Förord Malmö gatukontor har under den senaste tioårsperioden arbetat mycket målmedvetet med att förändra stadens ljussättning. Det började med projektet Stadens ljus som var en del i Malmös stadsmiljöprogram och som kom att bli ett viktigt dokument i den förändring som Malmö inledde kring 1995. Det handlade i första hand om upprustningen av Malmös centrala delar med torgen, gågatorna och kanalrummen och där ljussättningen blev en viktig ingrediens i denna förändring. På senare år har liknande policyprogram tagits fram även för nybyggnadsområden såsom Västra Hamnen och Hyllie där också sättet som områdena skall ljussättas på har beskrivits. Detta program är tänkt ligga som en grund för förändringen och uppgraderingen av den befintliga belysningen, dvs. på vilket sätt stadens offentliga rum skall ljussättas. Vilka är de viktigaste stråken och platserna att ljussätta, vilken färgtemperatur ska vi använda och vilka armaturer ska vi i första hand välja är några av de frågor som besvaras. Programmet beskriver även på vilket sätt trygghets- och tillgänglighetsfrågorna ska påverka hur vi arbetar med ljus. Det sista kapitlet tar upp frågan kring varsamhet, dvs att i alla lägen när ny belysning tillföras ska det vara välmotiverat. Tanken är att programmet ska vara ett levande dokument och skall därför revideras kontinuerligt. Malmö i april 2008 Rolf Jonsson Gatudirektör Programmet har arbetats fram under 2007-2008 av en arbetsgrupp på gatukontoret som bestått av: Bo Andersson, avdelningschef på drift- och underhållsavdelningen Johnny Clausen, d/u avdelningen, verksamhetsansvarig för stadens befintliga belysning Maria Isling, d/u avdelningen, landskapsarkitekt Kim Kron, d/u avdelningen, belysningingenjör Johan Moritz, stadsmiljöavdelningen, ljusdesigner Lars Olofsson, trafikavdelningen, trafikplanerare Christina Worsch, grafisk formgivare Maria Isling har haft huvudansvaret för arbetet vad gäller innehåll och texter. Berne Lundqvist har tagit fotografiet på sidan 11. Christina Worsch har tagit övriga fotografier samt ansvarat för den grafiska formgivningen av programmet. Har du frågor eller söker ytterligare information kontakta maria.isling@malmo.se eller ring 040-341000.
Syfte och innehåll Ett behov finns av att skapa en struktur och ett genomtänkt program för Malmös befintliga belysning. Syftet är att mer professionellt hantera och veta att de förändringar som görs är riktiga vad gäller utbyte av armaturer och förändringar av ljussättning i staden. Här presenteras en plan över på vilket sätt Malmös gator och stråk ska ljussättas, dvs. med vilka ljuskällor, vilka armaturer, vilken typ av stolpar och vilken färgtemperatur som skall finnas var. Bakgrund Malmö arbetade på mitten av 1990-talet med ett Stadsmiljöprogram för staden. I olika delprojekt arbetades policies fram som blev styrande för hur främst Malmös centrala delar skulle förändras. Det gällde på vilket sätt stadens uteserveringar skall se ut, vilken utrustning, färgsättning och vilka markmaterial som skall användas och det gällde på vilket sätt staden skall ljussättas. Fyra mål togs fram i delprojektet Stadens ljus som sedan dess varit ledstjärnor i arbetet med ljus: Ljuset visar vägen. Syftet är att använda belysningen så att det blir lättare att hitta i staden. Kommersiella huvudstråk får exempelvis en annan belysning än sidogator. Ljus där det behövs. Meningen är att ljuset ska finnas där det verkligen behövs och inte för att ljusstolparna ska ha ett visst mellanrum. Ljus där det är vackert. Lys upp broar, konstverk, fasader, parker och andra vackra platser i stadsbilden. Mörker där det behövs. Målet är inte en helt upplyst stad, mörkret behövs för kontrasternas skull. Malmö har under de senaste åren satsat stora resurser på att bli en av Europas främsta ljusstäder, dels genom att anlägga ett flertal platser med effektbelysning men också genom att välja bra armaturer och belysningsstolpar utmed de viktigaste stråken genom staden. Avgränsning Programmet handlar om hur man ska förvalta och förändra stadens befintliga belysning och här finns även förslag till belysning i nybyggnadsområden vad gäller gator och g/c-stråk. Förslag till ny effektbelysning ligger utanför uppdraget.
Ljuskällor Kostnadsbild för olika ljuskällor Typ av ljuskälla Ca pris Ung. livslängd Energiåtgång Kvicksilver 60 kr/st 4 år 50, 80, 125 W Högtrycksnatrium 230 kr/st 4 år 50, 70, 100, 150 W Metallhallogen, CDO 400kr/st 2 år 70, 100, 150 W White son, CDM 500 kr/ st 2 år 35, 70 W Kompaktlysrör 100 kr/st 2 år 7-400 W QL-lampa 4000 kr/st 15 år 100 W LED 2500 kr/st 15 år 30 W I Malmö finns idag ca 10 % kvicksilverlampor, varav den största mängden finns på parkmark. För övrigt dominerar högtrycksnatrium helt. Övriga lampsorter är en liten del av beståndet, t ex är andelen CDM endast 2 % och CDO 3 %. Kvaliteten i LED ljuskällor är i dagsläget så dålig att det ännu inte är aktuellt att ersätta andra ljuskällor med LED. Det är dock troligt att utvecklingen inom LED-tekniken kommer gå mycket snabbt så att det bara inom några år kan finnas goda skäl till att gå över till denna. Ur miljösynpunkt är givetvis de mer energikrävande lamporna sämre. Vid avfallshantering har kvicksilverlampan de största nackdelarna, men även övriga ljuskällor har nackdelar med innehåll som halogengas, keramiksocklar, kvicksilver mm. Malmö gatukontor har för avsikt att byta ut alla kvicksilverljuskällor och gå över till mer miljövänliga alternativ. Utmed de centrala stråken, Västra Hamnen och i Kungsparken används i huvudsak metallhallogen för att få så bra färgåtergivning som möjligt. Den stora bilden till höger är från Kungsparken. Bilderna ovan är från Hamn respektive kanalstråket utmed Södra Promenaden. Bilden nedan till vänster är ett panorama över Sundspromenaden, Västra Hamnen med Limhamnsvägen i bakgrunden.
Färgåtergivning En viktig aspekt i belysningen är ljuskällans förmåga att återge färger (här angivet i Ra-värden). Dagsljus har ett Ra-värde på 100, vilket innebär att ljuset återger alla färger optimalt. Den överenskommelse som gäller för Malmös kör-, gång- och cykelbanor är att färgåtergivningen ska vara ca 65 Ra. För vissa områden ska färgåtergivningsgraden vara högre med en strävan upp mot ca Ra 80. Detta gäller främst de centrala delarna av Malmö och de mest frekventa affärsstråken. Ljuskällorna ska ha en livslängd på minst 12000 h. Områden/stråk/platser som ska ha en hög färgåtergivningsgrad Innanför kanalen Gågatorna Gator med mycket gångtrafik Stadens torg Stadens lekplatser Kungs-, Slotts-, och Pildammsparken Västra Hamnen Hyllie Det är viktigt att färger återgivs så naturligt som möjligt på platser där många människor rör sig. Till höger en bild från Sundspromenaden i Västra hamnen ett område där hög färgåtergivning ska gälla. Ovan en bild från Sagolekplatsen i Slottsparken, en av de mest besökta lekplatserna i staden och där ljuset är en viktig ingrediens för att skapa en trygg och inbjudande stämning. Till vänster en bild från inloppet till Inre Hamnen med Universitets som fond. kulpturer, som Staffan Nihléns Marmorlyran, är givetvis också föremål för ljussättning med god färgåtergivning. 8
Armaturval Antalet armaturtyper bör hållas nere samtidigt som en användning av nya armaturer måste vara möjlig då det inom branschen sker en stor produktutveckling vad gäller främst optik. De mer exklusiva valen av armaturer och satsningar på effektbelysning begränsas i ytterområdena till att lyfta fram speciella värden såsom en fontän, en skulptur etc. Ett stort utbyte av armaturer utmed huvudstråken har genomförts de senaste åren. Slitna, gamla koffertarmaturer har med ett mycket lyckat resultat bytts ut mot Philips Köpenhamnsarmatur med planglas. Planglaset innebär att armaturen är helt avbländad för att undvika oönskad ljusspridning. Idag finns fyra parkarmaturer som testats under många år och där drift- och underhållserfarenheterna är goda. Det är Philips SGS, GV 66 och Köpenhamn samt SITECO, Mushroom. I stadsmiljöprogrammet har fastslagits att Avenue, Jacobsson bestyckad med metallhallogen ska användas i de centrala stadsrummen. Sammanfattningsvis kan följande armaturer sägas vara de standardprodukter som i första hand skall användas: Körbanor Philips SGS, Köpenhamn, grå med planglas Parkvägar Philips SGS, GV 66 och Köpenhamn samt SITECO, Mushroom Gågator, innerstadstorg Jacobsson, Avenue XL och Philips, Verona Inom större väl avgränsade utvecklingsområden tas speciella gestaltningsprogram fram. I dessa ingår även på vilket sätt man ska ljussätta området. Exempel på den typ av gestaltningsprogram som redan tagits fram är Stadsmiljöprogram för Västra Hamnen och Program - belysning Hyllie centrumområde. I stadsmiljöprogrammet för Västra Hamnen har ett antal nya armaturer presenterats. Dessa har blivit standardarmaturer för stadsdelen: Uppsamlingsgator - Sélux, URBI II Huvudgator - Sélux, på dubbelarm, URBI II Lokalgator - Noral, Horizon IV G/c-vägar - Philips GV 66 och Köpenhamn alt. Noral, Horizon IV Parkeringsplatser - Sélux, URBI I På körbanor runt om i Malmö är Philips SGS den vanligaste armaturen. Här en bild från Klagshamnsvägen. Till höger en bild från Ängelholms med Köpenhamnare och nedan en bild av parkbelysningen utmed kanalstråket genom Slotts- och Kungsparken med SITECO:s Mushroom. På motsvarande sätt har ljusprogrammet för Hyllie centrumområde lagt fast ett antal armaturer. Här planeras ljussättningen i stadsdelen bygga på följande armaturer: Grundbelysning på vägar Philips, CitySoul Kompletterande belysning, lykta Simes, Mini Slot disk Kompletterande belysning, pollare - Hess Toledo
Ljuspunktshöjder För att skapa en hierarkisk ordning i stadens ljus är ljuspunktshöjden, dvs. den höjd på vilken armaturen är placerad, mycket viktig. En lägre satt ljuspunkt skapar en mer intim känsla och de högt sittande armaturerna sprider ljuset över ett större område. De lågt sittande ljusarmaturerna skall användas i de mer privata områdena som entrégator och villagator. Det handlar om armaturer som sitter på låga gatu-belysningsstolpar på lokalgator och som har en höjd på ca 4,5-6 meter. De lågt sittande ljuspunkterna kan också användas på torg och gågator för att skapa atmosfär och identitet åt en plats och för att öka trivslen för de som flanerar och vistas i staden på kvällar och nätter. Här är dessutom ofta belysningen placerad i pollare och i mindre armaturer direkt i anslutning till fasader, träd och statyer. Områden med mer trafik och högre genomströmning skall belysas från en högre punkt, där ljuset sprids över ett större område. Detta inte minst för att öka säkerheten i trafiken. Fordonstrafiken har en 1,5 till 2 gånger så stor olycksfrekvens under dygnets mörka timmar. När det gäller cyklister är risken att skadas i trafiken 5 gånger så stor då det är mörkt och för gående 10 gånger så stor. Den högt placerade belysningen måste vara väl avskärmad för att inte sprida ljuset för mycket vid sidan om det som är tänkt skall belysas. Utmed de viktigaste huvudlederna (se karta på s. 23) ska armaturerna vara placerade på ca 8 meters höjd för att sprida ljuset över hela körbanan såsom den övre bilden visar. Där många gående rör sig ska istället ljuset placeras på 4,5 meters höjd för att skapa stämning och atmosfär. På bilden till höger ses parkarmaturer utmed kanalen vid Kockum Fritid i Västra Hamnen. Att arbeta med effektbelysning är ytterligare ett sätt att erhålla en trivsam stad. Malmö har genomfört flera sådana satsningar såsom bilderna på trädbelysningen i Magistratsparken, undre bilden till vänster, och bilden av strålkastarbelysning på olika höjder från Gustav Adolfs torg, undre bilden till höger, visar.
Drift- och underhåll - tillsyn En ökad tillsyn krävs för de centrala och mer representativa stadsrummen. Det räcker inte med allmänhetens öga på stan. I driftsentreprenaden för stadens belysning har en ökad tillsyn lagts in, d.v.s. tillsyn sker 1 gång/vecka där de fel som upptäcks skall vara åtgärdade inom högst 3 arbetsdagar. Detta gäller för följande platser som listats nedan och som förtydligats med kartbilden till höger.: Torgen Gatorna Kanalpromenaden Broar Parker Bussterminaler Stortorget, Gustav Adolfs torg Triangeln, Värnhemstorget Möllevångstorget Innanför kanalen, enligt karta t.h. Södra Förstads Stor Innanför kanalen G: a begravningsplatsen Alla broar in mot Gamla staden Park Kommendant Trädgårds Hovrätts Nobeltunneln Universitets Inre Ringvägens broar Kungsparken Magistratsparken Pildammsparken Raoul Wallenbergs park Slottsparken Södra Promenaden Centralplan Södervärn Värnhemstorget Träden utifrån Norra Vall Entrén vid Casinot, Ormet, fontänen och Solrosen Vattenspelet, Galatheas hage, Jimmisar, blomster, trädaxlarna och Templet Lilla dammen, Kung Oscars väg, den Ligende pige och Pegasus
inge m almö ret 2008 Ribersborgsvägen Regementsg Mellan heds en Wranérsg V Rytt V Stall Ingelstadsg Nordlinds B e l l e v u e v ä g e n Dania parken Scania platsen Sundspro Major Nilssons Scania parken me Öresunds Henrik Barometer na den V Kristine lundsv väg Kompassg Salongsg Mäss Nicoloviusg mästareg Sergels Ankarg väg Tessins mästareg Ö Marieholms Ankar parken Roder parken Ola Rytt Ahlgrensg Ö Stall Hedåkers vägen Propellerg Hanssonsg Ernst Beridare Ö Ros väg Skvadrons mästareg vägen lins väg Kilian Zollsg Rönne holms Lund Kristinelundsvägen Skeppsbyggareg Gustaf Rydbergsg Eriks torpsg parken Varvs Ven l Tärning Köpenhamnsvägen vägen Pilåkers nal Flaggskepps Västra Varvsg Västra Varvsg mästareg Varvsparken Lilla Varvsg Ribevägen Dammfriv holms Västra Carl Hillsg Korsörvägen Skepps Mariedalsvägen bergsg Mariedals vägen Bobergs ängen Hal lingsg Herrestadsg Stora Varvs Marie dals par ken Malmöhusvägen Idrotts plats Få gel backsg Rönne Neptuni Slotts Kron tan mölle Linné platsen Kung Oscars J o h n E r i c s s o n delsfridsg stra Varvs Stapelbäddsparken Stapelbädds Törn holmsv skärsg Norra Neptunig Södra Citadellsvägen Kommen dant borgsv Roskildevägen Södra varvs bassängen N Baltiska Isbergs gata eptu nig Slotts trädgården Kungsparken väg Idrottsplats Edward Lindahlsg Hallenborgs gata Slotts Pildammsparken s v ä g rä tts Park Slottsparken R e g e m e n t s g a t a n kajen Hov vägen Beijerskajen Neptuni parken Östra Klaff Nilsg Kas tellg Nordenskiöldsg Fersens Fiskehamnsg S l o t t s g a t a n Jakob bro parken Erik Dahl Ångbåts Universitets Hjälmarekajen borgs Älvs Väster Gråbröders Hyreg Gryn Rönne Tegel gårdsg Idrottsplats Pil Skepps Suells Bagers plats bodg Johansg Mäster Lilla torg Gamla begravnings platsen Fersens väg Inre hamnen Carl Gustafs bergsg dammarna Annebergs Nyhamnen Kris tianiag Engelbrektsg Davids halls torg holmsv Magist ratspar ken Pildamms vägen Michelsensg Torgg Storg Frihamnskajen Hullkajen Sto rmg Centralplan Mälar Hamng Stor torget Rådmans Norra Vall Söderg Gustav Adolfs torg Moresco Stockholms halls Davids Petri Stora Ny Davidshal Utställningsg Skomakareg väg Hans Per Weijersg S:t ls Adelg Södra Förstadsg Lilla V Kanalg kajen Kalendeg Triangeln Nyg Johannesg Smedje Kina Baltzars S Lugna Jörgen Kocks Mäster dentg ödra Möl levångs Södra Förstadsg Upp Marsg Öster Nilsg Djäkneg Stu Katt sundsg Amirals Kaptens Grimsby Rundelsg Vinter Carls Promena den Friis Claesg verksg Spån lands Drottning torget Norre gat Kristianstads Mölle vångs torget Stora Kvarng Pauli S Parkg S p å r v ä g s g a t a n Dalaplan Frihamnskajen Gas B e r g s g a t a n Stora Träd gårdsg Östra Tullg Östra Promenaden Gröne Bang Genuag Kungs Amirals Elbeg Sluss Fänriksg Schou gens bro Folkets park Simris hamns Sofielunds Caroli Exercis Ystads Nobelvägen Frihamnsallén Valenciag Kinag Östra Skansg D r o t t n i n g g a t a n Palm S:tPauli Kyrkog Förenings Disponentg Norra Parkg S:t Pauli norra kyrkogård Frihamns Slussg Porslinsg vägen Bok Rörsjö parken Sorgenfri platsen Idrotts plats Ronneby Rolfs viadukten Bygg Fred S:t Knuts väg Sax Sprintg kyrkogård Nobel torget Spade mästare riksbergsg Celsius Ehren Döbelns Kungs Jörgen Kocks Horns Förstads S:t Pauli mellersta Olof Palmes plats Värnhems torget svärds Indu stri Krang Hermansg Spånehus vägen Freds Pil Grang Zenith S:t Pauli södra kyrkogård Arilds plan Ring Kiviks Baskemölleg Enskifteshagen Kopparbergsg Spettg Östervärnsg N o b e l v ä g e n Sorgenfrivägen Vitemölleg V ä s t k u s t v ä g e n Celsius vägen Agneslunds vägen Anne Höstg Vå rg Värnhem s g Östra Farm Nitg Borr Skruv Bultg Ger lachs park Sallerupsvägen lundsg L u n d a v ä g e n Ellstorpsg Gröningen Ida borgsg Ellstorps parken Industri Bariumg Emils Cronmans väg torpsg Scheele Amirals Bennets Stålkule Volframg Sjöblads väg väg Markerade med gult: Områden med ökad tillsyn exkl. Inre Ringvägens broar.
Tillgänglighet En ny paragraf i plan- och bygglagen om enkelt avhjälpta hinder, trädde i kraft den 1 juli 2001. Där sägs att i byggnader och på allmänna platser dit allmänheten har tillträde skall enkelt avhjälpta hinder undanröjas. Med enkelt avhjälpta hinder menas mindre nivåskillander, ränndalar, ojämn markbeläggning, trottoarkanter och i vissa sammanhang även belysning. I rapporten Enklare utan hinder som Boverket sammanställt finns följande råd vad gäller belysning nertecknat: Fast belysning bör inte vara bländande. Exempelvis är det viktigt att ljuskällan är avskärmad. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Belysning där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa läppar. För att nå upp till målet att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder vad gäller belysning ska dessa råd efterlevas så långt som möjligt. Vid all nybyggnation och vid all upprustning av befintliga ljusanläggningar skall bländande belysning undvikas och ljuset vara jämnt fördelat. För den som har nedsatt syn är det viktigt att armaturerna inte bländar och att de är jämnt fördelade. Till vänster, och ovan till höger, bilder från Gamla Väster med Köpenhamnaren. Närmast till höger en bild från Värnhemstorget och på höger sida en bild från gå med Avenue XL. Båda dessa armaturer är valda för att de ger ett behagligt och icke bländande ljus. 16
Trygghet Under de senaste åren har frågor kring trygghet kommit alltmer i fokus. Trygghet handlar till stor del om en känsla som inte alltid har ett direkt samband med den faktiska säkerheten. Många undersökningar visar att ljuset är den viktigaste faktorn för att vi ska känna oss trygga. För den skull behöver inte en ökad mängd ljus innebära en ökad trygghetskänsla, det är snarare hur en plats är belyst som ger känslan av trygghet eller otrygghet. Vandalisering är en annan viktig faktor som gör att känslan av otrygghet ökar. Därför är användningen av hållbar utrustning och armaturer en viktig del i trygghetsarbetet. All forskning visar att det är kvinnor som upplever sig mest otrygga. De undviker därför ofta platser såsom parker och gångtunnlar i rädslan för att bli överfallna. Även äldre känner sig mer utsatta under dygnets mörka timmar i många fall beroende av att fall- och snubbelolyckor ökar när det är mörkt. De äldres syn försämras med åren och liksom synskadade behöver de helt enkelt mer ljus än yngre för att kunna röra sig obehindrat ute när det är mörkt. Stadens karaktär ändras när mörkret faller. De stråk som flitigt frekventeras under dygnets ljusa timmar har ofta inte samma prioritet då det är mörkt. Istället för den snabbaste vägen till och från arbetet väljer många promenadstråken, framför allt i stadens centrala delar, till restauranger och andra nöjesetablissemang. Rätt belysning är bara en, men en väl så betydelsefull ingrediens, för att en stad ska upplevas som trygg. Men en omsorgsfull och adekvat ljussättning av såväl frekventa gång- och cykelstråk som närmiljöer för boende kan radikalt öka den upplevda tryggheten. Mot bakgrund av den ekonomiska verkligheten är det därför viktigt att identifiera de mest frekventa stråken och miljöerna, samt att ljussätta dem optimalt. Ljuset är en viktig ingrediens för att skapa en trygg stad. Det är inte mängden ljus som är det viktiga utan sättet som staden är ljussatt på. Att ljussätta gator och platser med omsorg skall vara ledstjärnan i allt arbete. Ovan en bild från bussterminalen på Värnhemstorget, nedan en bild av gång-cykeltunnel under Förenings och till höger en bild från Slottsparken.
Varsamhet med belysning Belysning får aldrig placeras ut av slentrian. Varje objekt som skall ljussättas måste vara välmotiverat. Inte minst ur energisynpunkt är det viktigt att antalet ljuspunkter begränsas. På vissa platser ska varsamhet vad gäller belysning råda. Även inom stadens gränser måste man kunna få se ljuset från en stjärnbeströdd himmel! Eftertänksamhet med belysning ska vara ledstjärna främst när det gäller de stora parkerna och rekreationsområdena men också utmed havsbandet. Här bör omtänksam ljussättning gå hand i hand med varsamhet. Givetvis ska de mest frekventa gång- och cykelstråken ljussättas väl och även speciellt vackra platser eller objekt såsom konstverk och broar lyftas fram ur mörkret. Andra delar kan förbli i mörker för att på så sätt skapa en spännande och karaktärsfylld stämning. Landsvägarna runt och in mot stadsbebyggelsen bör inte belysas på samma sätt som de hårt trafikerade huvudlederna om det inte finns särskilda behov vad gäller trygghet för främst oskyddade trafikanter. Det kan vara riktigt ut trafiksäkerhetssynpunkt att belysa vägar med höga trafikmängder, vägkorsningar och små hussamlingar på landsbygden. Belysningsstolpar som placeras utmed en väg tvärs över åkerlandskapet får stor återverkan på hela miljön. För att minimera ingreppet skall armaturer med planglas användas och armaturerna skall monteras på en arm. Generellt sett ska det skånska åkerlandskapet få vara mörkt för att man ska uppleva skillnaden mellan tätort och landsbygd. Alla platser och stråk alla ska stråk inte ska ljussättas inte ljussättas på samma på samma sätt. För sätt. att skapa För att stämning skapa och stämning förtydliga stadens och förtydliga struktur stadens ska varsamhet struktur råda ska vid varsamhet all ljussättning. råda vid Mörkret all ljussättning. viktigt även Mörkret i en stad! är viktigt även i en stad! är en Bilden ovan är från Utsiktsvägen där en armatur med planglas har valts.. Bilden höger visar ljussättningen utmed kanalstråken i Slotts- och Kungsparken med icke bändande armaturer. På bilderna nedan ses Ribersborgsstranden och Lockarpsvägen med armaturer som bländar. Dessa bör på sikt bytas ut mot planglasarmaturer för att undvika onödig ljusspridning.
Stråkanalys och ljusplan På motstående sida finns en karta över Malmö som innehåller på vilket sätt som Malmös stråk och gator ska ljussättas. Den är indelad i följande grupper: A Stråk bilar Motorled Huvudled Genomfartsgata Lokalgata B Stråk cyklar C Stråk gående Gångstråk parkmiljö Gångstråk stadsmiljö Kartan ska ligga som underlag för det kommande utvecklingsarbetet med Malmös befintliga belysning. Här beskrivs den hierarkiska ordningen vad gäller stadens mest frekventerade bil-, cykel och gångstråk och på vilket sätt stråken skall ljussättas. Ljusplanen beskriver följande variabler: vilka effekter som ljuskällorna ska ha vilken ljuskälla som skall finnas var vilken ljushöjd som armaturerna ska sitta på vilken typ av stolpe som ska väljas vilken armatur som ska användas Kartan ska ligga som underlag för det kommande utvecklingsarbetet med Malmös befintliga belysning. SITECO Mushroom, Philips GV66 alt. Köpenhamn, planglas
23