Psykologiska institutionen Vårterminen Anvisningar till kursen. Teoretiska och metodologiska perspektiv inom den biologiska psykologin (7,5 hp)

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Vårterminen 2009 Anvisningar till kursen Teoretiska och metodologiska perspektiv inom den biologiska psykologin (7,5 hp)

2 Kursens innehåll Bakgrund Forskning inom psykologiämnet är på flera sätt besläktad med de biologiska forskningsområdena. De flesta psykologer delar det materialistiska antagandet att psykologiska tillstånd har en motsvarighet i hjärnans aktivitet. Inom den experimentella psykologin är släktskapet med biologi särskilt påtagligt i och med att kognitiva, emotionella och perceptuella funktioner med allt större precision kan associeras med specifika aktivitetsmönster i hjärnan. Men psykologins studium av mänskligt beteende är också på andra sätt nära förknippade med biologin i och med att evolutionära perspektiv har applicerats på mänskliga beteenden för att förklara deras uppkomst och funktion. Relationen mellan psykologi och biologi kan sägas vara central även ur ett vetenskapligt metaperspektiv; för teoretiker som önskar en ökad integrering av naturvetenskaperna med samhälls-, beteende- och humanistisk forskning är psykologins eventuella reduktion till biologiska aktiviteter ett centralt problem. Biologiska förklaringsmodeller och associationer mellan biologi och beteende ger upphov till intensiva inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga, men också populärvetenskapliga diskussioner. Därför är relationen mellan biologi och psykologi ett tema som förtjänar särskild uppmärksamhet. Innehåll Kursen teoretiska och metodologiska perspektiv inom den biologiska psykologin behandlar ett urval av grundläggande teman inom ämnet biologisk psykologi. Ämnet definieras här som forskningsområden där biologiska data eller teorier spelar en framträdande roll för att förklara mänskligt beteende. Kursen består av en seminarieserie och en individuell uppsats. Seminarieserie Kursens seminarieserie behandlar kurslitteraturen, vilken har sammanställts i ett kompendium. Litteraturen har valts ut i enlighet med tre teman där biologiska perspektiv på olika sätt används för att förklara mänskligt beteende: Evolution, gener och miljö och funktionell hjärnavbildning. Varje tema kommer att tillägnas två seminarier. Det första seminariet inbegriper en introduktion till temat som bland annat inkluderar grundläggande teori och metod. Det andra seminariet behandlar aktuella empiriska resultat inom området. Vid vissa seminarium kommer även annan litteratur att diskuteras, som sätter de aktuella empiriska fynden i nya perspektiv och som därigenom fungerar som utgångspunkt för en kritisk diskussion. Urvalet av teman och litteratur syftar inte till att vara uttömmande för den biologiska psykologin; eftersom biologiska perspektiv är applicerbara på i stort sätt alla psykologiska forskningsområden är en begränsning till ett fåtal teman nödvändig. Urvalet av teman har syftat till en fokusering på relevanta ämnen som kompletterar varandra metodologiskt och teoretiskt och som alla lämpar sig för kursens seminarieformat. Studenterna förväntas att noggrant ha läst de texter som ingår som kurslitteratur vid respektive seminarietillfälle (se schema). Ytterligare förberedelser kommer också att vara nödvändiga inför seminarierna. Vid seminarierna kommer studenterna att redogöra för texternas innehåll och kritiskt diskutera dem. För att underlätta en sådan diskussion kommer studenterna att förbereda 2-3 diskussionsfrågor, vilka inlämnas skriftligen till seminarieledaren vid seminariets början. Diskussionen leds av seminarieledaren och studenterna med utgångspunkt i dessa frågor.

3 Uppsats Uppsatsmomentet inbegriper en ämnesmässig fördjupning i ett för kursen relevant ämne. Studenten ska här formulera en frågeställning som besvaras genom en litteraturstudie, och arbetet redovisas i en uppsats. Studenten ska självständigt söka relevant litteratur. Bedömningen av uppsatsen baseras dels på studentens förmåga att söka och sammanställa kunskap i den aktuella forskningslitteraturen, dels på studentens förmåga att föra avancerade resonemang och att tydligt och effektivt kunna kommunicera dessa i skrift. Förväntade studieresultat Kursen syftar till att ge studenterna en förbättrad förmåga att tillgodogöra sig vetenskapliga texter (empiriska artiklar och översiktsartiklar) inom biologisk psykologi på ett metodologiskt och teoretiskt plan, samt att kritiskt granska sådana texter. Till detta hör förmågan att se hur vetenskapliga rön och dess tolkningar beror på antaganden av teoretisk och metodologisk art. Studenten ska tränas i sin förmåga att ta ställning i komplexa och kontroversiella frågor inom den biologiska psykologin utifrån befintlig forskningslitteratur. Genom ett mindre uppsatsmoment ska kursen även ge studenterna en träning i uppsatsskrivande som är förberedande inför studier på forskarutbildningsnivå. Examination och betygskriterier Det slutgiltiga betyget baseras på en sammanvägning av studentens prestationer för kursens två moment: Seminarieserien och den individuella uppsatsen. Studenten kommer att betygsättas på en sjugradig målrelaterad skala enligt kriterier som redovisas nedan. Studenten ska i seminarieserien tillgodogöra sig kurslitteraturens innehåll inför varje seminarietillfälle för att kunna redovisa och diskutera dess innehåll vid seminariet. Närvaro är obligatorisk vid samtliga litteraturseminarium. Studenter som på grund av särskilda omständigheter (ex. sjukdom) inte uppnår betyget tillräckligt (eller högre) vid samtliga litteraturseminarium, kan bli tilldelade skriftliga kompletteringsuppgifter av ansvarig lärare. Den individuella uppsatsen utgör ett tillfälle för studenten att fördjupa sig inom ett valfritt ämne som faller inom kursens ramar. Studenten ges handledning vid val av ämne, samt feedback på preliminära versioner av uppsatsen. Handledningen sker på tider som anges i schemat. Det är möjligt för studenten att välja ett ämne som inte har behandlats vid något seminarium. Kvalitetskraven och tillgången till handledning är dock oberoende av ämnesval. A. Utmärkt Studenten kan självständigt tillgodogöra sig avancerade teoretiska och metodologiska kunskaper inom biologisk psykologi, samt kan integrera dessa kunskaper i en kritisk diskussion av föreliggande empiriska litteratur. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt och balanserat i förhållande till kurslitteraturen och kan genom självständigt arbete få fördjupande ämneskunskaper i relevant och aktuell forskningslitteratur, och dessa kunskaper kommuniceras effektivt i en uppsats. Studenten visar prov på en mycket

4 utvecklad analytisk förmåga och kan syntetisera kunskaper till en nivå som regelmässigt överskrider den föreliggande litteraturen. Studenten har en utmärkt förmåga till såväl verbal som skriftlig kommunikation. B. Mycket bra Studenten kan självständigt tillgodogöra sig centrala teoretiska och metodologiska kunskaper inom biologisk psykologi, samt kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp och teorier. Studenten kan resonera kring olika forskningsmetoders relevans och begränsningar, samt kan värdera resonemang och tolkningar av empiriska resultat från litteraturen. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten visar prov på en utvecklad analytisk förmåga och kan syntetisera kunskaper på ett sätt som ibland överskrider den föreliggande litteraturen. Studenten har en mycket god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. C. Bra Studenten kan med egna ord redogöra för teorier och metoder inom de ämnesrelevanta forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan självständigt upptäcka och beskriva svagheter i resonemang och övertolkningar av empiriska resultat när de föreligger i litteraturen. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten visar prov på en utvecklad analytisk förmåga, samt en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. D. Tillfredsställande Studenten kan med egna ord redogöra för teorier och metoder inom de ämnesrelevanta forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan i viss utsträckning upptäcka och diskutera svagheter i föreläggande litteratur. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten har en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. E. Tillräckligt Studenten kan redogöra för teorier och metoder inom de ämnesrelevanta forskningsområdena, och kan tillämpa detta i analyser av exempel ur kurslitteraturen. Studenten kan även självständigt söka relevant och aktuell litteratur som kompletterar den föreskrivna kurslitteraturen, och kan integrera denna information i en skriftlig produkt. Studenten har en god förmåga till verbal och skriftlig kommunikation. Fx. Komplettering krävs Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. F. Otillräckligt De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts.

5 Litteraturlista (tematisk) Tema: Evolution Aktuell forskning: Hur utvecklades prosociala beteenden? Seminarium 1 Fehr, E., & Fischbacher, U. (2003). The nature of human altruism. Nature, s (7 sidor) Seminarium 2 Warneken, F., Hare, B., Melis, A.P., Hanus, D., & Tomasello, M. (2007). Spontaneous altruism by chimpanzees and young children. PLoS Biology, s (7 sidor, + extramaterial 4 sidor + videomaterial som kan laddas ned från - sök på artikelns namn i journalens sökfunktion) Fehr, E., Bernhard, H., Rockenbach, B. (2008). Egalitarianism in young children. Nature, s (5 sidor, + extramaterial 25 sidor) Perspektiv (sem 1-2): Gintis, H., Heinrich, J., Bowles, S., Boyd, R., & Fehr, E. (2008). Strong reciprocity and the roots of human morality. Social Justice Research, s (13 sidor) Tema: Gener och miljö Aktuell forskning: Hur bestäms våra könsidentiteter? Seminarium 3 McGue, M., & Bouchard, T.J. (1998). Genetic and environmental influences on human behavioural differences. Annual Review of Neuroscience, s (25 sidor) Seminarium 4 Knafo, A., Iervelino, A.C., & Plomin, R. (2005). Masculine girls and feminine boys: Genetic and environmental contributions to atypical gender development in early childhood. Journal of Personality and Social Psychology, s (13 sidor) Perspektiv (sem 3-4): Hyde, J.S. (2007). New directions in the study of gender similarities and differences. Current Directions in Psychological Science, s (5 sidor) Rutter, M., Murray, R., Pickles, A., & Eaves, L. (2001). Testing hypotheses on specific environmental causal effects on behavior. Psychological Bulletin, s (34 sidor)

6 Tema: Funktionell hjärnavbildning Aktuell forskning: Hur kan mentala tillstånd avläsas i hjärnan? Seminarium 5 Henson, R. (2005). What can functional neuroimaging tell the experimental psychologist? Quarterly Journal of Experimental Psychology, s (44 sidor) Seminarium 6 Abe, N., Okuda, J., Suzuki, M., Sasaki, H., Matsuda, T. et al. (2008). Neural correlates of true memory, false memory, and deception. Cerebral Cortex, (9 sidor) Perspektiv (sem 5-6): Racine, E., Ofek, B., & Illes, J. (2004). fmri in the public eye. Nature Reviews Neuroscience, s (6 sidor, + extramaterial 1 sida) Total mängd litteratur for seminariemomentet: 198 sidor. Schema Dag Kl Innehåll Lokal Lärare Litteratur Må 19/ Introduktion U22 JO To 22/ Handledning U22 JO Ti 27/ Sem 1 U22 JO F&F, G To 29/ Handledning U22 JO Ti 03/ Sem 2 U18 JO W, F, G To 05/ Handledning U22 JO Ti 10/ Sem 3 U23 JO M&B, Hy, Ru To 12/ Handledning U22 JO Ti 17/ Sem 4 U23 JO K, Hy, Ru

7 To 19/ Handledning U22 JO Ti 24/ Sem 5 U23 JO He, Ra To 26/ Handledning U18 JO Ti 3/ Sem 6 U22 JO A, Ra 20/3 Sista inlämningsdag för uppsatser och kompletteringar 27/3 Kursavslutning och kursutvärdering JO Momentansvarig lärare: Litteraturhänvisningar: JO = Jonas Olofsson, Fil. dr. F&F = Fehr & Fischbacher. Kontakt: jonas.olofsson@psychology.su.se W = Warneken et al. F = Fehr et al. G = Gintis et al. M&B = McGue & Bouchard K = Knafo et al. Hy = Hyde He = Henson A = A et al. Ra = Racine et al. Ru = Rutter et al. Du förutsätts ha läst aktuell litteratur inför respektive seminarietillfälle. Förbered 2-3 diskussionsfrågor till varje seminarium (tag med ett skriftligt exemplar av dessa frågor för inlämning till seminarieledaren). En rekommendation är att du skriver ett referat av artiklarna när du läser dem, och att du också tar med dina referat till respektive seminarium; detta underlättar för dig att redogöra för och diskutera artiklarna.