STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

Stockholm maj 2016

Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat på effekterna på utrikeshandeln. Dessa analyser missar att de ekonomiska konsekvenserna kan bli värre än befarat genom minskade direktinvesteringar. För Sveriges del innebär detta nya orosmoln eftersom Storbritannien är den tredje största direktinvesteraren i Sverige, med investeringar till ett värde av 305 miljarder kronor. Utländska direktinvesteringar är en central del av näringslivets globala affärsverksamhet. Direktinvesteringar möjliggör för teknikspridning och ökad konkurrens, vilket skapar förutsättningar för ökad tillväxt. I detta avseende riskerar brexit bli särskilt kostsamt för Sverige. Brexit kan minska de svenska direktinvesteringarna i Storbritannien med uppskattningsvis 35 miljarder kronor över en tioårsperiod. I likhet med den negativa brexit-effekten på utrikeshandeln befaras Stockholmsregionen drabbas synnerligen hårt avseende direktinvesteringar i händelse av brexit. Sverige och Stockholm behöver en strategi som går ut på att säkra våra ekonomiska intressen i det fall britterna röstar för ett utträde ur EU. Mer kunskap behövs De flesta ekonomiska analyser som har försökt skatta effekterna av brexit har fokuserat på utrikeshandeln. Detta fokus är naturligt med tanke på Storbritanniens ekonomiska styrka. Det är världens nionde största ekonomi och EU:s näst största ekonomi med en bruttonationalprodukt på omkring 22 600 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har tidigare konstaterat att brexit sannolikt skulle medföra negativa konsekvenser för Sverige i allmänhet och i synnerhet för regioner som har en omfattande export till Storbritannien. Svensk varuexport till Storbritannien uppgår till omkring 85 miljarder kronor årligen, vilket gör landet till Sveriges fjärde viktigaste exportmarknad. För län såsom Kronoberg, Kalmar, Västernorrland, Norrbotten och Stockholm är Storbritannien ännu viktigare som exportmarknad än för landet i stort. Däremot räcker de befintliga analyserna inte till för att kunna avgöra vilka de ekonomiska konsekvenserna av brexit faktiskt kan bli. Mer kunskap behövs. Den moderna ekonomin är för komplex för att uteslutande fokusera på de ekonomiska effekter som kan komma att uppstå på grund av minskad utrikeshandel. I detta avseenden är det avgörande att analysera hur brexit kan komma att påverka direktinvesteringarna mellan Sverige och Storbritannien. 3

Fortsatt osäkert läge i opinionen Den 23 juni 2016 röstar Storbritannien om landet ska lämna EU eller fortsätta vara medlem. Debatten inför folkomröstningen är hetlevrad och skär mellan två läger. På ena sidan finns de som menar att ett brittiskt utträde skulle gynna Storbritannien eftersom landet då skulle kunna föra en mer självständig och tillväxtinriktad politik. På den andra sidan finns de som menar att brexit skulle föra ut Storbritannien på okänt vatten samt försämra landets inflytande i Europa och världen. Bakgrunden till folkomröstningen är ett växande missnöje med EU generellt och de valframgångar som det EU-skeptiska partiet UK Independence Party lyckades åstadkomma under fjolårets parlamentsval. Premiärminister David Cameron, som själv vill att Storbritannien ska förbli EU-medlem, har anammat en strategi som går ut på att övertyga väljarna om att EU måste förändras, men att så endast kan ske om landet förblir medlem. Storbritannien med David Cameron i spetsen lyckades efter förhandlingar med EU:s övriga medlemsstater nyligen förhandla fram nya villkor för sitt medlemskap. Enligt uppgörelsen får Storbritannien begränsa invandrares tillträde till välfärdssystemet. Landet behöver inte heller längre sträva mot en allt fastare sammanslutning med andra EU-medlemsstater. Opinionsundersökningar och spelbolagens oddssammanställningar tenderar att visa på ett övertag för sidan som vill att Storbritannien ska stanna i EU. Trots detta råder en stor osäkerhet kring valutgången. Andelen väljare som uppger att Storbritannien bör lämna EU ligger förhållandevis stabilt kring drygt 40 procent. Till detta adderas en relativt hög andel osäkra väljare. Figur 1. Bör Storbritannien stanna i eller lämna EU? Anmärkning: Genomsnitt av de sex senaste undersökningarna, exklusive osäkra svar. KÄLLA: WHAT UK THINKS OCH THE TELEGRAPH. 4

Direktinvesteringar som ekonomiskt smörjmedel Multinationella företag står för en allt större del av den globala produktionen och det ekonomiska utbytet i världen. Sverige är ett litet land med en öppen ekonomi. Sveriges förmåga att handla med andra länder är avgörande för jobben och landets välstånd. Värdet av Sveriges export uppgår till omkring hälften av landets bruttonationalprodukt (BNP), vilket visar på den betydelse som utrikeshandeln har för Sveriges ekonomi. Det svenska näringslivets internationalisering kan emellertid inte enbart förklaras av den ökade utrikeshandeln. Svensk ekonomi har under de senaste decennierna internationaliserats genom att svenska företag investerat i andra länder samtidigt som de utländska direktinvesteringarna i Sverige ökat avsevärt. Till exempel har produktionen i utländska dotterbolag ökat mer än handeln mellan länder. VAD ÄR EN UTLÄNDSK DIREKTINVESTERING? Dessa är investeringar av utländskt ägda företag, så kallade dotterbolag, där investeraren äger minst tio procent av de röststarka aktierna i det utländska företaget. För att betraktas som en utländsk direktinvestering får investeraren inte vara verksamt i samma land som det utländskt ägda företaget och syftet måste vara att etablera en långvarig relation samt att investeringen påverkar den operativa verksamheten i dotterbolaget. Företagens utländska direktinvesteringar har bidragit till svensk tillväxt och därigenom till landets välstånd. Utländska direktinvesteringar till Sverige bidrar till att göra svensk ekonomi mer effektiv. Investeringarna möjliggör introduktionen av ny teknik samt nya aktörer på marknaden, vilket ökar konkurrensen och förbättrar produktiviteten. På så vis skapar direktinvesteringar synergier som främjar tillväxt och utveckling. På liknande sätt bidrar svenska företags investeringar till att förbättra andra länders ekonomier. Svenska företag som investerar utomlands gynnar tillväxten på dessa marknader, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad svensk export och sysselsättning på hemmaplan. Motvind kan bli hinder Värdet av de svenska direktinvesteringarna i utlandet uppgår till drygt 2 800 miljarder kronor. Det motsvarar omkring 70 procent av hela Sveriges BNP. Direktinvesteringarna är med andra ord mycket omfattande. Även om de svenska direktinvesteringarna utomlands har ökat över tid stannade tillväxten av i samband med den globala finanskrisen. Svenska företags tillgångar i form av direktinvesteringar utomlands ökade med närmare 80 procent mellan 2004 och fram till finanskrisens utbrott 2008. Sedan 2009 har dock ökningen inte varit mer än 15 procent. Även om de svenska direktinvesteringarna utomlands har ökat över tid stannade tillväxten av i samband med den globala finanskrisen 5

Figur 2. Svenska företags tillgångar i form av direktinvesteringar utomlands Miljarder kronor 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Procent av BNP Eget kapital plus fastigheter Nettofordran BNP-andel Anmärkning: Nettofordran definieras som skillnaden mellan finansiell fordran på utländska direktinvesteringsföretag och motsvarande skuld. KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE OCH SCB (2015). De utländska direktinvesteringarna i Sverige värderas till 2 300 miljarder kronor, vilket motsvarar 60 procent av svensk BNP. Utvecklingen för de utländska direktinvesteringarna i Sverige har i vissa avseenden utvecklats sämre än svenska investeringar utomlands. De utländska direktinvesteringarna till Sverige sjönk med 75 miljarder kronor under 2014. Deras andel av BNP har minskat med tolv procentenheter sedan 2009. De utländska direktinvesteringarna i Sverige motsvarar 60 procent av BNP 6

Figur 3. Utländska företags direktinvesteringstillgångar i Sverige 2500 100 % 90 % Miljarder kronor 2000 1500 1000 500 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % Procent av BNP 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 % Eget kapital plus fastigheter Nettoskuld BNP-andel Anmärkning: Nettoskuld definieras som skillnaden mellan fordran och skuld till utländsk ägarkoncern. KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE OCH SCB (2015). Mot bakgrund av de positiva effekter som utländska direktinvesteringarna medför innebär den tröga utvecklingen under senare år en potentiell risk mot Sveriges tillväxt och sysselsättning på sikt. 7

Storbritannien viktigt investeringsland för Sverige En sammanräkning av de största investeringstillgångarna i Sverige utifrån de utländska investerarnas nationalitet ger vid handen att Storbritanniens betydelse för svensk ekonomi är större än vad utrikeshandelsstatistiken ger sken av. Brittiska företag sitter på den tredje största portföljen av utländska direktinvesteringar i Sverige. Storbritanniens investerade tillgångar i Sverige uppgår till drygt 300 miljarder kronor, vilket motsvarar hela åtta procent av svensk BNP. Figur 4. De största direktinvesterarna i Sverige 500 Miljarder kornor 400 300 200 100 0 KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE OCH SCB (2015). Bakom den starka positionen för brittiska direktinvesteringar ligger en positiv trend att investera i Sverige. Direktinvesteringarna från Storbritannien har ökat med 87 miljarder kronor under det senaste årtiondet, vilket motsvarar en tillväxt om 40 procent. Den största direktinvesteraren utanför EU är USA, varifrån direktinvesteringarna minskade med 95 miljarder kronor eller 37 procent under samma tidsperiod. Storbritannien är även en viktig marknad för svenska direktinvesteringar i utlandet. Värdet av de svenska direktinvesteringarna i Storbritannien uppgår till drygt 160 miljarder kronor, vilket motsvarande cirka fyra procent av svenskt BNP. Det gör Storbritannien till den sjunde viktigaste marknaden för svenska direktinvesteringar i utlandet, och den femte viktigaste i EU. Ökningen av de svenska direktinvesteringarna i Storbritannien har inte varit lika tydlig som för de brittiska investeringarna i Sverige. Brittiska investeringstillgångar har växt med 23 miljarder, eller 16 procent, sedan 2004. 8

Figur 5. Direktinvesteringstillgångar för svenska och brittiska företag i respektive partnerland 350 300 250 Miljarder kronor 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Svenska direktinvesteringar i Storbritannien Brittiska direktinvesteringar i Sverige KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE OCH SCB (2015). Brexit kan bli värre än befarat Drygt sex procent av Sveriges handelsutbyte med varor sker med Storbritannien. Trots denna framstående position så bleknar den i jämförelse med den roll som Storbritannien spelar för Sverige när det kommer till utländska direktinvesteringar. Storbritanniens andel av de totala utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgår till betydande 13 procent. Tabell 1. Sveriges åtta viktigaste handelspartner Största utländska direktinvesterare (miljarder kr) Största exportmarknader (miljarder kr) 1 Nederländerna (479) 1 Norge (122) 2 Luxemburg (354) 2 Tyskland (121) 3 Storbritannien (305) 3 USA (91) 4 Finland (244) 4 Storbritannien (85) 5 Danmark (189) 5 Danmark (81) 6 USA (161) 6 Finland (79) 7 Tyskland (159) 7 Nederländerna (61) 8 Norge (135) 8 Belgien (52) Anmärkning: Utländska direktinvesteringstillgångar år 2014 samt varuexport år 2015, miljarder kronor. KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE OCH SCB. 9

Till skillnad från handel med varor så tenderar utländska investeringar att vara särskilt känsliga för risk. Storbritanniens roll som stormakt när det kommer till utländska direktinvesteringar vilar i hög utsträckning på landets förmåga att skapa pålitliga och förutsägbara spelregler för sina egna och andra länders investerare. Brexit skulle skapa en betydande osäkerhet kring dessa spelregler. Ett Storbritannien som lämnar EU kan därför komma att hämma utländska investeringar genom ökad osäkerhet på kort sikt, men även genom ett försämrat klimat för direktinvesteringar över tid. För Sveriges del utgör därmed brexit inte enbart en risk i termer av minskat handelsutbyte, utan kanske än mer avseende direktinvesteringar. Det är komplicerat att beräkna hur mycket skada exempelvis svenska direktinvesteringar kan åsamkas av brexit. Vi kan dock använda oss av en tidigare studie som beräknar att brexit kan leda till 22 procent lägre utländska investeringar i Storbritannien över en tioårsperiod för att skaffa oss en uppfattning om potentiella konsekvenser. Om man antar att svenska direktinvesteringar i Storbritannien skulle minska i linje med den beräknade brexit-effekten för genomsnittslandet så innebär det att svenska företags investeringstillgångar i Storbritannien skulle minska med drygt 35 miljarder kronor över de kommande tio åren, allt annat lika. Sverige är ett litet land med ett internationaliserat näringsliv som är förhållandevis vant att navigera i stormiga vatten. I ett scenario där Storbritannien lämnar EU men Sverige fortsätter att vara medlem kan svenska direktinvesteringar i Storbritannien riktas om till andra EU-marknader. Därför går det inte att utesluta att effekten på svenska direktinvesteringar i Storbritannien blir kraftigare än för andra länder i genomsnitt. I ett scenario där svenska företag minskar sina direktinvesteringar i Storbritannien mer än genomsnittslandet (+15 procent) innebär det att brexit skulle få svenska direktinvesteringstillgångar att minska med drygt 41 miljarder kronor över den kommande tioårsperioden, allt annat lika. 1 I det fall att brexit skulle drabba svenska företags direktinvesteringar mindre än för genomsnittslandet (-15 procent) så skulle värdet av de svenska investeringar i Storbritannien ändå riskera att minska med drygt 30 miljarder kronor över en tioårsperiod, allt annat lika. Sverige är ett litet land med ett internationaliserat näringsliv som är förhållandevis vant att navigera i stormiga vatten 1. Dessa beräkningar ska tolkas med försiktighet. De bygger förutom på resultat från en separat studie på starka antaganden. Dessutom beaktas inte eventuella dynamiska effekter. Forskningen är exempelvis tvetydig vad gäller dynamiken mellan utrikeshandel och direktinvesteringar. Om brexit skulle leda till ökade handelshinder men bibehållen öppenhet avseende utländska direktinvesteringar finns en möjlighet att svenska företag snarare ökar sina investeringar i Storbritannien på bekostnad av export från Sverige. 10

Så kan brexit slå mot svenska direktinvesteringar i Storbritannien -20 Scenario: medel Scenario: värre Scenario: mildare -25-30 -35-40 -45 Anmärkning: Uppskattad effekt över en tioårsperiod för svenska direktinvesteringstillgångar i Storbritannien i miljarder kronor. Antagande bakom respektive scenario: medel (-22 procent), värre (-15 procent från medel), mildare (+15 procent från medel). Genomsnittlig effekt baseras på Dhingra m.fl. (2016). KÄLLA: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE. Finans- och försäkringsbranschen tillhör den största sektorn inom vilka svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet finns Stockholm kan drabbas särskilt hårt I likhet med den negativa brexit-effekten på export befaras Stockholmsregionen drabbas särskilt hårt avseende direktinvesteringar i händelse av brexit. En anledning är att en väldigt hög andel av direktinvesteringarna mellan Sverige och Storbritannien sker inom branscher som är koncentrerade till huvudstadsregionen. Finansoch försäkringsbranschen tillhör den största sektorn inom vilka svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet finns. Dessa värderas till närmare 600 miljarder kronor. På motsvarande sätt är finans- och försäkringsverksbranschen i Sverige, varav de flesta företag har sin verksamhet i Stockholm, den näst största mottagaren av utländska direktinvesteringar (cirka 400 miljarder kronor). 11

Slutsats Utländska direktinvesteringar är centralt för det svenska näringslivets internationalisering. Att företag investerar i andra länder möjliggör för synergier och positiva spridningseffekter. Inte minst sker det genom ökad konkurrens och introduktion av ny teknik. I sin tur främjar detta ekonomisk tillväxt och utveckling. För Sveriges del innebär detta nya orosmoln eftersom Storbritannien står för en betydande andel av direktinvesteringarna i Sverige. Dessutom är Storbritannien en viktig marknad för svenska företags direktinvesteringar i utlandet. Vår analys varnar för att brexit kan komma att bli värre än vad tidigare bedömingar antytt. Storbritanniens betydelse som ekonomisk partner för Sverige förstärks avsevärt när man beaktar landets framstående position som utländsk investerare i Sverige liksom som mottagare av svenska företags utländska direktinvesteringar. Stockholms Handelskammare anser att hotet om brexit föranleder att politiken och näringslivet måste samlas kring en plan för hur Sverige ska förhålla sig till brexit. Det måste till noga utformade åtgärder för hur Sverige kan nyttja brexit till sin fördel. Specifikt bör en sådan plan fokusera på att locka företag och investeringar från Storbritannien till Sverige, och särskilt från London till Stockholm. I detta sammanhang finns goda möjligheter kopplade till huvudkontorsekonomin. Sverige och Stockholm är världsledande på huvudkontor. I Stockholm finns nio huvudkontor för företag som verkar i globala branscher. Det ger Stockholm en delad åttonde plats bland världens städer med globala huvudkontor. Men tiden är knapp och därför behövs en brexit-plan nu. Politiken och näringslivet borde samlas kring en plan för hur Sverige ska förhålla sig till brexit 12

KÄLLOR OCH VIDARE LÄSNING Dhingra, S., Ottaviano, G., Sampson, T., Van Reenen, J. (2016). The impact of Brexit on foreign investment in the UK. Brexit Analysis No. 3, Centre for Economic Performance, London School of Economics and Political Science. Hatzigeorgiou, A. (2016). Brexit analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län. Analys nr 02, Stockholms Handelskammare. Herzing, M., Norbäck, P-J., Persson, L. (2008). Utländska direktinvesteringar: effekter på det inhemska näringslivet. Ekonomisk debatt, nr 2, årgång 36. Nilsson Hakkala, K., Heyman, F., Sjöholm, F. (2008). Arbetsmarknadseffekter av utländska direktinvesteringar. Underlagsrapport nr 16, Globaliseringsrådet. SCB. (2015). Direktinvesteringar tillgångar och avkastning 2014. Statistiska Centralbyrån. 13

Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för Stockholms utveckling och tillväxt. Frågor som är avgörande för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för företagare och människor. Var med och bidra du också, bli medlem! STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: 070-949 18 26 ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se