Planen för barns och ungas välfärd

Planen för barns och ungas välfärd

Målet för, innehållet i och uppföljning av planen för barns och ungas välfärd Mål Planen för barns och ungas välfärd (12 i barnskyddslagen) utarbetas för att främja barns och ungas välfärd samt för att ordna och utveckla barnskydd Med hjälp av planen styrs, leds och utvecklas arbetet för barns, ungas och familjers välfärd inom kommunen Innehåll - Barns och ungas uppväxtförhållanden och förebyggande av missförhållanden, stöd i föräldrarollen samt tjänster för barn och unga - Utveckling av barnskyddet ingår i planen för barns och ungas välfärd Uppföljning - Man rapporterar om situationen gällande barns och ungas välfärd och utfallet av målen i planen via nämnderna till kommunfullmäktige

Arbetsgrupp Vård- och omsorgssektorn: : Sirkku Pekkarinen-Keto, chef för socialarbete, ordförande i Anu Vesiluoma, direktör för småbarnsfostran arbetsgruppen Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning Anna-Lotta Aaltonen, avdelningsskötare, hälsovårdstjänster Leila Kurki, utbildningsdirektör Veronica Lundqvist, ledande socialarbetare, familjeservice Seppo Savikuja, ungdomsdirektör Peter Grönroos, direktör för mentalvårdstjänster Johanna Lindeman, ledande skolpsykolog Pia Sandström-Hentilä, ledande socialarbetare, vuxensocialarbete Helena Björkqvist, skolpsykolog Birgitta Nordman, ledande socialarbetare, barnskyddet Johanna Rauste, överläkare för öppenvården Katja Kuula, ansvarig fysioterapeut Marjatta Reiman, specialdagvårdskoordinator Petra Korkiakoski, utvecklingsplanerare för Lape-projektet

Principerna för planen för barns och ungas välfärd Principer och mål som härleds ur kommunstrategin 1. Att främja verkställande av barns och ungas rättigheter 2. Att främja barns och ungas välmående 3. Högklassiga, barncentrerade, förebyggande och kostnadseffektiva tvåspråkiga tjänster 4. Livskraftiga och trivsamma mötesplatser för barn och unga, utveckling av fritidsplatser och -tjänster 5. Att öka möjligheterna för barn och unga att delta 6. Att höra barn och unga 7. Sund och funktionell inlärningsmiljö

Mål och åtgärder 2019-2022

Princip Mål Åtgärd Mätare Ansvariga 1. Högklassiga, barncentrerade, förebyggande och kostnadseffektiva tvåspråkiga tjänster Vi flyttar fokus inom välfärdstjänsterna till förebyggande och tidigt arbete Metoden Ta till tals införs hos aktörer inom elevvården och på barnrådgivningen -Användningen utvidgas även till andra tjänster Utveckling av generell och individuell elevhälsa (huvudstadsregionens Barnets bästa mera tillsammans) Regelbunden kartläggning av kunskaper i läsning, skrivning och matematik hos barn och unga i grundläggande utbildningsåldern. Att stärka kompis- och känslofärdigheterna samt arbetsfärdigheterna och att identifiera mobbning i skolor inom den grundläggande utbildningen med metoder i gruppform (Kiva-skola, grupperna Stegvis, Stegen, Friends, Lions Quest, Axion, Fokus och Maestro; programmen Hyvää mieltä yhdessä och Huomaa hyvä och rastverksamhet) och ökning av arbete i par. Att öka barns och ungas möjligheter att påverka och att anlita kamratstöd vid utvecklingen av verksamheten (Kamratmedling, Resto-verksamhet, fadderklassverksamhet, elevkårsverksamhet och elevagentsverksamhet). Antalet utbildade Används inom alla enheter enligt förankringsplanen Anskaffning av läs- och skrivmetoder för den grundläggande utbildningen. Antalet grupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen Arbete i par Någon av metoderna används i alla skolor. Vård- och omsorgssektorn Styrgruppen för elevvården Styrgruppen för elevvården Utbildningstjänster Utbildningstjänster Utbildningstjänster Pilotprojektet Plan för klassens välfärd (Luokan hyvinvointisuunnitelma) i Vuorenmäen koulu Att använda planer och strukturer som ökar barns och ungas välfärd inom småbarnspedagogiken och undervisningen. Att höja deltagarfrekvensen inom småbarnspedagogiken, bl.a. avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar, servicesedel för privat småbarnspedagogik Genomfört ja / nej Samlade erfarenheter De lagstadgade planerna som en del av vardagsverksamheten. Deltagarfrekvens Utbildningstjänster Småbarnspedagogik fritidssektorn/ungdoms- och Ungdoms- och idrottstjänsterna genomför frågetimmar om rusmedel för elever i åk 6 i finskspråkiga skolor. Antalet deltagare i åk 6 Bildnings- och idrottstjänsterna Att befästa psykologtjänsterna inom svensk småbarnspedagogik Man har anställt en psykolog inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogik Att utöka sommarkosthållet i invånarparkerna så att det är dagligt under skollovet Genomfört ja / nej? Man utvecklar språk- och kulturmedveten småbarnspedagogik Man har anställt en lärare inom småbarnspedagogik (språk och kultur). Småbarnspedagogik Man stärker det musikpedagogiska kunnandet hos personalen inom småbarnspedagogiken som en del av Genomfört ja / nej

Princip Mål Åtgärd Mätare Ansvariga 1. Högklassiga, barncentrerade, förebyggande och kostnadseffektiv a tvåspråkiga tjänster Kamratgruppsverksam heten utvidgas Vi ser till att utrymmena / inlärningsmiljöerna är sunda och fungerande samt att undervisningsredskap och inlärningsmaterial är moderna Vi befrämjar kommuninvånarnas välmående bl.a. genom att utveckla fritidsställen och service Personalutbildningen ökas Kamratgruppen Vanhempien vuoristorata för föräldrar till små barn samt unga i pubertetsåldern Kamratgrupper för barn och unga samt för syskon och föräldrar till barn och unga med neuropsykiatriska symptom De otroliga åren - föräldra styrgrupp Unga med psykiska symptom Kamratgrupp för barn i styvfamiljer Man strävar efter att utöka familjeträningen med en tredje gång i samarbete med invånarparkerna. Målet är att stödja faderskap Vahvuutta vanhemmuuteen-grupperna fortsätter, minst en grupp/termin Att öka barns och ungas motion på eget initiativ och möjligheter att motionera: Projektet Glädje i rörelse!; att öka 4-åriga barns dagliga motion inom den kommunala småbarnspedagogiken Skolan i rörelse: I projektet fäster man uppmärksamhet vid utveckling av bl.a. lektioner, raster samt olika övergångssituationer Vi tar kostnadseffektivt hand om anskaffning av tidsenliga undervisningsredskap och inlärningsmaterial som ökar funktionaliteten till alla skolor För elevkårerna anvisas ett anslag för att öka trivsamheten i inlärningsmiljöerna Att skapa avgiftsfria hobbymöjligheter med låg tröskel för barns och ungas fritid i samarbete med tredje sektorn Hobbypresentationer enligt konceptet HobbyHjältarna för elever under skoldagen Rörliga pop up-aktiviteter för kommuninvånare Verksamhet under barns och ungas lovtider Hobbykoordinator inom fritidstjänsterna för att ordna och organisera hobbyverksamhet på kommunnivå Grupperna ordnas Antalet deltagare Mätning har utförts Uppföljning och mätning under minst två veckor med stegräknare som kan lånas Antalet utbildade elever, deltagare i utbildningar, deltagare i klubbverksamhet och deltagare i personal trainer-tjänsten Bidrag som beviljas elevkårer Antalet hobbymöjligheter Antalet barn och unga som deltagit i hobbypresentationer Antalet deltagare i verksamheten Befattning som hobbykoordinator Anläggning av näridrottsplatser och lekplatser och ordnande av ungdomslokaler Anläggning av näridrottsplatser i Kantvik och centrum (Vattentornsbacken) Anläggning av en idrottspark, ett skateområde och en allaktivitetsplan i centrum Anläggning av lekplatser för stora barn och ett seniorområde i Kyrkdalsparken Ordnande av ungdomslokaler i huvudbiblioteket Behandlingsmetod för lindrig och medelsvår depression för unga i de högre årskurserna. IPC-utbildade/antalet finskspråkiga Elevvård Vård- och omsorgssektorn / Utbildningstjänster Kommunaltekniska sektorn THL:s nätutbildning Skapa förtroende Antalet deltagare i utbildningen Vård- och omsorgssektorn Personalutbildningen ökas som SISOTE-samarbete med projektet Perheet keskiöön! En gemensam utbildningskalender har skapats Vård- och omsorgssektorn och

Princip Mål Åtgärd Mätare Ansvariga 2. Barn-, ungdomsoch familjecentrering Vi ökar kommuninvånarnas möjligheter att delta och styr serviceproduktionen kraftigare än tidigare genom att lyssna på kommuninvånarna Unicefs plan Barnvänlig kommun: man utreder de initiativ- och responssystem som sektorerna använder och man utvärderar hur de lämpar sig för barn och unga man utvecklar systemen utgående från utvärderingarna så att systemen blir lämpliga (Barnvänlig kommun) Man ökar ungas deltagande genom ungdomsfullmäktiges verksamhet Representanterna för skolornas elevkårer och representanterna för varje politisk grupp samlas till frågestunden våren eller hösten 2019 (Barnvänlig kommun) Man utnyttjar den data som fåtts genom skolornas matråd och kundenkäter vid planeringen av matsedeln för nästa period (Barnvänlig kommun) Alla sektorer har respons- och initiativprocesser som är lämpliga för barn och unga Deltagarfrekvens i ungdomsfullmäktigeval Deltagarfrekvens i fullmäktiges verksamhet Man har ordnat en frågestund Genomförande av ett matråd och en kundenkät Alla sektorer Kommunaltekniska sektorn Man utvecklar vidare engagemang av barn och unga vid planeringen av byggnader och offentliga lokaler (Barnvänlig kommun) Man utreder möjligheten att ta i bruk tjänsten ungasideer.fi och dess kostnader. Man bedömer om ungasideer.fi skulle lämpa sig för Kyrkslätts bruk. (Barnvänlig kommun) Deltagarfrekvens Har tagits i bruk / nej Kommunaltekniska sektorn Att göra upp en digital portfolio för alla barn inom småbarnspedagogiken Alla barn har en digital portfolio Vi förbättrar servicens kvalitet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet genom att utöka elektroniska och mobila tjänster Som en barnvänlig kommun främjar vi verkställande av barns och ungas rättigheter i vår verksamhet Be om hjälp-knappen tas i bruk Vi genomför programmet En skola som baserar sig på barnets rättigheter som pilotprojekt i Masalan koulu och Vuorenmäen koulu. Målet är att få andra skolor i Kyrkslätt att delta i programmet En skola som baserar sig på barnets rättigheter. Vi effektiverar handledningstjänsterna för unga Se Välfärdsprogrammet 3.6 Be om hjälp-blanketten i bruk Antalet användningar Vård- och omsorgssektorn Genomförande av pilotprojektet / Utbildningstjänster Navigatorn-verksamheten har inletts Antalet deltagare i uppsökande ungdomsarbete Antal deltagare i verkstadsverksamhet för unga Vård- och omsorgssektorn

Princip Mål Åtgärd Mätare Ansvariga 3. Service för barn, unga och familjer samordnas som barn- och familjecentrerade helheter Inom service för barn och familjer tillämpas gemensamma metoder för bedömning av servicebehov och en gemensam plan. Man kommer överens om ansvar. Helheten barn- och familjeservice sammanställs Man befäster tillämpningen av metoden den som upptäcker oro samlar ihop ett nätverk inom alla tjänster Man utvecklar en handbok för tjänster för barn, unga och barnfamiljer för att publiceras på intranätet Verksamhetsmodellen har beskrivits och genomgåtts inom alla enheter Handboken har skapats Vård- och omsorgssektorn Vård- och omsorgssektorn Man ökar konsultation som stöd för bastjänsterna för att stärka barns och ungas mentala hälsa och utveckling HUCS tidigt ingripande för barn ADHD-utbildningssamarbete Pilotprojektet neurologisk konsultation (huvudstadsregionens program för utvecklandet av barnoch familjetjänster) Verksamhetsmodellerna har utvärderats Man har avtalat om fortsättning Vård- och omsorgssektorn Vi utvidgar möjligheterna till samarbete mellan kommuninvånare, tredje sektorn och företag S som i skilsmässa-kvällar tillsammans med organisationer Genomförande / antal besökare Vård- och omsorgssektorn Vi tryggar verksamhetsförutsättningarna för organisationer som ordnar verksamhet för barn och unga, justerar principerna för utdelning av bidrag och bedömer deras effektivitet Planering av en öppen mötesplats (huvudstadsregionens program för utvecklandet av barn och familjetjänster) Man har utarbetat en kulturstrategi samt en motions- och rekreationsstrategi

Princip Mål Åtgärd Mätare Ansvariga 4. Servicens kvalitet och effektivitet Informationsledarskapet stärks Man utnyttjar uppföljnings- och undersökningsdata Man utvidgar insamlingen av kundresponsen Happy or not LTH (THL:s datainsamling Lasten terveys, hyvinvointi ja palvelut) Enkäten Hälsa i skolan TEAViisari (system för jämförande uppgifter för att befrämja hälsa) enkät om 4-åringar? Antalet kundresponsmaskiner Vård- och omsorgssektorn Vård- och omsorgssektorn Utveckling av och säkrande av kvaliteten på familjetjänsterna och barnskyddstjänsterna Man genomför ett pilotprojekt om systemiskt arbetsgrepp inom barnskyddets socialarbete (Programmet för utveckling av barn och familjetjänster) Övervakningen av vård utom hemmet utvecklas enligt förslaget från huvudstadsregionens (Programmet för utveckling av barn och familjetjänster Antalet pilotteam En övervakningsplan har gjorts upp Lagstadgade handlingar som styr planen för barns och ungas välfärd Lagen och förordningen om grundläggande utbildning Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 Läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet 2016 Grundskolornas och gymnasiernas läsårsspecifika planer Elevvårdsplanen Elevvårdens verksamhetsplan Verksamhetsplan och åtgärdsprogram för eventuell frånvaro från skolan Plan och anvisningar för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier (småbarnspedagogik och utbildning) Stöd i tre steg Krisplan för skolan: aktionsguide för nöd- och krissituationer Funktionell jämställdhets- och jämlikhetsplan för skolan Plan för hållbar utveckling Handledningsplan Åtgärdsprogram för informations- och kommunikationsteknologi. Klubbverksamhet i skolor; Morgon- och eftermiddagsverksamhet; Samarbete i övergångarna och flexibel skolstart Delaktighet: elevernas vårdnadshavarens och elevernas samt organisationernas delaktighet i elevvårdsarbetet För åtgärder som främjar jämställdhet anställs lärare för samtidig undervisning och skolgångsbiträden. Elevcentrerad bedömning. Grunderna för planen för småbarnsfostran 2016, Kyrkslätts plan för småbarnspedagogik 2018 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014, Kyrkslätts läroplan för förskoleundervisningen 2016 Brand- och räddningsplan, Säkerhetsplan, Antimobbningsplan, Krisplan, Plan för läkemedelsbehandling Plan för läkemedelsbehandling Vård- och omsorgssektorn Vård- och omsorgssektorn Lagstadgad granskningsplan Sund, trygg och välmående läroinrättning (THL) Verksamhetsprogram för rådgivningsverksamhet, skoloch elevhälsovården samt för munhälsovården Kyrkslätts program för välmående 2018-2021 Verksamhetsmodellen En barnvänlig kommun 2018 2020

Vid beredningen av planen för barns och ungas välfärd har man utnyttjat data som samlats på olika sätt o Mål och åtgärder enligt programmet för utveckling av barn- och familjeservice (LAPE 2016 2018) o Verkstäder för arbetarna inom Kyrkslätts program för utvecklandet av barn och familjetjänster (Lape) kick off 01/2018 o Ungdomsfullmäktiges ställningstagande 11/2018 o Gemensam verkstad för familjer och arbetare (PELA digitaalinen sosiaalityö ja LAPE-hanke) 04/2018 o Nyckeltal som samlats på huvudstadsregionens LAPE-område 1.4.2019 11

Uppföljning och utvärdering av planen för barns och ungas välfärd 2019-2022 - Uppföljningen och utvärderingen av planen har blivit en permanent del av helheten gällande styrningen av kommunens verksamhet. Objekt som är centrala för uppföljning och utvärdering kan grupperas enligt följande: - ändringar i barns och ungas välmående - servicesystemets funktionalitet och uppväxtmiljöns läge - genomförande av målen för planen. - Målen och genomförandet av åtgärderna i planen för barns och ungas välfärd uppföljs och rapporteras i styrgruppen för elevhälsa på kommunnivå en gång i året, vid årets första sammanträde. Som ordförande för styrgruppen fungerar utbildningsdirektören och som sekreterare chefen för vård- och omsorgstjänsterna (cirkulerande tur).

Mer information om välfärd på riksnivå och kommunalnivå: Sotkanet: https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/index? Ungdomsbarometern: https://tietoanuorista.fi/sv/publikationer/ Enkäten Hälsa i skolan https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/forskningsresultat Undersökningen Barns hälsa, välfärd och service (LTH), mellantidsresultat: https://thl.fi/documents/10531/3498578/190618_v%c3%a4liaikatulokset_raportti_final.pdf/70d0fff7-75a6-4ba4-a73c-57820335a2f2 TEA-viisari: https://teaviisari.fi/teaviisari/sv/tulokset?view=nakokulma&y=2017&y=2015&y=2013&y=2011&r=kunt A257&r=KOKOMAA&chartType=pointer&cmp=r Me-säätiö: Syrjässä työkalu: http://data.mesaatio.fi/syrjassa/#unemployment/all Statsrådets anvisningar: Järjestelmä ja välineet lasten ja nuorten hyvinvoinnin ja palveluiden seurantaan ja raportointiin Utbildningsförvaltningens statistiktjänst: https://vipunen.fi/sv-fi/ Statistik över ungdomsarbetet i Finland: https://nuorisotilastot.fi

Information om barns och ungas välmående i Kyrkslätt

%-andel Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldern 18-24 år 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2014 2015 2016 2017 Kyrkslätt 11,8 14,9 14,9 11,3 Nyland 10,7 12,2 12,1 9,9 Hela landet 15,9 17,4 17,3 14,4 Källa: Sotkanet

18-24-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2016) 18-24-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder 18-24-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder 13,6 15,8 15,2 4,2 4,3 3,6 Kyrkslätt Nyland Hela landet Källa: Sotkanet

%-andel Ungas utbildningsgrad (2016) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 17-24-åringar utanför utbildning, % av befolkningen i samma ålder Personer med mellanstadiets utbildning Personer med eftergymnasial utbildning Kyrkslätt 9,8 33,3 38,7 Nyland 10,3 34,7 37,3 Hela landet 8,3 40,9 30,4 Källa: Sotkanet

% av eleverna Prövat på olagliga droger, % av eleverna (2017) 35 30 25 20 15 10 5 0 elever i åk 8 och 9 första- och andraårsstuderande i yrkesläroanstalter första- och andraårsstuderande i gymnasier Kyrkslätt 6,1 29,5 23 Nyland 10,2 28,8 18,6 Hela landet 7,9 20,9 11,8 Källa: Sotkanet

% av eleverna Det är lätt att skaffa droger på den egna hemorten, % av eleverna (2017) 70 60 50 40 30 20 10 0 elever i åk 8 och 9 första- och andraårsstuderande i yrkesläroanstalter första- och andraårsstuderande i gymnasier Kyrkslätt 47,4 56,5 58,8 Nyland 45,8 57,1 56 Hela landet 38,8 52,8 46,1 Källa: Sotkanet

% 0-17-åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Kyrkslätt Nyland Hela landet 2016 0,9 1,4 1,4 2017 1,2 1,5 1,4 Källa: Sotkanet

Vårdade patienter på Undersöknings-, bedömnings- och krispolikliniken (TAK), medlemskommunvis i proportion till befolkningen Befolkning 13-17 år * 2017 2018 %-andel 2018 PÄPSY** 2018 Esbo 16 362 667 605 3,7 36 Vanda 12 262 510 447 3,6 16 Helsingfors 26 167 1320 1239 4,7 153 Grankulla 738 29 19 2,6 3 Kervo 1946 38 54 2,8 3 Kyrkslätt 2828 99 92 3,3 1 * 31.12.2017 Statistikcentralen **Missbrukarpsykiatri

Resultat av enkäten Hälsa i skolan år 2017

Bakgrund Deltagare Förfrågan besvaras av eleverna i årskurs 8 och 9 samt dem som studerar första och andra året i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. För första gången eleverna i åk 4 och 5 och deras vårdnadshavare Ca 235 000 unga i hela landet besvarade enkäten Kyrkslätt har deltagit i enkäten sedan år 2002 1.4.2019 23

Elever i åk 1-6 Ungefär 90 % var mycket eller ganska nöjda med sina liv. 85-90 % tillbringar tid med hobbyer och kompisar minst en gång i veckan och upplever sig vara en viktig del av den närmaste gemenskapen. 2 % känner sig ensamma (i hela landet ca 3 %) och ungefär 6 % tillbringar flera timmar ensam varje skoldag 6 % utsätts för mobbning i skolan minst en gång i veckan (i hela landet 7 %)

Elever i åk 1-6 Över 90 % upplever sig ha god hälsa 8 % upplever ofta smärta i nacke och skuldror och över 14 % av eleverna i åk 1-6 har problem med sinnesstämningen (i hela landet ungefär 13 %). Ungefär en femtedel borstar inte tänderna två gånger om dagen ( i hela landet ca en tredjedel) Ungefär en femtedel äter inte frukost varje morgon och var fjärde äter inte dagligen grönsaker, frukt eller bär.

Elever i de högre årskurserna, gymnasister och elever i yrkesskola Ungefär 75 % var mycket eller ganska nöjda med sina liv Ungefär 7-12 % upplever sig vara ensamma 4-6 % av eleverna i de högre årskurserna och i yrkesskolan och ca 1 % av gymnasisterna utsätt för mobbning i skolan minst en gång i veckan Mobbning i skolan verkar ha minskat bland eleverna i de högre årskurserna.

Elever i de högre årskurserna, gymnasister och elever i yrkesskola Ca 85 % av eleverna i de högre årskurserna och gymnasiet och tre fjärdedelar av eleverna i yrkesskolan upplever sig vara vid god hälsa. I fråga om eleverna i de högre årskurserna och gymnasiet är upplevelserna om hälsotillståndet bättre än i hela landet och även i fråga om yrkesskoleeleverna nära genomsnittet i landet Jämfört med den föregående skolhälsovårdsenkäten har andelen elever som upplever sin hälsa som ganska eller mycket god ökat framför allt inom gruppen för yrkesskoleelever

Elever i de högre årskurserna, gymnasister och elever i yrkesskola Ungefär en fjärdedel upplever varje vecka smärta i nacke och skuldror eller huvudvärk. Ungefär 25-30 % har problem att somna och bekymrar sig över sin egen sinnesstämning. Ungefär en tredjedel av eleverna i åk 7-9 och gymnasieeleverna och ungefär hälften av yrkesskoleeleverna borstar inte sina tänder två gånger om dagen eller äter frukost varje morgon Cirka var fjärde av eleverna i åk 7-9 och gymnasieeleverna och bara cirka var tionde av yrkesskoleeleverna äter grönsaker, frukter eller bär varje dag Jämfört med den föregående enkäten Hälsa i skolan äter ändå allt fler högstadie- och gymnasieelever sin frukost och de unga äter också mer bär och frukter.

Elever i de högre årskurserna, gymnasister och elever i yrkesskola Ca 80 % av eleverna i åk 7-9 och gymnasieeleverna och mindre än hälften av yrkesskoleeleverna motionerar varje vecka. Andelen som motionerar har ändå ökat i alla grupper Andelen överviktiga har ökat betydligt bland yrkesskoleeleverna. Ca 15 % av eleverna i åk 7-9 och gymnasieeleverna och 27 % av yrkesskoleeleverna är överviktiga. I fråga om gymnasisterna är andelen överviktiga under landets medelnivå och i fråga om yrkesskoleeleverna på landets medelnivå. Andelen som sover minst åtta timmar på vardagar har minskat framför allt bland gymnasister och yrkesskoleelever.

Elever i de högre årskurserna, gymnasister och elever i yrkesskola Rökningen har minskat avsevärt Knappt tre procent av eleverna i åk 7-9 och gymnasieeleverna röker och även av yrkesskoleeleverna bara en femtedel numera. Snusanvändningen har ökat bland gymnasie- och yrkesskoleeleverna 11 % av gymnasisterna och 19 % av yrkesskoleeleverna snusar varje dag Användningen av alkohol har minskat och är i Kyrkslätt mindre än i hela landet Till och med 22-27 % av gymnasie- och yrkesskoleeleverna har åtminstone en gång provat cannabis eller marijuana och för gymnasisternas del är provandet allmännare i Kyrkslätt än i resten av landet.

% Lässvårigheter lite eller mycket 25 24 23 22 21 20 19 Pojkar Flickor Totalt Kyrkslätt 23,3 22,2 22,8 Nyland 23,8 21,7 22,8 Hela landet 23,9 21,2 22,7

Alla resultat av enkäten Hälsa i skolan https://www.thl.fi/sv/web/thlfi-sv/forskning-ochexpertarbete/befolkningsundersokningar/enkaten-halsa-i-skolan