Större ändringsförslag i utlåtandena samt bemötanden till dessa

Österbottens landskapsstrategi 2014 2017 Större ändringsförslag i utlåtandena samt bemötanden till dessa Vasa stad I landskapsstrategin vore det möjligt att behandla även mer konkret bland annat den problematik som ansluter sig till verkställandet av servicestrukturreformen inom social och hälsovården och kommunstrukturlagen. Den regionstruktur som eftersträvas i landskapet preciseras närmare i den nya landskapsplan som inom kort kommer att börja utarbetas. Eftersom kommunerna i Österbotten än så länge inte har tagit ställning till den framtida kommunoch servicestrukturen är det inte ändamålsenligt att i detta nu gå in på strukturella aspekter. I stället för strukturella aspekter fokuserar landskapsstrategin på innehåll, alltså på det hur servicesystemet och serviceprocesserna borde vidareutvecklas under de kommande åren (insatsområdet Bra service ). Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. I landskapsstrategin konstateras att under åren 2000 2011 uppkom ungefär 5 300 nya arbetsplatser i Vasaregionen. Ändå ökade antalet arbetsplatser inom Vasaregionen under perioden 31.12.1999 31.12.2011 med 6 185 stycken. Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik ökade antalet arbetsplatser (antalet personer som arbetar inom området) i Vasaregionen (enligt den indelning i ekonomiska regioner som gällde år 2013) åren 2000 2011 med sammanlagt 5 304. Ändring: Texten på sid 5 preciseras så att källan till sifferuppgifterna framgår tydligare. Vid sidan om utbildningsplatserna inom tekniska sektorn ska i Vasaregionen garanteras tillräcklig utbildning för nyckelgrupperna inom social och hälsovårdsbranscherna. Vasa stad vill också tillägga att vid sidan om de långa avstånden försämras konkurrensmöjligheterna i anslutning till kompetent arbetskraft för Österbotten av avsaknaden av en utbildningspolitisk vision och gemensam vilja. Ändringar: o Ett tillägg om behovet av utbildningsplatser inom social och hälsovårdsområdet görs på sid 11: Österbotten lider brist på utbildningsplatser i synnerhet inom den tekniska sektorn och social och hälsovårdsområdet. o Avsaknaden av en utbildningspolitisk vision och gemensam vilja nämns som en svaghet som hotar regionens konkurrenskraft i texten och uppräkningen på sid 11. 1

I landskapsstrategin har i anslutning till en god livsmiljö nämnts som en svaghet kommunernas samarbetsproblem och avsaknaden av ett strategiskt tankesätt. I anslutning till det här kan man dock nämna det strukturmodellsarbete som pågår för närvarande och den gemensamma vision om en god livsmiljö som formas via det. Ändringar: o På sid 14 15 görs ett tillägg om arbetet med strukturmodellen som ett exempel på den senaste tidens positiva utveckling. o Omformulering av svagheterna på sid 15: Samarbetsproblem och avsaknad av gemensamt strategiskt tänkande i kommunerna. I det avsnitt som beskriver genomförandet av landskapsstrategin har åtgärder presenterats med många mål och indikatorer. Beaktansvärt i avsnittet är att Österbottens förbunds roll som aktör ofta blir ganska oklar. Det vore bra att precisera och konkretisera den här rollen. Landskapsstrategin är en gemensam strategi för landskapet och kommer med stöd av lagstiftning att styra det regionala utvecklingsarbetet i hela Österbotten, och därför har Österbottens förbund inte lyfts fram som aktör. Österbottens förbund omtalas på samma sätt som övriga samkommuner. Det är ändå klart att när strategin ska verkställas blir det nödvändigt att ytterligare förtydliga arbetsfördelningen mellan olika aktörer och komma överens om vilken roll var och en ska ha för att driva saker och ting framåt. Fastän Muova fortsättningsvis fungerar som en gemensam forsknings och utvecklingsplattform för Aaltouniversitetet och Vasa universitet, är Vasa yrkeshögskola nuförtiden dess ansvarshögskola. Textändring s. 27: Västra Finlands designcentrum Muova, som drivs av Vasa yrkeshögskola, samt Åbo Akademis enhet Vad gäller trafikprojekten borde separat nämnas gällande riksväg 8 avsnittet Helsingby och Vassor samt Vasa hamnväg. Vägavsnittet mellan Helsingby och Vassor är viktigt, men planeringen är än så länge inte tillräckligt långt hunnen för att avsnittet ska kunna tas upp separat i tabellen i bilaga 2. Vasa hamnväg nämns separat i bilaga 2. Inga ändringar i texten eller i tabellen i bilaga 2. 2

Turismen har en egen betydelse vid marknadsföringen av en positiv landskapsbild såväl nationellt som internationellt. Väsentliga element vid sidan om världsarvsområdet ur turismfrämjande synvinkel är bland annat mångsidiga trafikarrangemang för främjande av tillgängligheten, utvecklande, byggande och produktifiering av attraktiva objekt inom turismen, internationell marknadsföring samt utvecklande av organisationer inom turismfrämjande i landskapet. I strategin behandlas turismen under flera insatsområden (bl.a. på sid 25, 32 33 och 34). Landskapsstrategin är trots allt en generell strategi där vidareutvecklingen av enskilda näringar behandlas på en ganska allmän nivå. Det är ändå klart att turismen är ett viktigt utvecklingsområde, som bör uppmärksammas tillräckligt när strategin ska verkställas. Ändring: Utvecklingsmöjligheterna inom turistnäringen läggs till under möjligheterna på sid 17. I den prövningsbaserade andelen av landskapsutvecklingspengarna har under de senaste åren bland annat i och med avslutandet av kompetenscentraprogrammet skett en betydande minskning. Sålunda är det sannolikt att till exempel den summa som framlagts i bilagorna för år 2014 är för optimistisk och i verkligheten betydligt lägre. Den föreslagna summan för landskapsutvecklingspengarna i bilaga 3 är i nuläget rätt optimistisk. Ett centralt mål för bevakningen av landskapets intressen är ändå att säkerställa resurser för utvecklingsarbetet, och den föreslagna summan utgår från ett faktiskt behov. Inga ändringar i tabellerna i bilaga 3. Korsholm På flera ställen i strategin ger man skenet av oförmåga till beslutsfattande och tvister mellan språkgrupper. De facto är Österbotten en av de mest framgångsrika regionerna i landet och befolkningen är nöjd med kommunernas service. Korsholms kommun anser att formuleringar av dylik politisk art stryks ur strategin. Ingenstans i strategin talas det om tvister mellan språkgrupperna. Samarbetsproblemen mellan kommunerna lyftes tydligt fram t.ex. i de arbetsgrupper som diskuterade regionstruktur samt välfärd. Det underlag som samlades in från företag i samband med projektet Smart specialisering strategier i Österbotten pekar också på att det spridda och långsamma beslutsfattandet i kommunerna är ett problem för företagen i landskapet. Men det finns också tecken på positiv utveckling i detta avseende. Ändringar: o På sid 14 15 görs ett tillägg om arbetet med strukturmodellen som ett exempel på den senaste tidens positiva utveckling. o Omformulering av svagheterna på sid 15: Samarbetsproblem och avsaknad av gemensamt strategiskt tänkande i kommunerna. 3

Tvärtom bör man på s. 10 skriva in "Språkkunskap" som en styrka hos landskapet och målmedvetet arbete för att skapa ett språkkluster i regionen genom att stärka det specialkunnande som byggts upp Vasa universitets humanistiska fakultet. En österbottnisk profil med två språk är en attraktionskraft som sådan som ger kompetent arbetskraft åt internationellt opererande företag. Detta faktum bör också återspeglas i den regionala marknadsföringen. Ändring: Ett tillägg om att tvåspråkighet är en styrka som ger de internationella företagen i landskapet en konkurrensfördel görs på sid 10. Korsholms kommun anser att statens finansiering till Finlands enda världsnaturarv bör garanteras på en nivå om 300 000 euro per år. En uttalad målsättning i Österbottens landskapsstrategi bör även vara att arbeta in de 15 tyngdpunktsområden som världsarvsdelegationen enades om i december 2013, bl.a. att Svedjehamn liksom porten till världsarvet Replot bro skall vara prioriterade områden fram till år 2020. Kommunstyrelsen anser att landskapsstrategin bör innehålla tydligare texter om utvecklingen av världsnaturarvet i samarbete med den bofasta befolkningen och föreslår att den planerade vägförbindelsen Björköby Vistan beaktas i strategin. Kommunstyrelsen betonar att texterna om miljö, naturskydd och skyddsnivåer inte får hämma utvecklingen i området eller leda till begränsade möjligheter för de boende inom områdena. I bilaga 3 föreslås ett årligt anslag på 300 000 euro för förvaltning, guidning och vård av världsarvet Kvarkens skärgård. Utvecklingen av världsarvet har fått en framskjuten plats i strategin (bl.a. på sid 10, 25, 34 och 53). Landskapsstrategin är trots allt en generell strategi där enskilda utvecklingsområden behandlas på en ganska allmän nivå. Det är skäl att återkomma till detaljerna kring utvecklingen av världsarvet när landskapsstrategin ska verkställas. En central målsättning i insatsområdet Natur med stor mångfald och rena vatten är att utnyttjandet och skyddet av naturresurserna ska vara i harmoni (s. 51). Kommunstyrelsen anser att den negativa bild av landskapet Österbotten som framförs på sidorna 12 14 bör omarbetas till en mer positiv och realistisk bild. Texten baserar sig på de österbottniska landskapens välfärdsbarometer 2012, statistikuppgifter och arbetet i den temagrupp som diskuterade välfärdsfrågor med tanke på landskapsstrategin. Styrkorna i anslutning till befolkningens välmående finns tydligt angivna på sid 11 12. 4

Storkyro I tidigare program och planer och i den pågående planeringen av markanvändning, boende och trafik har Vasa Kyroland Storkyro angetts vara en utvecklingskorridor. Den ambitionen syns det inte mycket av i strategin. Det borde ligga större fokus på uppbyggnaden av sammanhängande pendlingsregioner mellan stadsregionerna. Förbättring av riksväg 18 borde lyftas fram tydligare. Mera omfattande samarbete mellan olika stadsregioner, förbättring av rese och transportkedjor samt tätare markanvändning i närheten av kollektivtrafikens stationer tas upp på sid 44 och 47 i strategin. Här nämns också kvalitetskorridoren mellan Vasa och Seinäjoki separat. På sid 30 i strategin nämns riksväg 18 som en av de viktiga tvärgående lederna. Den planskilda anslutningen vid riksväg 3 och 18 i Laihela kommer att byggas. Det är knappast realistiskt att förvänta sig flera stora förbättringsåtgärder på riksväg 18 under landskapsprogramperioden 2014 2017. Samarbete över landskapsgränserna borde behandlas mer ingående och motiveras utförligare i landskapsstrategin. Nu räknas de gemensamma angelägenheterna upp i programmet, men själva åtgärderna och de ansvariga saknas. Organen inom samarbetsområdet har ett fortlöpande samarbete över landskapsgränserna. Landskapens samprojekt och övriga åtgärder preciseras i landskapsprogrammets genomförandeplaner. Kulturarvet upprätthålls och tas till vara genom evenemang som tar avstamp i historien, till exempel 1700 talsmarknaden i Storkyro. Omformulering på sid 34: Värdefulla kulturmiljöer bör utnyttjas mer aktivt inom turismen i regionen, i evenemang och övrig marknadsföring. Ändringsförslag på sid 6: Vasas ställning som landskapets motor accentueras av Nordens största energikluster. Omformulering på sid 6: Vasas ställning som landskapets motor accentueras av Nordens största koncentration av energiteknologisk industri och stadens centrala ställning i Kvarken och Östersjösamarbetet. 5

Sid 7: Eftersträvad regionstruktur kunde på ett bättre sätt illustrera det som rubriken anger. Bild 3 visar den eftersträvade regionstrukturen år 2030 enligt den nuvarande landskapsplanen. Bilden är i många avseenden föråldrad och därför ofullständig. Målen för utvecklingen av regionstrukturen omformuleras i samband med revideringen av landskapsplanen. Revideringen har precis startat. Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. Sid 8: Lillkyro är inte längre en självständig kommun. För den slutliga versionen av landskapsstrategin uppdateras bild 4 så att den motsvarar nuläget. Sid 27: Muova kommer att få en ny huvudman i Vasa yrkeshögskola. Textändring s. 27: Västra Finlands designcentrum Muova, som drivs av Vasa yrkeshögskola, samt Åbo Akademis enhet Sid 38: Viktigt i integrationen är det normala, alltså att på alla sätt stötta invandrarna vid dagliga kundkontakter till exempel inom småbarnspedagogiken genom tillräcklig resurstilldelning och kunskap. Omformulering på sid 38 så att vikten av allomfattande stöd till invandrare kommer fram i texten. Korsnäs Kartan på sida 7: Korsnäs kommun bör ingå i en landsbygdsutvecklingszon med serviceby. Molpe och Harrström borde klassas som havsnära byar. Korsnäs kyrkoby, Korsbäck och Bjurbäck bör utmärkas på kartan. Bild 3 visar den eftersträvade regionstrukturen år 2030 enligt den nuvarande landskapsplanen. Bilden är i många avseenden föråldrad och därför ofullständig. Målen för utvecklingen av regionstrukturen omformuleras i samband med revideringen av landskapsplanen. Revideringen har precis startat. Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre 6

dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. En möjlighet är att lyfta fram språkkunskaperna i regionen genom att skapa ett språkkluster och att stärka det specialkunnande som byggts upp Vasa universitets humanistiska fakultet. En österbottnisk profil med två språk är en attraktionskraft som sådan som ger kompetent arbetskraft åt internationellt opererande företag. Ändring: Ett tillägg om att tvåspråkighet är en styrka som ger de internationella företagen i landskapet en konkurrensfördel görs på sid 10. Statens finansiering till Finlands enda världsnaturarv bör garanteras på en nivå om 300 000 euro per år. En viktig målsättning i Österbottens landskapsstrategi bör även vara att arbeta in de 15 tyngdpunktsområden som världsarvsdelegationen enades om i december 2013. I bilaga 3 föreslås ett årligt anslag på 300 000 euro för förvaltning, guidning och vård av världsarvet Kvarkens skärgård. Utvecklingen av världsarvet har fått en framskjuten plats i strategin (bl.a. på sid 10, 25, 34 och 53). Landskapsstrategin är trots allt en generell strategi där enskilda utvecklingsområden behandlas på en ganska allmän nivå. Det är skäl att återkomma till detaljerna kring utvecklingen av världsarvet när landskapsstrategin ska verkställas. Vörå Ändringsförslag, bilaga 2: Förbättringen av riksväg 8 Åbo Vasa Uleåborg borde delas upp till mindre projekt och vid behov sättas under olika rubriker i tabellen. Sträckan Korsholm Oravais är klar för genomdrivning 2014 2017 och förbättringen av sträckan bör sättas under rubriken Projekt som är klara för genomdrivning. På strateginivå är det ändamålsenligt att se på riksväg 8 som en helhet. När det finns klara planer för olika vägavsnitt kan projekten vid behov nämnas separat i landskapsprogrammets genomförandeplan. Framöver kommer det att bli allt vanligare att projekten delas upp i flera steg och löper över flera år. När det bestäms i vilken ordning något ska göras kommer speciellt åtgärdernas omfattning och nödvändighet i ett större perspektiv att ha betydelse. Förbättringen av sträckan Korsholm Oravais kommer sannolikt inte att vara ett enda projekt utan det delas upp i mindre bitar. Inga ändringar i tabellen i bilaga 2. 7

Concordia Mellersta Österbotten kunde identifieras starkare som granne och samarbetslandskap i utkastet. Det är viktigt att vidareutveckla samarbetet mellan Jakobstads och Karlebyregionen på många fronter. Mera omfattande samarbete mellan olika stadsregioner samt förbättring av rese och transportkedjor tas upp på sid 44 och 47 i strategin. Här nämns också samarbetet mellan Jakobstad och Karleby. Vi ser gärna att den lätta trafiken samt utveckling av logistikcenter i norr upplyfts tydligare. Utvecklingen av logistiska system i Jakobstadsregionen som förbättrar flygplatsens, hamnens och järnvägens möjligheter, behöver omnämnas tydligt och kraftigt. Landskapet behöver tydligt arbeta för bibehållandet och av två flygplatser i Österbotten. Utveckling av de logistiska systemen i Jakobstadsregionen är viktigt speciellt med tanke på näringslivet i området. Ändring: Texten på sid 29 formuleras så att Jakobstadsregionens logistikcenter kommer fram tydligare. Man har som målsättning ett mångsidigt näringsliv, det här syns inte så bra i spetsprojekten som omnämns där det nästan enbart handlar om energi (Vasacentrerat). Vi önskar att satsningar på små och medelstora företag kunde framlyftas tydligare i utkastet, det finns en stor utvecklingspotential i dem. Smart specialisering arbetet i landskapet kunde utvecklas eller anpassas för en mer systematisk uppföljning av små och medelstora företags behov. Landskapsstrategins spetsprojekt (kapitel 6, s. 52 53) innefattar i första hand sådana projekt där finansieringen till stor del ansöks från ministerierna eller andra aktörer på nationell nivå. SME företagens verksamhet vidareutvecklas också i fortsättningen främst med finansiering vars tilldelning bestäms på landskapsnivå. Målsättningarna och de inledande åtgärderna finns beskrivna under insatsområdet "Diversifierat näringsliv" (s. 24 25). Listan över spetsprojekt uppdateras i samband med att förbundet bereder genomförandeplanerna för landskapsprogrammet. Det finns alltså möjlighet att ta med nya projekt på listan allt eftersom planerna tar form. Alla kommentarer som gäller smart specialisering är mycket relevanta och kommer att vägas in när vi vidareutvecklar processen. Ändring: Ett tillägg om att listan över spetsprojekt uppdateras i samband med att förbundet bereder genomförandeplanerna för landskapsprogrammet görs på sid 52. 8

Vi önskar också att satsningarna på besöksnäringen och turismen nyanseras mer i strategin. I strategin behandlas turismen under flera insatsområden (bl.a. på sid 25, 32 33 och 34). Landskapsstrategin är trots allt en generell strategi där vidareutvecklingen av enskilda näringar behandlas på en ganska allmän nivå. Det är ändå klart att turismen är ett viktigt utvecklingsområde, som bör uppmärksammas tillräckligt när strategin ska verkställas. Ändring: Utvecklingsmöjligheterna inom turistnäringen läggs till under möjligheterna på sid 17. Riksväg 13 på kartan och på sidan 56 saknas och på s. 47 saknas Karleby Jakobstad kvalitetskorridor. Ändring: Bild 4 (s. 8) uppdateras att motsvara nuläget och riksväg 13 samt stamväg 63 och 68 ritas in. Stamväg 67 dras ända till Kaskö. Utveckling av Karleby Jakobstad kvalitetskorridor är viktigt med tanke på regionens livskraft, och det är skäl att framöver lyfta fram den mer i landskapens samarbetsorgan. Landskapens samprojekt och övriga åtgärder preciseras i landskapsprogrammets genomförandeplaner. Ändring: Ett tillägg om att de strategiska tyngdpunkterna inom samarbetsområdet uppdateras i samband med att förbundet bereder genomförandeplanerna för landskapsprogrammet görs på sid 56. Förbättring av förbindelserna mellan Jakobstads och Karlebys pendlingsområden nämns under insatsområdet Koldioxidsnålt samhälle på sid 47. Jakobstad Kultursektorn: s. 42 43/Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter: I utkastet ser man inte bredden av kommunernas professionella kulturverksamhet, t.ex. bibliotek, museer, allmän kulturverksamhet eller den fria bildningen, vilkas verksamhet med fördel kunde tas upp bland uppföljningsindikatorerna på s. 43. Ändring: Texten på sid 42 43 omformuleras så att bredden inom kommunernas kulturverksamhet kommer fram bättre. Kulturmiljö: I detta sammanhang borde man också omnämna de nationellt värdefulla bebyggda kulturmiljöerna och enskilda byggnader, vilka Museiverket har förtecknat och som har en väsentlig betydelse för miljöernas exploatering, skydd och bevarande. Landskapsstrategin är en generell strategi och utvecklingsområdena behandlas inte i detalj. Önskemålet kan vid behov tas upp i andra regionala planeringsdokument. 9

Ett av de viktigaste fenomenen, som skapat vår kulturmiljö i Österbotten, är landhöjningen. Detta borde man också ta med. I strategin har landhöjningen behandlats ur världsarvets synvinkel. Ändring: Ett tillägg om det marina kulturarvet görs under insatsområdet Värdesatta kulturmiljöer och levande kulturarv (s. 34 35). Social och hälsovårdssektorn: För att nå målsättningen välmående befolkning är det viktigt förutom att basservice finns nära så att också vårdkvalitet kan tryggas i hela Österbotten. Omformulering i tabellen på s. 41: Säkra att alla har tillgång till funktionell och högklassig socialoch hälsovård. Landskapsstrategin s. 12 13: En holistisk syn och kompetens saknas, vilket leder till att det knappt finns några regionala servicekoncept och att man inte tagit mångprofessionella arbetsmetoder i bruk. Inom Jakobstadsregionen har fyra kommuner bildat ett gemensamt social och hälsovårdsverk (KSSR) vars grundläggande principer är jämlik och gränslös service. Mångprofessionellt arbetssätt är i bruk bl.a. inom rehabilitering som sker på Malmska enheten. Rehabiliteringen och samarbetet kring detta finns även dokumenterat som en gemensam strategisk åtgärd för hälso och sjukvården för Vasa sjukhus och dess område. Rehabiliterande arbetssätt implementeras inom äldreomsorgen i Jakobstadsnejden. Det är strålande att Jakobstadsregionen kommit så långt med att förbättra arbetsmetoderna. Det finns ändå fortfarande mycket kvar att förbättra på den fronten, så texten på sid 12 13 är befogad. Idrottssektorn Sambandet mellan hälsa och idrott kunde poängteras. Hälsofrämjande idrott bör nå alla ålders och befolkningsgrupper. Tävlings och toppidrott är likaså viktigt i och med att de lockar folk att idrotta och skapar en lokal identitet och gemenskap. Ändring: Texten under insatsområdet Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter (s. 42) ändras så att idrottens roll kommer fram bättre. 10

Centralen för tekniska tjänster Landskapsstrategins allmänna målsättningar konkurrenskraftig region, välmående befolkning och god livsmiljö är positiva, men valet av dem har inte motiverats i dokumentet. Huvudmålen är en sammanfattning av landskapets målbild. Vad den består av finns förklarat på sid 3. Målbilden godkändes av landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund hösten 2013, och den anger hur vi vill att landskapet ska se ut på lång sikt och vad som ges företräde i utvecklingsarbetet. Insatsområdena, som konkretiserar huvudmålen, tar i hög grad avstamp i landskapets särdrag och de identifierade framtida förändringsfaktorerna i kapitel 3. Bild 3 och 4 är i många avseenden ofullständiga. Till exempel har riksväg 13 och stamväg 68 utelämnats från bild 4. Bild 3 visar den eftersträvade regionstrukturen år 2030 enligt den nuvarande landskapsplanen. Bilden är i många avseenden föråldrad och därför ofullständig. Målen för utvecklingen av regionstrukturen omformuleras i samband med revideringen av landskapsplanen. Revideringen har precis startat. Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. Ändring: Bild 4 (s. 8) uppdateras att motsvara nuläget och riksväg 13 samt stamväg 63 och 68 ritas in. Stamväg 67 dras ända till Kaskö. Kronoby Fixeringen vid energibranschen som den viktigaste styrkefaktorn (s. 24) är enögd och därför riskfylld. De främsta sektorerna inom det energiteknologiska klustret hör i dagsläget till de största branscherna och sysselsättarna i landskapet. Dessutom uppstår ny tillväxt och nya branscher ofta i gränsskiktet mot traditionellt starka näringsgrenar. Det är därför motiverat att energibranschen fått en framskjuten plats i strategin. Risken med att fixera sig vid en enda bransch har i hög grad beaktats i strategin. I fråga om mål och åtgärder försöker strategin inte avgränsa utvecklingsarbetet till vissa på förhand bestämda branscher, utan fokus sätts snarare på utveckling av branschöverskridande teknologier, nätverk och arbetsformer. 11

Stamväg 63 och riksväg 13 saknas på kartan på sid 8. Ändring: Bild 4 (s. 8) uppdateras att motsvara nuläget och riksväg 13 samt stamväg 63 och 68 ritas in. Stamväg 67 dras ända till Kaskö. Pedersöre Spetsprojekten på sid 52 53 borde kompletteras med skapandet av förutsättningar för forskning och produktutveckling inom livsmedelsklustret. Landskapsstrategins spetsprojekt (kapitel 6, s. 52 53) innefattar i första hand sådana projekt där finansieringen till stor del ansöks från ministerierna eller andra aktörer på nationell nivå. Forskning och utveckling inom livsmedelsklustret förs också i fortsättningen framåt främst med finansiering vars tilldelning bestäms på landskapsnivå. Målsättningarna och de inledande åtgärderna finns beskrivna under insatsområdet "Diversifierat näringsliv" (s. 24 25). Listan över spetsprojekt uppdateras i samband med att förbundet bereder genomförandeplanerna för landskapsprogrammet. Det finns alltså möjlighet att ta med nya projekt på listan allt eftersom planerna tar form. Ändring: Ett tillägg om att listan över spetsprojekt uppdateras i samband med att förbundet bereder genomförandeplanerna för landskapsprogrammet görs på sid 52. Rampen i Edsevö vid riksväg 8/stamväg 63 bör lyftas fram i bilaga 2. Rampen i Edsevö finns upptagen i strategin som ett led i förbättringen av stamväg 68. Eftersom landskapsstrategin är en generell strategi är det inte nödvändigt att gå in på detaljerna i projektet. Inga ändringar i tabellen i bilaga 2. Nykarleby Jakobstadsregionens synlighet som helhet kunde lyftas fram mer i strategin. Små och medelstora företag kunde i större utsträckning lyftas fram som en framtida resurs. Livsmedelsbranscherna och de kreativa branscherna kunde lyftas fram mer. En stor del av målen och åtgärderna i strategin berör hela landskapet. Avsikten är alltså att de ska driva på en positiv utveckling också i Jakobstadsregionen. I landskapsstrategin anses utvecklingen av SME företag vara ytterst viktigt, och detta har fått en central roll i insatsområdet "Diversifierat näringsliv" (s. 24 25). Under samma insatsområde framhålls också livsmedelsbranschernas och de kreativa branschernas betydelse. Landskapsstrategin är trots allt en generell strategi där vidareutvecklingen av enskilda näringar behandlas på en ganska allmän nivå. I fråga om mål och åtgärder försöker strategin inte avgränsa utvecklingsarbetet till vissa på förhand bestämda branscher, utan fokus sätts snarare på utveckling av branschöverskridande teknologier, nätverk och arbetsformer. 12

Vägsträckningen mellan Jeppo och Oravais bör noteras som en viktig del av infrastrukturen för utvecklingen av näringslivet. På strateginivå är det ändamålsenligt att se på riksväg 8 som en helhet. När det finns klara planer för olika vägavsnitt kan projekten vid behov nämnas separat i landskapsprogrammets genomförandeplan. Framöver kommer det att bli allt vanligare att projekten delas upp i flera steg och löper över flera år. När det bestäms i vilken ordning något ska göras kommer speciellt åtgärdernas omfattning och nödvändighet i ett större perspektiv att ha betydelse. Med tanke på enskilda åtgärder och projekt blir det allt viktigare att bedöma vilken effekt åtgärderna kommer att ha och vad de gör för markanvändning, boende, trafik, service och näringar. Då gäller det att förutom näringslivet tänka på markanvändning och boende, strävan att förtäta samhällsstrukturen, service, pendlingstrafiken och behovet att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken. Vid sidan av trafikprojekten måste allt mer vikt fästas vid eventuella övriga åtgärder, så att spektret av möjliga åtgärder utnyttjas fullt ut. Kaskö Järnvägen mellan Kaskö och Seinäjoki bör utmärkas tydligare på bild 3, Eftersträvad regionstruktur i Österbotten (s. 7). Bild 3 visar den eftersträvade regionstrukturen år 2030 enligt den nuvarande landskapsplanen. Bilden är i många avseenden föråldrad och därför ofullständig. Målen för utvecklingen av regionstrukturen omformuleras i samband med revideringen av landskapsplanen. Revideringen har precis startat. Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. S. 8, första meningen, förslag till tillägg: Internationella utvecklingszoner utgörs av de zoner som sträcker sig från Atlanten via Kvarken och Bottenhavet (NECL, den mittnordiska transportkorridoren) till Ryssland och Baltikum. Texten på sid 8 ändras: Internationella utvecklingszoner utgörs av de zoner som sträcker sig från Atlanten via Kvarken och Bottenhavet till Ryssland och Baltikum. 13

S. 10, andra stycket, förslag till tillägg: Landskapets rika kulturarv, de välbevarade trähusstäderna samt den vackra skärgården och världsarvet räknas också till styrkefaktorer som gör det möjligt att utveckla turismen. Texten på sid 10 ändras: Landskapets rika kulturarv och kulturmiljöer med trähusstäder samt den vackra skärgården och världsarvet räknas också till styrkefaktorer som gör det möjligt att utveckla turismen. S. 17, förslag till tillägg: Turismbranschens utvecklingsmöjligheter: Naturmål, kulturmiljöer och evenemang som Österbotten erbjuder samt utveckling av fritidsservicebranschen som en möjlighet i turismutvecklingen, bl.a. på strukturomvandlingsområden. Ändring: Utvecklingsmöjligheterna inom turistnäringen läggs till under möjligheterna på sid 17. S. 26, förslag till tillägg till åtgärd och uppföljningsindikator i målet Landsbygden erbjuder en mångsidig och konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för företag : att effektivare utnyttja den potential som turismnäringen erbjuder, antalet turismföretag. Texten på sid 26 ändras. S. 31, förslag till tillägg till åtgärd: trygga att Kasköbanan är i farbart skick. I tabellen på sid 31 nämns inga enskilda projekt, eftersom de viktigaste trafikprojekten finns uppräknade i bilaga 2. Grundläggande förbättring av banavsnittet mellan Seinäjoki och Kaskö finns med i tabellen i bilaga 2. S. 35, förslag till tillägg till åtgärd och uppföljningsindikator i målet Kulturmiljöer och arv används som attraktionsfaktor : att utveckla kustens trähusstäder som turismmål, uppskattat antal turister. Texten på sid 35 ändras. Bilaga 2, ändringsförslag: Grundrenoveringen av banan mellan Kaskö och Seinäjoki tidigareläggs så att den inleds år 2015 (20 milj. euro), år 2016 (40 milj. euro) och år 2017 (40 milj. euro). Banavsnittet mellan Seinäjoki och Kaskö omfattas för närvarande av effektiverat underhåll, vilket garanterar fotsatt trafik åtminstone i dess nuvarande form och ger mer tid att visa att banan är nödvändig och att trafikmängderna har potential att växa. Inga ändringar i tabellen i bilaga 2. 14

Landskapets sydligaste del bör uppmärksammas bättre vid äskandet om och fördelningen av statliga medel, eftersom Sydösterbotten under de senaste åren har förlorat arbetsplatser och har en negativ befolkningsutveckling. Ett konkret handlingsprogram för gemensam intressebevakning för banans grundrenovering bör uppgöras i landskapsstrategin. I landskapsstrategin finns många åtgärder som siktar på att stimulera företagsverksamheten i och inflyttningen till Sydösterbotten. De olika målen under insatsområdena Diversifierat näringsliv (s. 26) och Tillräckligt med kompetent arbetskraft (s. 33) är exempel på detta. Sydösterbotten nämns inte specifikt i anslutning till åtgärderna, eftersom de berör hela landskapet. Eftersom Sydösterbotten brottas med problem är det nödvändigt att också framöver lägga särskild vikt vid utvecklingen av regionen. Österbottens förbund är redo att bistå kommunerna i Sydösterbotten i arbetet med att utforma de utvecklingsinsatser och handlingsprogram som behövs. När det finns mer ingående planer och genomtänkta åtgärder kan de lyftas fram i landskapsprogrammets genomförandeplaner. Ändring: I stycke 9.1 (s. 57) görs ett tillägg om att det vid praktiska utvecklingsåtgärder ska ägnas särskild uppmärksamhet åt Sydösterbotten. Bilaga 2, ändringsförslag: Grundläggande förbättring av stamväg 67 Kaskö Seinäjoki och stamvägens vinterunderhåll år 2014 (2 milj. euro). Ändringen görs i bilaga 2. Kristinestad Sydösterbotten bör uppmärksammas särskilt i strategin och i utvecklingsprojekten och inte bara konstateras vara ett problemområde. Konkreta åtgärder för att stimulera företagsverksamheten i och inflyttningen till regionen bör tas med i strategin. I landskapsstrategin finns många åtgärder som siktar på att stimulera företagsverksamheten i och inflyttningen till Sydösterbotten. De olika målen under insatsområdena Diversifierat näringsliv (s. 26) och Tillräckligt med kompetent arbetskraft (s. 33) är exempel på detta. Sydösterbotten nämns inte specifikt i anslutning till åtgärderna, eftersom de berör hela landskapet. Eftersom Sydösterbotten brottas med problem är det nödvändigt att också framöver lägga särskild vikt vid utvecklingen av regionen. Österbottens förbund är redo att bistå kommunerna i Sydösterbotten i arbetet med att utforma de utvecklingsinsatser och handlingsprogram som behövs. När det finns mer ingående planer och genomtänkta åtgärder kan de lyftas fram i landskapsprogrammets genomförandeplaner. Ändring: I stycke 9.1 (s. 57) görs ett tillägg om att det vid praktiska utvecklingsåtgärder ska ägnas särskild uppmärksamhet åt Sydösterbotten. 15

De viktigaste näringsgrenarna i Sydösterbotten bör nämnas i strategin. Potatisbranschen bör nämnas som en av landsbygdens specialbranscher. De viktigaste sysselsättningsbranscherna inom industrin i Österbotten nämns på sid 25. De sammanfaller i hög grad med viktigaste näringsgrenarna i Sydösterbotten. Ändring: Potatisbranschen läggs till i texten på sid 6 och 25. Cittaslow status och trähusstäderna har en viktig roll för turismen. På sid 25 nämns Kristinestads Cittaslow status som en möjlighet för turism. Ändring: Utvecklingsmöjligheterna inom turistnäringen läggs till under möjligheterna på sid 17. I samband med det nämns också Cittaslow status. Texten på sid 10 ändras: Landskapets rika kulturarv och kulturmiljöer med trähusstäder samt den vackra skärgården och världsarvet räknas också till styrkefaktorer som gör det möjligt att utveckla turismen. Museerna kommer inte fram tillräckligt i strategin. Landskapsstrategin är en generell strategi och utvecklingsområdena behandlas inte i detalj. Texten på sid 34 ändras: Regionens historiska objekt, kulturmiljöer, nationellt betydelsefulla bildkonstsamlingar och österbottniska mattraditioner bör utvecklas och göras mer synliga genom ett samarbete mellan museibranschen, kulturamatörer och turistbranschen. Vid behov kan museerna lyftas fram mer i det nya kulturprogrammet för Österbotten. Ett kulturmiljöprogram borde göras i samtliga kommuner i Österbotten. Ändring: Ett tillägg om behovet av kommunala kulturmiljöprogram görs under insatsområdet Värdesatta kulturmiljöer och levande kulturarv (s. 34 35). Reparation av mögelskolor: Listan borde kompletteras med svenska högstadiet och daghemmet i Kristinestad. Exemplen i kapitel 6 (s. 53) bygger på landskapsstyrelsens beslut (27.5.2013) om prioritering av projekten. S. 11; förslag till tillägg: Europaväg 8 är en viktig livsnerv för regionen. Förbättring av riksväg 8 tas upp under insatsområdet Goda kommunikationer (s. 29) och i bilaga 2. 16

S. 14; förslag till tillägg: Ett dynamiskt kulturliv gynnar en god livsmiljö. På sid 12 lyfts dynamiskt kulturliv fram som en styrka. S. 17; förslag till tillägg: Konceptet med slow food läggs till under Nya möjligheter i livsmedelssektorn. Ändring: Punktuppställningen på sid 17 kompletteras. S. 23; förslag till tillägg: Med tanke på ett koldioxidsnålt samhälle bör vi ge akt på behovet att utveckla lokaltrafiken också på glesbygden. Utveckling av nya modeller för kollektivtrafik finns nämnt under insatsområdet Goda kommunikationer (s. 31). S. 32, sista stycket, förslag till tillägg: Utbildningar som motsvarar regionens behov måste prioriteras även på lokal nivå, inte bara i Vasa. Det är viktigt att YA:s enhet och annan utbildning på andra stadiet finns kvar i regionen. Landskapsstrategin tar inte ställning till frågor som kommer an på utbildningsanordnarna i landskapet. S. 34; förslag till tillägg: Trähusmiljöerna både på landsbygden och i stadsområden är viktiga med tanke på den österbottniska identiteten. Texten på sid 34 ändras: En vida spridd medvetenhet om kulturmiljöer och byggnadstraditioner som bär den österbottniska identiteten bland annat genom trähusområdena på landsbygden och i städerna samt material som bevaras i museer och arkiv uppmuntrar till att slå vakt om och tillvarata kulturarvet i vardagen. S. 44, femte stycket, förslag till tillägg: Också Sydösterbotten ska komma fram. Texten handlar om mera omfattande samarbete mellan olika stadsregioner. 17

S. 46; förslag till tillägg: Vid planering av vindkraftsområden bör miljömyndigheterna vara mer flexibla för att tidigt i planeringsprocessen få till stånd mer samarbete mellan privata markägare, myndigheter och kommuner. Att öka samarbetet mellan kommunerna och myndigheterna samt öka växelverkan med invånarna är en uttalad målsättning i insatsområdet "Hållbar region och samhällsstruktur" (s. 45). S. 50, hantering av översvämningar, förslag till tillägg: Förebyggande åtgärder i samarbete med lokalbefolkningen och byaråden. Ändring: Ett tillägg om detta görs på sid 50. S. 60; förslag till tillägg: LEADER ska läggas till under landsbygdsfonden. Ändring: Leader läggs till under Landsbygdsfonden i bild 10 (s. 60). Närpes Intrycket av landskapsprogrammet blir att Sydösterbotten inte är en ekonomisk region värd att satsa på. I landskapsstrategin finns många åtgärder som siktar på att stimulera företagsverksamheten i och inflyttningen till Sydösterbotten. De olika målen under insatsområdena Diversifierat näringsliv (s. 26) och Tillräckligt med kompetent arbetskraft (s. 33) är exempel på detta. Sydösterbotten nämns inte specifikt i anslutning till åtgärderna, eftersom de berör hela landskapet. Eftersom Sydösterbotten brottas med problem är det nödvändigt att också framöver lägga särskild vikt vid utvecklingen av regionen. Österbottens förbund är redo att bistå kommunerna i Sydösterbotten i arbetet med att utforma de utvecklingsinsatser och handlingsprogram som behövs. När det finns mer ingående planer och genomtänkta åtgärder kan de lyftas fram i landskapsprogrammets genomförandeplaner. Ändring: I stycke 9.1 (s. 57) görs ett tillägg om att det vid praktiska utvecklingsåtgärder ska ägnas särskild uppmärksamhet åt Sydösterbotten. För att spetsföretag i Sydösterbotten ska kunna uppstå och utvecklas krävs att högskolorna och andra organisationer utlokaliserar verksamhet till området. Ändring: På sid 27 görs ett tillägg om att högskolorna och övriga forsknings och utvecklingsorganisationer bör sträva efter att driva på företagsutvecklingen runtom i landskapet. 18

S. 6; förslag till ändring: Sydösterbottens styrkor är entreprenörskap, trä och metallindustri samt odling och livsmedelsproduktion. Texten på sid 6 ändras. S. 20 21; förslag till ändring: diversifierad yrkesutbildning inom landskapet och regionen kunde nämnas. Ändring: Ett tillägg om detta görs på sid 20 under "Tillräckligt med kompetent arbetskraft". S. 47; förslag till ändring: I tabellen borde nämnas att förbindelserna mellan Sydösterbotten och Vasa pendlingsområde speciellt ska främjas genom att förbättra rese och transportkedjorna. Sydösterbotten har inte nämnts eftersom man i regionen inte har gjort någon strukturmodell, som skulle skapa en grund för samordning av markanvändningen och trafiken i området. Ett angeläget mål i insatsområdet Hållbar region och samhällsstruktur (s. 44 45) är därför att strukturmodeller ska utarbetas och genomföras i samtliga stadsregioner i Österbotten. Bilaga 2, ändringsförslag: Förbättring av riksväg 8 söder om Vasa på den återstående sträckan inom landskapet bör tas med under projekt som är klara för genomdrivning. På strateginivå är det ändamålsenligt att se på riksväg 8 som en helhet. När det finns klara planer för olika vägavsnitt kan projekten vid behov nämnas separat i landskapsprogrammets genomförandeplan. Framöver kommer det att bli allt vanligare att projekten delas upp i flera steg och löper över flera år. När det bestäms i vilken ordning något ska göras kommer speciellt åtgärdernas omfattning och nödvändighet i ett större perspektiv att ha betydelse. Närings, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten På kartan Eftersträvad regionstruktur (s.7) saknas en del centra. Av vägförbindelserna finns bara huvudvägarna (riks och stamvägarna) inritade. Bild 3 visar den eftersträvade regionstrukturen år 2030 enligt den nuvarande landskapsplanen. Bilden är i många avseenden föråldrad och därför ofullständig. Målen för utvecklingen av regionstrukturen omformuleras i samband med revideringen av landskapsplanen. Revideringen har precis startat. Ändring: Texten i kapitel 2.3 skrivs om så att följande framgår: Den eftersträvande regionstrukturen är en av utgångspunkterna för den nuvarande landskapsplanen. Arbetet med att revidera landskapsplanen har precis inletts. I samband med revideringen kommer också den eftersträvade regionstrukturen att ses över. Målet är tre 19

dynamiska centra och en kommunstruktur som ger möjlighet att säkerställa servicen i pendlingsregionen. Goda kommunikationer (s. 31): Borde mål och åtgärder för trafiksäkerheten ges en större tyngd i strategin? Målen i insatsområdet "Goda kommunikationer (s. 29 31) bottnar till största delen i Österbottens trafiksystemplan, där trafiksäkerhet inte är ett av huvudmålen. Detta motiveras bland annat med det att säkerhetsaspekten bör vägas in i all trafikplanering. Textändring s. 27: Trafiksystemet bör utvecklas för att man ska kunna garantera att de trafikleder som är viktigast för näringslivet är i skick och att trafiken är smidig och säker, för att förbättra transportkedjornas funktionalitet, servicenivå och integrationen mellan olika trafikformer samt för att göra Österbotten mer tillgängligt och attraktivt i konkurrensen om invånare och företag. Koldioxidsnålt samhälle (s. 47): Närings, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten bör nämnas bland de ansvariga. Ändring: NTM centralen i Södra Österbotten läggs till i uppräkningen "Ansvariga i regionen" på sid 47. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Ändringsförslag till avsnitt 4.1 Konkurrenskraftig region: Utbildning borde lyftas fram som ett insatsområde. Utbildning är ett centralt tema i insatsområdet "Tillräckligt med kompetent arbetskraft (s.32 33). Ändringsförslag till avsnitt 4.2: Rubriken Bra service" ändras till Bra, integrerad service. Den rubriken täcker också in temat Integrerade invandrare. Om en grupp lyfts fram vore det motiverat att också lyfta fram familjer, ungdomar, personer i arbetsför ålder och åldringar. Delmålen under huvudmålet Välmående befolkning gäller generellt sett alla befolkningsgrupper, om inte annat anges. Vid behov nämns vissa befolkningsgrupper specifikt under olika insatsområden, t.ex. ungdomar, långtidsarbetslösa, funktionshindrade och äldre (s. 36 37). Det att integrationen av invandrare tagits upp som ett separat insatsområde är ett medvetet strategiskt val. Under nästa landskapsprogramperiod ska alltså särskild vikt fästas vid integrationen. 20

I fråga om en god livsmiljö är målet att Österbotten år 2040 ska vara ett landskap där det är bra och tryggt att bo och leva. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland anser det vara bra att tryggheten i vardagen lyfts fram i detta sammanhang, men föreslår att den framhålls mer till exempel i avsnittet om hållbar region och samhällsstruktur. Trygg och säkerhetsaspekten är inbakad i planeringen av en hållbar region och samhällsstruktur. När det gäller genomförandet av landskapsstrategin 2014 2017 skulle Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland tydligare lyfta fram barnfamiljers ställning och vikten av tidigt ingripande. Ett förutseende och förebyggande arbetsgrepp är ett centralt tema i insatsområdet Bra service (s. 40 41.) Det vore dock skäl att ge främjande arbete en synligare roll i strategin. Ändring: Texten under insatsområdet "Bra service (s. 40 41) omformuleras så att vikten av förebyggande och främjande arbete samt tidigt ingripande kommer fram tydligare. Vid behov kan frågan behandlas mer ingående i Österbottens välfärdsstrategi, som utarbetas som bäst. Åldringarnas andel av befolkningen ökar hela tiden. Det handlar om värderingarna i vårt samhälle och den grundläggande attityden till åldringar nu och i framtiden. Regionförvaltningsverket föreslår att synen på åldringarna ska uppmärksammas mer i åtgärderna. Det faktum att befolkningen åldras är en av de genomgripande förändringar som påverkar landskapets framtid och har uppmärksammats på bred front i målen och åtgärderna i strategin. En åldrande befolkning påverkar bl.a. arbetskraftsresursen, planeringen av region och samhällsstrukturen och vidareutvecklingen av servicesystemet på många olika sätt. De äldre är också en viktig resurs att räkna med i utvecklingsarbetet i landskapet. Alla har rätt till god vård och människovärdigt bemötande. Ändring: Texten i strategin ändras på flera ställen så att dessa aspekter kommer bättre i balans. Texten i strategin får inte ge sken av att åldringarna anses vara en belastning eller ett problem i samhället. 21

Vasa universitet Med tanke på landskapets framtid vore det önskvärt att strategin skulle ange hur två Österbotten ska enas i ett enda tvåspråkigt Österbotten. I strategin har tvåspråkigheten ansetts vara en del av landskapets naturliga identitet. Eftersom Österbotten snabbt blir allt mer internationellt har vi i stället för tvåspråkigheten särskilt velat framhålla ett förhållningssätt som ignorerar gränser samt flerspråkighet och kulturell mångfald som en resurs och ett utvecklingsområde (t.ex. i insatsområdet Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter", s. 42 43). I texten talas det också om innovationer, i samband med främst företag. Detta synsätt är för snävt. Det vore lätt att lägga till ett resonemang om sociala innovationer. I fråga om utveckling av sociala innovationer har förvaltnings och handelsvetenskaperna vid Vasa universitet mycket att ge. Ändring: Ett tillägg om sociala innovationer och de möjligheter som förvaltnings och handelsvetenskaperna ger i detta avseende görs på sid 27. Vore det möjligt att fundera på om uppföljningen inom smart specialisering kunde förenklas? Strategin hänvisar också till den allmänt citerade triple helix modellen. Numera har en kvadrupel spiral ersatt trippelspiralen inom utveckling. Det vore värt att överväga om den senaste versionen av modellen ska användas i strategin. Smart specialisering är en fortgående process som vidareutvecklas hela tiden. Strävan är att inkludera civilsamhället i vidareutvecklingen av systemet. Också själva processen vidareutvecklas fortlöpande. Ändring: Ett tillägg om att systemet och processen för smart specialisering vidareutvecklas fortlöpande görs på sid 55. Hanken Satsningarna på energiklustret är viktiga, men satsningar på affärskunskap och kunskap om internationalisering är lika viktiga som den tekniska kunskapen. Ändring: Texten under insatsområdet Innovationsverksamhet på hög nivå (s. 27 28) omformuleras så att vikten av affärskunskap och kunskap om internationalisering framhävs tydligare. 22

Den attitydfostran som krävs för att små och medelstora företag ska eftersträva tillväxt måste ges ett större utrymme i insatsområdet Diversifierat näringsliv. SME och mikroföretagens tillväxt och internationalisering är centrala mål i insatsområdet Diversifierat näringsliv (s. 24 26). Åtgärderna i insatsområdet preciseras i landskapsprogrammets genomförandeplan. Institutet för hälsa och välfärd I utkastet till landskapsstrategi kunde främjade arbete gärna lyftas fram mer parallellt med förebyggande arbete. Det främjandet arbetet riktar sig till alla invånare och tar fasta på styrkorna i landskapet, till exempel hälsosamt leverne, sammanhållning och mångfald. Ändring: Texten under insatsområdet "Bra service (s. 40 41) omformuleras så att vikten av förebyggande och främjande arbete samt tidigt ingripande kommer fram tydligare. Finlands skogscentral Finlands skogscentral bör sättas med som en ansvarig aktör under insatsområdena "Koldioxidsnålt samhälle" och "Miljömedvetna aktörer". Ändring: Finlands skogscentral läggs till i uppräkningen "Ansvariga i regionen" på sid 47 och 49. Forststyrelsen Förslag till tillägg under insatsområdet Natur med stor mångfald och rena vatten : Mål: Bevara de unika spåren av istiden och landhöjningen i världsarvets natur i gott skick. Indikatorer: Antalet värdefulla moränryggar i världsarvet, Markanvändning som förändrat det fysiska landskapet. Landskapsstrategin är en generell strategi där enskilda utvecklingsområden behandlas på en ganska allmän nivå. Ändring: Under insatsområdet Natur med stor mångfald och rena vatten (s. 50 51) görs ett tillägg om att naturvärdena i världsarvet inte får försämras. Förslag till tillägg under insatsområdet Natur med stor mångfald och rena vatten : Presentation av och spridning av kännedomen om världsarvet. Utveckling av världsarvet som besöksmål tas upp under insatsområdet "Värdesatta kulturmiljöer och levande kulturarv" (s. 34 35). 23