Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län Tillsammans skapar vi en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser.
200 000 invånare 8 kommuner Region sedan 2015
Kronobergs kommuner och Region Kronoberg har beslutat att utveckla arbetsformer och samarbete med varandra i en länsgemensam organisation för barnens bästa. Arbetet har inspirerats av Skottlands arbete Getting it right for every child (GIRFEC) Syfte att tillsammans skapa en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser
Hinder för effektivitet
Skottlandsmodellen Getting It Right For Every Child (GIRFEC) (1997)1999 Holyrood 2001 For Scotland s Children 2004 Getting It Right for Every Child 2006-2008 Höglandsmodellen (2009-2010) Children and Young Persons (Scotland) Act 2010 2014 Skottlandsmodellen nationell till 2016
Gemensam grund - filosofi, arbetssätt och verktyg
En namngiven stödperson agerar vid behov Barnmorska Rektor Rektor Skolstart Födelse 18 år Barnhälsovården
Verktyget - den nationella praxismodellen Erika Lagergren, 2018
Vad ser man för resultat? Minskad social utsatthet Minskat antal placeringar i skyddat boende Minskat antal omhändertagna barn Minskad ungdomsbrottslighet 81% av tillfrågad personal upplevde förbättrade möjligheter att tillmötesgå barnens behov 97% av föräldrar kände till sitt/sina barns barnplan och de flesta upplevde att de varit delaktiga i processen 91% av barn och ungdomar upplevde att de varit delaktiga i utformandet av sin barnplan
Barnens bästa gäller! i Kronoberg Målet är utgå från barnets behov och inte hur myndigheterna är organiserade. Samverkan samhandling mellan professioner och verksamheter Detta helhetsgrepp är unikt i Sverige. Processledarna leder arbetet med stöd av en styrgrupp med chefer från hälso- sjukvården, skolan, socialtjänsten och polisen.
Arbetsgrupper i alla 8 kommuner och en i hälso-och sjukvård Processledare Tvärgrupp Barn och Unga Referensgrupp Styrgrupp Barnens bästa gäller i Kronoberg Politiska forum/nämnder
Hur arbetar vi? Skapa en gemensam vision som är känd och erkänd av alla Planläggning av processen i tid Omvärldsbevakning Kartläggnings- och inlyssningsprocess Praxismodellen - Välmåendehjulet- Gemensamt språk. Arbetsgrupper Kommunikation, till hemsida LNU
Tidsaspekt Låt det ta tid flera vill att det skall gå fort vill se resultat Tid och uthållighet Samverkan - Tillit Nya arbetssätt och metoder Tydliggöra roller Mod
Praktiska exempel Ljungby Aktiv samverkansgrupp 2 stora sammandragningar Förskola/skola, socialtjänst, föräldrar, elever, sjuk- och hälsovård primär och specialistvård, elevhälsa, frivilligorganisationer, kultur och fritid, polis Dilemman inte lösningar utan hur kan vi samverka Andra kommuner inbjudna Alvesta Skol-IF, flera olika aktörer agerar tillsammans Väntar gör inget organisationen hindrar, chefer som inte för ut i sin organisation. Hierarkier
Viktigt att värna och förvalta vårt länsgemensamma arbete SKL Skolverket och Socialstyrelsen (TSI) Ansökningar, Kampradstiftelsen Nationella nätverk Nationella spridningskonferenser Östersund, Barnrättsdagarna, Tylösandsdagarna LNU-forskning
Gemensam vision och gemensamma värden För att det skall bli ett hållbart arbete som faktiskt används av alla vi vill, skall använda det, så behöver vi låta processen ta tid.