på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd

enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet med broschyren är att främja en god lammhållning på Gotland. Vill du ha mer information eller få svar på ytterligare frågor, finns kontaktuppgifter längst bak i broschyren. detta kan du läsa om på följande sidor: Friska Lamm 3 Karantän 4 Fästingar 5 Klippning 7 Utfodring 9 Vatten 11 Betesperiod - Stallsäsong 11 Djur på bete 13 Ströbäddar och parasiter 14 Ligghall 14 Kontaktuppgifter 15 Layout: Maria Jansson, miljö och hälsoskyddskontoret, 2006 Bilder: Maria Jansson, Anna Törnfelt Tryck: Snabba Tryck AB 0604 Lamm på Gotland - Några goda råd

Friska lamm Friska lamm och god djuromsorg är förutsättningar för optimal ekonomi inom lammnäringen. Framgångsrika lammägare/producenter är mycket medvetna om detta. De har noggrann kontroll av sina lamms hälsa och fasta rutiner för förebyggande behandlingar, exempelvis vaccinationer mot gasbrand, selen/e-vitamintillförsel och bekämpning av både utvärtes parasiter och mag-tarmmaskar. Korrekt utfodring av tackorna är ett annat viktigt moment när det gäller hälsoaspekten inom lammproduktionen. En kritisk tidpunkt under lammåret är lamningen. Då krävs det full uppmärksamhet hos lammägaren för att klara av eventuella problem. Under både stall- och betesperioden finns risk för hälsoproblem, exempelvis diarré, lunginflammation, bristtillstånd och parasitsjukdomar. Friska lamm och god djuromsorg är förutsättningar för optimal ekonomi inom lammnäringen. 3 Lamm på Gotland - Några goda råd

Karantän Köp inte in sjukdomar med livdjuren Vid inköp av livdjur riskerar du att köpa in sjukdomsproblem. Virussjukdomen Maedi Visna sprids genom bagginköp från icke kontrollerade besättningar. Det är också stor risk att du får in stora magmasken, Haemonchus contortus, från besättningar som inte har parasitologisk kontroll av sina lamm. Smittsamt munexem och fotröta är andra infektioner som din besättning kan drabbas av främst genom inköp av livdjur. Karantänen ska vara ett ställe på gården där djuren går isolerade från övriga besättningen i 3 till 4 veckor. Som en extra säkerhetsåtgärd kan du låta några utslagsdjur (slaktlamm) från den egna besättningen gå med de inköpta djuren. Utslagsdjuren kan då visa symtom på eventuell smitta som de inköpta djuren bär på. Under karantänstiden avmaskas djuren med preparat som är effektiva mot stora magmasken. Avlusning av de inköpta lammen är en annan viktig åtgärd för att inte få in lusproblem i den egna besättningen. Klövarna inspekteras noggrant för att upptäcka tecken på fotröta. För säkerhets skull kan djuren, vid ankomst till karantän och innan djuren släppts ut i den egna flocken, behandlas med exempelvis 10 % zinksulfatlösning. 4 Lamm på Gotland - Några goda råd

Fästingar Gotland har stora områden av naturbetesmarker. De utgör en viktig del av inkomsten i lammnäringen genom att de kan berättiga till ekonomiska bidrag. Lamm gör här ett bra röjningsarbete som bidrar till att hålla landskapet öppet. Fästingar trivs dock också i dessa områden, speciellt i ängsmarkerna. På Gotland kan du finna fästingar redan i mars, men första fästingtoppen räknas från april maj till och med juni. I juli är vanligen fästingar mindre aktiva för att få en ny aktivitetstopp i augusti september. Fästingar kan föra med sig bakterier och andra infektionsämnen På Gotland finns två arter av fästingar varav den ena, Ixodes ricinus, är känd för att sprida olika smittämnen. Anaplasma phagocytophilum är en bakterie som överförs till lammen via fästingbett. Fästingangrepp sänker på så vis lammets immunförsvar genom att de vita blodkropparna angrips. Balansen mellan immunsystemet och infektionsämnen rubbas och lammet kan insjukna i exempelvis stafylokock- och mannheimiaorsakade sjukdomar. Ledinflammation och lunginflammation är sjukdomar där fästingöverförda infektionsämnen kan vara inblandade. Lamm i gryningstimma Vissa betesområden kan man helt enkelt inte använda som betesmark åt lamm på grund av för stor risk att djuren blir sjuka och dör. Dessa marker måste betas av andra djurslag eller eventuellt av vuxna lamm. 5 Lamm på Gotland - Några goda råd

skydda dina lamm mot fästingar Det finns preparat som du kan hälla på huden och som ger skyddande effekt mot fästingar under en viss tid. Du kan också blöta hela djuret med preparat som blandas ut i vatten. Behandlingen behöver ofta upprepas efter 3 till 4 veckor på försommaren för att ha fullgod effekt under första fästingtoppen. Ibland drabbas lamm under hösten vilket gör att du kan behöva förebygga mot fästingangrepp även då. Är du med i Fårhälsovården kan du gratis skicka in lamm för obduktion samt få hjälp med diagnos av exempelvis dödsorsak. 6 Lamm på Gotland - Några goda råd

Klippning Får skall klippas minst en gång per år enligt lag. Bäst är att klippa två gånger per år. Första klippningen under september mars (dock senast fem veckor innan lamning) och andra klippningen under maj augusti. Klippning en gång per år är inte att rekommendera. Sker det ändå är bästa tid januari mars. Vinterlamm och rekryteringsdjur klipps helst under augusti oktober. De får då en tillväxtskjuts och ullen går att sälja. Tackor och rekryteringsdjur bör inte klippas en månad efter betäckning, på grund av risken för att fostren aborteras/kastas. Ull går mycket väl att sälja om man klipper vid rätt tid, har djuren rena från skräp och har klipplatsen fri från halm och foder. Vid klippning en gång per år under sommaren är dock ullen oftast mycket dålig och av mindre värde. Hygienavdrag vid slakt För att kunna hålla hög hygienisk kvalitet vid slakt är det mycket viktigt att lammen är rena och inte har lång ullfäll. Oklippta och/eller smutsiga lamm innebär prisavdrag vid slakt. Klippning under våren innebär många fördelar: > Tackorna tar mindre plats i lammhuset. > Hullet syns bättre på djuren. > Mindre risk för ohyra på tackorna. > Lättare för lammen att hitta spenarna. > Tackan höjer ämnesomsättningen och mjölkar bättre, vilket ger bättre tillväxt av ungarna. 7 Lamm på Gotland - Några goda råd

FORTS. Klippning Observera att klippning under den kalla årstiden* kräver ett bra lammhus för djuren. Det är även viktigt att utfodringen är rätt. Sommartid är det lika viktigt att nyklippta tackor kan få skugga, som att oklippta djur har det. Huden bränns lätt på en nyklippt tacka. Om du anlitar fårklippare, boka i god tid. Det gäller speciellt sommartid, då det kan vara besvärligt att få tag i yrkesklippare. Har man ett mindre antal djur är det inte speciellt svårt att lära sig att klippa själv. Tänk även på att klövarna skall klippas vid behov. Undvik att klövrester förorenar ullen om den ska tas tillvara. Avlusning bör ske precis efter lammen klippts. Avlusningsmedlet kan dock ge allergiska reaktioner för människor. För mer information, kontakta exempelvis Gotlands Fåravelsförening eller miljö och hälsoskyddskontoret. Klippkurser kan anordnas om intresse finns. *Kalla årstiden = den del av året då ingen betestillväxt sker. Bäst är att klippa dina lamm två gånger per år. Lamm på Gotland - Några goda råd

UTFODRING Vid utfodring av lamm och lammungar är det viktigt att tänka på att foder ska finnas i riklig mängd, av god, näringsmässig och hygienisk kvalitet. För att veta vilken mängd foder lammen behöver ska hullet på tackor och ungar kontrolleras regelbundet. Hullkontroll ska alltid ske genom att du känner igenom djuren med händer och fingrar. Att bedöma hull genom att bara titta på djuren är en mycket osäker metod och kan inte rekommenderas. Det är också viktigt att beakta gruppstorlek och rangordning om du har många lamm. Ungtackor kan inte hävda sig i rang om de måste konkurrera med äldre ranghöga tackor. Därför gäller det att se till att alla djur har en ätplats om mängden foder begränsas. För att kunna bedöma fodrets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet kan du skicka in foderprov för analys (se kontaktuppgifter längst bak). Räkna därefter en foderstat, dvs så mycket foder varje djur behöver. Foderstaten varieras under olika faser av tillväxt-, dräktighets-, digivnings- och sinperioderna. Ta gärna hjälp av en erfaren utfodringsrådgivare för att räkna foderstat om du själv är osäker på hur man gör. 9 Lamm på Gotland - Några goda råd

Efter avvänjning av lammungarna kan tackorna med fördel släppas på lågavkastande beten. Innan betäckning ska de dock ha bättre bete och under betäckningen behöver de utfodras med kompletterande foder eller bete. Efter avslutad betäckning kan tackorna under lågdräktigheten utfodras med grovfoder och mineraler. Under högdräktigheten, från 6 till 8 veckor innan lamning fram till lamning, växer fostren snabbt. Under denna period är det därför viktigt att komplettera grovfodret med kraftfoder under. Räkna med ca 0,2 till 1,0 kg kraftfoder per dag och tacka innan lamningen. Detta beroende hur många foster tackan bär och vilken typ av uppfödning som bedrivs. Du kan ta reda på hur många foster tackorna bär genom att scanna (göra en ultraljudsundersökning). Efter lamningen är kraftfodergivan för en tacka i höstlammsproduktion ca 0,5 kg plus 0,5 kg per lamm hon ger di åt. För en tacka i vårlammsproduktionen är behovet 1,0 kg kraftfoder till tackan plus 0,5 kg per lamm hon ger di åt. Grovfoder ges i fri tillgång. Spar det bästa grovfodret till tiden för högdräktighet och digivning. Tackorna kan med fördel efter avvänjning av lammungarna släppas på lågavkastande beten. 10 Lamm på Gotland - Några goda råd

Vatten Det är både ur djurskydds- och produktionssynpunkt mycket viktigt att lammen har fri tillgång på vatten av god kvalitet. Ge vatten helst i kar eller vattenkoppar. Vatten i så kallad brya bör inte användas såvida du inte analyserar vattnet regelbundet. Kar och vattenkoppar ska regelbundet rengöras och kontrolleras. Vatten som är förorenat av bakterier kan orsaka störningar, exempelvis diarré. Idisslare är känsligare än övriga djur då de saknar saltsyra, som till viss del är bakteriedödande, i våmmen. Vattenbehovet hos lamm varierar med temperatur och konsumtion av torrsubstans. Behovet kan variera mellan 3,5 och 4 liter per kg torrsubstans. Oberoende av ett betes kvalitet bör lammen alltid ha fri tillgång på rent vatten. Fåråret delas in i betesperiod och stallsäsong Betesperioden börjar under maj månad och pågår till slutet av september. Övrig tid utomhus kallas utevistelseperiod och kräver tillskottsutfodring. Dela in markerna, kontrollera betet Bästa sättet att utnyttja betet är att dela in markerna i flera hagar och rotera djuren mellan hagarna. Lammen ska släppas tidigt på betet så att det inte blir förvuxet. Det är viktigt att kontrollera att det finns bete och att inte förvuxet gräs står kvar medan det är nerbetat mellan grässtråna. Det är lätt att tro det finns tillräcklig mängd bete, trots att det inte är så. Antalet lamm som kan födas per hektar varierar mellan ängs- och hagmarker respektive åkermarksbete. 11 Lamm på Gotland - Några goda råd

På ängs- och hagmarksbeten kan antalet djur variera från 3 till 6 tackor med ungar per hektar. På riktigt magra naturbeten kan 3 hektar per tacka behövas. För naturbeten är sintackor de mest lämpade djuren. Åkermarksbete däremot kan ge den mängd foder som räcker för 8 till 10 tackor med ungar per hektar. Lammungarna kan få tillskottsutfodring i foderautomater under betessäsongen för att växa snabbt och bli slaktmogna tidigare. Lammungar som ska gå till slakt måste vägas med jämna mellanrum så att tillskotts/kraftutfodringen kan anpassas. Viktigt är att alltid ha tillgång till foder i automaterna om fri tillgång tilllämpas. Tar fodret slut och det går för lång tid innan påfyllning sker finns risk att en del ungar blir ihjälklämda vid ny påfyllning. Djuren ska alltid ha tillgång till mineralfoder, salt och vatten under betesperioden. Ge helst mineralfoder i lös form, enbart saltsten räcker inte. Gotland är ett bristområde avseende kobolt, koppar och selen. Tänk på att lammen behöver tillskott av dessa mineraler! Prata med din veterinär/foderrådgivare. Stallsäsong och stallutfodring börjar när betet har förlorat näringsinnehåll och växtkraft. Utfodra med hö och ensilage som komplement till betet. Byt utfodringsplatser så inte marken blir upptrampad. Utfodra på åkermark, där marken lätt kan repareras. Även om lammen vistas utomhus på vintern räknas det som stallperiod eftersom de utfodras som om de är på stall. 12 Lamm på Gotland - Några goda råd

djur på bete Innan djur släpps ut på bete ska stängsel och dess funktion kontrolleras. Trasigt eller dåligt uppsträckt stängsel måste åtgärdas. Stängsel ska vara utformade så att djur som hålls inom stängslet inte skadas. Oanvända stängsel, exempelvis äldre taggtrådsstängsel som saknar funktion, utgör en skaderisk för djur och ska tas bort. Oanvända stängsel eller stängselmaterial i markerna betraktas som nedskräpning. Betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föremål som kan skada djuren. Naturbetesmark och annan mark där röjning av buskar och sly skett ska vara fria från rester som kan fastna i lammens päls. Grenar och röjningsrester i djurens päls kan förorsaka onödigt lidande för djuren. Marker där röjning skett bör endast betas av nyklippta djur. Naturbetesmarker varierar med årstid och naturliga förutsättningar. En del marker producerar så lite foder att tackor med lamm inte bör beta där. Dessa marker bör istället utnyttjas till vuxna, starka djur utan behov av foder för tillväxt eller mjölkproduktion. Djur på bete ska hållas så att tillsyn över djuren kan ske dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Det samma gäller högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring lamningen. Skaffa rutiner för tillsyn. En daglig symbolisk giva av exempelvis kraftfoder brukar locka fram djuren. 13 Lamm på Gotland - Några goda råd

Ströbäddar och parasiter Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra. Strömedel ska vara av lämplig typ, exempelvis halm, och ha god hygienisk kvalitet dvs. inte mögligt. Lamm som tvingas leva i en smutsig miljö med blöta ströbäddar drabbas av parasiter och bakterieinfektioner. Koccidier (encelliga parasiter), kolibakterier och gasbrandsbakterier är exempel på infektionsämnen som trivs i en sådan miljö och de lamm som vistas där drabbas ofta av tarminflammation med diarré och ibland till och med plötslig död. För att få rätt behandling av dina lamm är det viktigt att ta reda på orsak till sjukdom. Effektiv behandling mot koccider och andra parasiter är inte den samma som mot bakterier. Om du är med i fårhälsovården är analysprover gratis. Ligghall Under den kalla årstiden ska lamm som är utegångsdjur* ha tillgång till ligghall eller motsvarande byggnad. Ligghallen ska ha tak, minst tre täta väggar och ge skydd mot väder och vind. Liggplatsen ska vara torr och ren. Lammens behov av utrymme i ligghallen bestäms av djurens vikt. Utrymmesbehovet per djur varierar från 0,84 m 2 för tackor upp till 65 kilos vikt till 1,33 m 2 för tyngre tackor med lammungar. Vill du ha mer information, besök djurskyddsmyndighetens hemsida. I vissa fall måste byggnader och ligghallar för djur förprövas. Prövningen sker av länsstyrelsen. Summan av det totala antalet djur på anläggningen avgör om en byggnadsåtgärd är förprövningspliktig ur djurskyddssynpunkt. Kontakta länsstyrelsen för mer information. *Utegångsdjur är djur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. 14 Lamm på Gotland - Några goda råd

Kontaktinformation Djurskyddsmyndigheten, www.djurskyddsmyndigheten.se Gotlands Fåravelsförening Anna Törnfelt, ordförande, tel: 0498-49 30 70, 073-707 29 45 www.faravelsforbundet.com/distrikt epost: anna.tornfelt@gotlandica.se Klippare Curt Niklasson, tel: 0498-48 90 72, 070-548 90 91 epost: sigsarve.lotta@telia.com Björn Eriksson, tel: 0498-580 24, 073-600 27 84 epost: bjorn.eriksson@i.lrf.se Länstyrelsen på Gotland, tel: 0498-29 21 00, www.i.lst.se Miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun tel: 0498-26 93 82, 26 93 83 www.gotland.se/mhk epost: mhk@gotland.se Svenska Djurhälsovården Olof Schwan, veterinär, tel: 0498-28 25 26 www.svenskadjurhalsovarden.se epost: olof.schwan@svdhv.org Swedish Meats Sylve Pettersson, djuromsorgsansvarig, tel: 070-958 60 10 Foderprov skickas till: Analycen Nordic AB, 531 20 Lidköping Tips på litteratur: Birgit Fag. Lönsam lammproduktion. Hushållningssällskapet i Jönköpings län. Byggnader för lammproduktion. Jordbruksverkets jordbruksinformation 8-2005 Anders Råsberg. Stängselboken. Jordbruksverket. 15 Lamm på Gotland - Några goda råd

ALLA TJÄNAR PÅ EN GOD djurhållning Denna broschyr är framtagen genom ett samarbete mellan: Miljö och hälsoskyddskontoret Gotlands lammklippare