Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare
Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot Cryptosporidium utan även mot andra smittämnen, som kan överföras från djur och ge besvärliga infektioner, till exempel EHEC och Campylobacter. Särskilt viktigt är det att tvätta händerna och därefter torka av dem väl innan man äter, samt att hjälpa till att tvätta små barns händer ofta med tanke på att de kan stoppa fingrarna i munnen
Minska smittrisk för människor Jordbruksverkets föreskrifter och råd (SJVFS 2013:14) angående skarpare hygienkrav som ska ge minskad smittspridning i svensk djurhållning. Sedan den 1 december 2013 finns krav på att det ska finnas möjlighet för besökare att tvätta händerna då de besöker till exempel lantbruk som tar emot besöksgrupper, ridskolor, 4H-gårdar och andra verksamheter som erbjuder direkt kontakt med djur.
Inte bara influensa MRSA?
Viktigt hindra spridning av smittsamma sjukdomar till djur Salmonella enteritidisin Antarctica: zoonosisin man or humanosis in penguins Lancet.1996 Nov 9;348(9037):1319-20 (Olsen B, Bergström S, McCafferty DJ, Sellin M, Wiström G)
Förebyggande av spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur (April 2015) En typ av MRSA som kallas MRSA CC398 eller livestock-associatedmrsa (LA-MRSA) är vanlig hos vissa typer av lantbruksdjur, framför allt grisar, i många länder. I Danmark ses personer som arbetar med grisbesättningar som en riskgrupp och provtas för LA-MRSA vid kontakt med sjukvården. Grisarna blir som regel inte sjuka av bakterien, men djuren utgör en reservoar med risk för spridning till människor Ett kunskapsunderlag från Socialstyrelsen i samarbete med Jorbruksverketoch expertgrupp från flera myndigheter
MRSA och lagstiftning MRSA är en anmälningspliktig sjukdom både hos människor och hos djur. Enligt smittskyddslagen är MRSA även en allmänfarlig smitta hos männi-skor. Detta innebär att det finns lagstöd för att vidta särskilda åtgärder i syfte att minska risken för smittspridning till och mellan människor, men inte från människor till djur. Jordbruksverket har genom provtagnings-lagen möjlighet och lagstöd att skydda djur från uppenbar smittorisk om denna är känd, samt att både lägga restriktioner på, och sanera i en smittad besättning. (Behöver inte ersätta djurägaren) På grund av de ekonomiska konsekvenserna är det inte självklart för Jordbruksverket att använda det befintliga lagstödet.
Förekomst av LA-MRSA hos människa I Sverige har vi idag en relativt god situation vad gäller förekomst av MRSA bland lantbrukets djur Det är bl.a. visat att risken för bärarskap hos människa med LA-MRSA i olika delar av Nederländerna är förhöjd i djurtäta regioner Risken för MRSA-infektion hos människa i Pennsylvania, USA, ökar med närheten till gårdar med grishållning Ett annat exempel är de uppmärksammade dödsfallen i gris -MRSA år 2014 i Danmark I den senaste provtagningen av avelsgrisbesättningarna i Sverige, som blev klar i januari 2015, påvisades ingen MRSA
Smitta till djur juridiska aspekter Smittskyddslagen tar alltså sikte på att skydda människor, inte djur. Även om en människa smittar ett djur, som i sin tur med hög sannolikhet kan komma att smitta en människa, är det i dagsläget oklart huruvida läkaren med stöd av 4 kap. 2 SmL kan utfärda förhållningsregler En MRSA-smittad person som arbetar med djur bör få information om de eventuella följderna av smitta i besättningen. I normala fall är djurägare mycket måna om att djuren inte ska drabbas av smittor och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att detta ska undvikas. Med nuvarande smittskyddslag gjordes samtidigt en gräns-dragning mellan det person-och objektrelaterade smittskyddet. En följd av denna uppdelning är exempelvis att en person inte kan få förhållningsregler som inkluderar ett skydd mot smittspridning till objekt i personens ägo eller omgivning.