarium U18 Tis 2/6 10-15 Examinationsseminarium U18 Momentansvarig lärare: Christin Mellner Kontakt: cmr@psychology.su.se Litteraturhänvisningar: A = Acker A&W = Alvesson & Willmott B = Britton E&H = Emslie & Hunt Ha = Halrynjo H = Hodgson K = Kantola K&K = Kerfoot & Knights
K&W = Knights & Willmott P = Peterson R = Rasmussen R&G = Rees & Garnsey W = Watts Du förutsätts ha läst aktuell litteratur inför respektive seminarium. Förbered 2-3 diskussionsfrågor till varje seminarietillfälle (ta med ett skriftligt exemplar av dessa frågor för inlämning till seminarieledaren). En rekommendation är att du skriver ett referat av artiklarna när du läser dem, och att du också tar med dina referat till respektive seminarium för att underlätta för dig att redogöra för och diskutera artiklarna.