1
BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är inte bara trevlig, den är också en förutsättning för en livskraftig stad. Den goda spiralen: intressant centrum - mycket folk - Lockande - många vill bo nära centrum - goda skatteintäkter - god kommunal ekonomi - kultursatsningar - nya företag etablerar sig - o s v innebär att Malmö stad har ett direkt intresse av att göra centrum mer attraktivt. Stadsmiljöprogrammet arbetar med stadens byggda miljö. Stadens skönhet döljs ofta bakom färgglada markiser, ombyggda fasader och skärmtak. Den förloras bakom uteserveringarnas vita plastmöbler och parasoller. Skönheten är svår att upptäcka när belysningen är bländande och gatuutrustningen stökigt placerad. 1993 inleddes ett arbete med ett Stadsmiljöprogram i Malmö. Första etappen, som nu avslutats våren 1998, har varit Malmös stadskärna. Projektet är ett samarbete mellan Gatukontoret Malmö och Malmö Stadsbyggnadskontor: Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att ge Malmö - som helhet och de olika stadsdelarna - en tydlig och förstärkt identitet. Malmö ska genom detta bli vackrare och mer lockande för boende och besökare. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 2 Malmö stadsmiljöprogram
3
MALMÖS IDENTITET I arbetet med Malmö Stadsmiljöprogram gjordes inledningsvis ett delprojekt för att fånga och beskriva något av Malmös själ och karaktär. Genom identitetsprogrammet ska det finnas en gemensam utgångspunkt för utformningen av beläggningar, utrustning, belysning mm. Delprojekten ska i sin tur leda till en helhetslösning som ska stärka Malmös identitet. I identitetsprogrammet användes flera metoder för att fånga stadens själ. Genom djupintervjuer, enkäter, litteraturstudier, stadsvandringar och studier av andra undersökningar ut kristalliserades en entydig bild av Malmö som en grön, öppen och rättfram stad. Öppen Malmös stadsbild karaktäriseras av öppenhet. Gaturummen är breda, byggnaderna förhållandevis låga. Kanalerna och parkerna är speciellt viktiga för stadens karaktär. De rymmer öppenhet och frihetskänsla. Rättfram Resultatet av den enkät som genomfördes visade att malmöborna uppfattar sin stad som okomplicerad, okonstlad eller rättfram. Malmöbon genomskådar mytbildningar och kan leva med motsägelser och överdrifter - bara de är klart definierade. I stadsbilden kan rättframheten stå för stramhet och enkelhet. Grön Malmö är känt över hela landet som parkernas stad. Malmö har haft en lång tradition att bygga, bevara och förnya sina parker. Begreppet parkernas stad är fortfarande levande. 4 Malmö stadsmiljöprogram
UTESERVERINGAR I MALMÖ Uteserveringar i centrala Malmö innehåller riktlinjer för hur stadens uteserveringar skall anordnas. Generellt kan sägas att uteserveringen inte får dominera hus och gata. Uteserveringen skall vara så öppen som möjligt och bidra till en trevlig sommarstämning. Uteserveringens tak Taken får inte vara fasta. Parasoller eller löst hängande markiser utan stödben rekommenderas. Fasta markiser på stödben med sidoväggar gör uteserveringen till en sommarveranda och en del av huset istället för en del av gatan. Dessa markiser är därför bygglovpliktiga. Uteserveringens väggar Malmö stads inställning är att uteserveringen skall ha en så öppen karaktär som möjligt. Om bord och stolar står placerade utan staket eller annan avgränsning smälter uteserveringen bäst in i stadsmiljön. För att få utskänkningstillstånd kräver dock kommunens tillståndsmyndighet en fast avskärmning. Den fasta avskärmningen får inte vara högre än 1,10 m och den skall ge ett så öppet intryck som möjligt. Uteserveringens golv Uteserveringen skall anordnas direkt på befintlig markbeläggning. Inga upphöjda trädäck tillåts Uteserveringens möbler Vita plastmöbler tillåts ej. För övrigt förordas möbler i trä eller smide. Malmö stadsmiljöprogram 5
MALMÖFÄRGEN Malmös gaturum lider brist på samordning. En mängd olika ting slåss om uppmärksamhet, alla vill att just deras skylt eller anordning skall synas. Alltmer kraftiga och extrema färgsättningar krävs för att lyckas. Resultatet blir att alla försöker överrösta varandra, stadsbilden blir stökig. För att uppnå samordning behövs långsiktig koordinering och goda förebilder. Malmö vill genom att ge staden en enhetlig färg på stadens anordningar skapa en lugnare stadsbild och samtidigt bli ett gott föredöme. Den enhetliga färgsättningen ger staden ett bakgrundsackord som bara accepterar ett fåtal solister. Malmöfärgen skall användas på de flesta utrustningsdetaljerna. Endast speciella skäl skall kunna motivera avsteg. Ommålning av ut rustningsdetaljer skall göras efter hand och vid alla kommande upprustningar, byten av gammal utrustning, nyinvesteringar och exploateringar skall Malmöfärgen användas. De utrustningsdetaljer som skall målas med Malmöfärgen är: Bänkar Blomsterurnor Belysningsstolpar Anslagstavlor Papperskorgar Trädskydd Cykelställ Pollare/staket/räcke Målet vid val av Malmöfärgen är att långsiktigt bidra till att stärka Malmös identitet. Den utvalda mörkgröna färgen är en traditionell stadsfärg som använts länge på kanalräcken och belysningsstolpar. På ett enkelt och självklart sätt hjälper den mörkgröna färgen till att pro flera staden och att skapa en historisk och tidlös identitet. 6 Malmö stadsmiljöprogram
STADENS MÖBLER En viktig del av stadens miljö är gatans möbler och utrustning. Det finns idag en mängd olika sorters bänkar, papperskorgar, cykelställ m m i Malmös innerstad. Valet av utrustning har skett från fall till fall och utan inbördes samordning. Bristen på samordning bidrar till Malmös oklara identitet. Stadens möbler och utrustning skall användas som symbolbärare. De kan förstärka och tydliggöra Malmös identitet. I delprojektet Stadens möbler inbjöds fem arkitektkontor till parallella uppdrag för att ta fram ett utrustningsprogram för Malmö. De inlämnade förslagen förväntades ha ett uttryck som stämde överens med beskrivningen av Malmö som en öppen, rättfram och grön stad. Designprogrammet skulle innehålla ett förslag på en helhetslösning vad gäller utrustning såsom: Bänkar Pollare Papperskorgar Trädskydd Planteringsurnor Staket/räcke Förslagen ställdes ut på Form Design Center och utställningsbesökarna ombads lämna synpunkter. Bedömningsgruppen (som bestod av stadsmiljöprogrammets styrgrupp och projektledning) valde att utse AA arkitekters förslag med Thomas Hellquist som ansvarig ar kitekt. Förslaget var det som bäst lyckats bemästra den svåra uppgiften att skapa helhet och samklang mellan stadsmiljön och stadsrummets olika utomhusdetaljer. Malmö stadsmiljöprogram 7
STADENS SMÅ BYGGNADER Denna skrift behandlar stadens små byggnader, d v s tidnings-, konfektyroch glasskiosker, gatukök, mobila försäljnings vagnar m m som placeras på gator och torg eller i parker, d v s på allmän platsmark. Stadens små byggnader ska ses som accenter inlemmade i ett gaturum, inte som självständiga byggnader som dominerar omgivningen. Gator och torg är sällan planerade för att bebyggas. Det är därför ofta problematiskt eller direkt olämpligt att placera små byggnader där. Huvudregeln är att gator och torg ska vara öppna och obebyggda. Undantag kan ibland göras om en byggnad innehåller verksamheter som behövs på platsen (exempelvis toalett, väderskydd) eller om en byggnad tillför stadsmiljön nya kvaliteter. Lika viktig som byggnadens utformning är att den får en genomtänkt och lämplig placering i stadsrummet. Hänsyn ska tas till rörelsemönster, omkringliggande byggnader, siktlinjer och trafik. Riktlinjerna i denna skrift gäller först och främst byggnader på gator och torg och i parker. Med denna skrift vill vi bidra till att kvalitén när det gäller små byggnader höjs, såväl beträffande utseende som till hur de är placerade. Omsorgsfullt utformade och lämpligt placerade små byggnader kan bli ett tillskott som berikar gatumiljön och skapar ett ännu vackrare och trivsammare Malmö. 8 Malmö stadsmiljöprogram
STADENS LJUS Stadens ljus är ett delprojekt för utomhusbelysning i centrala Malmö som ska ge vägledning när nuvarande belysning ska bytas ut eller där ljussättningen behöver förnyas. Den ger också vägledning när det gäller val av armaturer. Programmet presenterar ett nytt synsätt på gatubelysningen. Ljuset ska göra att trafiksäkerheten garanteras och att malmöborna ska känna sig trygga mot rån och överfall i mörker. Ljuset ska dessutom användas för att forma ett begripligt, vackert och stimulerande stadsrum under dygnets mörka timmar. Jämför gärna stadsrummet med en teaterscen. Med ljusets hjälp går det att skapa stämningar, leda blickar och framhäva detaljer. När stadens belysning planeras ska detta ske på ett medvetet och väl genomtänkt vis. Flera olika mål ska uppnås: Ljus som visar vägen Ljus där det behövs Ljus där det är vackert Mörker där det behövs Förslaget till ljuspolicy som redovisas är ett resultat av inventeringar och en realistisk ekonomisk bedömning av genomförandet. Förslaget innehåller fem delområden som bör behandlas utifrån olika utgångspunkter och där belysningen skall differentieras. De fem delområdena är innerstaden, gågatorna, kanalerna och kanalbroarna, Drott ninggatan/regementsgatan och till sist Kungsgatan. Malmö stadsmiljöprogram 9
STADENS GOLV Delprojektet Stadens golv har genom kartläggning och inventering av innerstadens markbeläggning arbetat fram en analys och på så sätt nått fram till förslag på riktlinjer för markbehandling för innerstaden. Markbeläggningar på gator skall utföras så att helhetsintrycket främjas och gatan ses i sitt sammanhang. Vid etapputbyggnader skall gatan utformas i ett sammanhang så att den kan läsas som en helhet och infogas i ett kontinuerligt rum. I så lång utsträckning som möjligt skall gatans längsgående kantstenslinje bibehållas. I rapporten presenteras fyra delområden som skall behandlas speciellt vad gäller markbehandlingen. Markbehandlingen skall vara identitetsskapande eller förstärka befintlig identitet. Kulturhistoriskt intressanta kvarter samt torg och gågator skall behandlas med stor omsorg och markmaterialen skall vara sådana att de är tidlösa och tål ett hårt slitage. Här skall uteslutande natursten användas. På alla infartsgators trottoarer som leder in mot Malmö centrum skall natursten användas. Detta för att understryka gatornas status och betydelse i stadens gatunät. I alla områden med parkkaraktär dvs kanalpromenaderna, parker och i gångarna utmed Kungsgatan skall grus användas. Förslaget innebär till sist att klinkerplattan föreslås att användas i Davidshallsområdet för att ytterligare förstärka det sammanhållna klassicistiska bostadsområdet. 10 Malmö stadsmiljöprogram
MALMÖS BYGGNADER 1860 1960 Hundra år i stilar material och färger en affisch Lyft blicken! Och du kan se hur våra hus berättar om olika tider och ideal. De senare byggnadsepokerna kan ses som årsringar i staden. Oftast är inte brytningarna mellan de olika stilarna så tydliga. Malmöarkitekternas influenser från Danmark och Tyskland har haft av görande betydelse för Malmös stads bild många av våra arkitekter utbildade sig vid konstakademierna i Kö penhamn och Berlin. Affischen kommer att följas upp med råd och riktlinjer för Malmös färgsättning, för att på så sätt öka intresset för och kunskapen om historisk färgsättning och tidstypisk fasadbehandling. Akvarellerna är målade av konstnär Eric Lilius. Malmö stadsmiljöprogram 11
FASADER OCH SKYLTAR I CENTRALA MALMÖ en inventering med åtgärdsförslag för återställande av förvanskade fasader och bättre skyltning Under lång tid har bottenvåningarna längs de centrala affärsgatorna vid ombyggnader utformats utan respekt för fasaderna ursprungliga arkitektoniska uttryck. Markiser och skyltar har satts upp utan hänsyn varken till gaturummet eller fasaderna bakom. Det är viktigt att den historiska stadskärnan är estetiskt tilltalande. Stadens skönhet får inte döljas bakom klumpiga skyltar, förvanskade fasader och överdimensionerade markiser. Hur kan förvanskade fasader återställas? Hur kan skyltningen göras bättre i bottenvåningarna? Samtliga fasader utmed de centrala gågatorna Södergatan, Skomakaregatan och Baltzarsgatan har inventerats och materialet har legat som grund för de framtida riktlinjerna. Åtgärdsförslag och inventeringar, som presenteras i tre skrifter, är strukturerade på följande sätt: Så var det då en historik över byggnaden och hur fasaden ursprungligen såg ut och vilka förändringar som därefter skett. Så är det nu visar hur byggnaden ser ut idag. Så kan det bli skissmässiga förslag på hur man kan förbättra eller återställa fasaden. Stadsbyggnadskontoret har tidigare utarbetat ett skyltprogram Fasadskyltning i centrum som bör studeras vid utformningen av nya skyltar. 12 Malmö stadsmiljöprogram
BIL- OCH CYKELPARKERING I CENTRALA MALMÖ Bil- och cykelparkeringsplatser med sina kringarrangemang tillhör stadens inredning som påverkar människors uppfattning av gaturummet. Parkeringsplatser för bilar och cyklar som medvetet gestaltas kan bättre inordnas i stadsmiljön och medverkar på så sätt att skapa en helhet. I programmet Bil- och cykelparkering i centrala Malmö ges riktlinjer för hur bil- och cykelparkering bör anordnas. Målen för att anordna bilparkeringar på gatumark skall vara att inordna parkeringarna i stadsmiljön. Gaturummets förutsättningar bör styra parkeringarnas utformning, placering och eventuella förekomst. Parkeringarna bör i första hand underordna sig gatans utformning, de bör inte utmärkas av permanenta markeringar eller utrustning. I den mån mer permanenta anordningar krävs, bör dessa tillföra positiva värden till upplevelsen av gatan. Gatan bör i alla sina delar präglas av enkla och gedigna material som passar den bearbetade innerstadsmiljön. Alla bilparkeringar på kvartersmark bör utformas med det uttryck och de material som krävs för ett stadsrum, oavsett om parkeringen är tillfällig eller permanent. Uppställda cyklar i gaturummet kräver en omsorgsfull planering och placering för att kunna inordnas i gatumiljön. Gaturummets för utsättningar skall styra utformning och placering av cykelparkeringar och de bör göras stora och generösa för att därigenom se inbjudande och välkomnande ut. Malmö stadsmiljöprogram 13
14
Malmö stadsmiljöprogram Vad är en stads identitet? Hur ser vi på stadens gestaltning när det gäller belysning, golv, färgsättning, möblering m.m? Gatukontoret i Malmö och Malmö stadsbyggnadskontor har sökt svaren på gestaltningsfrågor i ett Malmö som befinner sig i en dynamisk process. Stadsmiljöprogrammet har resulterat i skrifter som anger riktlinjer för stadens ljus, golv, små byggnader, uteserveringar, färg mm. Vill du veta mer? Kontakta Gatukontorets kundservice telefon: 040-34 45 00