1 för statligt anställda Årsredovisning 2015
2 Innehåll År 2015 i korthet 3 Förvaltningsberättelse 4 Finansiell rapport 12 Femårsöversikt 13 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Rapport över förändring av eget kapital 16 Kassaflödesanalys 17 Noter 18 Revisionsberättelse 34 Överstyrelse, styrelse och revisorer 35 Det här är Kåpan Pensioner Kåpan pensioner försäkringsförening förvaltar premiebestämda pensioner för statligt anställda. Verksamheten är sammanlänkad med pensionsavtalen på det statliga avtalsområdet där föreningen förvaltar en del av den obligatoriska tjänste pensionen samt fungerar som ickevalsalternativ i den del av pensionen som är valbar. Kåpan Pensioner är en ekonomisk förening där allt överskott i kapitalförvaltningen går tillbaka till medlemmarna. Föreningen erbjuder enbart en produkt, traditionell pensionsförsäkring med garanterad kapitalutveckling, till en låg kostnad. Målsättningen är att ge en långsiktigt bra avkastning och en god nivå på medlemmarnas pension från föreningen.
3 År 2015 i korthet Förvaltat kapital ökade med 2 876 Mkr till 72 250 Mkr. Totalt inbetalade premier var 4 189 Mkr. Sammantaget uppgick utbetalade pensioner till 2 506 Mkr. Den totala avkastningen på förvaltat kapital var positiv och uppgick till 2,6 procent. Återbäring fördelas månadsvis i efterskott. Den under året sammanlagda återbäringsräntan uppgick till 3,3 procent. Konsolideringsgraden var vid årsskiftet 100 procent. Solvensgraden förstärktes under året från 149 procent till 155 procent. Förstärkningen är huvudsakligen hänförlig till en lägre värdering av föreningens pensionsåtaganden. De administrativa kostnaderna har fortsatt vara på en låg nivå och uppgick till 0,07 procent i relation till förvaltat kapital. Den fasta avgiften per försäkring och år halveras från 12 kr till 6 kr från den 1 januari 2016. En separat hållbarhetsredovisning som kompletterar årsredovisningen finns tillgänglig på föreningens webbplats, www.kapan.se Föreningen har fått förtroendet att försäkra de obligatoriska delarna och vara ickevalsalternativ för den valbara delen i det nya pensionsavtalet PA16. Styrelsen har beslutat att inleda ett projekt med inriktningen att föreningen övergår till en generationsbaserad riskfördelningsoch åter bäringsmodell med start den 1 januari 2017.
4 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kåpan pensioner försäkringsförening, org. nr 816400-4114, får härmed avge redovisning för verksamhetsåret 2015. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har som huvudändamål att förvalta och utbetala pensionsmedel för anställda som omfattas av avtal som slutits mellan Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer, eller mellan andra parter, som tecknat pensionsavtal som knyter an till avtalen. Inriktningen är försäkring av pension genom traditionell pensionsförsäkring med en garanterad ränta på inbetalade premier och en fördelning av överskott från förvaltningen via återbäringsränta. De försäkringsformer som föreningen erbjuder är tjänstepensionsförsäkringarna Kåpan Tjänste, Kåpan Ålderspension och Kåpan Extra. Därtill kommer under år 2016 den nya försäkringen Kåpan Flex som är en del i det nya pensionsavtalet PA 16. Sparformen Kåpan Plus stängdes för fortsatta premieinbetalningar den 31 december 2015 till följd av den slopade avdragsrätten. Löpande uppföljning och informationskampanjer har genomförts under året för att säkerställa att medlemmarna inte gör ofördelaktiga insättningar. Medlemmar Kåpan Pensioner är en försäkringsförening där allt sparande går tillbaka till medlemmarna i form av utbetalad pension. Det totala antalet medlemmar uppgår till över 700 000 personer. Under året inbetalades totalt 4 189 Mkr i premier, fördelade enligt nedan Kategori 2015 2014 2013 2012 2011 Kåpan Tjänste 2 035 1 986 1 930 1 905 1 825 Kåpan Ålderspension 1 395 1 305 1 253 1 202 1 143 Kåpan Extra 745 726 733 732 640 Kåpan Plus 14 85 91 96 102 Totalt 4 189 4 102 4 007 3 935 3 710 Försäkringspremier Föreningen förvaltar de premier som arbetsgivaren har betalat in för de anställdas räkning enligt gällande kollektivavtal och de pengar som medlemmarna själva valt att placera i Kåpan Plus för att komplettera sin tjänstepension. Pensionsutbetalningar Under året utbetalades 2 506 (2 160) Mkr, varav 847 (583) Mkr utgjorde återbäring utöver den garanterade räntan på kapitalet. Normalt är tiden för utbetalning fem år från det att pensionen börjar betalas ut vid 65 års ålder för Kåpan Tjänste. Utbetalningar från Kåpan Ålderspension är normalt livsvarig. Övriga produkter har individuell bestämd utbetalningstid. Fördelning av premier Utveckling av inbetalade premier och utbetalade pensioner Extra 18% Mkr 4500 Premier Pensioner Tjänste 49% 4000 3500 3000 Ålderspension 33% 2500 2000 1500 1000 500 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15År
5 Riktlinjer för förvaltningen av placerade medel De av styrelsen beslutade långsiktiga riktlinjerna innebär att föreningens tillgångar, inklusive återbäringsmedel, skall vara placerade så att de ger en god avkastning med begränsad risk. Fördelningen av tillgångarnas marknadsvärde skall enligt placeringspolicyn, som beslutades av styrelsen i oktober 2015, ligga inom följande intervaller: Aktier eller aktierelaterade tillgångsslag till lägst 20 procent och högst 40 (35) procent. Obligationer och andra räntebärande värdepapper till lägst 45 procent och högst 65 procent. Alternativa tillgångar inkl fastighetsrelaterade placeringar till lägst 5 procent och högst 20 procent. Placering av föreningens tillgångar vid årsskiftet Alternativa placeringar 17% Räntebärande inkl kassa 50% Aktierelaterade 33% Styrelsens beslut innebar att förvaltningen skall bedrivas med samma långsiktiga inriktning som tidigare år. I policyn anges ett riktvärde för föreningens sammantagna utestående ränterisk dvs. en sammanvägning av de räntebärande tillgångarnas räntebindningstid och de utlovade pensionsutbetalningarna inklusive den garanterade räntan på medlemmarnas sparande fram till dess utbetalning. Ränterisken mäts som ränterisktäckningsgrad och uppgick till 36 procent. Riktvärdet för ränterisktäckningsgraden är att den inte bör understiga 30 procent och löpande anpassas till utvecklingen av solvensgraden och behovet av räntesäkring av utestående åtaganden, se not 2 för en fördjupad redogörelse. Den utestående valutarisken får enligt den beslutade policyn inte överstiga 15 (10) procent. Vid årsskiftet uppgick den utestående valutarisken till 10,5 procent av tillgångarnas värde. Under året har i princip merparten av tillgångarna utom de i tillväxtländerna varit valutasäkrade. Hållbarhet och etiska riktlinjer i placeringspolicyn Den av styrelsen beslutade placeringspolicyn anger att föreningens investeringar skall ske med utgångspunkt i etiska normer och principer med bred förankring i det svenska samhället baserat på beslut fattade av Sveriges riksdag och regering. Vägledande för förvaltningen skall vara principerna i FNs Global Compact, OECDs riktlinjer för multinationella företag, Oslo- och Ottawa-konventionen samt UNPRIs (FNs principer för ansvarsfulla investeringar) lista över svartlistade företag. Inriktningen är att inte göra investeringar i företag som vid upprepade tillfällen överträder principerna för mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö angivna i internationellt vedertagna dokument. Föreningen har gjort en analys av olika alternativ för bedömningen av olika företags verksamhet. Mot bakgrund av föreningens organisation och resurser är valet att utgå ifrån de bedömningar som görs av AP-fondernas etiska råd, Etikrådet, som har etiska riktlinjer som ligger i linje med föreningens. Föreningen gör inga direkta investeringar i de företag som Etikrådet satt upp på sin lista. Föreningen har via olika typer av indexplaceringar en indirekt exponering i ett antal av dessa företag. Denna indirekta exponering neutraliseras genom en aktiv negativ investering en s.k. blankning i dessa företag för att uppnå en finansiell situation som mot svarar att inte köpa aktien. Under år 2015 har inriktningen i föreningens arbete med hållbarhet och socialt ansvar varit att försöka bredda målbilden och hitta trovärdiga och effektiva metoder för att utöver det negativt fokuserade urvalet av företag även fokusera på ett positivt urval av bra företag och ett kontinuerligt förändring- och förbättringsarbete. Föreningen har därför under året inlett ett samarbete med MSCI om en process för att löpande granska och bedöma olika företags arbete med hållbarhet och socialt ansvarstagande. MSCI är en av världens ledande indexleverantörer och har under lång tid arbetat med analys och utvärdering av miljö och hållbarhetsbedömningar på bolagsnivå. Avtalet med MSCI ger föreningen tillgång till den samlade hållbarhetsbedömning som MSCI har genomfört. MSCIs analyser täcker idag drygt 5 700 bolag på aktiesidan där man baserat på sektor gör en bedömning och rating av olika hållbarhets- och ESG-kriterier (Environmental, Social, Governance). Samarbetet innebär att föreningen kan göra en genomlysning av hela investeringsportföljen av noterade aktier för att kunna kartlägga var föreningen står och löpande följa upp det kontinuerliga förbättringsarbetet Förvaltningsberättelse
6 både vad gäller de egna innehaven men även den generella utvecklingen. Processen och metoderna för att analysera de olika positionerna har utvecklats under året. Vid årsskiftet bedömdes föreningens totala placeringar ha en rating från MSCI som översteg det generella MSCI All Countries World indexet med ett helt steg i deras niogradiga skala och som låg i paritet med MSCIs särskilda ESG-index som är ett urval av bolag med hög rating. Över tid är målsättningen att ratingen för de företag som föreningen har direkt och indirekt exponering mot ytterligare förbättras från dagens nivå. Helheten i föreningens arbete med hållbarhet, etik och socialt ansvar presenteras i en separat hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på föreningens webbplats www.kapan.se. Kapitalförvaltning Marknadsvärdet av föreningens placeringstillgångar med tillägg för övriga tillgångars bokförda värden var vid årets slut 72 250 (69 374) Mkr. Avkastningen på placeringstillgångarna var positiv och uppgick till 2,6 (+11,5) procent. Kapitalavkastning Den totala avkastningen på tillgångarna fördelar sig enligt följande: Marknads- Totalvärde Andel avkastning 1) Portfölj Mkr i % i %, 2015 Ränterelaterade 34 955 48-0,3 Aktierelaterade 23 851 33 2,7 Alternativa placeringar 12 396 17 12,4 Övriga tillgångar, kassa 1 048 2 Summa tillgångar 72 250 100 2,6 1) Vid beräkning av avkastningen har daglig viktning använts för att beakta kapitalbasens förändring under året. Ränterelaterade tillgångar De räntebärande placeringarna var vid årsskiftet 34 955 (37 262) Mkr. Placeringarna utgjordes till 44 procent (47) av bostadsobligationer och till 16 (21) procent av statsobligationer eller obligationer och certifikat utgivna av statligt helägda bolag. Placeringar i certifikat och obligationer utgivna av övriga emittenter utgjorde 33 (28) procent. Resterande 7 (4) procent av placeringarna utgjordes av räntebärande placeringar i utländsk valuta. Vid årsskiftet bestod de totala räntebärande tillgångarna enbart av nominellt räntebärande värdepapper och inga realränteobligationer. Den generella räntenivån har stigit något under året och värdet på innehavet påverkats negativt. Räntenivån på statsoch bostadsobligationer ligger på historiskt låga nivåer vilket innebär att ränteplaceringarna förväntas ge en begränsad löpande avkastning de närmaste åren. Allokering räntor Företagsobligationer 33% Utländska obligationer 7% Stat/statliga företag 16% Bostadsobligationer 44% De ränterelaterade placeringarna är koncentrerade till det svenska bank- och bostadsfinansieringssegmentet och de sammantaget största placeringarna gjordes i följande emittenter: Emittent Bedömt värde Mkr SBAB 4 744 Svenska Handelsbanken 3 322 Swedbank 2 966 Nordea Bank 2 472 Länsförsäkringar 2 163 SEB 2 024 Vasakronan 1 319 Landshypotek 1 258 Danske Bank 766 Akademiska Hus 667 Utöver placeringar i räntebärande värdepapper har föreningen som strategisk inriktning tecknat avtal om olika former av räntesäkringar med syftet att minska den utestående ränterisken i gjorda pensionsåtaganden. Avtalen innebär i princip att den fasta räntan i gjorda åtaganden byts mot en rörlig ränta med en mindre risk för värdeförändring. Värdeförändringen av de räntesäkringarna som varit utestående under året har varit -23 (+70) Mkr. Den sammanlagda resultateffekten av räntesäkringen motsvarar en positiv påverkan på totalavkastningen om 0,0 (+0,1) procent. Sammantaget uppgick avkastningen till -0,3 (+8,9) procent på ränterelaterade placeringar. Förvaltningsberättelse
7 Aktierelaterade tillgångar Under året har de globala aktiemarknaderna haft en blandad utveckling. Världens samlade aktiekurser har totalt stigit marginellt med ca 0,3 procent mätt i lokala valutor. Utvecklingen har varit svag i de flesta länder men generellt något starkare i Europa. De aktierelaterade tillgångarna uppgick vid årsskiftet till 23 851 (21 592) Mkr. Den sammantagna avkastningen under året uppgick till 2,7 (+14,8) procent. Föreningens valutasäkring av framförallt USD har påverkat avkastningen negativt. Allokering aktier Alternativa placeringar Investeringar i alternativa tillgångar görs i huvudsak inom reala tillgångar och riskkapitalfonder. Reala tillgångar delas upp i tre områden fastigheter, skog- och mark och infrastruktur. Utvecklingsländer 13% OECD 42% Sverige 45% Innehavet av aktier noterade på Stockholmsbörsen hade en positiv avkastning på 5,0 procent (+14,3) procent. Förvaltningen av aktier noterade på Stockholmsbörsen sker i egen regi. Som jämförelseindex används SIX 60. De största placeringarna är gjorda i följande bolag: (SSGA) om placeringar och avgifter på goda nivåer. Vid årsskiftet utgjordes de största placeringarna utanför Sverige av följande fonder: Innehav Bedömt värde Mkr SSGA S&P500 Index 2 452 SSGA Enhanced Emerging Markets Fund 1 830 SSGA S&P 500 Equal Weight Index 1 007 SSGA Multifaktor Global Fund 999 SSGA MSCI Japan Index 912 SSGA MSCI Europe Index 618 SSGA World SRI Index 598 SSGA FTSE RAFI US Index 582 SSGA Global Managed Volatility 443 SSGA Emerging Markets Small Cap Active US CTF 321 Föreningen har sedan starten av verksamheten valt att valutasäkra merparten av aktieplaceringarna vilket inne burit att relativa förändringar i värdet på den svenska kronan under året inte har påverkat avkastningen. Aktieplaceringar i tillväxtländerna har inte valutasäkrats vilket innebär att avkastningen påverkats av valutakursförändringar. Förvaltningsberättelse Emittent Bedömt värde Mkr Hennes & Mauritz 1 102 Nordea Bank 926 Ericsson 630 Investor 570 Swedbank 525 SHB 486 Assa Abloy 471 SEB 465 TeliaSonera 443 Atlas Copco 406 Alternativa investeringar Riskkapitalfonder 21% Infrastruktur 15% Skog och mark 22% Fastigheter 42% De aktierelaterade placeringarna utanför Sverige sker i form av placeringar i olika fonder varav merparten är olika former av passiva indexrelaterade fonder med låga avgifter. Ett ramavtal har tecknats med State Street Global Advisors Området infrastruktur innebär investeringar i samhällsviktiga anläggningar eller fastigheter med stabila kassaflöden och en långsiktig placeringshorisont. Skog och mark är i huvudsak mark med växande skog samt jordbruk ägda via fonder eller bolag. Området fastigheter är indirekta investeringar i olika typer av mark och byggnader. De största
8 investeringarna grupperade utifrån de olika förvaltarna eller bolagen (engagemang) utgjordes av: Innehav Bedömt värde Mkr Bergviks Skog AB 1 646 J.P. Morgan Infrastructure Investment Fund 843 Handelsfastigheter i Sverige AB 831 Portfolio Advisors totalt (4 fonder) 701 Fastighets AB Stenvalvet 676 Hemfosa Fastigheter AB 649 Cheyne Real Estate total (2 fonder) 648 Profi Fastigheter(4 fonder) 587 Energy & Minerals Group Fund (2 fonder) 454 Rockspring German Retail Box Fund 436 Reala tillgångar visade en positiv värdeutveckling under året. Totalt uppgick det placerade kapitalet i reala tillgångar till 9 786 (6 762) Mkr och avkastningen under året till 17,4 (+12,6) procent. Investeringar i olika typer av riskkapitalfonder uppgick till 2 610 (2 117) Mkr och avkastningen under året till -1,9 (+20,7) procent. Sammantaget blev avkastningen för området alternativa placeringar positiv med 12,4 (+14,4) procent. Risk- och känslighetsanalys Kapitalförvaltningen påverkas av yttre omständigheter som innebär olika former av risker. Man kan indela dessa risker i marknads-, kredit- och operativ risk. Därtill kommer ytterligare en branschspecifik risk nämligen försäkringsrisk. En fördjupad redogörelse för utestående risker i verksamheten finns i not 2. Den osäkerhet som föreligger på marknaden innebär att förluster på placeringstillgångarna inte kan uteslutas. För placeringstillgångar där marknadspriser inte finns publicerade föreligger källor till osäkerhet, se not 1 avsnittet Viktiga bedömningar och källor till osäkerhet, samt not 15. Försäkringsteknisk utredning Den försäkringstekniska utredningen har utförts av aktuarie Ulrika Taube. Utredningen visar att föreningens försäkringstekniska avsättning uppgår till 46 623 (46 084) Mkr. De åtaganden föreningen har består till en dominerande del av fasta garanterade räntor på inbetalade premier. Dessa åtaganden har i den försäkringstekniska utredningen värderats, med stöd av Finansinspektionens allmänna råd, med utgångspunkt i bl.a. aktuella marknadsräntor för motsvarande löptider. Kostnader Kostnaderna i försäkringsrörelsen uppgick till 48 (46) Mkr. Ett mått på kostnadseffektivitet är förvaltningskostnadsprocenten, dvs. förhållandet mellan driftskostnaderna och tillgångarnas genomsnittliga marknadsvärde, som uppgick till 0,07 (0,07) procent. Utveckling förvaltningskostnader % 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15År Kostnaderna för år 2015 togs ut genom en fast avgift om 12 kr per försäkring och ett avdrag på försäkringskapitalet om 0,07 procent. Den fasta avgiften halveras till 6 kr per försäkring den 1 januari 2016. Sammantaget bör avgiften och avdraget motsvara verksamhetens kostnader. Målsättningen är att fortsätta hålla en låg kostnadsnivå över tid. Övergång till månadsvis återbäring från år 2014 Överstyrelsen fattade beslut om reviderade stadgar i föreningen i mars 2013. Ändringarna innebär att från januari 2014 gick föreningen över till månadsvis återbäringsränta i stället för årsvis i efterskott. Medlemmarnas pensionskapital räknas därför fortsättningsvis om löpande under året med den avkastning som kapitalet ger varje månad inom ramen för policyn för kollektiv konsolidering. Återbäringsränta % 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15År Förvaltningsberättelse
9 Redogörelse för månadsvis återbäring under år 2015 Återbäringen tillförs medlemmarnas pensionskapital månadsvis i efterskott. Den första månadsvisa återbäringen meddelades i mitten av februari med utgångspunkt i avkastningen på placeringarna under januari och nivån på konsolideringsgraden den sista dagen i januari. Den ekonomiska ställningen och avkastningen under året har varit stabil och sammantaget har medlemmarnas pensionskapital tillförts en återbäringsränta om 3,3 procent före avkastningsskatt och kostnader. Månadsvis återbäringsränta 2015 % 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 % 115-2,5 110 105 Kollektiv konsolidering Med 100 kollektiv konsolidering avses tillgångarnas marknadsvärde minskat med finansiella skulder i förhållande till 95 summan av försäkringstekniska skulden baserad på premieinbetalningar och den garanterade räntan samt tidigare 90 allokerade återbäringsmedel. 85 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14År Kollektiv konsolideringsgrad % 115 Dec Nov Okt Sep Aug Jul Jun Maj Apr Mar Feb Jan Styrelsen har beslutat om en policy för kollektiv konsolidering och återbäring i föreningen. I policyn anges att konsolideringsgraden bör ligga inom intervallet 95 105 procent med en målnivå på 100 procent. Konsolideringsgraden vid årsskiftet efter beslutad återbäring för december år 2015 var 100 procent. Solvensgrad % 160 150 140 130 120 110 100 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15År Utvecklingen av solvensen Solvensen uttrycker hur stor del av den försäkringstekniska skulden som täcks av tillgångarna. Avkastningen på tillgångarna under året har varit positiv. Utestående åtagande värderades vid årsskiftet med utgångspunkt i en diskonteringsräntekurva som utgår från marknadsräntan för de första kommande 10 åren och därefter en successiv anpassning till en fast s.k. makroränta på 4,2 procent. Den ränta som använts har en lägre räntenivå jämfört med föregående år vilket inneburit att värdet på utestående åtaganden stigit. Sammantaget har solvensgraden under året stigit med 6 procentenheter från 149 procent till 155 procent. Avkastningen har bidragit med en förstärkning med 1 procentenhet och förändringar i värderingen av utestående åtaganden har bidragit med en förstärkning om 5 procentenheter. Förvaltningsberättelse 110 105 100 95 90 85 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15År Tillskott till premieregleringsfonden Pensionsavtalet mellan parterna på det statliga avtalsområdet, PA 03, innebär att arbetsgivaren betalar premier till försäkringen Kåpan Tjänste för anställda mellan 18 65 års ålder men att anställda under 23 år inte tillförs premie. Enligt villkoren i stadgarna skall Kåpan Pensioner tillföra dessa medel till premieregleringsfonden som utgör en del av föreningens eget kapital. Under året har premieregleringsfonden tillförts sådana medel om totalt 19 (20) Mkr.
10 Avkastningsskatt Föreningen betalar avkastningsskatt för medlemmarnas räkning. Utgångspunkt för skatteberäkningen är medlemmarnas pensionskapital i form av marknadsvärdet av föreningens tillgångar efter avdrag för finansiella skulder den 1 januari beskattningsåret. Avkastningen på dessa medel schablonberäknas efter en räntesats som är lika med den genomsnittliga statslåneräntan året innan beskattningsåret. Den framräknade schablonintäkten beskattas därefter med 15 procent. För föreningens vidkommande innebar detta att den inbetalade avkastningsskatten för år 2015 uppgick till 169 (181) Mkr. Ledningsfunktioner och granskning Kåpan Pensioners högsta beslutande organ är överstyrelsen. Ledamöterna i överstyrelsen är utsedda av parterna inom det statliga avtalsområdet. Hälften av ledamöterna är utsedda av Arbetsgivarverket och den andra hälften av de fackliga organisationerna. Det sammanlagda antalet ordinarie ledamöter uppgår till 30 med lika många personliga suppleanter. Under året har överstyrelsen hållit ordinarie stämma. Föreningens operativa verksamhet leds av en styrelse, som består av sex ledamöter med personliga suppleanter. Styrelsen är i likhet med överstyrelsen paritetiskt sammansatt. Styrelsen utser föreningens verkställande direktör. Under året har styrelsen haft sju sammanträden varav ett i form av ett två dagars seminarium. Viktiga frågor som behandlats, utöver förslagen till stämman, är den framtida långsiktiga placeringsinriktningen, utvecklingen inom regelverksområdet och hanteringen av etik och risker i förvaltningen. Styrelse och ledning Överstyrelse 30 ledamöter 30 suppleanter Styrelse 6 ledamöter 6 suppleanter Verkställande direktör 12 anställda Styrelsen har under året utvärderat och beslutat om att inleda ett projekt med inriktningen att föreningen övergår till en generationsbaserad risk- och återbäringsmodell med start den 1 januari 2017. Under året har styrelsen uppdaterat och tagit beslut om samtliga av föreningens policys. Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott där lönesättningen av verkställande direktören bereds. Ersättningarna till övriga ledande befattningshavare i föreningen beslutas av verkställande direktören i enlighet med den av styrelsen beslutade ersättningspolicyn. Ordförande i styrelsen och ersättningsutskottet var fram till den 1 juli 2015 generaldirektören för Arbetsgivarverket Ulf Bengtsson. Han ersattes av Eva Liedström Adler som även efterträdde honom som generaldirektör för Arbetsgivarverket. Administration Medelantalet anställda under året uppgick till 11(12) personer med den huvudsakliga uppgiften att bedriva kapitalförvaltning, redovisning och riskkontroll. Statens tjänstepensionsverk (SPV) i Sundsvall anlitas för att administrera försäkringsverksamheten. I uppdraget ligger att utveckla och underhålla föreningens försäkringsadministrativa system, göra premieinbetalningskontroll, utföra försäkringstekniska beräkningar, utfärda pensionsbesked, upprätthålla en väl fungerande kundtjänst och ombesörja pensionsutbetalningar. Investeringar Årets investeringar uppgick till 3 (0) Mkr. Föreningen har under tidigare år uppdaterat och moderniserat merparten av de centrala systemen i verksamheten. Det försäkringsadministrativa systemet skrivs av på 10 år, övriga investeringar på 3 5 år. Utblick inför framtiden Kåpan Pensioner startade sin verksamhet år 1992 och är sedan år 2003 ickevalsalternativ för den valbara delen av tjänstepensionen. Föreningen har nu fått förtroendet att även försäkra de obligatoriska delarna och vara ickevalsalternativ för den valbara delen i det nya pensionsavtalet PA16. Premier i enlighet med det nya avtalet kommer att börja betalas in den 1 juli 2016 och system och rutiner kommer fram till dessa att anpassas till det nya avtalet. Avtalet innehåller även premier till en försäkring med möjlighet till kortare utbetalningstid än 5 år. Föreningen kommer därför under år 2016 att utvidga verksamheten med en ny försäkring, Kåpan Flex. Förvaltningsberättelse
11 Föreningens verksamhet kommer genom det fortsatta förtroendet att fortsätta öka i omfattning vilket ställer större krav på organisationen men ger även stordriftsfördelar och möjligheter till en ökad effektivitet. Med det nya avtalet och den nuvarande utvecklingen uppnås en balans mellan utbetalningar och inbetalningar ungefär år 2060 vilket innebär att organisationen löpande behöver utvecklas och anpassas. Med utgångspunkt i det nya pensionsavtalet och dess ökade premieflöde framförallt för medlemmar födda 1988 och senare har styrelsen beslutat att inleda ett projekt med inriktningen att föreningen övergår till en generationsbaserad risk- och återbäringsmodell med start den 1 januari 2017. Inriktningen är att modellen skall innebära en högre risknivå i placeringarna och därmed en förväntad högre avkastning för yngre medlemmar och en något lägre risk för äldre medlemmar som är nära att gå i pension eller vars pension är under utbetalning. Förutsättningarna för att genomföra projektet och modellens exakta utformning kommer löpande stämmas av med styrelsen under året. Beslut om ett genomförande kommer att fattas under senare delen av år 2016 och en fördjupad skriftlig information till medlemmarna planeras i samband med utskick av årsbeskedet i mars 2017. Under år 2015 har arbetet fortsatt med att effektivisera verksamheten och förbereda organisationen inför de förändringar till nya regelverk för föreningens verksamhet som eventuellt kommer att införas i samband med implementeringen i svensk lagstiftning av det tjänstepensionsdirektiv som för närvarande bereds inom EU samt övriga förändringar i gällande regelverk. Den strategiska inriktningen av verksamheten, att nå en god avkastning med begränsad risk ligger fast och målsättningen är att bibehålla den låga nivån på kostnaderna. Föreningen har ett fördjupat samarbete med Statens tjänstepensionsverk (SPV) rörande bl.a. samordnade pensionsbesked och gemensam kundtjänst. Syftet med samarbete är att ge medlemmarna en god nivå på informationen om den statliga tjänstepensionen och den egna pensionen. Behandling av årets resultat Årets resultat på 3 544 450 889 (+2 494 386 280) kronor överförs till övriga fonder. Föreningens egna kapital uppgår därmed per den 31 december 2015 till 25 460 105 111 (22 744 072 101) kronor. Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport 12
13 Femårsöversikt Resultat, Mkr 2015 2014 2013 2012 2011 Premieinkomst 4 189 4 102 4 007 3 935 3 710 Kapitalavkastning, netto 1 770 6 882 4 491 4 904 1 668 Utbetalda försäkringsersättningar -1 659-1 577-1 449-1 296-1 122 Utbetald återbäring 1) -847-583 -369-260 -159 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 713 2 675 8 084 5 378-4 471 Årets resultat 3 544 2 494 7 962 5 199-4 647 Finansiell rapport 1) Utbetalningar redovisas som en avdragspost under Eget kapital, Finansiell rapport. Ekonomisk ställning, Mkr 2015 2014 2013 2012 2011 Totala tillgångar 1) 72 250 69 374 60 256 53 693 46 627 Placeringstillgångar 1) 70 873 67 609 58 580 51 978 45 169 Försäkringstekniska avsättningar 46 623 46 084 39 398 40 477 38 356 Konsolideringskapital 25 460 22 744 20 813 13 198 8 237 Kapitalbas 25 451 22 736 20 803 13 186 8 222 Erforderlig solvensmarginal 1 865 1 843 1 576 1 619 1 534 1) Placeringstillgångar till verkligt värde och övriga tillgångar till bokfört värde. Nyckeltal, procent 2015 2014 2013 2012 2011 Förvaltningskostnader 1) 0,07 0,07 0,08 0,09 0,10 Totalavkastning 2,6 11,5 8,4 10,5 3,9 Återbäringsränta 3,3 12,7 12,0 8,0 5,0 Konsolideringsgrad 100 100 102 105 103 Solvensgrad 155 149 153 133 122 1) I förhållande till genomsnittliga tillgångar. Totalavkastning per tillgångsslag 1) Marknadsvärde 2015-12-31 Marknadsvärde 2014-12-31 Totalavkastning i procent 2) Mkr % Mkr % 2015 Aktierelaterade 23 851 33 21 592 31 2,7 Ränterelaterade 3) 34 955 48 37 262 54-0,3 Alternativa placeringar 12 396 17 8 879 13 12,4 Övriga tillgångar 1 048 2 1 641 2 Summa tillgångar 72 250 100 69 374 100 2,6 1) Definieras i relation till vilket underliggande tillgångsslag som genererar avkastningen. 2) Daglig tidsviktning av placeringarna i relation till värdeförändringar, ränteintäkter och utdelningar. 3) Avkastningen på derivatinstrument som tecknats för att minska ränterisken i utestående försäkringsåtaganden är inkluderad i avkastningen för räntebärande placeringstillgångar.
14 Resultaträkning Mkr Not 2015 2014 Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsen Premieinkomst 3 4 189 4 102 Kapitalavkastning, intäkter 4 3 778 3 672 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 5 1 013 4 949 Utbetalda försäkringsersättningar 6-1 659-1 577 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar -539-6 686 Driftskostnader 7-48 -46 Kapitalavkastning, kostnader 8-1 590-1 178 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 9-1 431-561 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 713 2 675 Finansiell rapport Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 713 2 675 Avkastningsskatt 10-169 -181 Årets resultat tillika totalresultat 3 544 2 494 Rapport över totalresultat Mkr 2015 2014 Årets resultat 3 544 2 494 Övrigt totalresultat 0 0 Summa totalresultat 3 544 2 494
15 Balansräkning Mkr Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar 11 9 8 Finansiell rapport Placeringstillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 12 36 354 31 589 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 34 419 35 970 Derivat 14 100 50 15 70 873 67 609 Fordringar Övriga fordringar 16 152 22 Andra tillgångar Materiella tillgångar 17 2 2 Kassa och bank 874 1 338 876 1 340 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 340 395 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 340 395 Summa tillgångar 72 250 69 374 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital 18 Andra fonder Övriga fonder 21 469 19 822 Evigt förlagslån 386 386 Premieregleringsfond 61 42 Årets resultat tillika totalresultat 3 544 2 494 25 460 22 744 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning 19, 20 46 614 46 074 Avsättning till oreglerade skador 21 9 10 46 623 46 084 Avsättningar för andra risker och kostnader Skatt 9 11 Skulder Derivat 14 36 528 Övriga skulder 22 119 5 155 533 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 72 250 69 374 Poster inom linjen 23 Ställda säkerheter, likvida medel 81 581 Inlånade finansiella instrument 60 92 Åtaganden 21 999 17 536
16 Rapport över förändring av eget kapital 2015 Mkr Övriga fonder Evigt förlagslån Premiereglerings fond Årets totalresultat Eget kapital Finansiell rapport Ingående eget kapital föregående räkenskapsår 19 822 386 42 2 494 22 744 Vinstdisposition 2014 2 494-2 494 0 Under räkenskapsåret utbetald återbäring -847-847 Omförda medel enligt stadgarna 19 19 Årets resultat tillika totalresultat 2015 3 544 3 544 Utgående eget kapital räkenskapsåret 21 469 386 61 3 544 25 460 2014 Mkr Övriga fonder Evigt förlagslån Premiereglerings fond Årets totalresultat Eget kapital Ingående eget kapital föregående räkenskapsår 12 443 386 22 7 962 20 813 Vinstdisposition 2013 7 962-7 962 0 Under räkenskapsåret utbetald återbäring -583-583 Omförda medel enligt stadgarna 20 20 Årets resultat tillika totalresultat 2014 2 494 2 494 Utgående eget kapital räkenskapsåret 19 822 386 42 2 494 22 744
17 Kassaflödesanalys Mkr 1 jan 31 dec 2015 1 jan 31 dec 2014 Den löpande verksamheten 1) Resultat före skatt 3 713 2 675 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 2) 959 2 300 Betald avkastningsskatt -169-181 Utbetald återbäring 3) -847-583 Förändring av övriga rörelsefordringar -75 75 Förändring av övriga rörelseskulder -415 501 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 166 4 787 Finansiell rapport Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -3 0 Försäljning av finansiella placeringstillgångar 21 402 22 808 Köp av finansiella placeringstillgångar -25 048-27 449 Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 649-4 641 Finansieringsverksamheten Inbetalda utjämningsavgifter 19 20 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 19 20 Årets kassaflöde -464 166 Förändring av likvida medel Mkr 2015 2014 Likvida medel vid årets början 1 338 1 172 Årets kassaflöde -464 166 Likvida medel vid årets slut 4) 874 1 338 1) Varav 2015 2014 Ränteinbetalningar 1 169 1 128 Ränteutbetalningar 265 183 Erhållna utdelningar 765 402 2) Varav 2015 2014 Avskrivningar 2 2 Orealiserade vinster -1 013-4 949 Orealiserade förluster 1 431 561 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 539 6 686 3) Utbetald återbäring tas direkt från Övriga fonder. 4) Likvida medel består av kassa och bankmedel.
18 Noter Samtliga belopp i följande noter är angivna i miljontals kronor om inte annat anges. Noter Not 1 Redovisningsprinciper Allmän information Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Kåpan pensioner försäkringsförening (Kåpan Pensioner) som är en understödsförening (tjänstepensionskassa) med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Smålandsgatan 12, Stockholm och organisationsnummer är 816400-4114. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 mars 2016. Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkrings företag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 med tillägg i FFFS 2009:12 samt Rådet för finansiell rapportering, rekommendation RFR 2. Kåpan Pensioner tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS vilket innebär att internationella redovisningsstandarder tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lag på redovisningsområdet. Lagen (1972:262) om understödsföreningar upphävdes vid ikraftträd andet av försäkringsrörelselagen (2010:2043) den 1 april 2011. Enligt lagen om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2044) fick understödsföreningar fortsätta att bedriva sin verksamhet till utgången av 2014. Härefter har övergångstiden förlängts till utgången av 2017. Förutsättningar vid upprättande av den finansiella rapporten Kåpan Pensioners funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Övriga tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att försäkringsföretagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. En källa för bedömningar och osäkerheter är värdet på de åtaganden som ligger i de försäkringskontrakt som föreningen har tecknat. En annan källa till bedömningar och osäkerhet är värderingen av finansiella tillgångar för vilka det inte finns något observerbart marknadspris. För dessa instrument används antingen objektiva externa värderingar eller ett värde baserad på en bedömning av förväntade framtida kassaflöden. Vid behov kompletteras dessa värderingar med ytterligare bedömningar beroende på osäkerheten i marknadssituationen. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor efter balansdagens valutakurs. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto inom raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Termins kontrakt i utländsk valuta används i huvudsak för att eliminera valutakursrisken i utländska aktier och andelar. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd. Samtliga kontrakt redovisas som försäkringsavtal. Klassificeringen baseras på att föreningen garanterar en viss ränta på inbetalade premier samt ett antal övriga åtaganden som innebär att föreningen tar på sig en betydande försäkringsrisk i relation till försäkringstagaren. Premieinkomst Premieinkomsten för året består av mottagna premier. Premieinkomsterna för Kåpan Tjänste avser under året inbetalda premier med avdrag för så kallade utjämningsavgifter enligt föreningens stadgar. För Kåpan Plus, Kåpan Extra och Kåpan Ålders pension motsvarar premieinkomsten vad som inbetalats under året. Livförsäkringsavsättning Samtliga livförsäkringsavsättningar avser tjänstepensioner och värderas enligt principerna i EU:s tjänstepensionsdirektiv. Det innebär att föreningens åtagande värderas enligt så kallade aktsamma antaganden. Avsättningen beräknas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar (FFFS 2013:23). Det innebär att avsättningen marknadsvärderas med utgångspunkt i gällande likvida marknadsräntor för motsvarande löptider kompletterat med räntor konvergerande till en långsiktig terminsränta angiven av Finansinspektionen (4,2 %). Livförsäkringsavsättningen motsvarar beräknat kapitalvärde av föreningens åtaganden. Antaganden om framtida dödlighet, ränta, driftskostnad och skatt har beaktats. Samtliga dödlighetsantaganden som görs är könsberoende. Utbetalade pensioner beräknas dock utifrån könsneutrala antaganden. Antagandet om driftskostnader förväntas motsvara framtida faktiska kostnader för administrationen. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen utgörs av sjukräntor för anställda inom PA-91-avtalet som vid utgången av 2014 var arbetsoförmögna minskat med eventuella slutbetalningspremier för de samma under 2015. Föreningens aktuarie beräknar avsättningen. Förändring i oreglerade skador redovisas i not 21. Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning, intäkter Intäkter avser avkastning på placeringstillgångar i form av utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Kostnader för placeringstillgångar utgörs av kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar Samtliga placeringstillgångar värderas till verkligt värde. Skillnaden mellan värderingen och anskaffningsvärdet är en orealiserad vinst eller förlust som redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust. Realiserad vinst eller förlust är skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar forts. nästa sida
19 forts. Not 1 Noter förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som Övriga intäkter. Avkastningsskatt Avkastningsskatt är inte en skatt på föreningens resultat, utan betalas av föreningen för försäkringstagarnas räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som skattekostnad. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar som förvärvas av Kåpan Pensioner redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och eventuella nedskrivningar. Immateriella tillgångar skrivs av på mellan tre till fem år från det datum då de är tillgängliga för användning. Det försäkringsadministrativa systemet skrivs av på 10 år. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen är aktier och andra egetkapitalinstrument, räntebärande värdepapper, förlagslån och olika former av derivat. Förvärv och avyttring av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då föreningen förbinder sig att förvärva eller avyttra instrumentet. Kåpan Pensioner har som princip att värdera samtliga placeringstillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) dels därför att föreningen löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden, dels därför att när det gäller räntebärande tillgångar så reducerar detta en del av den redovisningsmässiga inkonsekvens och volatilitet som annars uppstår när livförsäkringstekniska avsättningar löpande omvärderas genom en diskontering med en aktuell ränta. Följande punkter sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten i redovisningen. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Den största delen av föreningens finansiella instrument har ett verkligt värde baserat på priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så erhålls en uppskattning av det verkliga värdet genom tillämpning av modellbaserad värderingsteknik enligt följande: För onoterade aktier så tar respektive extern portföljförvaltare fram värderingen baserat på tillgänglig prisinformation. Normalt sett föreligger en tidsmässig förskjutning i denna värdering med 1 3 månader. Detta innebär att värderingarna per 2015-12-31 typiskt sett baseras på värdebesked från förvaltarna framtagna under perioden 2015-09-30 2015-11-30. För vissa finansiella instrument erhålls uppgifter om verkligt värde genom en bedömning av värdet. Värderingen görs då i regel med utgångspunkt i en uppskattning av det förväntade framtida kassaflödet. Kåpan Pensioner utvärderar värderingen med regelbundna intervaller och prövar dess giltighet genom att bedöma dess rimlighet och att använda parametrar och prognoser som överensstämmer med den faktiska utvecklingen. För vissa räntebärande placeringar har en modellbaserad kassa flödesvärdering av den underliggande företagslåneportföljen i respektive placering legat till grund för värderingen. Derivatinstrument Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde utifrån det värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Viktiga bedömningar samt källor till osäkerhet Som framgår av ovanstående avsnitt, Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad, baseras värderingen till verkligt värde på värderingsmodeller. En sådan värdering grundas till del på observerbara marknadsdata och till del, i avsaknad av sådana, på antaganden om framtida förhållanden. Värderingar som inte baseras på publicerade prisnoteringar innebär osäkerhet. Graden av osäkerhet varierar och är störst när framtidsantaganden måste göras som inte grundas på observerbara marknadsförhållanden. För vissa av antagandena kan mindre justeringar ge betydande effekt på det uppskattade värdet. När placeringarna blir aktuella att realisera i framtiden kan det verkliga uppnådda försäljningspriset komma att avvika från tidigare uppskattningar, vilket kan ge en betydande positiv eller negativ resultateffekt. Som också framgår av avsnittet föreligger beträffande onoterade aktier en tidsfördröjning beträffande värderingstidpunkten. I en marknad med sjunkande marknadspriser innebär detta att de uppskattade verkliga värdena överskattas och vice versa. Finansiella skulder Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma föreningen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Persondatorutrustning kostnadsförs vid anskaffningstidpunkten. Konst för utsmyckningsändamål värderas till anskaffningsvärde. Pensioner Anställda i föreningen har individuellt baserade pensionsplaner med utgångspunkt i pensionsavtalet för bank- och försäkringsanställda. Pensionen är tryggad genom försäkringsavtal. Avgifter till dessa redovisas som en driftskostnad i resultaträkningen. Individuella avtal om löneväxling finns, den anställde avstår då en del av sin bruttolön mot en pensionsinsättning. Förfarandet är kostnadsneutralt för föreningen. Premieregleringsfond Enligt gällande pensionsavtal betalar arbetsgivaren för varje anställd premie till föreningen för tjänstepensionsförsäkring. Premiens storlek regleras i gällande pensionsavtal. Arbetsgivaren betalar även avgift för anställd som omfattas av pensionsavtal men som inte uppnått 23 års ålder och därför inte tillgodoräknas premier för den kompletterande ålderspensionen (Kåpan Tjänste). I enlighet med föreningens stadgar tillförs dessa icke allokerade avgifter föreningen som tillskott till premieregleringsfond.
20 Noter Not 2 Upplysningar om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Föreningens redovisade resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten. Nedanstående not omfattar en beskrivning av riskhanteringsorganisationen samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker och finansiella risker. Syftet med föreningens riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra de största riskerna som företaget är exponerat för. Ett viktigt syfte är även att bedöma om risknivån är godtagbar i förhållande till den solvens som föreningen har vid var tidpunkt. Finansiella risker, där främst marknads-, kredit- och likviditetsrisker ingår, kan hanteras på två principiella sätt. Dels kan åtgärder vidtas som reducerar effekten av finansiella risker, detta sker inom ramen för riskhanteringsprocessen. Dels kan kapital allokeras till en buffert för att täcka förluster som de finansiella riskerna kan komma att generera. Föreningens riskhanteringsorganisation är uppbyggd enligt följande: Huvudansvaret för de risker som föreningen är utsatt för ligger på styrelsen. Styrelsen fastställer de riktlinjer som ska gälla för riskhantering, riskrapportering, intern kontroll och uppföljning, samt att det finns en samlad funktion i företaget för riskkontroll och att det finns en funktion för regelefterlevnad (compliance). Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret för riskhantering till olika andra funktioner i föreningen: VD, kapitalför valtningschefen, complianceansvarig, och riskmanager. Instruktionerna revideras regelbundet av styrelsen för att säkerställa att de korrekt återspeglar verksamheten. Försäkringsrisker analyseras fortlöpande av föreningens aktuarie. Konsulter anlitas vid behov. Implementering och uppföljning av styrdokument och rutiner i organisationen är ett kontinuerligt arbete, där styrdokument och rutiner kontrolleras och revideras regelbundet för att säkerställa att de korrekt återspeglar gällande marknadsvillkor samt aktuella villkor i föreningens försäkringsprodukter. Genom löpande utbildningsaktiviteter samt tydliga processer säkerställs att riskkontrollen fungerar i hela organisationen och att varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Att detta är uppfyllt kontrolleras av styrelsen genom sina beslut om årligen återkommande oberoende granskningar som genomförs av internrevisionen. Risker i försäkringsverksamheten Föreningens åtaganden består av avgiftsbetald pensionsförsäkring med garanterad avkastning. Den risk som föreligger beträffande dessa försäkringar är att föreningen inte kan infria sina förpliktelser. För att begränsa risken för att detta skall inträffa görs de antaganden som ligger till grund för beräkning av garanterade pensionsbelopp med säkerhetsmarginaler. Försäkringsrisken består av flera olika delar där nivån på medlemmarnas garanterade avkastning är den största. En risk är livsfallsrisken, som påverkas av antaganden kring livslängd, och som avser att den faktiska livslängden blir längre än den antagna dvs medlemmarna blir äldre än vad som är antaget, vilket leder till att utbetalningar av ålderspensioner görs under en längre tid. En högre livsfallsrisk innebär att de försäkrings tekniska avsättningar som föreningen gjort för att täcka kommande pensionsutbetalningar inte fullt ut täcks av gjorda avsättningar. För föreningen som har en utbetalningstid för huvuddelen av pensionskapitalet under 5 år, under den period när medlemmarna är mellan 65 70 år, så är livsfallsrisken relativt liten jämfört med den typ av pensioner som betalas ut livslångt. I och med pensionsavtalet PA 03 har föreningen fått en successivt ökande andel livslånga pen sioner genom den individuella ålderspensionen. Över tiden kommer därmed livslängdsrisken att öka i verksamheten. Dödsfallsrisk, sjukfallsrisk och annullationsrisk är tre andra typer av risker, som inom föreningens verksamhet bedöms vara marginella. Begreppet dödsfallsrisk avser dödsfallsersättningar, dvs. ersättningar som betalas ut i samband med dödsfall. Sjukfallsrisk innebär att sjukligheten hos de försäkrade blir högre än man räknat med i de gjorda antagandena, eller att avveckling av pågående sjukfall tar längre tid än man antagit. Annullationsrisk avser att försäkringstagaren gör uppehåll i premiebetalningarna, eller återköper eller för över sin försäkring till någon annan. Avsättningarna i föreningen görs enligt det regelverk som syftar till att åtaganden alltid ska kunna infrias. Försäkringsrisk omfattar både risken att försäkringsutfallet under det kommande året blir ovanligt ogynnsamt (slumprisk, avsättning för ej intjänad premie, och kvardröjande risker) och att avvecklingen av oreglerade skador blir dyrare än beräknat (parameterfel). Beräkningarna av bästa skattning, slumprisk och annullationsrisk baseras på faktiska bestånd på balansdagen. Merparten av dessa risker ligger utanför ramen för föreningens nuvarande verksamhet t.ex. innebär pensionsavtalet PA 03 att föreningens ansvar för slutbetalning av återstående premier till pension vid bl.a. sjukdom upphör över tid. 2015 Förändring i Förändring i Antagande antagande avsättning, Mkr Livslängdsökning 20 % 541 Kostnadsinflation 20 % 119 Diskonteringsränta 1%-enhet 3 666 2014 Förändring i Förändring i Antagande antagande avsättning, Mkr Livslängdsökning 20 % 534 Kostnadsinflation 20 % 117 Diskonteringsränta 1%-enhet 3 708 Hantering av ränterisker i utestående försäkringsåtaganden De åtaganden föreningen har består till en dominerande del av fasta garanterade räntor på inbetalade premier. Dessa åtaganden har i den försäkringstekniska avsättningen värderats, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, med utgångspunkt i aktuella marknadsräntor för motsvarande löptider. Under året har effekten av förändringar av marknadsräntorna inneburit att värdet på gjorda åtaganden har fallit i värde med 953 (-6 737) Mkr. För året förelåg inga effekter av ändrade föreskrifter och förordningar för diskonteringsränta. Kåpan använder, genom beviljad dispens från Finansinspektionen, vid val av räntesats för beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna, de regler som anges i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2013:23 om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar. Sammantaget innebär förändringarna i marknadsräntor att åtagandena har sjunkit i värde med 953 (-6 737) Mkr. För att minska den utestående ränterisken i gjorda åtaganden tecknas avtal om olika former av räntesäkringar. Avtalen innebär att den fasta räntan i åtagandena byts mot en rörlig ränta med en mindre risk för värdeförändring. Utestående avtal om räntesäkring omfattade vid årets slut totalt 1 000 (0) Mkr. Värdeförändringen av räntesäkringarna innebär att dessa sjunkit med 23 (-64) Mkr. Den sammanlagda resultateffekten och positiva (negativa) påverkan på solvensen uppgår därmed till 930 (-6 673) Mkr. Hantering av matchningsrisk Föreningens sammantagna utestående ränterisk (matchningsrisk) är en sammanvägning av de räntebärande tillgångarna och den utlovade pensionsutbetalningen inklusive den garanterade räntan på medlemmarnas sparande fram till dess utbetalning sker. Matchningsrisken definieras som den ränterisk som kan beräknas som skillnaden mellan durationen på samtliga tillgångar inklusive räntederivat och durationen på pensionsskulden. Utestående matchningsrisk mäts som ränterisktäckningsgrad. Ränterisktäckningsgraden bör enligt styrelsens beslut forts. nästa sida