Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018
Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar mer än arbetskraften (Figuren visar utvecklingen i Sverige, Kalmar län följer samma mönster)
250 BNP Källa: SCB Svensk ekonomi, index 1980=100 200 150 100 50 0 +114% BNP Arbetade timmar 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Ökad produktivitet Arbetade timmar +19% Svensk produktivitet ur makroperspektiv Befolkning +23%
1000 Källa: SCB BRP, löpande priser, tkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kalmar län BRP/sysselsatt Riket BNP/sysselsatt Kalmar län BRP/invånare Riket BNP/invånare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Svag återhämtning av BRP per sysselsatt i Kalmar län efter 2009
. Källa: Gapminder, SCB, egna beräkningar Kalmar län Positivt samband mellan inkomst och hälsa, men med avtagande effekt Vid en hög nivå på inkomsten beror folkhälsan av tillgången på medicinsk teknik globalt, inte på inkomsterna
God eller mycket god självskattad hälsa 80 75 Andel, % 70 65 60 55 Kvinnor Riket Kvinnor KL Män Riket Män KL 50 2009-2012 2010-2013 2011-2014 2012-2015 2013-2016 2015-2018 Hög andel har god självskattad hälsa, men skillnad mellan män och kvinnor Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV
Vårdbesök fördelat på huvudverksamheter, 2016-2018, Kalmar län 100% 80% 60% 40% 20% 0% 35,27% 35,33% 35,83% 7,76% 7,88% 7,67% 56,96% 56,79% 56,50% 2016 2017 2018 Primärvård Psykiatri Somatik Vårdkonsumtion - patientperspektivet
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Förekomsten av kroniska sjukdomar ökar med åldern Patienter med kronisk sjukdom står för 80-85 % av de totala vårdkostnaderna 20% 10% Kvinnor Män 0% 0 år 1-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-89 år 90+ år Andel patienter med kronisk sjukdom per åldersgrupp
Antal patienter med kronisk sjukdom 100000 95000 90000 85000 80000 75000 2014 2015 2016 2017 2018 2025 2030 Patienter med kronisk sjukdom beräknas öka med 8% under perioden fram till 2030 Kronisk sjukdom är naturligt kopplat till ålder 85% av hela befolkningen över 65 år har minst en kronisk sjukdom Modellen kan användas för att göra mer specifika prognoser för speciella patientgrupper Vårdbehov hur ser prognosen ut fram till 2030?
Antal vårddagar för perioden 2016 2018 250 000 200 000 150 000 193 000 182 000 177 000 Antalet vårddagar och slutenvårdstillfällen minskar Kostnaderna för vården stiger Varje vårdtillfälle kostar mer 100 000 50 000 26 000 25 500 23 000 0 2016 2017 2018 Antal vårddagar inom Somatiken Antal vårddagar inom Psykiatrin Slår inte i kapacitetstaket beläggning under 90% Antalet distanskontakter ökar Antalet kontakter via 1177 ökar Fortsatt högt förtroende för vården Självskattad hälsa hög Vårdproduktion - verksamhetsperspektivet
Metod för att identifiera vilka riskfaktorer och socioekonomiska faktorer som är viktigast för folkhälsa i länet Urval av risk- och skyddsfaktorer - Tobak +Fysisk aktivitet - Alkohol +Frukt och grönsaker - Fetma - Stress Socioekonomiska faktorer (hög/låg inkomst och utbildningsnivå) Individfaktorer: Kön, ålder, civilstånd, boendekommun Hälsa på lika villkor - metod Statistisk analys (logistisk regression) för att avgöra vilka faktorer som har ett signifikant samband med god självskattad hälsa
Tobak Stress Ekonomiska problem 1. Risk/skyddsfaktorer 2. Socioekonomi 3. Individfaktorer Fysisk aktivitet/ Fetma Gymnasieutbildning Prioriterade geografiska områden utifrån risk/skyddsfaktorer och socioekonomi! Hälsa på lika villkor - resultat
Andel 25 64 år med förgymnasial utbildning Ohälsodagar* per person och år 4% 26% 13 51 dagar/person/år *Ohälsotalet avser antalet ersatta nettodagar per person och år med - Sjukpenning - Sjuk- och aktivitetsersättning - Arbetslöshetsersättning - Arbetsmarknadsåtgärder - Ekonomiskt bistånd Källa: SCB, regional mikrodatabas Kalmar län
. Källa: Gapminder, SCB, egna beräkningar Kalmar län Positivt samband mellan socioekonomi och hälsa, men med avtagande effekt gymnasieutbildning och att inte ha ekonomiska problem ger en försäkring mot framtida ohälsa