Kvalitetsrapport Förskolan Grönsiskan Läsåret 2018 2019 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 6 4. Utveckling och lärande... 8 4.1 Språk... 8 Barn och utbildningsnämndens mål... 9 4.2 Matematik... 11 4.3 Naturvetenskap och teknik... 12 4.4 Lek... 14 4.5 Estetik... 15 4.6 Motorik... 16 4.7 Socialt... 17 5. Barns inflytande... 18 6. Förskola och hem... 20 7. Övergång och samverkan... 22 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 23 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 25 2
1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Grönsiskan ligger i bostadsområdet Hagaberg i Lindesberg. Närområdet består av flerfamiljshus och villor. Förskolans lokaler finns i före detta hyreslägenheter. Grönsiskan har plats för 90 barn på fem avdelningar. Huset är två våningar, de äldre barnen är fördelade utifrån ålder på tre avdelningar som finns på övre planet medan de två avdelningarna i markplan har plats för de yngsta barnen (1 2 åringar). Förskolan arbetar med rotation av barn och personal. Personalen följer barngruppen varje år. Det innebär också att lärmiljön anpassas efter barnens intresse och ålder, det väntar alltid nya utmaningar när man byter avdelning, man erbjuder ett varierat material och en lärmiljö som är föränderlig. Arbetssättet och organisationen skapar en trygghet för både barn, personal och föräldrar. Anna Luth, förskolechef Lindesberg 2019 06 10 3
2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 86 barn Grundbemanning 15 mars 14.35 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Utvecklingsledarna har ansvarat för del av våra arbetsplatsträffar vilket upplevts som positivt av de andra medarbetarna, det har inneburit en upplevelse av ökad delaktighet och ett mer inspirerande innehåll. Genom att varje medarbetare fick uppge vad förskolan behöver fick vi svar som gjorde att kvalitetsarbetet blev sammankopplat med vårt arbetsmiljöarbete. Den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats genom att förskolechefen aktivt arbetat med att förebygga och åtgärda brister. Förskolans inomhusklimat har förbättrats då renovering av vårt mottagningskök utförts. Våra rutiner i det systematiska brandskyddsarbetet har förbättrats, idag sker brandskyddsarbetet online och det blir automatiskt en systematik då det direkt kommer påminnelser och rapporter genom systemet. Beredskapen för olycksfall, luftrörsstopp och hjärtstopp har ökat genom HLR utbildning. Utvecklingsledarnas engagemang i sitt uppdrag har givit förskolan ett driv framåt, de har förmågan att engagera sina kollegor och göra dem delaktiga i beslut. Den information som tidigare upptagit stor del av tiden vid arbetsplatsträffar förmedlas istället av förskolechef vid infomöten eller som skriftlig information varje vecka. I samband med att information delges via mail eller infomöte ökar medarbetarens ansvara att tillgodogöra sig denna information. Genom att förskolechefen varit aktiv i sitt arbete med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön har det skett förändringar i personalsammansättningen, detta gör att det inledningsvis kan innebära sämre kontinuitet för barn och personal men på längre sikt så får vi personalgrupper som mår bra tillsammans och det absolut det bästa för barnen. Personalen upplevde att de drabbades av förkylningar som inte ville gå över, huvudvärk, trötthet m.m. Ventilationen kontrollerades men besvären kvarstod. När renoveringen av mottagningsköket inleddes så minskade dessa besvär. Medabetarna kommer i början av juni, få sina frågor kring inomhusklimat besvarade av en läkare som arbetar med detta. 4
Medarbetarna har fått brandutbildning, den var uppbyggd med både teori och praktiska övningar, alla som deltog uppgav att det är väldigt bra med återkommande utbildningar för att man ska hålla tänket levande. Förskolechefen upplever också att hon är mer aktiv i brandskyddsarbetet, det finns en brandskyddstekniker i kommunen som man kontaktar vid frågor, vilket gjort det enkelt att hålla sig uppdaterad och få svar på de frågor som finns. HLR utbildningen var väldigt utförlig och de som deltog anser att den höll mycket hög kvalitet och de känner sig väl förberedda om något skulle hända. Det finns medarbetare som har svårt att uttrycka sina åsikter i en större grupp, vilket innebär att lägesrundor kan vara ett svårt moment för en del. Använda annan metod än lägesrundor för att följa upp arbetsmiljöarbetet. 5
3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 3 4 4 3 3 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 3 4 4 3 3 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 1 4 4 2 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 2 4 4 2 4 Pedagogerna ser en stor utveckling i hur barnen bemöter varandra. Barnen utmanas att försöka själva vilket leder till ökad självständighet. Barnen kan oftare reda ut konflikter själva. En barngrupp har varit utmanande genom att vara mindre aktsam med gemensamt material och mindre lyhörda för gemensamma rutiner. Barnen blir alltmer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Barnen har utvecklats sitt språk. De två yngreavdelningarna har under vårterminen varit sammanslagna p.g.a. renoveringsbehov. För dessa grupper blev det nödvändigt att börja om med att bygga upp en trygghet när det blev fler vuxna och fler barn tillsammans. Eftersom en avdelning haft stora utmaningar när barnen testat gränser har det resulterat i att de fått prioritera det som händer i nuet och inte alltid haft möjlighet att följa sin planering. Dialog har funnits med hemmen, dock benämner vårdnadshavarna personalen som mammor vilket kan göra det svårt för barnen att förstå gränsen mellan pedagog och förälder. Ett arbetslag har haft stor personalomsättning vilket påverkat barngruppen och möjligheten 6
att få en stabil struktur. Under senare delen av terminen så blev personalstyrkan stabil och när pedagogerna hade en samsyn fungerade strukturen tillfredställande. Arbeta med normer och värden i den planerade undervisningen. Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras under hösten 2019. 7
4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16) 4.1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 4 4 4 4 4 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 3 4 4 3 4 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 4 4 4 4 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 3 4 4 3 4 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 4 4 4 3 3 8
Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Barnen har utvecklat sitt språk och användande av språket. De yngre barnen pratar nu längre meningar på svenska. Flera barn kan skriva sitt namn och de har utvecklat sin förmåga att rimma och leka med ord. Flera barn har börjat lekskriva, ordförrådet har ökat markant och de är nyfikna på bokstäver och siffror. Kommunikationen i lek har ökat. Barnens identitet har stärkts genom att pedagogerna visar intresse för barnets modersmål. Bland de äldre barnen syns tydliga skillnader i språkutvecklingen mellan de barn som vistats längre tider i förskolan sedan de var små och de som gått färre timmar. Tiden i förskolan är avgörande för de flerspråkiga barnens språkutveckling. För att stimulera barn med annat modersmål erbjuds högläsning i språkgrupper där någon med samma modersmål läser för barnen, när möjlighet finns. Barnen har uppmuntrats och bekräftats i sitt intresse för språk vilket är en framgångsfaktor. Även om vi ser utveckling hos de här barnen så behöver de här barnen möta fler svenskspråkiga barn och vuxna i förskolan, de behöver höra nya ord många fler gånger (3 ggr fler) än svenskspråkiga barn för att kunna lära sig dem. Fler svenskspråkiga barn i förskolan. Fler pedagoger (även vikarier) med svenska som modersmål. 9
Använda lärplattan mer som källa till läsning på olika språk Högläsning Litteratur på olika språk 10
4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 3 4 4 4 4 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 2 3 3 2 3 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 2 3 3 2 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 2 3 3 3 3 Ökad förståelse för olika begrepp, pedagogerna ser också att barnen börjar förstå månaderna och årstiderna. De yngre barnen börjar visa att de använder fingrarna när de räknar. Barnen visar ökat intresse för att räkna, de utvecklar förmågan att förstå rum, form, läge genom lek. Det är utmanande att lägga samlingarna på en lagom nivå utifrån barngruppen eftersom det finns stora variationer inom gruppen och det inte alltid varit möjligt att dela barnen in mindre grupper. När inte barnen kan tillräckligt många svenska ord blir det svårt att föra matematiska resonemang, det pedagogerna gör är att se hur barnen ställer frågor genom sitt kroppsspråk. Pedagogerna använder matematiska termer i vardagen vilket gör att barnen får höra dem upprepade gånger i ett sammanhang som är konkret. Gruppindelning för att möta och utmana barnen i deras proximala utvecklingszon Erbjuda material som stimulerar till matematiskt tänkande konkretisera Lärmiljö som inspirerar till matematik 11
4.3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 2 4 4 4 4 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 2 4 4 4 4 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 2 3 3 3 4 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 2 3 3 2 4 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 4 4 4 3 4 Barnen visar ökat intresse för upplevelser i skogen och en större vilja att diskutera olika fenomen, t.ex. regnbågar och vattnets kretslopp. De yngre barnen har lockats av ett vattentema som gjort dem mer nyfikna och villiga att undersöka. Genom att erbjuda qrkoder har barnens intresse för att själva välja musik, de kan nu scanna koderna själva. Ljusbord har lockat fram barnens intresse, de bygger, vrider, vänder och utforskar. Barnens intresse för djur och fåglar har ökat, barnen är mer nyfikna och intresserade av experiment. Barnen ställer nyfikna frågor om djur och natur och har genom sin vistelse utomhus fått en ökad förståelse för att olika väder kräver olika kläder. När barnen fått möjlighet att uppleva naturen, har det också ökat deras intresse. Någon avdelning valde att inte gå till skogen när det var väldigt kallt, detta för att barnen alltid ska ha en trevlig upplevelse i skogen. Att grilla utomhus har varit en bonus som barnen uppskattat mycket och samtalat om efteråt, dessa tillfällen ger barnen mersmak för att vara utomhus. Någon avdelning upplever att brister i svenska språket är ett hinder för barnen, 12
barnen kanske inte träffat på material inom natur och teknik tidigare och det tar tid att våga prova. När inte språket finns så pedagogerna kan förklara så blir det haltande. Dokumentera arbetet inom natur och teknik för att använda i gemensam reflektion med barnen. Använd natur och teknik i planerade undervisningssituationer anpassat efter barnens intressen och behov. Dela i mindre grupper, erbjud skogen i mindre grupper om det är svårt att komma iväg med alla. 13
4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 4 4 3 4 En av grupperna har gått från rollek till ett tydligt ökat intresse för bygg, dans och fotboll. Ökat intresse för att spela spel eller vara med vid aktiviteter som en vuxen också deltar i. De yngre barnen har blivit tryggare och tar sig för med mer, de börjar förstå vad de olika sakerna kan användas till och är nu mer aktiva i leken. Barnen kommunicerar mer med varandra och leken har ett tydligare innehåll och att de varar längre samt att kompisar erbjuds vara med. Fler barn än tidigare leker samling i den fria leken. Man finns nära barnen och vägleder dem vid behov, när grundtryggheten finns så är det en nyckel till vidare samspel och utforskande av allt som erbjuds. Det är viktigt att lärmiljön och material får vara föränderligt eftersom barnens intressen förändras över tid. Finns ett stort rörelsebehov i gruppen så är utevistelse ett bra alternativ eftersom det sällan finns lämpliga ytor inomhus för ändamålet. Lärmiljön måste vara föränderlig Daglig utevistelse 14
4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 4 4 4 3 3 Barnen har en större förmåga att fullfölja moment inom skapande, deras verk är mer detaljrika. Barnen sjunger nu med i längre sånger. Intresset för skapande har ökat och barnen är tryggare och vågar prova nya saker. Barnen klär oftare ut sig i leken. Barnen tycker det är roligt med skapande, sång och musik, de lockas av det pedagogerna erbjuder. En avdelning har varit tvungna att begränsa tillgången på material då barngruppen ägnat sig åt att bara kasta ut material och inte städa. När barnen vet vad som förväntas så blir de mer engagerade och delaktiga, förberedelser för barnen är viktiga. Kulturskolans dans skapade stort intresse hos barnen, de lyssnar också på mycket musik hemma som de kan dansa till. Pedagoger som uppmuntrar barnen och erbjuder en variation av material och undervisning är en stor framgångsfaktor. Gemensamma ramar som barnen får vara med och skapa kan leda till att alla vill att det ska vara städat och i ordning. Gemensamma ramar kring avdelningen saker och rutiner Inspirerande lärmiljö Drama 15
4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 3 4 4 3 4 Barnens motorik har utvecklats mycket, barnen har fått prova att gå både på jämn och ojämn mark i skogen och på gatan. De vågar prova sig fram att klättra, åka kana, cykla springa. Även om man inte ser någon utveckling så pratar pedagogerna om att det är viktigt med mat, sömn och om att äta grönsaker. Barnens förmåga att använda bestick har ökat. Barnen visar allt större intresse för utevistelse men väljer också gärna att klippa, pärla o.s.v. Genom att erbjuda barnen möjlighet att träna sin motorik på olika sätt har det givit goda resultat. Barnen får alltid försöka själva innan någon vuxen hjälper dem. Barnen behöver ges möjlighet till rörelse. Det är olika hur mycket utevistelse man erbjuder barnen. Daglig utevistelse, samt utevistelse vid stort rörelsebehov Planerade undervisningssituationer med motoriskt innehåll 16
4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 4 4 3 4 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 4 4 3 4 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 4 4 4 2 4 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 4 4 3 4 Pedagogerna ser att barnen är trygga i sig själva och i gruppen. De tar för mig alltmer och utökar sina relationer i gruppen. Barnen visar mer självständighet och tillit till sin egen förmåga. Genom att arbeta med rättigheter och skyldigheter har det blivit färre konflikter mellan barnen. Större gruppkänsla och gemenskap. Rutiner har skapat en ökad förståelse för vad som ska hända under dagen. Barnen hjälper oftare varandra för att det ska gå snabbt t.ex. städning. Samma rutiner under lång tid ger förutsägbarhet. Att dela barngruppen i mindre grupper har varit positivt. Nära kontakt med hemmen ger ökad trygghet. Lågaffektivt bemötande från de vuxna skapar ett lugn även i konfliktsituationer. De vuxna modellar, barnen ser hur de är mot varandra och det sprider sig bland barnen. Trånga utrymmen med många barn är en riskfaktor och kan påverka samspelet negativt. Uppmärksamma andra kulturer Barnkonventionen 17
5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Vitsippan Smörblomman utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 4 4 3 4 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 3 4 4 2 4 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 2 3 3 3 4 Barnen har blivit mer intresserade av att få uttrycka sina åsikter och tankar. De tar oftare ansvar om de gjort något mindre bra, t.ex. målat på väggen, men det leder inte än till att det tänker efter innan. En annan grupp har kommit till en punkt att de förstår konsekvensen av sina handlingar. På yngreavdelningarna sker det fortfarande en del konflikter. Barnen har fått ökat inflytande genom att de får vara med och bestämma över dagen och vara delaktiga i olika moment vilket ökat deras vilja att delta i samlingar. Genom tecken och bilder kan barnen uttrycka sin vilja och påverka sin dag. Samtidigt uppmuntras barnen till att prata. De avdelningar som varit sammanslagna känner att de kommit längre inom alla områden om de varit på varsin avdelning, många barn på små ytor 18
skapar konfliktsituationer. När barnen får känna ansvar, att någon tror på deras förmåga ser vi att det skapar en större vilja att alla ska ha det bra. Jobba med demokrati på olika nivåer i gruppen, på förskolan, i kommunen, i Sverige o.s.v Barnkonventionen Barnens delaktighet i utformandet av miljön, materialtillgång m.m. 19
6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/16) Svarsfrekvens: Svarsfrekvensen är 12%. 2017 2018 2017 2018 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 100,0 100 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 85,4 100 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 95,8 90,9 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 95,8 90,9 Mitt barn trivs i förskolan. 97,9 81,8 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 95,8 90,9 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 95,8 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 100,0 81,8 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 97,9 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 97,9 90,9 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 97,9 90,9 20
Svarsfrekvensen är väldigt låg, därför är det omöjligt att börja fundera över vad resultatet står för. Självklart vill vi att det ska vara 100% på alla frågor oavsett svarsfrekvens. Vi jobbar vidare och tar med oss detta i vårt kommande arbete. Enkäten finns inte på alla de modersmål som finns representerade på förskolan. Vårdnadshavare som kan båda språken har påtalat att det inte alltid blir en rättvis översättning då inte alla ord får samma betydelse när de översätts. När det gäller vårdnadshavarnas nöjdhet gå vi mycket på det vi får till oss vid utvecklingssamtalet eller i det dagliga mötet. En annan form av utvärdering av vårdnadshavarnas nöjdhet, åtminstone på förskolor med många flerspråkiga familjer. Information till vårdnadshavare 21
7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Samarbetet mellan förskoleklass och förskolan har fungerat bra enligt pedagogerna på förskolan. Överlämnandeplanen tolkas lite olika på olika enheter vilket har skapat en del förvirring men allt har ordnat sig till slut. Överlämnande planen har tolkats olika vilket skapat en del frågetecken. Personalen i förskolan och förskoleklass har hanterat själva överlämnandet på ett tillfredställande sätt. Genomgång av överlämnandeplanen. När datum bestäms inför kommande överlämning ska det vara tydligt vad som ska överlämnas och när det ska ske. 22
8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 23
I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT grupp. De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och verksamhetens utveckling på ett bra sätt. SKUA utvecklarnas utbildning har skapat en bättre självkänsla hos de flerspråkiga vikarierna, de tar mer initiativ i utbildningen och de känner att deras kompetens genom flerspråkigheten är värdefull. Positiva reaktioner både från vikarierna och från mottagande enheter. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. SKUA utvecklarna kan bidra med mycket ny kunskap och beprövad erfarenhet i sitt uppdrag. Utvecklingsledarna i verksamheten driver utvecklingsarbete nära verksamheten och kan snabbt fånga upp saker vi behöver jobba mer med. Fortsätta att erbjuda handledning via SKUA utvecklarna till de arbetslag som önskar. SKUA utvecklarna utbilda alla vikarier, utbilda utvecklingsledare 24
9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Högläsning Litteratur på olika språk Lärplattan sagor på olika språk Konkret material matematik och språk Lärmiljö Utevistelse Ramar där barnen är delaktiga i utformandet Drama Andra kulturer uppmärksamma Barnkonventionen Demokrati Barns inflytande barnen delaktiga i olika processer, materialval m.m. Naturvetenskap och teknik undervisningssituationer Övriga utvecklingsområden Revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling Svenskspråkig personal Svenskspråkiga barn Information till vårdnadshavare via Tempus SKUA utvecklarna utbilda vikarier och utvecklingsledare samt handleda arbetslag 25