Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2016-03-04 Vår referens Siham Nasrou Planeringssekreterare Siham.Nasrou@malmo.se Tjänsteskrivelse Årsanalys, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 GYVF-2016-508 Sammanfattning Rapporten belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 samt påverkande faktorer som varsel och pendling. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2015 redovisas senast tillgängliga uppgifter. Utifrån aktuell statistik och prognoser från SCB och Arbetsförmedlingen presenteras resonemang kring arbetsmarknaden i förhållande till stadens utmaningar. Syftet är att bistå läsaren med en nulägesbild av stadens förutsättningar och utveckling. Förslag till beslut Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN 2016-03-04 Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015, Årsanalys Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-16 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2016-03-24 Ärendet Näringslivet i Malmö är varierat och omfattar många olika branscher. Malmös arbetsmarknad är i tillväxt och antalet förvärvsarbetande i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka. Även om sysselsättningen i Malmö ökar, ligger arbetslösheten på en hög nivå och uppgår till 15 % av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. Även om ungdomsarbetslösheten har minskat de två senaste åren, förblir den hög med över 21 % av arbetskraften i åldern 18-24 år. Skillnaderna mellan olika grupper, t.ex. mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och ihållande över tid. Olika faktorer bidrar till att Malmö har en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslösheten är hög. Malmö har en relativt hög andel arbetssökande med en svag ställning på arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning. En matchningsproblematik med obalanser mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft har funnits under flera år. SIGNERAD 2016-03-06
Den stora flyktinginströmningen under 2015 kommer sannolikt att påverka arbetsmarknaden i Malmö under de kommande åren. Utrikes födda utgör en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden och i synnerhet lågutbildade utrikes födda kvinnor och män. 2 (2) Den samlade bilden av arbetsmarknadsläget i Malmö är tudelad. Å ena sidan är konjunkturen god, nya jobb skapas, sysselsättningen ökar och antalet arbetslösa med efterfrågad kompetens och utbildning minskar. Å andra sidan är arbetslösheten fortsatt hög med fler arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden och fler yrken med arbetskraftsbrist. Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-03-04 1.0 Siham Nasrou Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Innehållsförteckning Inledning... 3 Framgångsfaktorer och utmaningar... 3 Utvecklingen inom den närmaste framtiden... 4 Malmös arbetsmarknad... 5 Varsel... 7 Nyanmälda lediga platser... 7 Sysselsättningsgrad... 8 Mätning av sysselsättningsgraden... 8 Sysselsättningsgrad enligt RAMS... 8 Sysselsättningsgrad enligt AKU... 9 Arbetslöshet... 10 Mätmetoder... 10 Utveckling av arbetslösheten... 10 Arbetslöshet 2015 enligt Arbetsförmedlingen... 11 Antalet arbetslösa malmöbor... 12 Arbetslöshet som andel av arbetskraften... 12 Utrikes föddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen... 14 Arbetslöshet enligt utbildningsnivå... 15 Arbetslösa ungdomar... 15 Arbetslöshet hos personer med funktionsvariation... 15 Tid i arbetslöshet... 16 Arbetslöshet enligt AKU... 16 Brist- och överskottsyrken... 17 Arbetspendling... 17 Arbetspendling över kommungräns inom Sverige... 17 Arbetspendling mellan Malmö och Danmark... 19 Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet... 20 Bilaga 2: Bristyrken och överskottsyrken under 2016 i Skåne... 21 Bristyrken, yrken med förväntad brist under 2016... 21 Överskottsyrken, yrken med förväntat överskott under 2016... 23
Inledning Denna årsanalys belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 samt påverkande faktorer som varsel och pendling. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2015 redovisas senast tillgängliga uppgifter. Utifrån aktuell statistik och prognoser från SCB och Arbetsförmedlingen presenteras resonemang kring arbetsmarknaden i förhållande till stadens utmaningar. Syftet är att bistå läsaren med en nulägesbild av stadens förutsättningar och utveckling. Materialet kan användas av en bred skara aktörer till allt från beslutsunderlag till omvärldsbevakning. Framgångsfaktorer och utmaningar Malmö är en attraktiv stad med växande befolkning. Malmö hade 322 421 1 invånare vid slutet av 2015 och ett positivt flytt- och födelsenetto. Den senaste befolkningsprognosen förutser att tillväxten kommer att fortsätta och att Malmös befolkning kommer att öka med cirka 33 000 invånare under perioden 2016-2019. 2 Malmö är en ung och utbildad stad med stor mångfald. År 2015 var nästan halva befolkningen under 35 år och 31 % av invånarna över 25 år hade minst 3 årig eftergymnasial utbildning. Av stadens invånare är 32 % födda utomlands de största grupperna är födda i Irak, Danmark och Jugoslavien. Drygt fyra av tio Malmöbor (43 %) har utländsk bakgrund 3. Näringslivet i Malmö är varierat och omfattar många olika branscher, vilket ger staden en bra bredd av arbetstillfällen. Med drygt 63 000 kvinnor och män som arbetspendlar till Malmö från andra kommuner, fungerar Malmö som en viktig hubb i den regionala ekonomin. Malmös arbetsmarknad är i tillväxt och antalet förvärvsarbetande 4 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen 2009. Under 2015 har antalet nyanmälda lediga platser Malmö ökat vilket indikerar en positiv stämningsbild hos arbetsgivarna. Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är dock arbetslösheten fortsatt jämförelsevis hög. Arbetslösheten uppgår till 15 % av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. Även om ungdomsarbetslösheten har minskat de två senaste åren, förblir den hög med över 21 % av arbetskraften i åldern 18-24 år. Skillnaderna mellan olika grupper, t.ex. mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och ihållande över tid. Arbetsförmedlingen påpekar att arbetsmarknaden är tudelad i Skåne och ser att de mest utsatta har mycket svårt att komma i arbete. 1 Per den 31 december 2015 enligt Malmö stads befolkningsstatistik. 2 Enligt Malmö stads kompletterande befolkningsprognos 2016 baserad på Migrationsverkets prognoser. 3 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, SCB, 2014. 4 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen.
Olika faktorer bidrar till att Malmö har en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslösheten är hög: Malmö är en ung stad och ungdomsarbetslösheten är i allmänhet högre bland unga kvinnor och män än i den övriga befolkningen. Cirka 8 000 kvinnor och män arbetspendlar från Malmö till Danmark. De räknas inte in i Arbetsförmedlingens och SCBs statistik, vilket gör arbetslösheten någon procent högre i jämförelse med andra städer. Inpendlingen från andra kommuner är stor. En följd av detta är att Malmöbor inte alltid anställs till de nya jobb som skapas i Malmö. Antal förvärvarsarbetande i Malmö är totalt 165 265 men endast 101 986 av dessa är bosatta i Malmö. Malmö har en relativt hög andel arbetssökande med en svag ställning på arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning enligt Arbetsförmedlingen medan de flesta arbetstillfällen finns inom olika bristyrken som kräver skicklighet och erfarenhet eller utbilning. Matchningsproblematiken med obalanser mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft har funnits under flera år. Utvecklingen inom den närmaste framtiden Det är god fart i svensk ekonomi drivet av den inhemska efterfrågan och den positiva konjunkturen bedöms fortsätta under 2016. Viktiga tillväxtfaktorer de närmaste åren är växande byggnadsinvesteringar samt god utveckling av den privata och den offentliga inhemska konsumtionen. Även i Danmark är konjunkturindikatorerna positiva även om tillväxtutsikterna är något svagare än de svenska. Sysselsättningen i länet bedöms öka inom de flesta branscher. Branschgrupperna privata tjänster och byggverksamhet står för den största tillväxten på arbetsmarknaden. Också inom industri och offentliga tjänster syns förbättringar vad gäller antalet arbetstillfällen även om dessa är svagare än den allmänna trenden. 5 Den stora flyktinginströmningen under 2015 kommer sannolikt att påverka arbetsmarknaden i Malmö under de kommande åren. Utrikes födda utgör en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden och i synnerhet lågutbildade utrikes födda kvinnor och män. Enligt SCBs statistik saknar en stor andel utrikes födda från flera av de största ursprungsländerna gymnasieutbildning. Till exempel saknar 4 av 10 utrikes födda från Syrien, Afghanistan och Eritrea gymnasieutbildning. Att i nuläget göra en detaljerad bedömning av flyktingströmmens inverkan på arbetsmarknaden är dock svårt då den bland annat beror på migrationsverkets handlingstider och effekten av statliga och kommunala arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser. En annan faktor som bör beaktas är utvecklingen av arbetspendling samt möjliga effekter av de gränskontroller som införts över Öresund 6. Öresundsinstitutet lyfter fram två möjliga effekter, dels att färre företag är benägna att flytta sina huvudkontor till Malmö, dels att nuvarande och förväntade framtida gränspendlare väljer att arbeta i Sverige istället för Danmark. Öresundinstitutet uppger vidare att Malmö har lockat till sig fler än 50 5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Skåne Län, prognos för arbetsmarknaden 2016, Arbetsförmedlingen, 2015. 6 Under november 2015 infördes gränskontroller mellan Köpenhamn och Malmö. Syftet med gränskontrollerna är att minska trycket på flyktingmottagandet.
svenska, nordiska eller globala huvudkontor och möteplatser sedan invigningen av Öresundsbron, vilket har skapat 3000 nya jobb. Även bedömningen av gränskontrollernas inverkan på arbetsmarknaden är svår eftersom den beror på hur lång tid kontrollerna kommer att finnas, hur de påverkar restiden, arbetspendlarnas syn på pendlingen och effekten på Malmös bild som attraktiv stad nära en stor flygplats. Den samlade bilden av arbetsmarknadsläget i Malmö är tudelad. Å ena sidan är konjunkturen god, nya jobb skapas, sysselsättningen ökar och antalet arbetslösa med efterfrågad kompetens och utbildning minskar. Å andra sidan är arbetslösheten fortsatt hög med fler arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden och fler yrken med arbetskraftsbrist. Malmös arbetsmarknad En arbetsmarknad i tillväxt med fler förvärvsarbetande Antalet förvärvsarbetande 7 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen 2009. Antalet förvärvsarbetande från 2007 till 2014 har ökat med drygt 16 000. Förvärvsarbetandet under samma period har ökat mer för kvinnor än för män, både procentuellt och i antal även om det är fortfarande fler män än kvinnor som förvärvsarbetar. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Malmö 2008-2014 100000 90000 80000 70000 60000 50000 män 40000 kvinnor 30000 20000 10000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB Struktur Uppgifterna från SCB i tabell 1 visar att drygt 38 % av de som arbetade i Malmö år 2014 var inpendlare, resten var bosatta i Malmö. Likt föregående år var det fler kvinnor än män i gruppen som var bosatta och arbetade i Malmö. Tabell 1. Antal förvärvsarbetande, bosatta i Malmö och inpendlare, 2014 Kvinnor Män Samtliga Förvärvsarbetande 79417 85848 165265 Förvärvsarbetande, bosatta i Malmö 52215 49771 101986 Inpendlare till Malmö 27202 36077 63279 Källa: SCB 7 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen
Näringslivet står för 70 % av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 26 % (i riket som helhet är motsvarande siffror 68 % och 27 %). Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet (se tabell 2). Sedan 2011 har det endast skett mycket små förändringar i denna fördelning. Tabell 2. Andel förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor 2014. Malmö och riket. Malmö Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 25% 7% 28% 7% Landsting 8% 2% 9% 2% Statlig förvaltning, affärsverk, företag 7% 5% 6% 5% Näringslivet 56% 82% 52% 83% Övriga organisationer och offentliga institutioner 4% 3% 5% 3% Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 2 visar också att det finns stora skillnader avseende var kvinnor och män i Sverige och i Malmö arbetar. Malmö har en något mindre könsegregerad arbetsmarknad än riket som helhet men inte desto mindre arbetar 82 % av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 % av de förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den kommunala sektorn är könsfördelningen omvänd med 25 % av kvinnorna och 7 % av männen. I tabell 3 som visar antalet förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar framgår samma mönster. De största näringsgrenarna i Malmö är handel, företagstjänster samt vård och omsorg och sociala tjänster (se tabell 3). Detta är något annorlunda i riket som helhet, där tillverkning och utvinning är en viktigare näringsgren än i Malmö. Riket Tabell 3. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren 2014. Malmö och riket. Näringsgren Malmö, antal kvinnor Malmö, antal män Malmö, Antal totalt Malmö, Andel Riket, Andel A jordbruk, skogsbruk och fiske 89 168 257 0% 2% B+C tillverkning och utvinning 3047 7738 10785 7% 12% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 615 1427 2042 1% 1% F byggverksamhet 1139 8903 10042 6% 7% G handel 10766 13631 24397 15% 12% H transport och magasinering 2137 7099 9236 6% 5% I hotell- och restaurangverksamhet 3066 3326 6392 4% 3% J information och kommunikation 2693 7181 9874 6% 4% K finans- och försäkringsverksamhet 1544 1856 3400 2% 2% L fastighetsverksamhet 1332 1991 3323 2% 2% M+N företagstjänster 10760 14189 24949 15% 11% O offentlig förvaltning och försvar 6044 4296 10340 6% 6% P utbildning 12133 4529 16662 10% 11% Q vård och omsorg; sociala tjänster 18406 5034 23440 14% 16% R+S+T+U kulturella och personliga 4538 3842 8380 5% 4% tjänster m.m. 00 okänd verksamhet 1108 638 1746 1% 1% Summa 79417 85848 165265 100% 100% Källa: SCB Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos för Skåne 2016 att tillväxten på arbetsmarknaden är störst i branschgruppen privata tjänster och inom branschens byggverksamhet. Förbättringar, om än svagare än den generella trenden, syns också inom branschgrupperna industri och offentliga tjänster. Inom jord- och skogsbruk bedöms sysselsättningen vara mer eller mindre oförändrad.
Varsel Konjunkturförändringarna avspeglas i antalet lagda varsel. En topp inträffade 2009 då totalt 13 053 varsel lades i Skåne. Sedan 2012 har antalet varsel minskat varje år och under 2015 lades 5618 varsel (se diagram 2). Upp till hälften av lagda varsel verkställs inte. Varsel är därför inte ett mått på faktiskt minskat antal arbetstillfällen men kan ses som en konjunkturindikator. Diagram 2. Antal varsel i Skåne 2000-2015 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Nyanmälda lediga platser Diagram 3. Antal nyanmälda lediga platser i Skåne och Malmö årsvis Malmö Skåne 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Begreppet nyanmälda platser definieras som antalet nya lediga jobb som arbetsgivare har anmält till Arbetsförmedlingen. Alla nya lediga jobb anmäls dock inte till arbetsförmedlingen och vissa jobb kan ibland räknas dubbelt. Antalet nyanmälda lediga platser kan ses som en indikation på arbetsgivarnas aktuella bedömning av konjunkturen. Under 2015 ökade antalet nyanmälda platser i Malmö.
Sysselsättningsgrad Mätning av sysselsättningsgraden Sysselsättningsgraden, eller förvärvsfrekvensen, är ett mått på hur stor andel de förvärvsarbetande utgör av befolkningen. Statistiska centralbyrån tillhandahåller två olika redovisningar av sysselsättningsgraden - AKU respektive RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). De skiljer sig åt avseende aktualitet, mätmetod, urval och innehåll. Detaljer kring dessa redovisningar finns i bilaga 2. Sysselsättningsgrad enligt RAMS Senast tillgängliga statistik är från 2014. I RAMS saknas uppgifter om inkomster i annat land och pendlare med inkomster i Danmark finns därför inte med i statistiken. De omfattade närmare 5,5 % av den registerbaserade arbetskraften och 2,5 % av den totala befolkningen i Malmö år 2014. I Stockholm och Göteborg finns också gränspendlare utanför RAMS-statistiken men i mindre omfattning. Sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fem åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna. Även om man räknar med de 5,5 % som pendlar till Danmark är sysselsättningen i Malmö lägre än i riket som helhet. Diagram 4. Förvärvsintensitet 1999-2014 enligt RAMS. Procent av befolkningen 20-64 år Stockholm Göteborg Malmö Riket 85 80 75 70 65 60 1999 20002001 2002 2003 20042005 2006 2007 2008 20092010 2011 2012 20132014 Källa: SCB Diagram 5 visar sysselsättningen för kvinnor och män i riket och stora kommuner år 2014. I Malmö är det mindre skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,7 %). Motsvarande skillnad i riket är 2,5 %. Under 2014 uppgick förvärvsintensiteten i Malmö till 64, 7 % av befolkningen (20-64 år)
Diagram 5. Sysselsättning 2014. Procent av befolkningen. 20-64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Kvinnor 77,6 72,2 64,4 76,0 Män 78,7 74,1 65,1 78,5 Källa: SCB Sysselsättningsgrad enligt AKU I diagram 6 och 7 redovisas sysselsättning enligt AKU, dels för åldersgruppen 15-74 år och dels för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstal för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Den väsentligt lägre förvärvsfrekvensen för 15-74 år beror främst på att de arbetande också relateras till befolkningsgrupper som endast i begränsad utsträckning förvärvsarbetar, som skolungdomar och pensionärer. Diagram 6. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 15-74 år. Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Stockholm 71,5 71,7 72,0 73,6 73,7 73,4 Göteborg 64,6 65,5 65,7 65,8 66,3 67,6 Malmö 63,1 62,3 61,7 63,1 63,9 64,8 Riket 64,4 65,4 65,5 65,7 66,2 66,7 Stockholm Göteborg Malmö Riket
Diagram 7. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 20-64 år Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Stockholm 81,0 82,1 82,3 83,6 82,9 82,7 Göteborg 75,0 76,4 76,5 76,2 76,4 78,1 Malmö 74,7 72,9 72,0 73,4 73,6 74,4 Riket 78,1 79,4 79,4 79,7 80,0 80,5 Stockholm Göteborg Malmö Riket Arbetslöshet Mätmetoder Arbetslösheten mäts oftast enligt tre olika mått antal arbetslösa, arbetslösa som andel av arbetskraften och arbetslösa som andel av befolkningen. Kännedom om antalet arbetslösa är grundläggande för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Den officiella arbetslöshetsstatistiken på riksnivå tas fram av Statistiska centralbyrån, SCB, genom Arbetskraftsundersökningar, AKU. Arbetsförmedlingen redovisar varje månad statistik som utgår från arbetslösa registrerade hos Arbetsförmedlingen. Läs mer om hur arbetslöshet mäts i bilaga 1. Utveckling av arbetslösheten Malmö har historiskt präglats av hög arbetslöshet. År 1996 var arbetslösheten som andel av befolkningen 15,3 % för åldersgruppen 16-64 och 20,2 % för åldersgruppen 18-24, Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskade kontinuerligt under en långvarig högkonjunktur som varade fram till finanskrisen 2008. I samband med finanskrisen började arbetslösheten stiga igen med kortvariga undantag till samma nivå som i början av 2000-talet i Skånes samtliga regiondelar och kommuner. År 2014 bröts den negativa trenden och arbetslösheten minskade något inom båda åldersgrupper i Skåne och i riket i stort. Under 2015 minskade ungdomsarbetslösheten ytterligare medan arbetslösheten i gruppen 16-64 år har varit närmast oförändrad. Dessa trender återfinns såväl i Malmö som i Skåne och i riket som helhet. Dock skiljer sig Malmö från Skåne och riket inom gruppen 16-64 år genom en marginell ökning snarare än en marginell minskning. 10
Diagram 8. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2015. Andel av befolkningen % Malmö Skåne Riket 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 9. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2015. Andel av befolkningen % 15,0 Malmö Skåne Riket 10,0 5,0 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshet 2015 enligt Arbetsförmedlingen (Källmaterial till alla tabeller och diagram i avsnittet: Arbetsförmedlingen) I följande avsnitt definieras arbetslösa som Arbetsförmedlingens begrepp totalt inskrivna arbetslösa bestående av kategorierna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. I den registerbaserade arbetskraften ingår inte grupper som studerande ungdomar, gränspendlare eller personer försörjda på annat sätt än genom arbete men som inte ser sig som arbetslösa, och är därför mindre än befolkningen. Det får som följd att samma antal arbetslösa utgör en större andel av den registrerade arbetskraften än om de jämförs med hela den aktuella befolkningsgruppen. I tabell 4 syns effekten av de två olika beräkningsmodellerna. Tabell 4. Inskrivna arbetslösa 2015 som andel av befolkningen respektive arbetskraften. Medelvärde Malmö Skåne Riket 16-64 år Andel av befolkningen 10,6 7,6 6,1 Andel av arbetskraften 15,0 10,0 7,8 18-24 år Andel av befolkningen 11,9 9,7 8,1 Andel av arbetskraften 21,6 17,4 13,3 11
Antalet arbetslösa malmöbor Diagram 10 och 11 ger en överblick över antalet arbetslösa män och kvinnor i Malmö under de senaste åren. Antalet arbetslösa har ökat varje år under perioden 2009-2015. Medelantalet arbetslösa per månad i Malmö under 2015 har ökat från 21 809 under 2014 till 22 315 personer i åldersgruppen 16-64. I Skåne var antalet arbetslösa 16-64 år mer eller mindre oförändrat medan antalet arbetslösa har minskat något i riket. I åldersgruppen 18-24 år minskar antalet från 3 815 personer 2014 år till 3 526 personer under 2015. Även i Skåne och i riket syns motsvarande minskning. Diagram 10. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 16-64 år. Malmö, medelvärde/mån 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 5 723 7 385 7 828 8 267 9 151 9 371 9 668 Män 8 106 9 942 10 088 10 932 12 055 12 438 12 647 Samtliga 13 829 17 328 17 916 19 200 21 207 21 809 22 315 Diagram 11. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 18-24 år. Malmö, medelvärde/mån 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 1 046 1 354 1 373 1 501 1 623 1 551 1 425 Män 1 513 1 825 1 862 2 108 2 299 2 264 2 101 Samtliga 2 559 3 178 3 235 3 609 3 922 3 815 3 526 Arbetslöshet som andel av arbetskraften Malmö har högre arbetslöshet än övriga kommuner i Skåne men även jämfört med riket i stort. Diagram 12 visar arbetslösheten i ett antal stora kommuner i Sverige för åldersgruppen 16-64 år. Mönstret är huvudsakligen detsamma för åldergruppen 18-24 år. 12
Uppsala Lund Jönköping Stockholm Linköping Riket Örebro Göteborg Västerås Skåne län Helsingborg Kristianstad Norrköping Malmö Diagram 12. Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 16-64 år, december 2014 och 2015, utvalda kommuner Öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 dec-14 dec-15 2015 uppgick andelen arbetslösa av den registrerade arbetskraften i Malmö till 15 % i åldersgruppen 16-64 (årsmedeltal för 2015). Arbetslösheten är högre för män (16,5 %) än för kvinnor (13,3 %) men ligger kvar på ungefär samma nivå som 2014 vilket går att utläsa i diagram 13. Diagram 13. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 16-64 år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kvinnor 2015 Kvinnor 2014 Män 2015 Män 2014 Arbetslösheten är avsevärt högre för ungdomar, 18-24 år men under 2015 sjönk den betydligt till 21,6 % (årsmedeltal 2015) jämfört med förra året då den uppgick till 23,3 % (årsmedeltal för 2014). Arbetslösheten är högre för män (26,1 %) än för kvinnor (17,2 %) även bland ungdomar. Diagram 14 visar utvecklingen under åren 2014 och 2015 i närmare detalj. 13
Diagram 14. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 18-24 år 35 30 25 20 15 10 5 Kvinnor 2015 Kvinnor 2014 Män 2015 Män 2014 Diagram 15 visar att skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper är avsevärda och en analys av dessa skillnader över tid visar att förhållandet grupperna emellan håller i sig. Skillnader mellan män och kvinnor återfinns i alla grupper och högst arbetslöshet finns bland utrikes födda unga män. Diagram 15: Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften. Medelår 2014-2015 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 41,2 36,4 30,1 26,1 27,2 16,5 17,2 13,3 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 16-64 år 18-24 år Utrikesfödda 16-64 år Utrikesfödda 18-24 år Andel av arbetskraften 2014 (%) Andel av arbetskraften 2015 (%) Utrikes föddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen Utrikes födda i Malmö har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med dem som är födda i Sverige, även om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Under 2015 utgjorde utrikes födda arbetslösa 63 % av samtliga arbetslösa i åldern 16-64 och 37% i åldersgruppen 18-24, vilket är en ökning av ett par procenteneheter för båda åldersgrupper jämfört med förra året. 31 % av Malmös befolkning är födda utomlands. Vid jämförelse mellan utrikes föddas andel av befolkningen och hur stor andel utlandsfödda utgör av de arbetslösa framgår att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa i hela åldersgruppen 16-64 år. (Tabell 5) Tabell 5. Utrikes föddas andel av antalet arbetslösa 2015 16-64 år 18-24 år Andel av arbetslösa 63 % 37 % 14
Arbetslöshet enligt utbildningsnivå Allra svårast att komma in på arbetsmarknaden har de som saknar gymnasieutbildning. Enligt Arbetsförmedlingen är det ca tre gånger större risk att drabbas av arbetslöshet för den som saknar gymnasieutbildning i Malmö. Oavsett utbildningsnivå drabbas utrikes födda i större utsträckning av arbetslöshet och det är utrikes födda ungdomar utan gymnasial utbildning som oftast drabbas av arbetslöshet. Tabell 6. Andel arbetslösa enligt utbildningsnivå i procent i Malmö, december 2015 samtliga 16-64 år utrikes födda 16-64 år samtliga 18-24 år utrikes födda 18-24 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Förgymnasial utbildning 38 39 53 54 38 49 58 62 Gymnasial utbildning 13 16 25 26 17 23 36 37 Eftergymnasial utbildning 9 11 20 25 6 11 22 27 Arbetslösa ungdomar Under 2015 var i medeltal 3 526 ungdomar 18-24 år i Malmö inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det motsvarade 11,9 % av befolkningen och 21,6 % av den registerbaserade arbetskraften. Tabell 7 visar att arbetslösheten var högre för unga män än för unga kvinnor och att arbetslösheten var avsevärt mycket högre bland utrikes födda ungdomar. Den grupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är unga utrikes födda män där arbetslösheten är 41,2 %, nästan dubbelt så hög som för unga i stort. Dock har arbetslösheten i gruppen minskat något sedan 2014. Däremot har arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor 18-24 år ökat något vilket är tvärtemot trenden för samtliga kvinnor 18-24 år. Tabell 7. Arbetslöshet hos ungdomar, 18-24 år, medeltal/mån 2015 Kvinnor Män Samtliga Samtliga 17,2 26,1 21,6 Utrikes födda 36,4 41,2 39,1 Arbetslöshet hos personer med funktionsvariation I december 2015 var 2 417 personer med någon form av funktionsvariation inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Malmö. Av dessa var 126 ungdomar, 18-24 år. 994 var utrikes födda, varav 23 var i åldersgruppen 18-24 år. Tabell 8. Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, pågående december 2015 16-64 18-24 Kvinnor män Kvinnor Män Lönebidrag 338 445 17 32 Offentligt skyddat arbete (OSA) 65 105 1 0 Utvecklingsanställning 129 217 21 43 Trygghetsanställning 470 648 3 9 Kulturarvslyftet 0 0 0 0 Utvecklingsanställning samhall 0 0 0 0 15
Tid i arbetslöshet Det är svårare för personer som varit arbetslösa länge att komma tillbaka in på arbetsmarknaden, därför är det viktigt att följa hur länge personer är arbetslösa. Sedan 2014 har andelen arbetslösa som är kvar i arbetslöshet efter 12 respektive 24 månader ökat något. För unga 18-24 år är motsvarande fördelning oförändrad. Ungdomar på väg att etablera sig på arbetsmarknaden har generellt en större rörlighet mellan perioder av arbete och perioder av arbetslöshet än äldre. Det illustreras i diagram 11 som visar att 45 % av de inskrivna ungdomarna har en arbetslöshetstid som är längre än 6 månader jämfört med 65 % i åldersgruppen 16-64 år. I åldersgruppen 16-64 år har också var fjärde (exakt siffra 23,71 %) person varit arbetslös mer än två år i följd jämfört med endast var 20:e i gruppen ungdomar. Utrikes födda utgör dock ca 65 % av samtliga som varit arbetslösa 6 månader eller mer, och 68 % av samtliga som varit arbetslösa 12 månader eller mer. Detta går att jämföras med att utrikes födda utgör 63 % av den totala arbetslösheten. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre både för utrikes födda och äldre. Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen från dessa grupper definieras därför som tillhörande utsatta grupper vilket är grupper med i genomsnitt lägre jobbchans och därmed större risk för varaktig arbetslöshet. Diagram 16. Andel kvar i arbetslöshet efter arbetslöshetstidens längd, december 2015 80% > 6 mån > 12 mån > 24 mån 60% 40% 20% 0% kvinnor 16-64 år män 16-64 år kvinnor 18-24 år män 18-24 år > 6 mån 64% 65% 44% 46% > 12 mån 43% 45% 20% 23% > 24 mån 23% 24% 6% 6% Arbetslöshet enligt AKU Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning och är inte tillräckligt omfattande för att ge samma säkerhet i resultaten vid regional nedbrytning som vid redovisning på riksnivå. För att tillgodose ett stort intresse redovisar SCB ändå AKU årsvis och kvartalsvis nedbrutet på de tre största kommunerna samt för övriga kommuner sammanslagna. Den internationellt jämförda åldersgruppen är 15-74 år men SCB gör även en fördelning för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstalen för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Tabellerna 9 och 10 visar på samma mönster som Arbetsförmedlingens statistik. Arbetslösheten i Malmö är hög jämfört med andra stora städer och riket som helhet 16
Tabell 9. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 15-74 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2010 6,7 10,2 9,6 8,7 8,6 2011 6,8 9,5 11,0 7,7 7,8 2012 7,0 9,5 12,3 7,8 8,0 2013 6,6 9,8 12,6 7,9 8,0 2014 7,1 9,9 13,3 7,7 8,0 2015 7,0 8,2 12,8 7,2 7,4 Tabell 10. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 20-64 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2010 6,2 9,2 8,8 7,6 7,6 2011 5,8 8,5 10,6 6,7 6,9 2012 6,1 8,6 11,5 6,9 7,1 2013 5,7 9,1 11,9 7,0 7,2 2014 6,3 9,0 12,3 6,8 7,1 2015 6,3 7,6 12,0 6,4 6,7 Brist- och överskottsyrken Antalet bristyrken bedöms komma att öka under 2016 enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos. Av totalt 174 barometeryrken kommer det att vara brist på kvalificerad arbetskraft i 107 yrken under fjärde kvartalet 2016. Bristyrkena återfinns inom flera olika områden bland annat bygg, hälso-och sjukvård, pedagogiskt arbete, tekniskt arbete, tillverkningsarbete samt installation, drift och underhåll. Samtidigt kommer det att råda överskott på arbetskraft inom 32 av barometeryrkena. Flertalet av yrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet medan överskottsyrkena främst utgörs av yrken med kortare utbildning. En förteckning över brist- och överskottsyrken finns i Bilaga 2. I många fall har brist- och överskottssituationen varit stabil över tid vilket ofta tyder på strukturella problem på Skånes arbetsmarknad. Ett mindre antal yrken (bygg- och industriyrken) påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturen. Arbetsförmedlingen noterar att antalet bristyrken har ökat vilket tyder på att den strukturella bristen växer. Arbetspendling Arbetspendling över kommungräns inom Sverige År 2014 pendlade 63 279 personer inom Sverige till arbete i Malmö och 32 027 pendlade ut från Malmö. Det innebär att över 31 000 fler personer pendlade in till Malmö än ut från Malmö. Under perioden 2004-2012 ökade pendlingen till Malmö mer än pendlingen från Malmö och nettot har ökat med nästan 6 000 personer (diagram 17). In- och utpendlingen ökade även under 2013 och 2014 men nettot ökar inte och bryter därmed trenden. 17
Diagram 17. Pendling till och från Malmö, exklusive Danmark 70000 60000 50000 40000 30000 20000 Inpendlare Utpendlare 10000 0 Källa: SCB Fler män än kvinnor pendlar till och från Malmö och en större andel av de förvärvsarbetande männen pendlar. Bland de förvärvsarbetande som helhet är 52 % män och 48 % kvinnor medan fördelningen bland pendlare är 57 % män och 43 % kvinnor. Mönstret stämmer med det pendlingsmönster som påvisats i olika studier att män arbetspendlar i större utsträckning än kvinnor. Detta avspeglar sig också i att det finns fler kvinnor än män som bor och arbetar i Malmö. Lund är den kommun som Malmö har störst pendlingsutbyte med. Antalet som pendlar till Lund är 10 858, något fler än de 9 769 personer som pendlar från Lund. Tabellerna 11 och 12 visar i mer detalj till och från vilka kommuner pendlingen sker. Tabell 11. De fem största utpendlingskommunerna för Malmö 2014. Exkl. pendling över riksgräns Utpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5817 5041 10858 Burlöv 1668 956 2624 Stockholm 1128 861 1989 Helsingborg 971 782 1753 Vellinge 858 733 1591 Övriga 7312 5604 12916 Summa 17754 13977 31731 Källa: SCB Tabell 12. De fem största inpendlingskommunerna för Malmö 2014. Exkl. pendling över riksgräns Inpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5456 4313 9769 Vellinge 3533 3567 7100 Trelleborg 3003 2298 5301 Svedala 2327 2231 4558 Lomma 1856 1654 3510 Övriga 19902 13139 33041 Summa 36077 27202 63279 Källa: SCB 18
Arbetspendling mellan Malmö och Danmark Uppgifterna rörande arbetspendling mellan Malmö och Danmark kommer från Örestat och bygger på den registerbaserade statistik som tas fram av Danmarks Statistik och svenska SCB. Örestat publicerar en tidsserie fram till 2011 och siffror per kvartal för 2012-2015. De senaste uppgifterna gäller första kvartalet 2015. Arbetspendlingen mellan Malmö och Danmark uppnådde en topp 2008 och utgörs nu av omkring 8000 personer. Pendlarna utgör dock fortfarande en stor andel av den registerbaserade arbetskraften i Malmö, närmare 5,5 % år 2015. Pendlingen från Danmark till Malmö har legat på ca 500 personer de senaste åren och har ökat något men är betydligt mindre. Diagram 18. Arbetspendling från Malmö till Danmark, per kvartal 2014-2015 2014 2015 Kvartal1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 8097 8239 8166 8057 7964 Källa: Örestat, registerbaserad statistik från Danmarks Statistik och SCB Arbetspendlingen mellan Sverige i helhet och Danmark är enligt Öresundsinstitutets beräkningar dubbelt så stor och uppgår till 16100 personer från Sverige till Danmark under 2014. Arbetspendlingen mellan Sverige och Danmark ökade för första gången under 2014 sedan finanskrisen 2009 enligt Öresundsinstitutets beräkningar och merparten av arbetspendlingen (94 %) sker mellan Skåne och Själland. 19
Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet Arbetslösheten anges vanligen som antal arbetslösa eller som andel av arbetskraften eller befolkningen. Det finns två huvudsakliga producenter av statistik över den svenska arbetslösheten: Statistiska Centralbyrån, SCB, med enkätundersökningen Arbetskraftsundersökningar, AKU, samt Arbetsförmedlingen och dess registrering av arbetslösa. Båda använder begreppen arbetslös och arbetskraft men med delvis olika innebörd. Det finns olika ändamål med arbetslöshetsstatistik. Kännedom om antalet arbetslösa är viktigt för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Arbetskraften Arbetskraften kan beskrivas som den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, d v s som kan arbeta och vill arbeta. I arbetskraften ingår i princip inte studerande eller andra personer som försörjer sig på annat sätt än genom arbete och heller inte söker arbete. Definitionen av arbetskraften och därmed också dess storlek skiljer sig åt i Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik. Bland annat är bestämningen av arbetskraften inte lika aktuell i Arbetsförmedlingens statistik som i AKU. Gränspendlare som har sin anställning i Danmark räknas inte in i Arbetsförmedlingens arbetskraftsbegrepp men väl i AKU:s. Följden blir att olika antal arbetslösa jämförs med olika storheter i de båda mätningarna. Arbetslösa Även definitionen av arbetslösa skiljer sig åt och Arbetsförmedlingens statistik och AKU omfattar delvis olika populationer. Arbetsförmedlingen utgår från de som är inskrivna och redovisar åldersgrupperna 16-64 år respektive 18-24 år. AKU riktar sin enkät till ett urval av personer i åldersintervallet 15-74 år som själva får beskriva sin relation till arbetsmarknaden. Man behöver inte vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att räknas som arbetslös i AKU. Beräkning av arbetslösheten Som framgått utgår Arbetsförmedlingens statistik och AKU från olika grunder men sedan Arbetsförmedlingen började redovisa arbetslösheten som andel av den registrerade arbetskraften har skillnaden mot AKU:s siffror minskat. För en kommun som Malmö med stor gränspendling överskattas emellertid arbetslösheten i Arbetsförmedlingens statistik, vilket bör beaktas vid jämförelser med andra kommuner. RAMS RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) är en registerbaserad undersökning, sammanställd årsvis av SCB. Den väsentligaste källan är skatteadministrationens register. Statistiken innehåller ingen osäkerhet eftersom den bygger på faktiska data. Uppgifterna är tillgängliga i december året efter registreringsåret. I RAMS ingår inte pendlare till utlandet. Senast tillgängliga statistikår är 2014. 20
Bilaga 2: Bristyrken och överskottsyrken under 2016 i Skåne Bristyrken, yrken med förväntad brist under 2016 Administration, ekonomi och juridik Handläggare/ utredare (offentlig förvaltning) Lön- och personalassistenter Medicinska sekreterare Speditörer Studie- och yrkesvägsledare Bygg Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Betongarbetare Glasmästare Golvläggare Kranförrare Murare Målare plattsättare Takmontörer Träarbetare/ snickare VVS-montörer Data/IT IT arkitekter Mjukvaru-och systemutvecklare Systemförvaltare Testare Försäljning, inköp och marknadsföring Företagssäljare Inköpare Telefonsäljare Hotell, restaurang och storhushåll Kockar Bagare/konditorer Hälso-och sjukvård Apotekare/Receptarier Arbetsterapeuter Barnmorskor Barnsjuksköterskor Behandlingsassistenter Biståndsbedömare Biomedicinska analytiker Dietister Fysioterapeuter 21
Kuratorer Läkare/Tandläkare Optiker Psykologer Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor Socialsekreterare Specialistsjuksköterskor Tandsköterskor Undersköterskor Veterinärer Installation, drift och underhåll Bilmekaniker/Lastbilsmekaniker Distributionselektriker Drifttekniker vid värme- och vattenverk Elmontörer Fastighetstekniker Installationselektriker Lamtekniker Låssmeder Maskinreparatörer Styr- och reglertekniker Verkstadsmekaniker Naturbruk Djuruppfödare/ djurskötare Jägmästare Maskinförare, lantbruk Skogsmästare Naturvetenskapligt arbete Biomedicinska analytiker Pedagogiskt arbete Fritidspedagoger Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare (div.) Lärare i estetiska och praktiska ämnen Specialpedagoger Trafiklärare Service och säkerhetsarbete Brandmän Tekniskt arbete Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer (div.) Elingenjörer och eltekniker Helpdesktekniker Ingenjörer och tekniker, elektronik och teleteknik 22
Lantmätare Maskiningenjörer och maskintekniker VVS-ingenjörer Tillverkningsarbete Byggnadsplåtslagare CNC operatörer Grovplåtslagare Lackerare Maskinoperatörer, sten, cement och betongvaror Processoperatörer vid stål och metallverk Processoperatörer, kemisk industri Slaktare Styckare Svetsare Tunnplåtslagare Verktygsmakare Transportarbete Bussförare Lastbilsförare Lokförare Transportledare Tågvärdar Överskottsyrken, yrken med förväntat överskott under 2016 Administration, ekonomi och juridik Administratörer och sekreterare Bibliotekarier Ekonomiassistenter Informatörer Personaltjänstemän Bygg Grovarbetare inom bygg och anläggning Försäljning, inköp och marknadsföring Banktjänstemän Försäljare, dagligvaror, fackhandel m.fl. Resesäljare Hotell, restaurang och storhushåll Baristor/cafébiträden Köks- och restaurangbiträden Receptionister Hälso-och sjukvård Barnskötare Elevassistenter Fritidsledare m.fl. Vårdbiträden 23
Installation, drift och underhåll Vaktmästare Naturbruk Parkarbetare Service och säkerhetsarbete Frisörer Hudterapeuter Massörer Städare Tekniskt arbete Arkitekter Tillverkningsarbete Maskinoperatörer (div.) Montörer (div.) Transportarbete Brevbärare Godshanterare och expressbud Taxiförare Truckförare 24