IT-infrastrukturplan Upprättad av IT-västerbotten och den samlade IT-resursen vid Vilhelmina kommun genom ITsamordnare Jonas Örnberg 1 Sammanfattning 1.1 IT-kommissionens vision IT-kommissionen, som är en statlig kommitté tillsatt av regeringen i syfte att vara regeringens rådgivare i IT-frågor, presenterade 1999 en vision om en framtidssäker ITinfrastruktur för Sverige. Visionen omfattade två delar. Den första delen är ett finmaskigt fiberoptiskt nät som når alla invånare i Sverige senast 2005. Det fiberoptiska nätet skall, enligt IT-kommissionen, finnas tillgängligt inom 100 m från alla byggnader. Den andra delen i visionen är att operatörer i konkurrens ska leverera en grundtjänst för fast anslutning till Internet 1.2 Regeringens bredbandssatsning Riksdagen har beslutat att det IT-politiska målet är att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, den s.k. IT-propositionen, bet. 1999/2000:TU9, rskr 1999/2000:256). I IT-propositionen uttalade regeringen att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren borde få tillgång till ITinfrastruktur. Utifrån IT-propositionen och riksdagens beslut som grundval har stödinsatser utformats, i första hand inriktade mot landsbygd och glesbygd (lagen 2000:1335 om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät samt förordningarna 2000:1469 och 2001:350). Skälet till stöden är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av landet. För att dessa stödinsatser skall få avsedd effekt måste dock aktörerna på nätmarknaden kunna utgå från att det åtminstone vid slutet av 2002 kommer att finnas goda möjligheter att ansluta ett lokalt nät till ett nationellt stomnät. Regeringen uppdrog den 17 augusti 2000 åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Målet var att utbyggnaden skulle ske i sådan takt att alla kommunhuvudorter i december 2002 skulle vara anslutna till ett sådant landsomfattande nät. Förutsättningar borde därigenom skapas för så långt möjligt avståndsoberoende priser i landet. Utbyggnaden skulle genomföras genom installation av optokabel på det egna stamnätet. Utbyggnaden skulle ske på marknadsmässiga villkor. Nätkapacitet i form av s.k. svart fiber skulle upplåtas på marknadsmässiga villkor. Utbyggnaden skulle finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg. Där det behövdes skulle Svenska kraftnät samråda med andra aktörer på marknaden. Sedan propositionen i mars 2000 och uppdraget till Svenska kraftnät i augusti samma år, har emellertid förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt. Med den uppläggning som stödformerna givits, bygger utnyttjandet av stöden dessutom på att kommunerna har ett stort intresse av att medverka, såväl i form av planering som i upphandling och eventuellt i eget nätägande. 2 Syftet med programmet Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att tidigt få en klar
bild av en framtida IT-infrastruktur. Genom att forma ett målnät, dvs. en bild av hur ITinfrastrukturen kommer att se ut om 5 år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar ITSidan infrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. 3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor Vilhelmina kommun har idag en IT-enhet som ansvarar för / bereder / samordnar ITfrågorna för kommunens verksamheter. IT-enheten genom IT-samordnaren bereder ärenden som rör infrastrukturfrågor. Enheten består idag av 5 st. tekniker och 1 st. samordnare. Enheten är uppdelad med huvudansvarsområden men samtliga berörda i enheten arbetar verksamhetsöverskridande. Sedan juli 2000 finns en beredskapsrutin inarbetad där 1 person (på löpande schema) alltid finns tillgänglig via ett speciellt beredskapsnummer. Eftersom kommunen har verksamhet i samtliga skolorter finns rutiner inarbetat även för att hantera privata Internetabonnenter i dessa byar. Under senaste 5-årsperioden har trenden varit att systemen flyttas hem till kommunerna (från stordrift) och därigenom har kostnaderna sänkts, kompetensen höjts och kontrollen över berörda system ökats. Framgent räknar vi med att trenden håller i sig och att detta i sin tur kommer att garantera att det alltid finns kompetent personal att tillgå för kommunikations- och infrastrukturfrågor. Genom samverkan med våra grannkommuner har vi hittat kostnadseffektiva och standardiserade lösningar. Framgent räknar vi också med att ha stort utbyte av varandra och att utveckla formerna kring det ytterligare. Arbetet med att revidera IT-infrastrukturprogrammet för Vilhelmina kommun har genomförts i nära samarbete mellan IT-västerbotten, kommunchef och IT-enheten i Vilhelmina. Den referensgrupp som tidigare införlivats i processen med framtagandet av infrastrukturprogrammet har bestått av följande personer: Göran Lidström, Vilhelmina Åke Nilsson, Vilhelmina Anders Mikaelsson, Vilhelmina Conny Hellsten, Vilhelmina Eisten Wikström, Vilhelmina H-G Norrman, Vilhelmina Jonas Örnberg, Vilhelmina Lars Ekbäck, Vilhelmina Nisse Sjöström, Vilhelmina Olof Grönlund, Vilhelmina Per-Ola Moström, Vilhelmina Lars Magnusson, Vilhelmina Tore Sundqvist, Vilhelmina Kommunfullmäktige är den instans som antar infrastrukturprogrammet och med detta övergripande prioriteringsbeslut som IT-infrastrukturen. 4 Beskrivning av kommunen Vilhelmina kommun ligger i landskapet Lappland och i Västerbottens län. Närmaste grannar till kommunen är Storuman, Lycksele, Åsele samt Sidan 5 av 19
X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc Dorotea kommun. Närmaste städer är Lycksele (120 km), Östersund (230 km) och Skellefteå (270 km), till residensstaden Umeå är avståndet 230 km. Kommunen är en utpräglad glesbygdskommun med en areal om 8.120 km2 bestående av skogs- och jordbruksmarker och är därmed en av Sveriges största kommuner till ytan. Till detta ska ställas ett befolkningstal på 8.006 personer vilket medför en befolkningstäthet om (1,0 pers/km2). Kommunen är en så kallad "fjällkommun" vilket innebär att det finns stora variationer vad det gäller topografin. I infrastrukturhänseende är detta inte alltid av ondo. Kuperad terräng gör det lättare att hitta en lämplig höjd där utrustning kan placeras för att uppnå maximal räckvidd. Inom Vilhelmina kommun finns 6 stycken naturreservat och 8 stycken så kallade Domänreservat. Naturreservaten omfattar totalt 105800ha varav 13000ha produktiv skogsmark. De fjällnära Domänreservaten omfattar totalt 68600ha varav 3900ha produktiv skogsmark. Det finns inom kommunen i huvudsak två dalgångar, Kultsjödalen och Vojmådalen där även relativt många byar finns lokaliserade. Dalgångarna kan i vissa fall utgöra problem när det gäller luftbaserad kommunikation på grund av de höjdskillnader som förekommer. Vilhelmina kommun är en stor och långsmal kommun, avstånden mellan de orter som är med i denna plan är i vissa fall väldigt stora vilket talar för en luftbaserad kommunikation. 4.1 Befolkning Kommunen har liksom många andra kommuner i länet fått vidkännas en minskning av innevånarantalet under ett flertal år. Vilhelmina är en av Sveriges mindre kommuner sett till antalet innevånare - 7747 personer per 011126. I tätorten bor ca 4000 personer eller 50 % av den totala befolkningen. Därefter återfinns huvuddelen av kommunens innevånare i de större byarna Malgovik, Klimpfjäll, Lövliden, Dikanäs, Skansholm, Laxbäcken, Meselefors, Saxnäs och Nästansjö. Befolkningen på landsbygden utgör cirka 50 % av kommunens totala population. Under den senaste 10-års perioden har kommunen som helhet tappat cirka 500 innevånare. Detta innebär omräknat att befolkningen minskat med cirka 6 %. För att bromsa denna utveckling och om möjligt hejda utflyttningen är det av stor vikt att kommunen, liksom andra glesbygdskommuner som drabbats på motsvarande sätt, får tillgång till den senaste tekniken och med hjälp av denna kan marknadsföra sina kvarvarande resurser på ett optimalt sätt. Dessutom kan tekniken, rätt applicerad användas som ett slagkraftigt instrument för att skapa nyetableringar av företag och därmed arbetstillfällen. Flyttningsnettot för kommunen är enligt tillgänglig statistik negativ för åren 1995-2001. Utflyttningen sker i huvudsak till övriga län och andra kommuner i länet. En kvalificerad gissning är att flyttströmmarna inom länet går mot kusten där Umeå för närvarande växer för varje år. Ungefär hälften av de utflyttningar som skett de senaste två åren utgörs av individer i åldern 18-24år. Detta gäller både män och kvinnor med en viss övervikt för kvinnorna. Inflyttningsstatistik visar att i åldern 18-24 år är inflyttningen relativt jämnt fördelad mellan könen. Det skall påpekas att statistiken för dessa siffror är något osäker eftersom de hämtats från ett enda enskilt år. Satsningarna inom områden som utbildning och IT samt det faktum att kommunen har ett antal stora privata arbetsgivare i IT/databranschen ger ändå en viss tillförsikt inför den närmaste framtiden. Det är av vikt att de satsningar som gjorts inte stannar av utan fortsätter i samma offensiva tempo för att om möjligt kunna vända den för tillfället nedåtgående trenden.
4.2 Näringsliv I tätorten finns det en tillfredsställande blandning av småföretag. Ett antal tjänste- och industriföretag kan betraktas som framgångsrika och fortsätter sin satsning på Vilhelmina. Många branscher och områden står inför omställningsproblem, byggnadsbranschen kommer under en överskådlig framtid att ha ett stort överskott på arbetskraft. Träindustri och verkstadsindustri är andra branscher som idag ej har någon nämnvärd verksamhet i Vilhelmina. Skogsbruket är liksom i flertalet av Västerbottens kommuner en "överskottsbransch" där det mesta pekar på fortsatta neddragningar och därmed en ökande arbetslöshet. Under 1970-80 talet var de så kallade basnäringarna ( skog, malm och vattenkraft) huvudsaklig inkomstkälla för merparten av kommunens innevånare. Jord- och skogsbruk sysselsatte för mindre än 10-år sedan ca: 8 % av den arbetsföra befolkningen. Detta har dock förändrats och sektorn inrymmer idag mindre än 5 % av kommunens totala arbetstillfällen. I Vilhelmina har under många år ansträngningar gjorts för att industrialisera och utveckla arbeten inom den tjänsteproducerande sektorn. I samband med Stekenjokkgruvans nedläggning 1988 förlorade kommunen ca: 200 arbetstillfällen i Kultsjödalen, totalt tappade Vilhelmina under de två sista åren på 80-talet 400 arbetstillfällen. Sektorer som utvecklats starkt är verksamheter knutna till områdena "Handel och kommunikation". I takt med att en bra IT-infrastruktur växer fram så ökar möjligheterna för kommunen att få en framskjuten position för nya företagsetableringar. Ett bra exempel på detta utgörs av den biljettbokningscentral som sedan en längre tid har sin verksamhet förlagd till tätorten. En lokal tjänsteleverantör som vuxit fram de senaste åren är VilhelminaCom, bolaget ägs av ett antal lokala företagare på orten. Verksamhetsområdet omfattar tjänster som webhotell med försäljning av webutrymme och databastjänster. Exempel på dessa tjänster är företagsregister, biblioteksfunktioner och eposttjänster. 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur De största fastighetsägarna inom kommunen är Vilhelmina kommun, VIBO och riksbyggen. Bestånden finns uteslutande i tätorten (VIBO äger inga fastigheter utanför tätorten). VIBO förvaltar kommunens samtliga fastigheter. 4.4 Offentlig service Den offentliga servicen är tillgänglig i kommunen enligt bilaga 1: 4.5 Kända planer Nationella dokument : IT-infrastrukturutredningen - Bredband för tillväxt i hela landet. Öhrlings rapport till PTS - Kartläggning av tele och IT-infrastruktur. Enator - Värderingsrapport av Öhrlings rapport. Observatoriet för IT-infrastruktur - Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige. Observatoriet för IT-infrastruktur - Att ge plats för bredband. Dokument som kan hänföras till länet / regionen : Ac-direkt, Strategi- och handlingsplan för Västerbottens län i informationssamhället 1999-2006. Regionalt Tillväxtavtal för Västerbottens län 2000-2002. 4.6 Politiska mål
De politiska målen finns nedtecknade i kommunens IT-strategi. Där sägs bland annat att Vilhelmina kommun vill vara med och stimulera informationssamhällets utbredning och höja tillgängligheten till IT-tjänsterna i hela kommunen. Utbredningens omfattning och visionen kring detta beskrivs i målnätsskissen på bilaga målnät2010. Det lokala tillväxtavtalet pekar på IT som ett av de prioriterade insatsområdena i kommunen. Kommunens näringspolitiska program. 4.7 IT Infrastrukturprogrammet IT-infrastrukturprogrammet revideras tillsammans med IT-strategin årsvis och nu liggande plan är antagen av fullmäktige 2000-11-27. Som grund för programmet ligger en ambition att inte etablera strukturer som åsamkar nätägaren stora driftkostnader och stora support/service insatser. Radiolänkanslutningar etableras enbart som en övergångslösning för att senare hitta lösningar baserade på fiber eller annan nu inte känd teknik. 5 Befintlig infrastruktur REGIONALT, logisk och fysisk nivå Länets kommuner genomför tillsammans med Landstinget, SAF och Företagarna för närvarande ett projekt kallat AC-Net. Syftet med projektet är att skapa en gemensam regional infrastruktur för data och teletrafik. Idag har DotCom driftsansvaret för nätet. Samtliga kommuner, dess näringsliv och medborgare erbjuds kostnadseffektiv åtkomst till Internet via AC-Net. Nätet består i dagsläget av hyrda länkar från leverantörer som Telia, Teracom och Banverket. AC-net nyttjas alltmer som bärare av trafik för kommungemensamma system i länet (exempelvis biblioteks- och löne- system) vilket medfört ökande krav på tillgänglighet och bandbredd. Till Vilhelmina distribueras i dagsläget signalen in via banverkets ledning i banvallen. Svenska kraft, Vattenfall Norrnät och Vattenfall Connection har påbörjat arbetet med att bli en alternativ leverantör av bredband in till Vilhelmina tätort. Preliminärt ska detta arbete vara avklarat under sommaren 2002. Genom detta finns möjlighet att skapa en redundans i ACnet mellan Storuman, Vilhelmina och Dorotea. Internetkapaciteten levereras in i nätet via SONG Networks. Nedanstående kartbild visar den fysiska omfattningen av ACnet för närvarande. 5.1 Kommunägt nät Inom Vilhelmina tätort förlades 1995 ett fiberoptiskt / kopparbaserat nät, kallat VilNet. Detta har successivt byggts ut och täcker nu alla kommunala inrättningar samt ett 20-tal företag och ett 20-tal Internetföreningar. Nätet utvecklas ständigt och omfattar i dagsläget ett antal olika tekniker som RadioLan och ISDN vilka används för att knyta samman byskolor och företag med tätortens. Vilhelmina kommun driver näten genom IT-enheten. 5.2 Andras nät i kommunen Den enda identifierbara nätägaren förutom Telia (kopparnät) och Kommunen (VilNet) är Vibo som förfogar över ett koaxialnät för distribution av kabel-tv. Ett strategiskt vägval som Vibo gjort är att inte uppgradera detta till att klara av Internettrafik. Vibo har istället valt att bygga kategori 5 nät till de hyresgäster som önskat fast anslutning mot Internet. 5.3 Noder
I kommunhuset finns det Telehouse som sammankopplar samtliga tillgängliga Internetleverantörer. I dagsläget finns Telia och ACnet (via Banverket) att välja mellan. Inom en överskådlig framtid kommer förhoppningsvis Vattenfall via Vattenfall Connection att finnas som ytterligare ett alternativ till Internetleverantör i detta Telehouse. Genom ETTAN projektet finns dessutom lokala byanoder där samtliga hushåll och företag finns samlade. 5.4 Kapacitet Nuläget I respektive Ettan by är kapaciteten begränsad av ändutrustningen i hushållen. Målet är att den ska klara 100Mb/s. Mellan kommunhuvudnod och byarna är länkarna begränsningen men målet är att kunna distribuera minst 5 Mb till varje by. Mellan kommunhuvudnoden och ACnet är begränsningen idag ca 25 Mb (länkens begränsning är 34Mb) och målet är där att kontinuerligt utöka kapaciteten varefter behovet så kräver. Mellan Kommunhuvudnoden och Internet är begränsningen idag ca 25 Mb och målet är att kontinuerligt kunna utöka kapaciteten när behovet i hela ACnet så kräver. Framtiden Att behoven av högkvalitativa (snabba) kommunikationstjänster kommer att öka i mycket snabb takt är ingen nyhet. Trafikvolymen, antalet anslutna datorer och antalet användare på Internet fördubblas med nuvarande tillströmning var 9:e månad1. Samtidigt medför utvecklingen att Internetbaserad trafik inom m en snar framtid kommer att vara bärare för mer avancerade tjänster såsom video, telefoni med mera. Kapacitetsbehovet kommer med ett tidsperspektiv på några år att mångdubblas, detta åskådliggörs tydligt i infrastrukturutredningen "Bredband för tillväxt i hela landet" via följande räkneexempel:?????????? Uppgifter som ligger till grund för beräkningen är hämtade från 1995-års statistik. Befolkningsuppgifter, antal skolor och arbetsplatser antas inte förändras. Utifrån detta redovisas följande antagande om bandbreddsbehovet för att få tillgång till olika typer av tjänster. År Utan realtidskrav Med realtidskrav Skolor 1999 64 kb/elevdator 2002 1024 kb/elevdator 4096 kb/elevdator 2005 2048 kb/elevdator 8192 kb/elevdator Företag 1999 64 kb/anställd med dator 2002 512 kb/anställd med dator 4096 kb/anställd med dator 2005 1024 kb/anställd med dator 8192 kb/anställd med dator Hushåll 1999 56 kb/hushåll med dator 2002 128 kb/hushåll med dator 4096 kb/hushåll med dator 2005 512 kb/hushåll med dator 8192 kb/hushåll med dator 1 Källa Hans Wallberg ( ledamot i IT-kommissionen ). Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Vilhelmina än övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats, där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik, skall vara relevanta borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet.
Kapacitetsberäkningar för att försöka skönja dagens och framtidens behov är ej genomförda inom ramen för denna utredning. I referensgruppen har prioriteringskriterierna och en prioriteringsordning arbetats fram där man tydligt har pekat ut vilka insatser som är aktuella i den närmaste framtiden. 5.5 Operatörer och tjänsteutbud Det finns en uttalad vilja, både i Vilhelmina kommun men också inom länet, att ITinfrastruktur skall ägas och kontrolleras av respektive kommun. Därmed inte sagt att kommunen skall driva/operera nätet och med det producera och sälja tjänster. Olika infrastrukturutredningar samt IT-kommissionens betänkande målar upp en drömbild bestående av fysiska fiberpar till samtliga byggnader i landet där människor bor eller verkar. Kommunens roll skulle i det scenariot skulle vara att administrera och hyra ut fiberpar till fastställda priser som skall garantera en kostnadsneutralitet över hela landet. Respektive kommuns roll ligger då på en mycket låg nivå i värdekedjan. Då detta scenario får betraktas som osannolikt inom glesbygdskommunerna i Västerbottens inland. Här är det snarare så att respektive kommun får ta ett kliv upp i värdekedjan och initiera en utbyggnad eller skapa en plattform som tjänsteleverantörer kan vara intresserade av att nyttja i syfte att erbjuda sina tjänster. Kommunens roll blir då att på relativt låg nivå tillhandahålla kapacitet, eller i ett etablerat och avgränsat nät upphandla kapacitet och tjänster som kommer näringsliv och hushåll tillgodo. I princip appliceras AC-Net modellen på kommunnivå. Det kan också vara så att vi inom ramen för länssamarbetet upphandlar tjänster som via AC-Net och respektive kommunnät transporteras till slutanvändaren. Tillväxtavtalets princip om kostnadsneutralitet medför problem för glesbygdskommuner eftersom avstånd mellan orter och hushåll kan vara väldigt stora. Dessutom kan hushållen geografiskt sett vara väldigt spridda vilket sammantaget ger en skev kostnadsfördelning. 6 Var bygger marknaden Telia gör med jämna mellanrum förfrågningar riktade mot hushållen. Dock har deras eventuella satsningar hittills byggt på att de garanteras minst 300 anslutna hushåll. Dessutom har de visat föga intresse av att satsa på annat håll än i huvudort. Man kan konstatera att regionen inte är attraktiv för marknadskrafterna medans behoven för företag, offentlig sektor och privatpersoner är lika stora/större som i de regioner där marknaden bygger. 7 Principer för kommande nät Målsättningen med näten som etableras är att de ska vara leverantörsoberoende och tjäna offentliga myndigheter, företag och privatpersoner i kommunen. 7.1 Öppenhet Nätet byggs så att andra leverantörer kan hyra v-lan som är möjliga att koppla till alla abonnenter på nätet. Prissättningen ska vara lika oberoende av leverantörer. Där fiberkabel förläggs fram till områdesnod ska det byggas med extra fiberpar så att operatörer som så önskar kan hyra denna och helt svara för aktiv utrustning. 7.2 Valfrihet av tjänsteleverantörer och tjänster Samtliga leverantörer av tjänster ska erbjudas ansluta sig till nätet på lika villkor. 7.3 Undvikande av monopol Monopol undviks genom att erbjuda samtliga intresserade leverantörer lika villkor samt
att aktivt söka nya leverantörer. 7.4 Prisstruktur Anslutningar med likartade prestanda ska prissättas lika. 7.5 Säkerhet, redundans 7.5.1 Redundans Huvudnod ska anläggas i valv Områdesnoder i låsta skåp i huvudsakligen i låsta rum i offentligt ägda byggnader. Redundans mellan orter ska eftersträvas och utföras om det är ekonomiskt försvarbart, se även punkt 12. Kommunens nät ska i möjligaste byggas i slingform så att trafiken kan gå alternativa vägar. I början av utbyggnaden kan redundansen vara svår att åstadkomma men allteftersom slingorna byggs ut ökar möjligheten att skapa sammanhängande reservvägar. 7.5.2 Geografiskt åtskilda ledningsvägar Den nya IT-infrastrukturen ska så långt som möjligt förläggas på annan plats än redan befintlig IT-infrastruktur. Genom att förlägga infrastrukturen på olika platser, t.ex. på olika sidor av vägkroppen och helst betydligt mer åtskilt, minimeras risken för avbrott på flera ledningsvägar samtidigt. 7.5.3 Avbrottsfri kraft För att minimera riskerna för avbrott och driftstörningar ska huvudnod vara försedd med reservkraft t ex i form av dieselaggregat för kontinuerlig drift. Områdesnoder eller annan viktig utrustning ska om möjligt förses med avbrottsfri kraft i form av batteribackup eller motsvarande. 7.5.4 Anslutning till lednings- och räddningscentral Ledningscentral och räddningscentral ska, för att ha maximala möjligheter att fullgöra sina uppdrag, vara ansluten mot all tillgänglig IT-infrastruktur i kommunen. 7.5.5 HPM-skydd av huvudnoder (Högeffekt Pulsad Mikrovågsstrålning) För att minimera riskerna för elektromagnetiskt sabotage och för att minimera risken för avlyssning ska kommunens huvudnod om möjligt förses med s.k. HPM-skydd. HPMskyddet skyddar elektronisk utrustning mot störande elektromagnetisk strålning, och förhindrar att elektromagnetisk energi strålar ut till obehöriga eller stör övrig utrustning. 7.6 Drift, operatörsskap och kundkontakter Den dag då operatörerna visar intresse av att operera i nätet utan att kostnaderna blir oskäliga har kommunen för avsikt att enbart stå kvar som nätägare och operera sina egna verksamheter. Fram till dess kommer drift, operatörskap och kundkontakter skötas av kommunens ITenhet. 7.7 Analys av tekniska lösningar En utbyggnad av nätet i Vilhelmina syftar till att göra det möjligt att ansluta flera företag och hushåll. Nätet ägs idag av Vilhelmina kommun vilket innebär att vidare utbyggnad i första hand bör ske i egen regi. Det skall påpekas att det även finns tekniker
tillgängliga som bygger på köp av tjänster hos olika leverantörer. De kabeltvnät som finns idag i Vilhelmina är relativt omfattande och täcker flertalet av tätortens hushåll. Dessa nät skulle kunna nyttjas för att relativt snabbt och kostnadseffektivt i ett övergångsskede sprida bredbandsteknik till hushåll inom tätorten. Ett relativt väl utbyggt fjärrvärmenät finns också att tillgå som en resurs vis nedläggning av nytt kablage eller om möjligt använda signalkabel för dataöverföring. Detta alternativ bedöms dock i dagsläget vara mindre intressant och skall därför ses som ett komplement. Det finns flera olika tekniker som kan sägas vara tillgängliga för en vidare utbyggnad i egen regi av nätet i Vilhelmina. Nedan följer kortare presentation av dessa, de presenterade teknikerna är baserade på eget ägande alternativt tjänsteköp. 1. Fiber I samtliga nationella rapporter och utredningar slås fast att endast fiberoptisk teknik kommer att motsvara förväntade kommunikationsbehov på både kort och lång sikt. Fibern i sig är en passiv komponent som har i det närmaste obegränsad överföringshastighet. De komponenter som begränsar kapaciteten sitter i respektive ända av fiberkabeln, dvs. den elektronik som för tillfället är driftsatt. Exempel på komponenter är Switchar och Routrar. FÖRDELAR I stort sett obegränsad kapacitet. Låg driftskostnad. Lång livslängd. 20 50 år. Låg uppgraderingskostnad eftersom endast elektronik byts ut eller uppgraderas. Sidan 13 av 19 X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc NACKDELAR Dyr förläggning, höga kapitalkostnader Kabeln är ej flyttbar när den väl är förlagd. 2. RadioLan RadioLan bygger på att sända signaler i luften. Ett effektivt och billigt sätt att nå ut till slutanvändare. Standard finns för 2 respektive 11 Mbit/s överföringshastighet. FÖRDELAR Kostnadseffektiv som spridningsnät till avsides belägna slutanvändare. Relativt billig att anlägga och driva. Godtagbara överföringshastigheter. Sänder med låg effekt vilket innebär att inga licenser behövs. Kan lätt flyttas om behoven förändras. NACKDELAR Ej lämplig för stamnät på grund av tekniska begränsningar. Kräver fri sikt mellan antenner vilket kan ställa till problem på vissa sträckor. Begränsad livslängd. 3. xdsl xdsl ett samlingsnamn för en rad tekniker som alla har en sak gemensamt, nämligen att de på olika sätt försöker höja hastigheten på befintlig kopparkabel. Tekniken kan ses som en förbättrad variant av ISDN. De tekniker som ofta används idag är ADSL och HDSL där ADSL säljs som en tjänst och HDSL är att jämställa med vilken basbandsteknik som helst vilket innebär att utrustning finns att köpa hos olika leverantörer för att driftsätta denna teknik. Investeringarna för den sista sträckan kopparkabel mellan slutanvändaren och närmaste telefonstation står för runt 90 % av telefonoperatörens utgifter. Att ersätta dessa kablar med fiber som gjorts i stamnätet skulle vara så kostnadsmässigt betungande att ingen
abonnent förmodligen skulle ha råd att nyttja tjänsten. Hemligheten bakom ADSLtekniken är att den är skräddarsydd för de korta avstånd som det gäller. Avståndet mellan hemmen och närmaste telefonstation är i de flesta fall inte större än 2-3 km. På detta korta avstånd från sändaren är signal/brusförhållandet - som i hög grad påverkar överföringshastigheten - fortfarande relativt gynnsamt och tillåter därmed höga hastigheter. Det krävs då ADSL-modem i bägge ändarna och dessutom att telestationen är förbunden med stamnätet med en höghastighetsanslutning. Telia erbjuder en tjänst som heter ADSL Lite eller G-Lite vilket är en asymmetrisk teknik. Med detta menas att hastigheten varierar beroende på vilket håll den kommer ifrån, 1,5 Mbit/s "nedströms" och 256 kbit/s "uppströms är det vanliga. För ren Internettrafik är detta godtagbart då man den största delen av tiden endast sänder en mindre mängd information ut från datorn men tar emot stora mängder data i form av bilder, musik etc. Den stora fördelen är att ADSL bygger på befintligt kopparkablage vilket borde göra en driftsättning både enkel och billigt. Det faktum att befintlig kabel används är samtidigt ett problem då det idag föreligger en monopolsituation där Telia äger och kontrollerar kabeln. Innan spridningsnätet släpps fritt för konkurrens är det inte möjligt att Sidan 14 av 19 X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc konkurrensutsätta en upphandling där driftsättning av ADSL ingår. Förhoppningsvis kommer Telias monopol att delvis försvinna under år 00. FÖRDELAR Bygger på befintligt spridningsnät. I princip kan alla som har ett telefonuttag anslutas via ADSL. Avståndet från telestationen kan dock sätta begränsningar. NACKDELAR Köps som tjänst. 1. Driftsättning kan ej konkurrensutsättas då Telia kontrollerar kopparnätet. Tekniken är asymmetrisk vilket ger låg hastighet i ena riktningen, detta innebär att tekniken idag i första hand lämpar sig för surfning på Internet. Överhuvudtaget låg kapacitet. IT-kommissionens vision om 5 mb symmetrisk trafik kan aldrig uppfyllas. Kostnaden för en framtida uppgradering är oklar. Fjärrlänkar / kommunikation i byar. Granskade tekniker för att upprätta fjärrkommunikation är hyrda tjänster via Telia, Banverket, Vattenfall samt Teracom. Schablonmässiga priser för detta presenteras under nästa punkt. I vissa fall kan även satellitkommunikation vara ett alternativ, men idag skall nog detta ses som en lösning som bör användas när andra kommunikationsvägar är dyra eller inte finns att tillgå. Tekniken och prissättningen ändras dock snabbt inom detta område. Telia Telia kan i princip leverera önskad kapacitet på de flesta ställen i glesbygden allt beroende på vilket behov kunden har samt vilket pris kunden är beredd att betala. Kostnaderna kan variera mycket beroende på vilken kvalitet som Telias nät har på respektive sträcka. Dock utlovar man minst 2Mb punkt till punkt förbindelser vilket man också har lämnat schablonmässiga priser på. Avlämningspunkten är enligt kundens önskemål. Banverket Banverket har god kapacitet och kan leverera länkar till byar efter banvallen längs med inlandsbanan. Prisbilden är i dagsläget mycket konkurrenskraftig, dock är avlämningspunkten i närheten av banvallen vilket innebär att kunden själv måste
bekosta en ibland ganska dyr anslutning till avlämningspunkten. Teracom Teracom kan idag leverera 34 MB/s mikrolänklösningar till de orter som ligger perifert i förhållande till kommunhuvudnoden. Med tanke på kommunens långsträckthet är detta ett av de intressantaste alternativen för fjällorterna i kommunen. Förutom ovanstående tjänsteköp finns möjlighet att i egen regi driftsätta förbindelser med olika tekniker. Granskade tekniker är fiberoptik, mikrovågslänkar och satellitkommunikation Vattenfall Kabelförläggning via kraftledningar. På förfrågan om prisuppgifter för kabelförläggning i kraftledningar har Vattenfall svarat med priser som i vissa fall kan vara konkurrenskraftiga. Detta gäller främst när alternativet är att förlägga egen fiber. I en upphandling bör detta alternativ granskas mera i detalj innan slutgiltigt val av lösning görs. Det bör också påpekas att en kabel som hängs upp i det fria kan vara mera utsatt för fysiska påfrestningar än en kabel som ligger förlagd i jorden. Det skulle i så fall teoretiskt kunna påverka kablagets livslängd till det negativa. Mikrovågslänkar Principen för mikrovågslänkar är den samma som för RadioLan, skillnaden är bland annat att mikrovågslänkarna har betydligt högre kapacitet och en mycket bättre räckvidd förutsatt att sikten är fri. Kostnaden är betydligt högre för denna typ av länkar i jämförelse med RadioLan. Problemet kan vara att finna platser geografiskt lämpliga för montering av master samt med god elförsörjning. I vissa fall kan det vara möjligt att få tillstånd att hyra in utrustning på befintliga master, detta är enligt vår erfarenhet inte alltid helt problemfritt. Byggnation av egna master skall dock ses som en sista utväg då kostnaden för detta kan stiga kraftigt beroende plats, säkerhetsföreskrifter, kraftförsörjning med mera. FÖRDELAR Bra förhållande mellan pris / prestanda. Relativt höga överföringshastigheter. Kan lätt flyttas om behoven förändras. NACKDELAR Kräver fri sikt mellan antenner vilket kan ställa till problem. Varje länkhopp medför relativt höga investeringskostnader. Satellitkommunikation Möjlighet att upprätta satellitkommunikation har diskuterats med representanter från NSAB, Nordic Satellite Company samt SWE-DISH Wahlberg & Selin AB. Fördelarna med satellit är snabb etablering, tillgång till stor bandbredd, lätt att nå orter där infrastrukturen i övrigt inte är välutvecklad, hög tillgänglighet (99,99%), tillförlitlighet dvs. oberoende av händelser och skador på marken samt stort täckningsområde. Nackdelarna är höga kostnader beroende på vald bandbredd. Investeringskostnaden är dock inte avskräckande. Kommunikation via satellit innebär en viss fördröjning genom den långa gångvägen fram och tillbaka till satelliten (ungefär 0,3 sekunder totalt). Detta märks i vanliga fall inte i samband med datorkommunikation. För röstkommunikation är det dock ofta störande. Man ska dock hålla i minnet att IP-protokollet som sådant kräver kvittering av enskilda paket och detta medför att det krävs vissa extraarrangemang (mjukvara) för att ladda ner en IP-ström till en enskild användare i höga hastigheter. Då flera användare finns på samma kanal är detta inget större problem. Då delar man demokratisk på bandbredden och kvitteringar sker för en
användare parallellt med att en annan får sitt paket nerladdat. Att upprätta ett satellitbaserat nät för en enskild kommun är ett dyrt alternativ. Dock kan tekniken vara både pris- och kapacitetsmässigt intressant i ett länsperspektiv då kostnadsfokus i så fall förskjuts från bandbreddskostnad till kostnad för aktiv utrustning. Varken NSAB eller SWE-DISH kan lämna prisförslag på detta utan en mer omfattande projektering. Man ställer sig dock positiv till att se över en sådan lösning. FÖRDELAR Snabb etablering. Stort täckningsområde. Hög tillgänglighet. NACKDELAR Höga kostnader trots begränsad bandbredd. Fördröjning på grund av avstånden till/från satellit. 8 Samordning 8.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av IT-Västerbotten. 8.2 Kommunal nivå Samordning med andra aktörer inom IT-infrastrukturområdet i kommunen ska ske. Samordning med andra aktörer såsom Telia, Elverk, Gatukontor, Värmeverk, Vägverk, Miljö och byggnadsnämd ska ske genom fortlöpande planeringsmöten. 8.3 Totalförsvarets krav Vi all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till totalförsvarets krav. Det kan t.ex. gälla Redundans Geografiskt åtskilda ledningsvägar Avbrottsfri kraft Anslutning mot lednings- och räddningscentral HPM-skydd av huvudnoder (High Power Microwave) I avsnitt "Principer för kommande nät" redovisas principerna för hur kommunen avser att uppfylla totalförsvarets krav. 9 Målnätet 2010 Den nya informationstekniken ger utökade möjligheter att stärka demokrati och medborgarinflytande. Allt fler medborgare har tillgång till datorer och möjlighet att via modem kommunicera med andra datorer. Utvecklingen går allt snabbare och datorer med kommunikationsmöjligheter kommer snart att vara lika naturliga som telefon och TV. Det är viktigt att värna om den enskilde individens möjligheter att ta del av de nya elektroniska kommunikationsmöjligheterna. Målet för utbyggnaden är redundanta stråk enligt bifogad kartbild. Trådlösa förbindelser bör om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt bytas mot fasta kabelförbindelser eller någon ny teknik som inte är känd i dag.
Utbyggnadstakt och utbyggnadsmöjligheterna hänger intimt ihop med de framtida ekonomiska och tekniska möjligheterna. Förändringar i stråkuppbyggnaden är därför sannolik. 9.1 Länsövergripande nät Ett regionalt IT-infrastrukturprogram kommer att tas fram när kommunernas program har inlämnats och godkänts. Det regionala programmet ska innehålla förslag på.. Viktiga stråk, där särskilda insatser kan erfordras.. Förbindelser för att skapa redundans, dvs. reservvägar.. Förbindelser med krav på viss teknik, ex fiber I arbetet med det kommunala IT-infrastrukturprogrammet har löpande kontakter tagits med övriga kommuner i länet, med IT Västerbotten och med infrastrukturägare som Telia och Svenska Kraft för att så långt som möjligt förutse utformningen av det regionala ITinfrastrukturprogrammet. IT Västerbotten har redovisat ett förslag till länsövergripande målnät (se nedanstående bild) som täcker alla kommuner i länet och som ger redundans, dvs. det finns alltid minst två alternativa trafikvägar. Bild Bildtext: Bilden visar befintligt kommersiellt nät (röd grov linje), förslag till länsövergripande stamnät (blå grov linje) samt förbindelser som kommunerna i ett tidigare skede anmält intresse att få till stånd (tunna röda, gröna, blå eller gula linjer). Nätets utformning känns realistisk och naturlig och ger möjlighet till anslutning och redundans även mot våra grannlän och grannländer och i den mån det har varit möjligt har därför det kommunala programmet anpassats för att passa in i det länsövergripande målnätet. 9.2 Prioriterade orter Se bilaga 2 9.3 Ortssammanbindande nät Målet är ett redundant höghastighetsnät till samtliga byar Utbyggnadsprioriteringen sker med utgångspunkt av ekonomiska och behovsprioriteringar med särskild hänsyn till låga driftskostnader. I första hand ska eftersträvas snabba fasta kabelförbindelser och redundans. 9.4 Områdesnät Byggande av områdesnät ska ske i så många byar som det är ekonomiskt försvarbart. Vid val av teknik ska driftskostnader kapacitet och livslängd särskilt beaktas. 9.5 Redundans Det viktigaste är att redundans kan åstadkommas mellan kommunhuvudorterna. Redundans mellan byar och inom byar ska utföras om det är ekonomiskt försvarbart. Redundans och framtida redundans ska alltid beaktas vid utbyggnader av nätet. 10 Genomförande Fibernätet har idag en relativt begränsad geografisk spridning. Huvuddelen av kommunens verksamhet inom tätorten är ansluten till fibernätet. Vid en utbyggnad är det fortsatt viktigt att se till att nätet även fortsättningsvis kan fungera som en transportlänk för företag och hushåll som ansluts med olika tekniker till exempel RadioLan eller Basbandsteknik. Några företag inom tätorten är idag inte anslutna till nätet eller har en förbindelse där kapacitetstaket är för lågt. Av den anledningen är en utbyggnad av fibernätet enligt de etapper som arbetats fram inom tätorten den
förstärkning av transmissionsnätet som är prioriterad. Den totala geografiska fiberoptiska täckningen inom Vilhelmina tätort blir då mycket god. Nätet kan med fördel användas som transportkanal mellan olika centrala kommunikationsutrustningar. I byarna kommer näten att etableras enligt bifogad tabell. Ekonomin, prioritetskriterierna och befolkningsunderlaget kommer att styra ordningen för utbyggnaden. 10.1 Utbyggnadsplan 2000 2004 Utbyggnaden 2001-2002 redovisas på bifogade kartbilder Grönt område bygges ut 2001 Gult område 2002 Utbyggnaden 2003 och 2004 detaljplaneras och beslutas våren 2002. Målet med utbyggnaden ska vara att minst 90 % av kommunens befolkning som önskar ansluta sig, all offentlig förvaltning samt 99 % av alla företag med ITinfrastrukturbehov skall ha möjlighet att få fungerande högkvalitativ IT-anslutning. 10.2 Kartbilder Se bilagor över aktuella orter 3-10. 11 ÄGANDESKAP Kommunen äger näten tills vidare. Framtida ägarskap ska utredas. Kravet på framtida ägarskap är att ett fritt och kostnadseffektivt nät måste garanteras. 12 Ekonomiska analyser och överväganden Samtliga bedömare inom branschen är tämligen överens om att en infrastruktur baserad på fiberoptik är den enda tillgängliga vägen för att skapa den plattform som är nödvändig för att nå upp till kapacitetsbehoven. Ett av de problem som en fiberförläggning för med sig är den höga initialkostnaden. Denna kostnad skulle till viss del kunna motiveras om det vore möjligt att urskilja ett värde i kabel och kanalisation när den väl förlagts och är i användning. Storleken på detta värde kan diskuteras utifrån olika utgångspunkter. Som regel kan sägas att det är enklare att redogöra för ett eventuellt marknadsvärde ur slutanvändarens perspektiv än operatörens eller tjänsteleverantörens. Ett exempel som kan användas för att belysa detta är följande: De fastighetsägare som under 80-talet anslöt sina fastigheter till kabeltvnätet kunde i och med denna åtgärd se både värdet på fastigheten öka samt att möjligheten att hyra ut lägenheter "attraktionsvärdet" snabbt ökade eftersom en attraktiv tjänst kunde levereras. Det vore enkelt att påvisa ett eventuellt värde om man kunde finna några nyckeltal. Nyckeltal baseras ofta på tidigare erfarenhet och kunnande. Vad vi kan konstatera är att idag fördubblas trafikvolymen var nionde månad. Kan man då påstå att värdet av förlagd kabel också fördubblas inom samma tidsrymd? Vid kontakt med fastighetsmäklare har det visat sig att marknadsvärdet är högre i de fastigheter där kabeltvanslutning finns. Samma faktum torde kunna överföras till de diskussioner som idag förs angående bredbandsanslutning av fastigheter. Så länge som en marknad finns närvarande och utvecklingen driver fram attraktiva tjänster så borde denna typ av anslutning betinga ett marknadsvärde. De viktigaste punkterna vid utbyggnad av IT-infrastruktur är; Hög driftsäkerhet. Framtida tjänster såsom IP-telefoni och telemedicin kräver detta. Låga driftskostnader. För att få en realistisk prisnivå på anslutningen, detta är speciellt viktigt när det gäller ortssammanbindande nät mellan små orter.
God bandbredd. Framtida tjänster kommer att kräva mycket höga bandbredder. En infrastruktur som medger höga bandbredder ut till byarna kommer att hjälpa till att göra orterna mera attraktiva för ungdomar att bosätta sig i. För att uppnå ovanstående punkter krävs att varje enskild förbindelse analyseras utifrån detta perspektiv. Driftskostnaderna för ortsnät med optisk fiber beräknas till 100-200 kr. per hushåll och månad om avstånden mellan fastigheterna inte är för stort. Driftskostnaderna för ortssammanbindande nät beräknas för microvågslänkar till 10.000 kr per ort och år + reinvesteringskostnader. För optisk fiber beräknas kostnaden till 5.000 kr. per ort och år + kabelkostnad. Eftersom driftskostnaderna för fjärrförbindelserna hittills varit något av ett hot i etableringarna av näten så måste varje framtida etablering nogsamt utvärderas. Utvecklingen måste nogsamt följas för om möjligt hitta alternativ som nu ej är kända. Utbyggnad av vissa ortsnät i kommunen innan man har löst frågan om ortssamanbindande nät till orten bör undvikas.