Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor. (Haager Kreis) inom Pedagogiska Sektionen/Goetheanum, Schweiz



Relevanta dokument
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Antagen av kommunfullmäktige

Likabehandlingsplan & Värdegrund

1. Skolans värdegrund och uppdrag

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Läroplan för förskolan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Svensk författningssamling

Det nya i Läroplan för förskolan

Senast ändrat

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Föreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20

Arbetsplan Tellus 2016/2017

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

VILL DU BLI LÄRARE? Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

Kännetecken för en waldorf- /Steinerskola

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola

Beslut för grundsärskola

En förskola på kristen grund

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

SKOLPLAN. för perioden Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola

Arbetsplan Mira Fritids

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

Skolplan för Tierps kommun

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

e-strategi i utbildningen

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Svensk författningssamling

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Att leka sig in i skolans värld

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

Skolplan för Högsby kommun

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

WLH Utbildningar läsåret 2018/19. Ansök på wlh.se senast 30 april

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

2.1 Normer och värden

Statens skolverks författningssamling

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela

Förskollärarprogrammet 210hp

Välkomna till Toftaskolan

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Waldorfpedagogik för ämneslärare motsv 60 ECTS

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Arbetsplan för Violen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Transkript:

1 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor (Haager Kreis) inom Pedagogiska Sektionen/Goetheanum, Schweiz Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor har vid ett sammanträde den 19-22 november 2009 i Dornach/Schweiz utarbetat och fastställt waldorfpedagogikens väsentligaste kännetecken. Dessa kännetecken är grundläggande kriterier och kan utökas med varje lands nationella särdrag för användning inom landet. Översättning får göras till varje språk. Kännetecknen syftar till inspiration och orientering. Länk till originaltext på tyska och engelska: http://www.paedagogik-goetheanum.ch/3601.html

2 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning Utgångspunkt Waldorf Beskrivning av waldorfpedagogikens väsentligaste kännetecken Waldorfpedagogik utgör grunden för verksamheten i förskolor och skolor över hela världen som existerar under namnen Waldorfskolor, Rudolf Steinerskolor eller Fria skolor. Oberoende av namn och sin rika kulturella mångfald förenas verksamheterna av några väsentliga kännetecken som beskrivs nedan. Skolor eller förskolor som inte visar upp dessa kännetecken tillhör inte den världsomspännande waldorfskolerörelsen respektive waldorfförskolerörelsen. Waldorfpedagogikens värdegrund och riktlinjer Waldorfpedagogikens värdegrund återfinns i de antropologiska och utvecklingspsykologiska ledmotiv som Rudolf Steiner (1861 1925) presenterade 1919 i sin föredragsserie Allmän människokunskap som grundval för pedagogiken. Sedan dess har differentierande bearbetningar utvidgat kunskapsområdena för såväl utvecklingsfysiologi och utvecklingspsykologi, metodik och didaktik liksom för allt fler nya skolämnen, något som tillhör och ingår i waldorfpedagogikens värdegrund. Waldorfpedagogiken tar utgångspunkt i barnet och strävar mot målet att utveckla varje barns individuella potential. Waldorfpedagogikens riktlinjer beaktar kulturell mångfald och följer allmänna etiska principer som FN:s Människorättsdeklaration, från 10 december 1948; FN:s Barnkonvention, från 20 november 1989; FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, från 13 december 2006. Waldorfpedagogik utgör grunden för de mest skilda bildnings-, skol- och utbildningsverksamheter, till exempel småbarnsomsorg, förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskolor och andra verksamheter. Dessa verksamheters pedagoger och lärare behöver en waldorfpedagogisk utbildning och de känner sig förpliktade till en motsvarande waldorfpedagogisk egenutveckling liksom till en kontinuerlig professionell kompetensutveckling. Dessa skolor, förskolor och andra verksamheter förutsätter en legal huvudman som är självförvaltande. Huvudmannen organiserar verksamheten så att alla som berörs kan delta i genomförandet av det pedagogiska arbetet. Väsentliga kännetecken för pedagogiskt arbete i waldorfskolor/waldorfförskolor Under de första sju åren främjas barns hälsosamma utveckling och lärande av ett kärleksfullt och varmt bemötande som möjliggör glada, lyhörda och aktsamma barn. Förskole/lärarens hållning är den viktigaste aspekten i pedagogiskt arbete med små barn då förskole/läraren utgör en förebild för barns härmning. Därför kräver detta arbete ständig egenutveckling. I småbarnsgrupper, föräldrar-barnprogram och andra förskoleverksamheter läggs grunden för somatisk hälsa och vitalitet, öppenhet och intresse för världen, kommunikativ förmåga och beredskap att utforska världen genom personliga erfarenheter och lärande, relationsförmåga och även livslång fysisk, emotionell, intellektuell och spirituell utveckling. Undervisningen i waldorfskolor/waldorfförskolor sker utifrån de ramar och uppslag som läroplaner, ämnes- och kursplaner ger för lärares gestaltning av sitt pedagogiska arbete. Undervisningen bygger på ovan nämnda värdegrund och riktlinjer. Varje lärare bär eget ansvar för sin undervisning och står personligt ansvarig inför lärarkollegiet. Undervisningen utvärderas.

3 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning Waldorfskolan är en enhetlig och inkluderande skolmodell för alla barnaår, till och med gymnasieskolan. I waldorfskolans läroplan, med ämnes- och kursplaner, är skolår och undervisningsämnen avstämda mot varandra på ett sådant sätt att varje enskilt barn kan erbjudas åldersadekvata och mångfasetterade utvecklingsmöjligheter. Dessa möjligheter består bland annat i förvärvandet av kunskaper och förståelse, kulturell kompetens, sociala och emotionella förmågor liksom olika slags praktiska och konstnärliga färdigheter och förtrogenhet som svarar mot multipla intelligenser. Lärarens strävansmål är att utveckla sig själv till en sådan undervisningskonstnär att undervisningen skapar förutsättningar för eleven att bli intellektuellt kreativ, socialt ansvarskännande samt omdömesgill och handlingskraftig. Undervisningens resultat förutsätter lärares ständiga egenutveckling samt ämnesutbildning och löpande kompetensutveckling. I regel följer en lärare en elevgrupp under de första 6 8 skolåren, som klasslärare. Ämneslärare och mentorer, särskilt för äldre åldrar, behöver ha ämnesspecifika akademiska kvalifikationer utöver waldorfpedagogisk lärarutbildning. Metodisk-didaktiska principer Undervisningen förändrar inriktning och arbetssätt alltefter barns och ungdomars åldrar, från småbarnsårens viljebetonade orientering till föreställningsrik lek och växande kognitiv förmåga vid övergången från förskola till skola. Förskolebarn lär sig av såväl förebilder och exempel som genom härmning. Småbarns- och förskolepedagogiken kännetecknas av fri lek liksom rörelseerfarenheter och sinnesintryck, där barn får vägledning utan tvingande instruktioner. Pedagogen/förskolläraren arbetar för barns hälsosamma utveckling, fysiskt och psykiskt, genom att beakta en rytmisk tidsanvändning och därmed lägga grunden för god återhämtningsförmåga och hållbar hälsa. Undervisningen erbjuder mångfaldiga förutsättningar för elevers lärande genom att läraren använder konstnärligt skapande arbetssätt och multimodal gestaltning. Vartefter introducerar läraren alla skolans huvudsakliga kunskapsområden i periodundervisningen, som ämnesblock. Läraren, och särskilt klassläraren, bygger nära relationer till eleverna i förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna, med respekt för den enskilda elevens integritet. Med åren förändrar läraren undervisningens praktik så att undervisningens konstnärligt skapande arbetssätt och multimodala gestaltning riktar elevernas lärande mot fördjupade ämneskunskaper och förberedelse för yrkesarbete. Ämneslärarna och klassläraren organiserar och differentierar sin undervisning efter respektive skolämnes syfte och mål, centrala innehåll och kunskapskrav, i förhållande till alla elevers lärande och resultat. Undervisningen för elever i senare år, det vill säga i grundskolans högstadium och gymnasieskolan, skapar förutsättningar för eleverna att utveckla förmåga till kritisk granskning av olika ämnesinnehåll och analys av valmöjligheter och deras konsekvenser. Undervisningen möjliggör att eleven förvärvar självständig omdömesförmåga, som visar sig i autentisk bearbetning av undervisningens innehåll. Dessutom möjliggör undervisningens uppgifter att eleven förvärvar självkännedom och självförtroende, personligt ansvarstagande och ett öppet intresse för världen. Under senare skolår erbjuds en alltmer individuellt differentierad undervisning för elevens lärande. Elevernas sociala kompetens gynnas av att behålla skolklassens sammansättning under alla 12 skolåren.

4 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning Följande preciserade kännetecken utgör kriterierna för en waldorfskola: Förskoleundervisning utan akademiska kunskapskrav Vanligtvis följer en lärare en elevgrupp de första 6 8 skolåren, som klasslärare Eurytmiundervisning Periodundervisning, ämnesundervisning och andra undervisningsformer Undervisning i främmande språk från årskurs 1 Timplaner med en i möjligaste mån hälsosam funktion, utarbetade efter sociala och kulturella synpunkter Klassgemenskapen behålls oavhängigt av elevernas individuella prestationer Inga uteslutande kvantitativa bedömningar eller diagnostiska prov/test uteslutande för testandets skull Betyg som, vid sidan av beskrivningar och bedömningar av elevens prestationer, framförallt kommunicerar och värdesätter de framsteg eleven visat, med förslag på fortsatt arbete för elevens lärande Pedagogisk hantering av disciplinära svårigheter Gemenskapsbildande och gemenskapsfrämjande aktiviteter såsom månadsfester, årstidsfester, utflykter, praktikperioder, scenisk framställning och skådespel o s v Om vårdnadshavare så önskar kan konfessionell religionsundervisning för olika inriktningar inrättas, utöver den icke-konfessionella religionsundervisning skolan kan erbjuda Utvärdering Förskol/lärare deltar i interna och externa utvärderingar, något som är desto mer angeläget eftersom det sätts stort värde på förskol/lärarens eget ansvarstagande och självständiga gestaltning av undervisningen. Waldorfskolors och waldorfförskolors organisation Waldorfskolor och waldorfförskolor styrs och leds pedagogiskt av verksamhetens lärarkollegium. Vårdnadshavare och förskol/lärare samarbetar om ekonomisk och juridisk styrning och ledning av verksamheten, varvid organisatoriska former och strukturer präglas av berörda deltagare, kulturell kontext och tillgängliga juridiska möjligheter. Självförvaltningen i waldorfskolor och waldorfförskolor innefattar delegering av uppgifter och motsvarande tidsbegränsade mandat till enskilda personer och/eller mindre arbetsgrupper. Denna form av självförvaltning möjliggör styrning och ledning i varierande organisationsformer. Ledningen av waldorfskolor respektive waldorfförskolor får inte domineras av en enskild person, åtminstone om koncentrerad pedagogisk ledning av verksamheten kan undvikas. Samarbete Varje kollega förpliktar sig att delta veckovis i det gemensamma pedagogiska lärarkollegiets konferens. Denna är skolans respektive förskolans pedagogiska ledningsgrupp. Kollegiearbetet omfattar grundläggande antropologiskt och pedagogiskt studium, behandling av pedagogiska problemställningar, elevobservationer, organisatoriska frågor utifrån skolverksamhetens styrning och ledning, genomfört i samarbete med arbetsgrupper som fått tidsbegränsade uppgifter och mandat. Lärarkollegiet är verksamhetens forum för kompetensutveckling och för att iaktta, värdera,

5 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning bedöma, lära och ta initiativ för verksamhetens bästa. I lärarkollegiet kan förskol/lärare uppnå ett gemensamt medvetande om helheten och främja verksamhetens utveckling. Utöver samarbetet vårdar lärarkollegiet utbildning och kompetensutveckling på nationell och internationell nivå. Pedagogiska Sektionen vid Goetheanum och ländernas sektionskretsar ansvarar för utbildning och kompetensutveckling, i samarbete med nationella organisationer. Pedagogiska Sektionen ansvarar för ackrediteringen av skolor som vill bli waldorfskolor och förskolor som vill bli waldorfförskolor. Den legala rätten att använda namnet Waldorf/Steiner beviljas efter behörig granskning. Ackrediteringsrätten kan delegeras till nationella grupper. Erkända waldorfskolor och waldorfförskolor återfinns i den internationella förteckningen som administreras och publiceras av Bund der Freien Waldorfschulen www.waldorfschule.info Fastställt i Dornach den 21 november 2009 av Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor (Haager Kreis) inom Pedagogiska Sektionen vid Goetheanum, Dornach/Schweiz Ursula Vallendor (Argentina), Sigurd Borghs (Belgien), Luiza Lameirão (Brasilien), Angel Chiok (Chile), Jeppe Flummer (Danmark), Gerd Kellermann, Henning Kullak-Ublick, Bernd Ruf (Tyskland), Mikko Taskinen (Finnland), Henri Dahan (Frankrike), Erika Taylor (Storbritannien), Gilad Goldshmidt (Israel), Cristina Laffi (Italien), Rieko Hata (Japan), Sue Simpson (Nya Zeeland), Lot Hooghiemstra, Marcel de Leuw (Nederländerna), Ellen Fjeld-Köttker (Norge), Brigitte Goldmann (Österrike, IASWECE 1 ), Tobias Richter (Österrike), Michael Grimley (Sydafrika), Regula Nilo, Noomi Hansen (Sverige), Florian Osswald, Robert Thomas (Schweiz), Tomas Zdrázil (Tcheckien), Iryna Kokoshynska (Ukraina), Gabor Kulcsár (Ungern), Frances Kane, James Pewtherer, Dorit Winter (USA), Christopher Clouder (Storbritannien, ECSWE 2 ), Nana Göbel (Freunde der Erziehungskunst Rudolf Steiners 3 ), Christof Wiechert (Pädagogische Sektion am Goetheanum 4 ). Kontakt: Die Internationale Konferenz der Waldorf/Steiner Schulen (Haager Kreis) Postadress Pädagogische Sektion am Goetheanum Postfach 1 CH-4143 Dornach, Schweiz Telefon 0041617064315 Fax 0041617064474 E-mejl paed.sektion@goetheanum.ch 1 InternationalAssociationforWaldorf/SteinerEarlyChildhoodEducation www.iaswece.org administrerarochpublicerarinternationellförteckningöverförskolor 2 EuropeanCouncilofSteinerWaldorfEducation www.ecswe.org sedan2003registreradsomideellföreningmedsäteibryssel. GrundadesiHaagerKreisgenomChristopherClouder(GB)1991 3 FreundederErziehungskunstRudolfSteiners www.freunde waldorf.de GrundadgenomErnstWeissert1971.Efter1977tillstörstadelen drivenavnuvarandeochtidigareelevermedsäteiberlinochkarlsruhe. Föreningenhartilluppgiftattsamlainpengarochadministreraprojekt förutländskawaldorfinitiativrespektivenödsituationerocharbetarför frihetinomutbildningochuppfostran. 4 PedagogiskasektionenvidGoetheanumiDornach/Schweiz www.paedagogik goetheanum.ch Internationelltcentrumförpedagogiskforskningoch utvecklingavantroposofisktinspireradpedagogik