Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB

Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Kommunledningsförvaltningen, Stadsbyggnadsavdelningen i Falköping utfört en miljöteknisk markundersökning av ett område där det planeras att uppföras ett nytt flerbostadshus. Undersökningen utfördes då det tidigare utförts en geoteknisk undersökning på platsen och vid borrning i marken kunde det kännas lukt av petroleum. Uppdragsledare var Johan Rodéhn och Helena Westin utförde markundersökningen i fält samt utvärderingen av den miljötekniska markundersökningen. Innehållet av föroreningar i den undersökta jorden anses som lågt baserat på dagens kunskap. Jorden innehåller svagt förhöjda halter metaller. Ett prov taget på nivån 0,4-0,8m djup innehöll arsenik och kadmium som översteg riktvärdet för KM (känslig markanvändning). Halterna understeg dock riktvärdet för MKM (mindre känslig markanvändning). I det djupare tagna samlingsprovet var alla uppmätta metallhalter under riktvärdet. Den djupare jorden som har en svag lukt av petroleum uppvisar inte ett analysresultat av organiska ämnen, som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning. Lukten är markant när man gräver i jorden på djupet ca 1,3-1,8m. De organiska ämnena är troligen så flyktiga att de inte kan uppmätas i laboratoriet efter provtagning. Det rekommenderas att massor som uppstår vid schaktning av de förorenade fyllnadsmassorna, som är organiskt rika på djupet ca 0,4-0,8m inte återanvänds ytligt inom fastigheter som används för bostadsändamål. Detta då den innehåller svagt förhöjda halter arsenik och kadmium. De djupare liggande massorna som luktar svagt av olja kan ge lukt inomhus och orsaka hälsomässiga olägenheter. Det rekommenderas därför att man bygger radonsäkert och uppgrävda massor bör inte återanvändas inom bostadsfastigheter.

Sida 3 (12) Innehåll 1 Inledning... 4 2 Tidigare undersökning... 5 3 Beskrivning och provtagning... 6 4 Riktvärden... 7 5 Analysmetoder... 8 6 Resultat... 9 6.1 Metaller... 9 6.2 Organiska ämnen... 9 7 Slutsatser och rekommendationer... 12 Bilagor Bilaga 1 Fältprotokoll Bilaga 2 Analysprotokoll från ALS

Sida 4 (12) 1 Inledning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Kommunledningsförvaltningen, Stadsbyggnadsavdelningen i Falköping utfört en miljöteknisk markundersökning av ett område där det planeras att uppföras ett nytt flerbostadshus. Det hade tidigare utförts en geoteknisk undersökning på platsen och vid borrning i marken kunde det kännas lukt av petrolem. Det utfördes därför en enkel markunderökning i september samt en kompletterande undersökning i november 2015. Uppdragsledare var Johan Rodéhn och Helena Westin utförde markundersökningen i fält samt utvärderingen av den miljötekniska markundersökningen. Området ligger nordöst om järnvägsstationen i Falköping (Figur 1). Figur 1. Undersökningsområdet med omnejd.

Sida 5 (12) Figur 1. Karta över provgropar. 2 Tidigare undersökning Vid första markundersökningen som utfördes den 2 september 2015 grävdes endast en provgrop (PG 1) intill borrpunkt 15S4 där man tidigare noterat lukt av petroleum, vid den geotekniska undersökningen. Två samlingsprover skickades till det ackrediterade laboratoriet ALS för analys av metaller och organiska ämnen Analysresultatet med avseende på organiska ämnen visade dock inte på någon förekomst av petroleumrelaterade ämnen.

Sida 6 (12) 3 Beskrivning och provtagning Området ligger längs med järnvägsgatan och består idag av en gräsmatta och ytan är relativt plan. Provtagningen av marken utfördes den 18 november 2015 med hjälp av grävmaskin och det togs ut material från 4 provgropar (Figur 2). Det togs ut samlingsprov från varje provtagningsgrop av det material som luktade petroleum. Fältprotokoll visas i Bilaga 2 Figur 3. Jordprofil i provgrop (PG) 2.

Sida 7 (12) Figur 4. Jord på 1,5-2 m djup i provgrop 1, som luktar petroleum (PG1). Utvalda prover skickades in för kemisk karaktärisering och laboratorieanalyser utfördes av ALS Scandinavia. 4 Riktvärden Vid utvärdering av analysresultat har halterna jämförts med generella riktvärden för

Sida 8 (12) förorenad mark som tagits fram av Naturvårdsverket. Riktvärdena är framtagna för att indikera upp till vilken nivå det inte förväntas finnas risk för negativ påverkan på människor eller miljö vid angiven markanvändning. Riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 1999): KM, Känslig Markanvändning, där det inte finns några begränsningar för hur marken kan användas och där grundvattnet skyddas. Exempel på markanvändning kan vara bostäder, daghem eller t.ex. odling av livsmedel. MKM, Mindre Känslig Markanvändning. Vid halter över denna nivå anser Naturvårdsverket att markkvalitén begränsar markanvändningen. Marken anses utan risk kunna användas för industrier, kontor och vägar mm. 5 Analysmetoder Vid tidigare undersökning hade jorden analyserats med analyspaketet OJ-21A SPIMFAB A, som ger en bestämning av alifater- och aromatfraktioner, en bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX) samt en bestämning av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Metoden baseras på en gaskromatografisk analys av olja med detektion med masspektrometri (GC-MS). I tillägg undersöktes även förekomsten av metaller och för detta valdes analyspaketet MS1. Då tidigare analyser inte visade att marken innehöll organiska ämnen till trots för att jorden luktade petroleum, valdes vid denna kompletterande undersökning andra analyspaket. Jorden analyserades med följande analyspaket för analys av organiska ämnen: OJ12 a GC-MS screening av semivolatila föreningar för jord, ex. olika alifater och polycykliska aromatiska kolväten OJ13 a GC-MS screening av volatila föroreningar i jord, såsom olika alifater och aromater, samt klorerade alifater och aromater. OJ20 b Olja IR (infrarödspektroskopi) i jord som visar totalt extraherbara alifater och aromater OJ20 c Olja GC-FID (oljeindex) som visar olika fraktioner av mineralolja, detektionen sker med flamjonisationsdetektor (FID). Dessa analyspaketen baserar analysmetoden på olika tekniker, vilket borde kunna fånga upp de flesta organiska föroreningar.

Sida 9 (12) 6 Resultat Analysresultaten visas i tabell 1, 2 och 3 och analysprotokollen bifogas i Bilaga 2. 6.1 Metaller Jordprov som analyserades med avseende på metaller togs på följande djup: 0,4-0,8 m och 1,1-1,4 m djup i provgrop PG1. Djupet som proverna som togs ut på valdes då jordmaterialet antogs kunna vara förorenat och verkade inte vara naturligt avsatt utan dittransporterat. Det ytligaste provet innehöll arsenik och kadmium som översteg riktvärdet för KM (känslig markanvändning). Halterna understeg dock riktvärdet för MKM (mindre känslig markanvändning). I det djupare tagna samlingsprovet var alla uppmätta metallhalter under riktvärdet. Tabell 1. Metaller i jordprover ELEMENT SAMPLE PG1 0,4-0,8 PG1 1,1-1,4 TS_105 C % 91 90,5 KM MKM Farligt avfall As mg/kg TS 15,5 4,96 10 25 1 000 Ba mg/kg TS 119 92,9 200 300 10 000 Cd mg/kg TS 0,548 0,191 0,5 15 1 000**/100* Co mg/kg TS 7,43 5,76 15 35 2 500**/100* Cr mg/kg TS 4,09 3,04 80 150 10 000`/1 000` Cu mg/kg TS 46,6 24,6 80 200 2 500 Hg mg/kg TS <0.2 <0.2 0,25 2,5 1 000'/500 ' Ni mg/kg TS 19,8 16,2 40 120 1 000``/100` Pb mg/kg TS 42,6 16,7 50 400 2 500 V mg/kg TS 28,9 18,7 100 200 10 000 Zn mg/kg TS 145 41,7 250 500 2500 6.2 Organiska ämnen Jordprov som analyserades med avseende på organiska ämnen, såsom alifater, aromater och PAH togs ut på djupet 1,5-2,0m och 2-2,3m. Vid markundersökningen kändes det en mycket tydlig lukt av oljerelaterad, när man kom ned till ett djup på runt 1,3 m och lukten ökade med djupet till ca 2 m. I massor djupare än 2 m avtog lukten. Analysresultatet visade inte på att jorden innehöll några av de parametrar som analysen täcker in med avseende på organiska ämnen, baserat på de vanliga analyspaketen. Analyspaketet OJ20 b Olja IR (infrarödspektroskopi) i jord som visar totalt extraherbara alifater och aromater, visade på en detekterbar nivå på 35 mg/kg TS av totalt extraherbara alifater. Det finns inte några framtagna riktvärden för tot. extraherbara alifater. Innehållet på 0,35 mg/kg TS är dock så lågt att det inte ger utslag med de andra metoderna för de mätbara olika alifatfraktionerna

Sida 10 (12) Tabell 2. Organiska ämnen i jordprover tagna i november 2015. Analysmetod OJ-12A+OJ-13A OJ-12A+OJ-13A OJ20b OJ-12A+OJ-13A OJ20c OJ-12A+OJ-13A ELEMENT Prov PG2 1,9-2,1 PG3 1,6-1,9 PG3 1,6-1,9 PG4 1,8-2,0 PG4 1,8-2,0 PG5 2-2,2 TS_105 C % 90,7 96,3 93,6 93,8 alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 klorbensener, summa mg/kg TS <0.90 <0.90 <0.90 <0.90 PCB, summa mg/kg TS <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 naftalen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 acenaftylen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 acenaften mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 fluoren mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 fenantren mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 antracen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 fluoranten mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 pyren mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 bens(a)antracen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 krysen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 bens(a)pyren mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 PAH, summa 16 mg/kg TS <0.64 <0.64 <0.64 <0.64 PAH, summa cancerogena mg/kg TS <0.19 <0.19 <0.19 <0.19 PAH, summa övriga mg/kg TS <0.45 <0.45 <0.45 <0.45 PAH, summa L mg/kg TS <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 PAH, summa M mg/kg TS <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 PAH, summa H mg/kg TS <0.24 <0.24 <0.24 <0.24 andra föreningar (semi-vol.) ej det ej det ej det ej det alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 bensen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 toluen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 etylbensen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 xylener, summa mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 indan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 aromater >C8-C10 mg/kg TS <1.95 <1.95 <1.95 <1.95 diklormetan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 triklormetan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 tetraklormetan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,1-dikloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,2-dikloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,1,1-trikloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,1,2-trikloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,1,2,2-tetrakloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 1,2-diklorpropan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 cis-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 trans-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 trikloreten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 tetrakloreten mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 monoklorbensen mg/kg TS <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 diklorbensener mg/kg TS <0.090 <0.090 <0.090 <0.090 andra föreningar (volatila) ej det ej det ej det ej det tot ext alifater mg/kg TS 35 opolära alifater mg/kg TS <21 tot ext aromater mg/kg TS <20 oljeindex >C10-<C40 mg/kg TS <20 fraktion >C10-C12 mg/kg TS <2.0 fraktion >C12-C16 mg/kg TS <3.0 fraktion >C16-C35 mg/kg TS <10 fraktion >C35-<C40 mg/kg TS <5.0

Sida 11 (12) Tabell 3. Organiska ämnen i jordprover tagna i september 2015. ELEMENT SAMPLE PG1 2-2,3 PG1 1,5-2,0 TS_105 C % 94,8 90,2 KM MKM KM=Känslig ma alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 12 80 MKM=Mindre kä alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 20 120 alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 100 500 alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 100 500 alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 <30 alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 100 1000 aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 10 50 aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 3 15 metylpyrener/metylfluorantener mg/kg TS <1 <1 metylkrysener/metylbens(a)antracener mg/kg TS <1 <1 aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 10 30 bensen mg/kg TS <0.01 <0.01 0,012 0,04 toluen mg/kg TS <0.05 <0.05 10 40 etylbensen mg/kg TS <0.05 <0.05 10 50 m,p-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 o-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 xylener, summa mg/kg TS <0.05 <0.05 10 50 TEX, summa mg/kg TS <0.1 <0.1 10* 40* naftalen mg/kg TS <0.1 <0.1 acenaftylen mg/kg TS <0.1 <0.1 acenaften mg/kg TS <0.1 <0.1 fluoren mg/kg TS <0.1 <0.1 fenantren mg/kg TS <0.1 <0.1 antracen mg/kg TS <0.1 <0.1 fluoranten mg/kg TS <0.1 <0.1 pyren mg/kg TS <0.1 <0.1 bens(a)antracen mg/kg TS <0.08 <0.08 krysen mg/kg TS <0.08 <0.08 bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.08 <0.08 bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.08 <0.08 bens(a)pyren mg/kg TS <0.08 <0.08 dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.08 <0.08 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.1 <0.1 indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.08 <0.08 PAH, summa 16 mg/kg TS <1.5 <1.5 PAH, summa cancerogena mg/kg TS <0.3 <0.3 0,3* 7* PAH, summa övriga mg/kg TS <0.5 <0.5 20* 40* PAH, summa L mg/kg TS <0.15 <0.15 3 15 PAH, summa M mg/kg TS <0.25 <0.25 3 20 PAH, summa H mg/kg TS <0.3 <0.3 1 10

Sida 12 (12) 7 Slutsatser och rekommendationer Innehållet av föroreningar i den undersökta jorden anses som lågt baserat på dagens kunskap. Jorden innehåller svagt förhöjda halter metaller. Ett prov taget på nivån 0,4-0,8m djup innehöll arsenik och kadmium som översteg riktvärdet för KM (känslig markanvändning). Halterna understeg dock riktvärdet för MKM (mindre känslig markanvändning). I det djupare tagna samlingsprovet var alla uppmätta metallhalter under riktvärdet. Den djupare jorden som har en svag lukt av petroleum uppvisar inte ett analysresultat av organiska ämnen som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning. Lukten är markant när man gräver i jorden på djupet ca 1,3-1,8m. De organiska ämnena är troligen så flyktiga att de inte kan uppmätas i laboratoriet efter provtagning. Det rekommenderas att massor som uppstår vid schaktning av de förorenade fyllnadsmassorna, som är organiskt rika på djupet ca 0,4-0,8m inte återanvänds ytligt inom fastigheter som används för bostadsändamål. Detta då den innehåller svagt förhöjda halter arsenik och kadmium. De djupare liggande massorna som luktar svagt av olja kan ge lukt inomhus och orsaka hälsomässiga olägenheter. Det rekommenderas därför att man bygger radonsäkert och uppgrävda massor bör inte återanvändas inom bostadsfastigheter. Vid undersökningen i november så var intrycket att lukten skulle kunna komma från stenmaterialet. Det kan vara av intresse att ta fram lokalt geologiskt kartmaterial och texter som skulle kunna ge en indikation om lukten kan kommer från befintliga stenar.