SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 Blad 1 (54) Plats och tid Björken, kommunkontoret i Strömsund, klockan 08.15-15.30 Beslutande Jan-Olof Andersson (m), ordförande Lennart Oscarsson (s) Göran Edman (rd) Gudrun Hansson (s), tjg ersättare Göran Espmark (c), tjg ersättare Övriga närvarande Ingrid Nilsson, sekreterare Karin Holmquist, tf. kommunchef Åsa Orréus, Netclean, 131 Lars-Eric Bergman (m), ordf. i barn-, kultur- och utb.nämnden, 131 Lars Boberg, barn- och utbildningsförvaltningen, 131 Carina Esbjörnsson, kommunledningsförvaltningen, 132 Ingela Sonidsson, kommunledningsförvaltningen, 132 Camilla Hulkki, kommunledningsförvaltningen, 133-134 Ann-Helen Engström, teknik- och serviceförvaltningen, 133-134 Jörgen Pettersson, teknik- och serviceförvaltningen, 147-150 Utses att justera Lennart Oscarsson Justeringens Kommunkontoret, Strömsund, 2010-08-12 plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 131-165 Ingrid Nilsson Organ Ordförande... Jan-Olof Andersson Justerare... Lennart Oscarsson 2010-08-10 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum då anslag 2010-08-12 Datum då anslag 2010-09-03 sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Ingrid Nilsson

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 2 131 Dnr 2010.184 062 Information om program för att förebygga/hindra barnpornografi samt chattskydd på skoldatorer Åsa Orréus, Netclean, informerar om ett program som skydd mot att barnpornografiska bilder lagras och sprids på nätet. Illegala bilder blockeras. Kostnaden är 104 000 kronor/år, vilket för Strömsunds kommuns del betyder ca 80 kronor/dator. Hon informerar också om chattskydd på elevdatorer.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 3 132 Dnr 2009.180 003 Antagande av personalstrategi Kommunfullmäktige antog den 20 april 2010, 18, ett personalpolitiskt program som lyfter fram framgångsfaktorer för personalpolitiken. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål har kommunledningsförvaltningen/personal upprättat förslag till en strategi, dvs. effektmål för varje delområde. Dessa beslutas av kommunstyrelsen och nyttjas för uppföljning och återrapportering av programmet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Upprättat förslag till personalstrategi antas. Bilaga Göran Edman (rd) deltar ej i beslutet.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 PERSONALSTRATEGI Inledning Kommunfullmäktige antog i april ett personalpolitiskt program som lyfter fram framgångsfaktorer för personalpolitiken. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ges här förslag till strategi d v s effektmål för varje delområde. Dessa beslutas av kommunstyrelsen och används för uppföljning och återrapportering av programmet. Nuläge - För att kunna mäta hur effektmålen uppfylls kommer kommunens medarbetarenkät att kompletteras med frågor kopplade till varje effektmål inför höstens medarbetarundersökning. Resultatet av höstens medarbetarenkät ligger sedan till grund för kommande mätningar årligen till 2014. Därför finns det i detta dokument inga procentsatser angivna i målbeskrivningen. Dessa ska läggas till inför 2011 utifrån det resultat som uppvisas i höstens medarbetarundersökning. Samtliga områden ska belysas utifrån hur det ser ut för kvinnor respektive män. Förutom medarbetarenkäten kommer kompletterande redovisningar att göras. Riktlinjer och planer samt utbildningsmateriel för att stödja tillämpningen är under utarbetande och kommer att beslutas efter hand av förvaltningarna. LEDARSKAP Ledarskap och medarbetarskap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. Ledarskapet präglas av de värderingar som ligger till grund för det demokratiska uppdraget. En humanistisk och positiv människosyn är grunden för förhållningssättet till medarbetare och kommuninvånare. Arbetsgivaren verkar för att utveckla skickliga och kompetenta chefer. Genom tydlig rollfördelning mellan politiker och chefer skapas trygghet att utöva ledarskapet och tydlighet i ansvar och befogenheter. Chefen stimulerar medarbetarna och ger möjlighet och utrymme för utveckling. Chefen är en förebild för medarbetarna och en god företrädare för kommunen i möten med kommuninvånarna. Chefen styr verksamheten genom att tydliggöra verksamhetens visioner och mål samt arbetar kontinuerligt med målstyrningsprocesser genom att konkretisera mål och skapa förutsättningar för att uppnå dessa samt följer upp resultat. Chefen har en tydlig arbetsgivarroll. Att etablera relationer till medarbetarnas fackliga företrädare ingår i uppgiften att skapa laganda och sammanhållning. Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 1

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 Personalpolitiskt inriktningsmål (Beslutat av KF 20100420): Arbetsgivaren har ett medvetet och tydligt ledarskap. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att det finns ett medvetet och tydligt ledarskap ökar med x % per år till 2014 Effektmål: Samtliga chefer deltar på ledarträffar och kompetensutveckling MEDARBETARSKAP Ledarskap och medarbetarskap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. Medarbetarnas gemensamma uppgift är att sätta kommuninvånarnas behov och intressen i centrum. Som medarbetare respekterar vi varandras åsikter, roller och funktioner. Ett gott medarbetarskap innebär att ta ett aktivt ansvar för att nå organisationens mål och utveckla verksamheten och oss själva. Ett fritt och öppet åsiktsutbyte är nödvändigt för ett kreativt klimat och bidrar till att utveckla organisationen. Förutsättningen för ett gott medarbetarskap är att vara tydlig och ärliga mot varandra. Alla känner arbetsglädje, engagemang och yrkesstolthet. Personalpolitiskt inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Kvinnor och män känner sig delaktiga och har inflytande på arbetsplatsen. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare, som känner till och förstår vilka mål som styr verksamheten ökar med x % till 2014 Effektmål: Alla arbetsplatser har arbetsplatsträffar där samtliga medarbetare deltar minst 4 6 ggr/år. ARBETSMILJÖ, HÄLSA OCH REHABILITERING Arbetsmiljö är en naturlig del i det vardagliga arbetet - varje dag. God arbetsmiljö ger arbetsglädje och bidrar till att uppnå verksamhetens mål och ökar arbetsgivarens möjligheter att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Chefer och medarbetare arbetar kontinuerligt tillsammans med arbetsmiljöfrågorna på den goda hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatsen. Arbetsplatsträffar är den viktigaste grunden för kvinnors och mäns delaktighet. I dialog med arbetsgivaren d.v.s. närmaste chef, medarbetare och fackliga organisationer utvecklas relationer för bästa arbetsmiljö och resultat. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 2

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 till en framgångsrik och effektiv kommunal verksamhet. Med medarbetare som är engagerade, motiverade och som vill, kan och tillåts ta ansvar utvecklas verksamheten. Att främja hälsoarbetet i kommunen är viktigt sett från olika perspektiv. Hälsa är en helhet som individens alla roller både i arbetet och på fritiden. Alla har ett ansvar att ta hand om sin egen hälsa. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Personalstrategi - förslag: Kvinnor och män har en säker och tillfredställande arbetsmiljö. Kvinnor och män upplever trivsel och arbetsglädje. Kvinnor och män arbetar ett helt arbetsliv med hög frisknärvaro och bibehållen arbetshälsa Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att de har en säker arbetsmiljö ökar med x % till 2014 Effektmål: Minska korttidssjukfrånvaron med x % årligen Effektmål: Samtliga chefer (och skyddsombud) går arbetsmiljöutbildning inom 3 år Effektmål: Andelen medarbetare som trivs bra på jobbet ska öka med x % per år till 2014 ALKOHOL OCH DROGER Genom arbetsgivarens målinriktade arbete påverkas den allmänna attityden till alkoholproblem så att varje anställd, kvinna och man, blir medveten och tar ansvar för såväl sig själv som andra. Det påverkar också medarbetare som har riskbruksproblem, så att de så tidigt som möjligt inser sin situation och själv tar ansvar för sin rehabilitering. Alla medarbetare känner till vad som kännetecknar ett begynnande eller utvecklat missbruk. Medarbetare i Strömsunds kommun använder inte alkohol och droger som påverkar arbetet. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Genom förebyggande och tidiga insatser är arbetsplatserna alkohol och drogfria. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare, som känner till riskerna med bruk av alkohol och droger ökar med x % till 2014 Effektmål: Alkohol och droger tas upp på arbetsplatsträff minst 1 gång/år Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 3

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 JÄMSTÄLLDHET Arbetsgivaren har jämställda arbetsplatser där varje medarbetare mår fysiskt och psykiskt bra, har ett socialt stöd och känner att just deras erfarenheter och kunskaper tas till vara oavsett könstillhörighet. Genom att arbeta med jämställdhet bidrar Strömsunds kommun till ett mer jämställt samhälle. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Varje arbetsplats har en arbetsmiljö med arbetsvillkor som lämpar sig för kvinnor och män. Personalförsörjning inriktas på mer representativ könsfördelning på alla nivåer Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen kvinnor och män som upplever att de har bra arbetsvillkor ökar med x % till 2014 Effektmål: Öka andelen anställda av det underrepresenterade könet inom respektive verksamhets och yrkesområde. Effektmål: Chefsförsörjning inriktas på mer representativ könsfördelning på alla nivåer. Effektmål: Jämställdhet tas upp på arbetsplatsträff minst 1 g/år MÅNGFALD Arbetsgivaren arbetar för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Arbetsklimatet präglas av förståelse och respekt. Varje medarbetare känner sig sedd och bekräftad. Aktivt mångfaldsarbete tillför nya idéer, förändrat arbetssätt och en integrerad organisation. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Arbetsgivaren ska aktivt arbeta för ökad mångfald. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som känner till och ser fördelarna med mångfald på arbetsplatserna ökar med x % till 2014 Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 4

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 Effektmål: Andelen medarbetare med kunskap om olika kulturer och språk ökar med x % till 2014 Effektmål: Mångfald tas upp på arbetsplatsträff minst 1 g/år PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetsgivaren har en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Omvärlden förändras ständigt och ändrade behov och förutsättningar ställer större krav på verksamhetens förmåga till anpassning. För att ge kommuninvånarna, flickor och pojkar, kvinnor och män, den service som behövs är det viktigt att rekrytera, attrahera, tillvarata och utveckla medarbetarna inom organisationen. Personalförändringar möts i första hand med utvecklingsinsatser och sker på ett professionellt och rättssäkert sätt med respekt för individen. Jobben är intressanta och utvecklande med möjlighet till personlig utveckling för att trygga arbetsgivarens behov av kompetent och flexibel personal. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Arbetsgivaren har kompetenta och engagerade medarbetare. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att Strömsunds kommun är en attraktiv arbetsgivare ökar med x % till 2014 Effektmål: Arbetsgivaren verkar för att utveckla och öka medarbetarnas kompetens för att möta kommande kompetensbehov LÖN Lönepolitik är ett styrmedel för att stärka arbetsgivarens möjligheter att behålla, utveckla och rekrytera kompetenta medarbetare. Arbetsgivarens lönepolitik stimulerar nuvarande och blivande medarbetare till goda arbetsinsatser, engagemang och arbetstillfredsställelse samt bidrar till en effektiv verksamhet. Lönebildningen i kommunen är enhetlig. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Lönesättningen är konsekvent utifrån klara och tydliga lönesättningsprinciper. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Samtliga chefer lönesätter i enlighet med arbetsgivarens fastställda lönesättningsprinciper Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 5

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson 2010-08-16 Effektmål: Andelen medarbetare som känner till och förstår grunderna för lönesättning ökar med x % till 2014 ARBETSTID Hälsa och välbefinnande förutsätter en balans mellan arbetsliv och privatliv. Därför tillmötesgår arbetsgivaren individuella önskemål så långt det är möjligt gällande arbetstidens längd och förläggning. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF 20100420) Arbetsgivaren erbjuder flexibla arbetstidslösningar. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen heltidstjänster ska öka med x % årligen t o m 2014 Effektmål: Andelen arbetsplatser med flexibla arbetstidslösningar och arbetsvillkor ökar med x % till 2014 Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti 2010 6

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 4 133 Dnr 2009.24 040 Uppdragsbeskrivning för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställde den 26 maj 2010, 115, fem inriktningsmål som kommunen ska arbeta vidare med. Dessutom fick arbetsutskottet i uppdrag att ta fram en modell för metodutveckling av budget- och utvecklingsdokumentet. Kommunledningsförvaltningen/personal informerar om det arbete som sedan gjorts, kompletteringar har lagts in i uppdragsbeskrivningen. Arbetsutskottets beslut 1 Redovisningen godkänns. 2 Den del som rör jämställdhetsintegreringen får lämnas in till Sveriges Kommuner och Landsting. Beslutsexpediering Kommunledningsförvaltningen/personal

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 5 134 Dnr 2010.171 736 Framtagande av policy/handlingsplan för mat inom den offentliga sektorn Efter ett initiativärende från Britt-Inger Roos (m) beslutade kommunstyrelsen den 4 maj 2010, 106, att ge kommunchefen i uppdrag att utarbeta en policy/handlingsplan gällande den mat som skall serveras inom den offentliga sektorn. Av vikt är att maten, förutom att genomsyras av kvalitet och matglädje, skall vara närodlad (helst härodlad) och lokalt förädlad. Nämndstödsgruppen har upprättat förslag till vad en matpolicy kan innehålla. Arbetsutskottets beslut Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till matpolicy för vidare diskussion i arbetsutskottet den 14 september. Beslutsexpediering Kommunledningsförvaltningen/personal

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 6 135 Dnr 2010.201 020 Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet Cirkulär nr 2010:44 har kommit in från Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 21 maj 2010 överenskommelse, BEA, med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen följande: Med anledning av träffad överenskommelse, BEA, med Svenska Kommunalarbetareförbundet antas med tillämpning fr.o.m. den 1 april 2010 bestämmelserna enligt BEA. Efter framställan från respektive riksorganisation tecknas lokalt kollektivavtal BEA i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. Arbetsutskottets beslut Rekommendationen antas. Beslutsexpediering Förhandlingschefen

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 7 136 Dnr 2010.169 026 Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (lag 2003:120) med syfte att bilda ett länssamordningsförbund i Jämtlands län Skrivelse den 30 april 2010 föreligger från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Kommunförbundet. Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning i kraft. Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera och samordna insatser och att underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Lagstiftningen omfattar fyra parter, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommuner och landsting. Inom dessa finns många olika aktörer som deltar i samarbetet kring en enskild individ. Därutöver kan det finnas aktörer som också deltar i rehabiliteringen kring en individ. Dessa kan vara arbetsgivaren, företagshälsovården, vuxenutbildningen och andra privata aktörer. I Jämtlands län finns i dag fem lokala finsamförbund - Bergs, Åre, Bräcke, Strömsunds och Östersunds kommuner samt ett länsövergripande samordningsförbund för psykiskt funktionshindrade (J-SAM) där alla kommuner finns representerade. 2009 gav Sociala samrådsgruppen kommunförbundet i uppdrag att ta fram konsekvensbeskrivning tillsammans med finsamförbunden på olika alternativa modeller att bedriva finansiell samordning. Syftet var att minska de administrativa kostnaderna, kostnaderna för revision, kostnaderna för samordnare m.m. för att i stället kunna användas till att utveckla verksamheten. I övriga landet finns antingen lokala förbund eller länsförbund, inte både delarna. Förslaget är att det nya förbundet har en ram på 6 000 000 kronor med följande fördelning mellan parterna: Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen 3 000 000:- Landstinget 1 500 000:- Kommunerna 1 500 000:- I det underlag som förelåg vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni 2010 föreslogs att summan skulle vara densamma för samtliga kommuner d.v.s. var och en ska bidra för år 2011 med 187 500 kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 8 136 forts. I en skrivelse den 30 april 2010 föreslog företrädare för parterna att respektive huvudman skulle besluta att: - ingå som part i finansiellt samordningsförbund i Jämtlands län fr.o.m. den 1 januari 2011 - fastställa föreslagen förbundsordning för samordningsförbundet i Jämtland - ställa sig bakom föreliggande avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet - anslå medel enligt framlagt förslag i föreliggande avsiktsförklaring för år 2011 till samordningsförbundets verksamhet Detta gäller under förutsättning att alla åtta kommuner går med i samordningsförbundet. Kommunstyrelsen beslutade den 26 maj 2010, 129, föreslå kommunfullmäktige att Strömsunds kommun ej ska ingå som part i samordningsförbundet. Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2010, 46, att Strömsunds kommun uttalar sig vara positiv till att gå med i samordningsförbundet men vill innan slutlig ställning tas ha bättre beslutsunderlag. Ärendet återremitteras därför i avvaktan på nytt underlag från sociala samrådsgruppen om kostnadsfördelningen. Ärendet behandlas sedan på kommunfullmäktige den 22 september. Fem olika förslag till finansiering har tagits fram. Enligt uppgift har den sociala samrådsgruppen föreslagit alternativ 3. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 9 137 Dnr 2010.229 024 Arvoden till de offentliga representanterna Leader 3sam Leader 3sam kommer inte att stå för de offentliga representanternas arvoden. LAG (styrelsen) består av representanter från den privata sektorn, ideella sektorn och den offentliga sektorn. Från det offentliga i Strömsunds kommun sitter i dagsläget Jan-Olof Olofsson (politiker) och Anette Bergqvist (politiker). Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till Strömsunds Utvecklingsbolag AB. Beslutsexpediering Strömsunds Utvecklingsbolag AB

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 10 138 Dnr 2010.270 040 Regler för inventarieredovisning Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har upprättat förslag till nya regler för inventarieredovisning. Förutom uppdatering av löpande text består förändringen i de nya reglerna av att: * anskaffningsvärdet för en anläggningsinventarie är ändrat till ett (1) prisbasbelopp och gäller därmed lika för alla förvaltningar/avdelningar. (För 2010 är prisbasbeloppet 42 400 kronor). * gränsen (nyanskaffningsvärdet) för att en förbrukningsinventarie ska förtecknas i kommunens inventarieförteckning är höjt från 2 000 kronor till 5 000 kronor, vilket ger ett mindre administrativt arbete. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Regler för inventarieredovisning fastställs i enlighet med förslag från kommunledningsförvaltningen/ekonomi. Bilaga

1 (3) REGLER FÖR INVENTARIEREDOVISNING Anläggningsinventarier eller förbrukningsinventarier? Inventarier är lös egendom som man har för avsikt att använda i verksamheten under en kortare eller längre tid. Inventarier kan uppdelas i anläggningsinventarier som ska bokföras som investering och förbrukningsinventarier som bokförs i driftredovisningen. Anläggningsinventarier Till anläggningsinventarier räknas fordon, maskiner och inventarier som uppfyller följande krav; 1. Ekonomisk livslängd överstigande tre år 2. Anskaffningsvärde överstigande ett (1) prisbasbelopp 3. Stadigvarande bruk OBS! Alla tre kriterier ska vara uppfyllda!! Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ska alla utgifter ingå fram till den tidpunkt då inventarien är färdig att tas i bruk. Exempelvis medräknas eventuella utgifter för installation, frakt och utbildning. Om man t ex köper möbler till ett äldreboende som är nybyggt och snart ska tas i bruk så räknas det som en investering eftersom anskaffningen av möblerna har ett naturligt samband med nybyggnationen. Om man däremot byter ut möbler i ett som varit i drift ett antal år så är det förbrukningsinventarier eftersom det inte finns något samband med en investering. Avskrivningar Anskaffning av inventarier med viss livslängd och visst värde ska enligt gällande redovisningsreglemente och kommunal redovisningslag redovisas som en investering och inte bokföras på driften. Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet på så många år som man beräknar använda tillgången. En anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde pga ålder, nyttjande eller annan orsak ska årligen

2 (3) avskrivas med ett belopp som motsvarar den tänkta ekonomiska livslängden. Normal avskrivningstid är 5-10 år. Avskrivningstiderna bör ses som maximitider. En viktig orsak till att fördela anskaffningsvärdet över ett antal år är att få en rättvisande redovisning för respektive år. Målet med rättvisande redovisning uppnås inte om inköpet bokförs som en driftkostnad eftersom det då belastar enbart ett års resultat. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi ansvarar för kommunens anläggningsregister och att rätt avskrivningstider tillämpas. Exempel på avskrivningstider: 10 år 5 år * Maskinell utrustning för avfallshantering * Golvvårdsmaskiner *Väghyvlar, traktorer, lastbilar * Sopfordon * Maskiner för storkök * Släpvagnar (köksmaskiner, spisar, vågar etc.) * Sop- och latrinkärl * Större och mindre bussar * Vissa bilar * Utrustning till lekplatser * VVS-utrustning * Vissa bilar * Personlyftar och duschvagnar inom vården Förbrukningsinventarier Kostnader för inventarier som har en begränsad varaktighet (max 3 år) eller är av mindre/ringa värde (mindre än ett (1) prisbasbelopp) räknas som förbrukningsinventarier. Förbrukningsinventarier bokförs direkt som en driftkostnad och har alltså ingen avskrivningstid. Datorer och kringutrustning, t.ex. program och skrivare, ska normalt kostnadsbokföras direkt. Större anskaffningar av centrala servrar eller liknande måste bedömas i varje enskilt fall om det är förbrukningsinventarier eller anläggningstillgång, dvs investering. Inventarieförteckning Kommunens förbrukningsinventarier, som bedöms ha ett nyanskaffningsvärde över 5 000 kronor, ska förtecknas. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi utfärdar anvisningar och blanketter till inventarieförteckningen.

Bilaga till 0:12 Typ av inköp; Vilka krav uppfylls; Typ av tillgång; 1. 20 st datorer à 5 000kr totalt värde 100 000 kr. 2. Klassuppsättning av skolbänkar (3 000 kr/st). 3a. Inventarier till ett gemensamhetsutrymme på ett nybyggt äldreboende, totalt 100 000 kr. 3b. Komplettering av inventarier till ett äldreboende. 4. Taklyft (särskilt boende) á 20 000 kr. 5. Klätterställning (lekutrustning) á 85 000 kr. 6a. Förvaltningsspecifikt dataprogram för barnomsorgen á 90 000 kr. 6b. Utbildning av personal vid införandet av förvaltningsspecifikt program. stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns stadigvarande bruk eventuellt ekonomisk livslängd över tre år ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns Ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns Förbrukningsinventarie Man räknar inte den totala summan utan vad varje dator kostar. Dessutom beräknas livslängden till max tre år. Förbrukningsinventarie Man räknar inte den totala summan utan vad varje bänk kostar. Ersätter gamla bänkar. Anläggningsinventarie Har ett naturligt samband med investering (nybyggnation). Förbrukningsinventarie Har inget samband med en investering (nybyggnation). Förbrukningsinventarie Uppfyller inte kravet på beloppsgräns. Anläggningsinventarie Uppfyller alla tre kriterierna. Anläggningsinventarie Uppfyller alla tre kriterierna. Om 6a är investering får utbildningskostnad i samband med införandet även ingå i anskaffningsvärdet och därmed klassas som investering. OBS!!! Samtliga tre krav ska vara uppfyllda för att inventarieanskaffningen ska klassas som anläggningstillgång (investering).

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 11 139 Dnr 2007.258 061 Kommunens centralarkiv i Strömsund En ny undersökning av luftkvaliteten i centralarkivet har genomförts av Sanerarna i Östersund AB. Proverna från centralarkivet har tagits från hyllplan, kortlådor och arkivboxar. Analyserna påvisar endast normala värden. De skivor av gips som tidigare bytts ut sträcker sig från golvet och ca 1 meter upp efter den inre väggen i centralarkivet. Som en säkerhetsåtgärd bör resterande del av denna bytas ut. Om sedan ventilationen och friskluftinflödet kan förbättras bör inga övriga åtgärder vara nödvändiga. Centralarkivet kan behållas i nuvarande lokaler. Arbetsmiljöverket har i samband med kommunens yttrande fått ta del av Sanerarnas undersökning. De har dock ännu inte lämnat något skriftligt besked efter detta. En telefonkontakt med Johnny Jonasson den 22 juli 2010 tyder inte på att de kommer att ställa andra krav. Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli föreslår följande: Centralarkivet behålls i nuvarande lokaler. Den övre delen av gipsskiveväggen längs den inre långsidan byts ut. Åtgärder vidtas för att förbättra ventilation och friskluftsintag. Teknik- och serviceförvaltningen tar fram kostnadskalkyl. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Centralarkivet behålls i nuvarande lokaler. 2 Den övre delen av gipsskiveväggen längs den inre långsidan byts ut. Åtgärder vidtas för att förbättra ventilation och friskluftsintag. Dessutom beslutar arbetsutskottet följande: 3 Teknik- och serviceförvaltningen får i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde ta fram en kostnadskalkyl.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 12 139 forts. Beslutsexpediering Teknik- och serviceförvaltningen

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 13 140 Dnr 2010.280 042 Resultat- och balansräkning för Stiftelsen efter Näsvikens Ångsåg 2009 Balansräkningen per den 31 december 2009 omsluter 266 412,53 kronor. Redovisat underskott uppgår till 425 kronor. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna föreslår att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Resultat- och balansräkningen för 2009 godkänns.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 14 141 Dnr 2010.281 061 Dokumenthanteringsplaner för teknik- och serviceförvaltningen och framtids- och utvecklingsförvaltningen Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 9 mars 2010, 43, att uppdaterade dokumenthanteringsplaner ska redovisas senast den 1 september 2010. Teknik- och serviceförvaltningen och framtids- och utvecklingsförvaltningen har redovisat nya planer. Kommunledningsförvaltningen och Strömsund Turism kommer att redovisa uppdaterade planer senare. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Dokumenthanteringsplan för teknik- och serviceförvaltningen antas. Bilaga 2 Dokumenthanteringsplan för framtids- och utvecklingsförvaltningen antas. Bilaga

Datum 2010-07-05 Sidan 1 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Bostadsanpassninpassningsbidrag Ansökan/beslut bostadsan- Plåtskåp Kronologisk 10 år handläggare/arkiv Ritning och beskrivning av åtgärd Fastighetsakt arkiv Kronologisk Bevaras KS Ansökan om bidrag mm avseende samlingslokaler Handläggare Kronologisk ortsvis 2 år Fordonsenheten Internhyresavtal Handläggare Kronologisk Avtalsperioden+1år Leasingavtal Handläggare Kronologisk Avtalsperioden+1år Beställningsuppdrag försäljning Handläggare Kronologisk 2 år fordon Lokalvård Städavtal Städledare Kronologisk Avtalsperioden+1 år

Datum 2009-02-13 Sidan 2 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Renhållning Deponerat avfall ÅVC Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Dispens renhållningsavgifter Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år efter inaktuellt Dispens slamtömning Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år efter inaktuellt Räkningspec, intern Handläggare Kronologisk 2 år Räkningsspec extern Handläggare Kronologisk 2 år Deponerat avfall Liden/arkiv Kronologisk 10 år Vågsedlar Liden/arkiv Kronologisk 1 år Analysrapporter AVA-chef/arkiv Kronologisk 10 år Miljörapporter AVA-chef/arkiv Kronologisk Bevaras Inkomna/utgående skrivelser AVA-chef/arkiv Kronologisk 5 år Avtal AVA-chef/arkiv Kronologisk Avtalstiden+2 år Systematiskt brandskyddsarbete Plan/genomförd utbildning Bokföringsorder efter genomförda utbildningar Handläggare/personalaknalavdelning Kronologisk Bevaras av perso- Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år

Datum 2009-02-13 Sidan 3 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Gator vägar Köpebrev Dokumentskåp handläggare Kronologisk Bevaras mark Servitutsavtal Pärm Kronologisk Bevaras handläggare Arrenden Pärm handläggare Kronologisk Avtalstiden+2 år Administration Transportsedlar interna Handläggare Kronologisk 1 år Transportsedlar externa Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Bokföringsorder 001 Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Bokföringsorder 002 Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Betalning internfakturor Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Delegeringsbeslut Handläggare/arkiv Kronologisk 2 år Torghandel Handläggare/arkiv Kronologisk 3 år Diarieförda handlingar Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Adressändring Handläggare Kronologisk 2 år Brev Handläggare Kronologisk 2 år Adressändring Handläggare Kronologisk 2 år Fakturaanmärkning Handläggare Kronologisk 2 år

Datum 2009-02-13 Sidan 4 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Anbudsförfrågan Handläggare Kronologisk T o m slutbesiktning Anbud inte antagna Handläggare Kronologisk 2 år Ny- och ombyggnader av fastigheter och anläggningar Anbud antagna Bygghandlingar Relationsritningar (papper) DU-instruktioner Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Kronologisk Kronologisk Kronologisk Kronologisk Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Relationshandlingar (cd) Handläggare Kronologisk Bevaras fram till rivning /försäljning

Datum 2009-02-13 Sidan 5 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Vatten o avlopp Analysrapporter Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Periodiska besiktningar Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Miljörapporter Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Inkomna och utgående skrivelser Handläggare Kronologisk 5 år Dispenser Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Avtal Handläggare/arkiv Kronologisk Avtalstiden+2 år Vattenavläsning/avläsningskort Handläggare Kronologisk 2 år Mätarbyten Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år IDATA Handläggare Kronologisk 3 år Strömsund 2010-07-05 Jörgen Petterssson Chef för Teknik- och serviceförvaltningen

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 15 142 Dnr 2010.227 100 Yttrande över departementspromemoria Renskötselkonventionen Ds 2010:22 Jordbruksdepartementet har skickat rubricerade promemoria på remiss till bland annat Strömsunds kommun för yttrande senast den 6 september 2010. Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli har upprättat förslag till yttrande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med utredningschefens förslag. Bilaga

YTTRANDE 2010-07-28 Departementspromemoria Renskötselkonventionen En första skriftlig reglering av renbetesrätten mellan Sverige och Norge, tillkom som en bilaga till gränsdragningen mellan Sverige och Danmark år 1751. I den s.k. Lappkodicillen bekräftades samernas rätt att flytta med sina renar över riksgränsen till det andra landet och där utöva sina rättigheter enligt gammal sedvana. Kodicillen, som gäller än i dag, har sedan 1800-talet kompletterats med ett antal överenskommelser som reglerat formerna för renskötseln mellan länderna. Den senaste gällande konventionen ingicks 1972 och gällde till och med april 2005. En ny konvention mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel undertecknades den 7 oktober 2009. För att den ska bli slutligt bindande måste konventionen antas av Sveriges riksdag och Norges storting. I här aktuell promemoria finns renskötselkonventionen med förslag att den ska godkännas av riksdagen samt förslag till andra författningsförändringar föranledda av den nya konventionen. Synpunkter från Strömsunds kommun Kommunen lämnade den 27 november 2001, dnr 2001.296 100, sitt yttrande över den svensk-norska renbeteskommissionens betänkande. I flera avseenden är de där redovisade synpunkterna, förvisso enbart med ett lokalt perspektiv, fortfarande aktuella. Se bilaga. Remisstiden har nu varit för kort för att hinna med underremiss till samebyarna inom kommunen. Svenska Samernas Riksförbund ska nu inför sitt yttrande höra samebyarna. Med hänvisning till vårt yttrande den 27 november 2001 har därför Strömsunds kommun inget ytterligare att tillägga i denna fråga.

STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Kommunstyrelsens arbetsutskott 2001-11-07 216 2 Kommunstyrelsen 2001-11-27 211 8 Kommunfullmäktige Dnr 2001.296 100 Yttrande över betänkande avgivet av svensk-norska renbeteskommissionen Ärendebeskrivning Jordbruksdepartementet har skickat över rubricerade betänkande för yttrande. Strömsunds kommun är remissinstans. Förslag till yttrande har upprättats. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Yttrande avges enligt bilaga. Kompletterande ärendebeskrivning Yrkande i kommunstyrelsen Proposition Kommunstyrelsens beslut Skrivelser har kommit in från Frostvikens Socialdemokratiska Förening samt från markägare och näringsidkare inom Frostviken. Lennart Oscarsson (S) yrkar att yttrande avges enligt bilaga. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och eget yrkande och finner att eget yrkande antas. Yttrande avges enligt bilaga. Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige sign. sign. sign.

STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE Kommunstyrelsen 2001-11-07 Renbeteskommissionens betänkande I Strömsunds kommun finns samebyarna, Frostvikens Norra, Ohredahke och Raedtievaerie. Kommunens svar på detta betänkande grundas på de uppfattningar samebyarnas företrädare lämnade till kommunen under ett samråd 2001-09-18. Följande synpunkter uttalades då. - Frostvikens norra sameby vill inte dela vinterbete med Vilhelminas södra sameby. De förordar i stället en ordning med egna områden för respektive sameby. - Samtliga kommunens samebyar är emot att Östre Namndal renbetesdistrikt ska ges ensamrätt att nyttja Jorms gränsbetesområde under vinterhalvåret. Även kommunens samebyar bör få möjlighet att nyttja detta område vid behov. - Samebyarna anser inte heller det är rätt att Jiingevarie sameby ska ges möjlighet att byta betesrätter med norska renägare. Renägare i Jiingevarie och Offerdal har i flera fall sitt ursprung från Frostviken och därifrån medtagit nuvarande rättigheter. Den övergripande andemeningen i kommissionens förslag, att stärka möjligheterna till sambruk genom frivilliga avtal, får samebyarnas fulla stöd. Strömsunds kommun ställer sig i huvudsak bakom samebyarnas uttalanden, men avvisar f n att kommissionen etablerar Jorms gränsbetesområde enligt angivna intentioner. Eftersom markägare och turistnäring redan i dag, fast avtal om gränsbetesområde saknas, har stora problem med norska renar i detta område kommer rätt till gränsbete i området att skapa än större konflikter framöver. Det vill ingen part ha och ingen är betjänt av det. Kommunen anser att frivilliga avtal och samarbete bör prövas före lagstiftning. För övrigt hänvisar kommunen till de särskilda yttranden som samebyarna, andra näringsidkare och markägare belägna i Strömsunds kommun kan komma att lämna.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 16 143 Dnr 2009.288 109 Uppföljning av LUPP-enkät, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2008 att genomföra en LUPPundersökning bland kommunens ungdomar. LUPP är ett verktyg som Ungdomsstyrelsen tagit fram för att utveckla sektorsövergripande ungdomspolitik. Den omfattar stora områden i en ung människas liv och ger därför en bred bild om våra unga. Kommunens ungdomar i årskurs 8 och andra året på gymnasiet erbjöds att besvara enkäten under hösten 2009. Kommunfullmäktige beslutade den 20 april 2010, 21, bland annat att samtliga nämnder ska gå igenom resultatet av LUPP-undersökningen och lämna synpunkter till kommunstyrelsen på vad som kan och bör göras inom respektive nämnds ansvarsområde. Synpunkter har kommit in från barn-, kultur- och utbildningsnämnden, miljö- och byggnämnden, socialnämnden samt kommunledningsförvaltningen, Strömsund Turism och framtids- och utvecklingsförvaltningen. Arbetsutskottets beslut Kommunchefen får i uppdrag att sammanställa de uppgifter som kommit in samt uppmana socialnämnden och teknik- och serviceförvaltningen att senast den 1 september redovisa sina åtgärdsförslag. Beslutsexpediering Kommunchefen

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 17 144 Dnr 2010.217 109 Motioner från Landstingets ungdomsting 2010 Den 17 18 februari 2010 arrangerade Jämtlands läns landsting det tionde Ungdomstinget för länets gymnasieelever. Ombuden fick diskutera och besluta om totalt 45 motioner. Flertalet av dessa motioner tog upp frågor som inte landstinget har ansvaret för. Landstingets intentioner är att skapa ett forum för ungdomarna att diskutera angelägna frågor och för att stärka demokratin genom praktiskt deltagande. Landstinget har för kännedom skickat över fyra motioner gällande kommunens ansvarsområden med medföljande åsikter och tankegångar från deltagarna. Arbetsutskottets beslut Utskottet har tagit del av inkomna motioner. Beslutsexpediering Landstinget

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 18 145 Dnr 2010.268 175 Ny lag om brandfarliga och explosiva varor Sammanfattning En ny lag (proposition 2009/10:203) om brandfarliga och explosiva varor träder i kraft den 1 september 2010. Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. Lagen utgör en förenkling och modernisering av de befintliga reglerna på området. Ärendebeskrivning/bakgrund Enligt förslag från försvarsutskottet ska den nya lagen träda i kraft den 1 september 2010 (prop. 2009/10:203). Den nya lagen innebär att ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn av brandfarliga och explosiva varor ska ligga hos kommunen. Tidigare ansvarade kommunen endast för tillstånd och tillsyn avseende brandfarliga varor och de explosiva varorna ansvarade polismyndigheten för. Kommunal organisation De uppgifter, tillståndsgivning och tillsyn, som ålagts kommunen enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska enligt 26 fullgöras av en eller flera nämnder. Kommunen har också möjlighet att överlåta uppgifterna åt en annan kommun eller att i enlighet med kommunallagen ha en med andra kommuner gemensam organisation för uppgifterna. Vidare föreskrivs i lagtexten av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. Bedömning I dag handläggs ansökningar om hantering/förvaring av brandfarlig vara av miljö- och byggavdelningen. Ärenden gällande explosiva varor har som redan nämnts hittills handlagts av polisen. Ansökningarna handläggs av bygginspektören tillika bygglovshandläggare. Om även ärenden gällande explosiva varor ska handläggas av kommunen kommer utbildningsinsatser att krävas, eftersom det är ett för kommunen helt nytt område.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 19 145 forts. Den 2 maj 2011 träder den nya plan- och bygglagen i kraft. Den förväntas ge kommunernas bygglovshandläggare mer arbete och utbildningsinsatser kommer att krävas även här. Morgan Olsson på Räddningstjänstförbundet har haft kontakt med länets kommunchefer, och enligt honom anser man på Räddningstjänstförbundet att dessa frågor passar in i förbundets uppdrag. Räddningstjänstförbundet utför dessutom redan tillsynen över brandfarliga och explosiva varor, vilket ger dem bäst insikt i ärendena. Med ovanstående bakgrund är det lämpligt att handläggning (tillståndsgivning och tillsyn) enligt rubricerad lag ska läggas på Räddningstjänstförbundet. Kommunchefen har föreslagit följande beslut: 1 Handläggning av ärenden samt tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (prop. 2009/10:203) överförs fr.o.m. den 1 september 2010 till Jämtlands Räddningstjänstförbund. 2 Underlag till beslut om delegering av beslutanderätt tas fram i samråd med övriga kommuner i Jämtland, där Räddningstjänsten övertar handläggning av ärenden och tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1 Strömsunds kommun överlåter alla uppgifter som ankommer på kommunen enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor till Jämtlands Räddningstjänstförbund. 2 Underlag till beslut om delegering av beslutanderätt tas fram i samråd med övriga kommuner i Jämtland, där Räddningstjänsten övertar handläggning av ärenden och tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 20 146 Dnr 2010.295 170 Revidering av förbundsordning för Jämtlands Räddningstjänstförbund Den 1 september 2010 träder lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ikraft (proposition 2009/10:203) som ersätter den gamla lagen (1988:868). Den nya lagen innebär att kommunerna ansvarar för bland annat tillståndsgivning och tillsyn för hantering m.m. av brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten har i samråd med kommunledningsförvaltningen i Östersund och övriga kommunchefer kommit fram till att det är lämpligt att medlemskommunerna överlåter de angelägenheter som ankommer på kommunerna enligt lagen i dess helhet till förbundet. Överlåts en kommunal angelägenhet till kommunalförbundet ska dess förbundsordning revideras. Förslag till reviderad förbundsordning har upprättats. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Förslag till förbundsordning för Jämtlands Räddningstjänstförbund daterat 2010-08-09 antas.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 21 147 Dnr 2010.275 253 Försäljning av fastigheten Strömsund Hoting 1:115 Intressenter har till teknik- och serviceförvaltningen utryckt önskemål om att få förvärva fastigheten Strömsund Hoting 1:115. Vägverket har ett arrende om femtio år räknat från den 1 juli 1974. Vid en eventuell försäljning kommer köparen att inträda i säljarens ställe i arrendekontrakt med Vägverket. Vägverket har för avsikt att nyttja fastigheten tills arrendet upphör 2024. Fastigheten har annonserats ut i lokalpress. Två intressenter har lagt bud på fastigheten enligt följande: Hotings Lastbilscentral Ek förening 94 500:- Mats Sundelin Entreprenad AB 150 000:- Avsikten med förvärvet framgår av skrivelser den 23 maj och den 25 maj 2010. Kommunen har på en del av fastigheten en pumpstation som innebär att ett servitutsavtal kommer att upprättas för pumpstation, ledningar och väg vid en eventuell försäljning av fastigheten. Vägen till pumpstationen nyttjas även av besökare till fastigheten Hoting 1:103 Knortmon som arrenderas av Lojsinits Sportfiske- och Intresseförening. Besökare till Knortmon kommer även i fortsättningen att ha den möjligheten i och med det servitutsavtal som kommer att upprättas innan försäljningen genomförs. Det kan vara svårt att juridiskt säkerställa den del av fastigheten som i dag nyttjas som parkering och som även är utgångspunkten för besökare till Knortmon. Det finns även ett vindskydd beläget på fastigheten. Det finns ingen detaljplan upprättad för fastigheten. Fastigheten har inget taxeringsvärde och inget bokfört värde. Fastighetens areal är ca 16 000 kvm. Innan en eventuell försäljning genomförs bör ett långsiktigt nyttjanderättsavtal upprättas mellan säljaren och Lojsinits Sportfiske- och Intresseförening som säkerställer den del av fastigheten som nyttjas av besökare till Knortmon.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 22 147 forts. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Fastigheten Strömsund Hoting 1:115 säljs till Mats Sundelin Entreprenad AB, Hoting, för en köpeskilling av 150 000 kronor. 2 Köparen svarar för lagfarts- och förrättningskostnader.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 23 148 Dnr 2010.274 261 Arrende fastigheten Strömsund Backe 16:2 Teknik- och serviceförvaltningen har upplåtit ett område om ca 2 100 kvm av fastigheten Backe 16:2 till Backe IF. Upplåtelsen sker för att på arrendestället anlägga och nyttja skridskobana. Backe IF har ett arrende om 5 år som förlängs med 5 år i sänder om inte uppsägning sker senast 12 månader före arrendetidens slut. Backe IF har av J/H Idrottsförbund blivit beviljade bidrag till en del av kostnaden för att anlägga skridskobanan. För att bidraget ska betalas ut vill J/H Idrottsförbund att ett arrende om 10 år upprättas. Kommunstyrelsen beslutade den 19 maj 2009 att fastställa nya riktlinjer för arrenden som innebär att arrenden över 5 år ska beslutas av kommunstyrelsen. Teknik- och serviceförvaltningen har i en skrivelse den 18 juni 2010 föreslagit att ett arrendeavtal upprättas mellan Strömsunds kommun och Backe IF om en tid på 10 år med möjlighet till förlängning med 5 år i sänder. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Ett arrendeavtal upprättas mellan Strömsunds kommun och Backe IF om en tid på 10 år med möjlighet till förlängning med 5 år i sänder.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 24 149 Dnr 2010.199 291 Försäljning av Bodums skola, Strömsund Bodum 1:135 och del av 1:45 I skrivelser från Rossön har frågan ställts om förhyrning alternativt köp av skollokaler för att kunna bedriva friskola i Rossön. Kommunens ståndpunkt har varit att en försäljning av de aktuella fastigheterna är prioriterad. För att kunna verkställa en försäljning snarast möjligt och därmed möjliggöra tillgång till lokalerna inför skolstart beslutade kommunstyrelsen den 22 juni 2010, 166, att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta om eventuell försäljning. Teknik- och serviceförvaltningen har i en skrivelse den 10 augusti 2010 redovisat att förhandlingar har lett fram till att Rossöns samhälls- och företagareförening (RSFF) är beredd att förvärva fastigheterna under följande förutsättningar: - Pris 50 000 kronor avser hela anläggningen Bodums skola, dvs. skolbyggnad, matsalsbyggnad samt gymnastikhallsbyggnad/förskola, inklusive vid dags dato kvarlämnade inventarier och utrustning. Undantaget inventarier och utrustning i lokaler som kommunen förhyr av köparen. - Avstycknings-/fastighetsregleringskostnader avseende fastigheten Strömsund Bodum 1:45 bekostas av kommunen, lagfarts- och övriga förrättningskostnader betalas av RSFF. - Kommunen ersätter RSFF med 10 000 kronor för urstädning av lokalerna samt omhändertagande av lämnade inventarier och utrustning som köparen ej avser nyttja. - Låscylindrar till samtliga entrédörrar bytes på kommunens bekostnad. - Eftersom förnyad OVK-besiktning, enligt krav, sedan tidigare skulle varit utförd ansvarar kommunen för att sådan genomförs med utgångspunkt från den verksamhet som kommunen tidigare bedrivit i lokalerna. - Energideklaration för fastigheterna upprättas av kommunen i enlighet med lagkrav och redovisas för köparen. - Med utgångspunkt av utförda tillsyner och besiktningar samt planerade/påbörjade underhållsåtgärder genomförs gemensam besiktning där ansvar för färdigställande klargörs mellan säljaren och köparen.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-10 25 149 forts. - Servitutsavtal/hyresavtal upprättas mellan köparen och Jämtlandsvärme AB avseende pannrum i skolan, markområde för panncentral, ledningar m.m. Bekostas av Jämtlandsvärme AB. - Separering av abonnemang för värme, el, vatten för Jämtlandsvärmes räkning utförs av kommunen och bekostas av värmebolaget. - Servitutsavtal för Rossöns IF:s anläggningar på fastigheten upprättas och bekostas av kommunen. - Kommunen förhyr förskolelokalerna i gymnastikbyggnaden för 80 000 kronor per år, hyran satt med utgångspunkt från kommunens kapitalkostnader i dag varför 6-10 tim nyttjande av gymnastikhallen per vecka också ingår i hyran. Vid eventuellt övertagande av förskola från föreningens sida upphör hyresavtalet. Hyresavtal tecknas för tre år med årsvis indexreglering, årsvis förlängning om uppsägning ej sker. Eventuella anpassningsåtgärder utförs och bekostas av kommunen. Om det skulle visa sig att behov av större lokalytor för förskolans räkning finns kommer hyresnivån per m2 att minskas. - För allmänhetens och ideella föreningars räkning förhyr kommunen tid i gymnastikhallen för 250 000 kronor/år via 10-årigt hyresavtal. Summan indexjusteras inte utan eventuella förändringar sker efter särskilt beslut. - I samband med tillträdesdag överlämnar kommunen samtliga handlingar avseende anläggningen till köparen. Det sammanlagda bokförda värdet på fastigheterna är ca 1 800 000 kronor. Den uppkomna reaförlust som en försäljning skulle innebära bedöms av ekonomiavdelningen rymmas inom budgeterade medel för nedskrivningar om den anses prioriterad. Arbetsutskottets beslut Bodums skola, Strömsund Bodum 1:135 och del av 1:45, säljs till Rossöns samhälls- och företagareförening med de förutsättningar som teknik- och serviceförvaltningen redovisar i skrivelse den 10 augusti 2010. Beslutsexpediering Bodums samhälls- och företagareförening Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi