Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

2016-04-01 Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Maryam Barkardehi, rektor vuxentubildningen i Sigtuna kommun

Innehållsförteckning Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Gymnasial vuxenutbildning på Lärgården Utbildning AB... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 6 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 6 Avbrott... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Sammanfattande bedömning... 9 Styrkor... 12 Utvecklingsområden... 12 Rekommendationer... 14 Bedömning och betygsättning... 15 Sammanfattande bedömning... 15 Styrkor... 17 Utvecklingsområden... 17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 18 Sammanfattande bedömning... 18 Styrkor... 20 Utvecklingsområden... 20 Sammanfattande intryck... 21 2 (21)

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2016. 3 (21)

Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (21)

Gymnasial vuxenutbildning på Lärgården Utbildning AB Organisation och personal Lärgården Utbildning AB startade 1997 och har sedan dess vuxit och erbjuder vuxenutbildning för de flesta kommuner i Stockholms län. De erbjuder framförallt utbildningar inom vård-och omsorg samt barn och fritid. Det finns både grundläggande som kompetenshöjande utbildningar. Lärgården huserar i lokaler vid Skanstull på Södermalm, Stockholm och centralt i Huddinge. Vi har besökt utbildningslokalerna vid Skanstull under ett platsbesök. Lärgården Utbildning AB erbjuder kurser inom Vård- och omsorgsprogrammet. Programmet omfattar totalt 1,5 år. Det går att läsa A- och B-nivå som ett sammanhållet kurspaket eller kurserna fristående. Det går att läsa utbildningen på flera olika studieformer: dagtid, distans och en dag/veckan på A-B nivå. Det går också att läsa C-nivå som dagtid eller på distans. Utbildningen innehåller arbetsplatsförlagt lärande (APL) och Lärgården erbjuder personer som tidigare arbetat inom vård och omsorg att få sina kunskaper validerade. När eleverna börjar på C-nivå på Vård-och omsorgsprogrammet har de möjlighet att välja fyra olika inriktningar: äldrevård, akutsjukvård, psykiatri och funktionsnedsättningsområdet. Det går också att kombinera ihop flera inriktningar. Tänkta yrken som eleverna kan söka sig till efter utbildningen är inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, psykiatri och socialtjänst. Barn- och fritidsutbildningen är också 1,5 år, om eleven läser hela utbildningen. Det går också, som på vård- och omsorgsprogrammet att läsa delar av utbildningen som enstaka kurser och eleverna kan också kombinera utbildningen med svenska som andraspråk 1 på A- och B-nivå på dagtid, eller på distans. Utbildningen innehåller APL och Lärgården erbjuder personer som tidigare arbetat inom barnomsorgen att få sina kunskaper validerade. Lärgårdens ledningsgrupp består av Maud Eriksson (VD, verksamhetschef/delägare), Lotta Andersson (rektor/utbildningsledare), Helena Widebeck (rektor/utbildningsledare) samt Harriet Löfgren (administrativt ansvarig/delägare). VD samt de båda rektorerna har rektorsutbildning. Antalet lärare uppgick 2016 till ca 24 heltidsanställda lärare. Samtliga har, eller har ansökt, om lärarlegitimation. Enheten har inga timanställda. 100% av lärarna har pedagogisk examen och är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Därutöver finns sex personal som arbetar med administration och med APL. 5 (21)

Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Lärgården Utbildning AB i Storstockholm utvärderades under totalt fem dagar, varav två dagar utgjordes av platsbesök: 7 och 8 mars, 2016. Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: Lärgårdens ledningsgrupp Maud Eriksson (ägare), Harriet Löfgren (ägare), Lotta Andersson 1 (rektor dagtid) samt Helena Widebeck (rektor distans). Åtta elever som som läser medicin 1, hemsjukvård samt lärande och utveckling på gymnasienivå. Åtta elever som som läser medicin 1, hemsjukvård och lärande samt utveckling på gymnasienivå Sex lärare (Agnes, Gertrud, Tomas, Kicki, Sonja och Cecilia) som undervisar i lärande och utveckling, specialpedagogik 1 och 2, psykiatri och medicin på gymnasienivå. Fyra lärare (AnnCha, Ylva, Marianne och Malou) som undervisar i pedagogiskt ledarskap, skapande verksamhet samt lärande och utveckling på gymnasienivå. Studie- och yrkesvägledare Linda Harkén. Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner. Vi besökte kurser i specialpedagogik 1 (klassrum), lärande och utveckling (klassrum), specialpedagogik 1 (distans, med undervisning i klassrum en gång i veckan) samt medicin 1 (klassrum). Lektionspassen för dagkurserna omfattar 12-16 klocktimmar vid tre-fyra tillfällen i veckan. Lektionspassen för distanskurserna omfattar åtta klocktimmar per tillfälle och hålls vid ett tillfälle per vecka. Det innebär att det totala antalet undervisningstimmar som läggs ut på en kurs om 100 poäng uppgår till ca 60-80 timmar för dagtid och 40 timmar för distans. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika gymnasiala kurserna under verksamhetsåret 2014-15 uppgår till 1140. Andel godkända betyg är 94%. Motsvarande uppgift för 2013-2014 var 92% och 2012-2013, 91%. Det innebär att andelen elever som får lägst betyget E har ökat sedan 2012. Andelen godkända elever varierar mellan program och kurser. Andelen elever som studerar på distans uppgår till 49%. Totalt sett har 5% av eleverna betyget A, 5% betyget B, 15% betyget C, 19% betyget D, 50% betyget E och 6% betyget F. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. 1 Lotta Andersson intervjuades per telefon den 4 mars 2016. 6 (21)

Gymnasiala kurser: Höstterminen 2015 Vård och omsorgsprogrammet Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Dagkurser och distanskurser Hälsopedagogik (A-nivå) 153 91% Medicin 1 (A-nivå) 169 89% Vård och omsorgsarbete 1 (A-nivå) 191 88% Psykologi 1 (A-nivå) 19 95% Specialpedagogik 1 (B-nivå) 144 99% Vård och omsorgsarbete 2 (B-nivå) 147 97% Etik och människans livsvillkor 94 99% Psykologi 1 (B-nivå) 19 100% Psykiatri 1 (B-nivå) 123 98% Gymnasiearbete 3 100% Äldre hälsas och livskvalitet (Cnivå) 46 96% Vård och omsorg vid 55 100% demenssjukdom (C-nivå) Hemsjukvård (C-nivå) 34 100% Medicin 2 (C-nivå) 96 97% Akutsjukvård (C-nivå) 98 99% Palliativ vård (C-nivå) 97 96% Psykiatri 2 (C-nivå) 38 95% Samhällsbaserad psykiatri (C-nivå) 39 95% Rättspsykiatri (C-nivå) 38 92% Specialpedagogik 2 (C-nivå) 30 100% Aktivitetsledarskap (C-nivå) 6 98% Friskvård och hälsa (C-nivå) 5 100% Summa 1644 97% Höstterminen 2015 Antal kursdeltagare Svenska som andraspråk 1 0 Summa 0 Andel godkända (%) 7 (21)

Höstterminen 2015 Barn och fritidsprogrammet Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Lärande och utveckling (A-nivå) 78 92% Barns lärande och växande (Anivå) 111 99% Kommunikation (A-nivå) 108 99% Pedagogiskt ledarskap (A-nivå) 134 92% Människors miljöer (B-nivå) 1 100% Skapande verksamhet (B-nivå) 31 100% Pedagogiskt arbete (B-nivå) 52 94% Pedagogiska teorier och praktiker 18 100% (B-nivå) Specialpedagogik 1 (C-nivå) 19 100% Specialpedagogik 2 (C-nivå) 15 93% Naturguidning 1 (C-nivå) 20 100% Socialpedagogik 4 100% Etnicitet och kulturmöten (C-nivå) 4 100% Summa 595 98% Avbrott Av de elever som sökte utbildningsplats på Lärgården Utbildning AB under perioden 2014-15 påbörjade i genomsnitt ca 2,5 procent sin utbildning och det sammanlagda avbrotten är 3% totalt. Avbrottsfrekvensen har minskat sedan 2012, då den uppgick till 6%. Sammanlagt 119 avbrott har registrerats under perioden. Skälen till avbrotten varierar och utgörs av personliga orsaker, att eleven fått arbete, sjukdom/graviditet, ekonomi och språkproblem. Vissa elever har inte lämnat någon uppgift om varför de hoppat av. 8 (21)

Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område granskar vi hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper så att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Lärgården Utbildning AB erbjuder två utbildningsprogram (vård och omsorg samt barn och fritid) och ett antal fristående kurser kopplade till programmen samt kurser i svenska som andraspråk. Vår bedömning är att Lärgården har ett mycket väl fungerande system för att skapa en god lärandemiljö för eleverna. Alla elever har ett inledande individuellt samtal där läraren tillsammans med eleven upprättar en fördjupad studieplan. I studieplanen finns de kurser som eleven ska studera, mål och studietid, studiepoäng och studieform. Om eleven är i behov av särskilt stöd samt tidigare erfarenheter och kunskaper dokumenteras, inklusive eventuella valideringsresultat. Lärarna har höga förväntningar på eleverna och är tillgängliga för kommunikation och eventuella frågor som eleverna har. Eleverna har möjlighet att ge förslag på undervisningsformer. Deras tidigare erfarenheter tas om hand genom att eleverna ges möjlighet att uttrycka dessa i gruppseminarier och i vissa fall i form av enskilda muntliga presentationer. Detta är i grunden positivt, men kan samtidigt ha vissa nackdelar då undervisningen kan uppfattas situationellt och att man främst lyfter fram de elever som har tidigare erfarenheter inom det aktuella studieområdet. Kurserna ges under fem eller ti0 veckor. Det sker fem kursstarter per verksamhetsår. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det oftast ett önskemål att låta kurser gå över tio veckor istället för fem för att främja elevens kunskapsutveckling. Lärgården har förhållandevis mycket undervisningstid för eleverna: 12-16 h i veckan för dagtid. Distansstudier uppgår till åtta timmar undervisning i veckan, med en dags undervisning i klarrsrum. Lärgården erbjuder också distansutbildning som heldistans samt deldistans med individuell studietakt. Eleverna har oftast samma lärare under flera kurser för att säkerställa progression. Det ger också 9 (21)

lärarna bättre möjligheter att individualisera undervisning och lärande. Utöver den lärarledda studietiden finns det särskild vägledningstid en gång i veckan där två lärare (en inom barn och fritid och en inom vård och omsorg) är tillgänglig för de elever som känner ett behov av att få ytterligare lärarledd handledning. Flera av Lärgårdens elever lönearbetar samtidigt som de studerar, vilket är mycket vanligt inom vuxenutbildningen. För vissa elever kan det vara svårt att upprätthålla en hög studietakt samtidigt som hen försörjer sig genom lönearbete. Vår bedömning är att Lärgården har höga ambitioner med elevernas lärande och det visar sig bland annat genom att eleven får många undervisningstimmar. Det skapar goda förutsättningar för lärandet. Lärgården använder Fronter som digital plattform, i likhet med flera andra vuxenutbildningsanordnare i länet. Genom Fronter handhas all dokumentation om elevens lärande och eleverna kan följa sin kunskapsutveckling genom lärarnas återkoppling, som sker minst en gång i veckan. Utbildningsanordnaren har i Swecos enkätundersökning förbättrat sina resultat om lärarnas återkoppling till eleverna och numera ligger man på medelvärdet 4.2, av maximala 5.0 poäng. Det är högre än länets genomsnitt. Genom Fronter har Lärgården implementerat ett formativt lärande som fungerar mycket bra. Ett alternativ till lärplattformen Fronter är programmet PAM. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) fungerar mycket bra för de flesta elever. Lärgården har samverkansavtal med flera aktörer inom vård och omsorg. Placeringen inom barn och fritid sker framförallt genom personliga kontakter hos APL-samordnaren. För ett fåtal elever kan dock APL-perioden vara stressande då schemaläggningen i vissa fall ligger utanför normal studietid för dagundervisning (kvällar och helger). Vi ställer oss frågande om detta är nödvändigt. Vi förstår behovet av att eleverna ska få en insikt om hur det framtida yrkeslivet kan se ut och fungera, även när det gäller arbetstiderna. Men samtidigt anser vi inte att det är rimligt att förlägga obligatorisk tid utanför studietiden (om inte särskilda skäl föreligger). Samtliga lärare anställda på Lärgården är behöriga och har, eller har ansökt om, lärarlegitimation. Lärarna är mycket erfarna och har lång erfarenhet av att utbilda elever inom sina respektive området. De flesta har också en professionsbakgrund från vård och omsorg eller barn och fritid. Lärgården har många elever som är i behov av särskilt stöd. Det finns ingen specialpedagog anställd, men en av lärarna utbildar sig för närvarande till specialpedagog. Vi anser att det är väsentligt att den blivande specialpedagogen kan arbeta med att utveckla elevernas studieteknik och lästeknik så att språksvaga elever får bättre förutsättningar att bryta ner begrepp och uttryck så att eleverna kan diskutera, bearbeta och förstå begreppens innebörd och användningsområden i det praktiska arbetet i klassrummet. På så sätt kan undervisningen utvecklas genom att lärarna inte behöver lägga lika mycket tid att förklara begreppen och använda värdefull lektionstid från elever som inte har språksvårigheter i svenska. 10 (21)

Eleverna som har rätt till särskilt stöd baserat på tidigare utredning och diagnos har en fördjupad dialog med studie- och yrkesvägledaren och får möjlighet till bland annat: förändrade studieformer, ändrad studietakt, tekniska hjälpmedel, muntlig examination istället för skriftlig, förlängd inlämningstid samt smartphone för inspelning av lärarens eller eget tal. I Swecos undersökning har Lärgården även i detta hänseende ett högt medelvärde (4.4). Det finns också öppna handledningstider där lärarna är på plats för individuell handledning, en eftermiddag i veckan. 57% av eleverna har annat modersmål än svenska. Det är många av dessa elever som har utmärkta språkfärdigheter i svenska, men det finns samtidigt många som är i behov av språkstödjande åtgärder. Språksvaga elever erbjuds att läsa orienteringskursen i yrkessvenska (50 poäng). Lärgården arbetar också med språkstödjande åtgärder för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Detta pågående arbete har skett i samverkan med vuxenstödet i Stockholm samt Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Det har bestått i en introduktionsföreläsning för samtliga lärare och rektorer som vuxenstödet ansvarade för. Antalet avbrott på utbildningarna är, som nämnts ovan, mycket lågt. Lärgården har analyserat avbrotten och av 119 konstaterade avbrott uppger de flesta elever (16 stycken) att de hoppat av pga. personliga orsaker, 15 för de fått arbete samt 20 pga. sjukdom/graviditet. 33 elever har inte lämnat uppgifter om skäl till avbrott. Det finns en problematik hos vissa elever att man inte har reflekterat över att man går en utbildning på dagtid och därmed arbetar för mycket för att kunna ha realistiska förutsättningar att klara studierna. Detta gäller i högre grad eleverna som läser utbildningen barn och fritid, än vård och omsorg. Kursen svenska som andraspråk 1 har ett förhållandevis stort antal avbrott. Skälen till avbrotten har dels varit pedagogiska (kursen gavs parallellt med övriga studier under ett år, vilket flera elever vittnade om var för lång tid), samt att många elever känner stor oro över de nationella proven och därmed hoppar av. Den fysiska studiemiljön på Lärgården är utmärkt, med ljusa och funktionella klassrum och enskilda mötesrum som eleverna kan nyttja, samt en egen kafeteria. Lärarna delar arbetsrum i lärarlagen. Fram till 4 mars 2016 fanns det två anställda studie- och yrkesvägledare. De slutade sedermera, men en ny studievägledare är anställd och börjar sin anställning inom kort. Lärgården tillämpar fem separata antagningsomgångar. Vid varje antagningsomgång börjar cirka 260 elever. Lärgården får information om antalet elever och vilka de är relativt sent. I vissa fall så sent som mindre än en vecka innan eleverna ska inleda sina studier. Det gör att förutsättningarna för att bedriva ett effektivt och högkvalitativt vägledningsarbete i samband med kursstart är dåliga. Det är stressande och svår att finna tid för vägledningsarbetet med så kort varsel. Vi noterar att vägledningssituationen på Lärgården kan utvecklas. I Swecos undersökning så uppger 61% av eleverna att de har träffat en studie- och yrkesvägledare. Det är bättre än 2014 då 49% uppgav att de besökt studievägledningen. 11 (21)

Trots att det är obligatoriskt att eleverna ska ha en individuell studieplan uppger endast 84% av eleverna att de faktiskt har det. Det kan bero på att vissa elever av språkliga skäl har missförstått frågan om huruvida de har en individuell studieplan. men eftersom samtliga betyg skrivs in i studieplanen har lärarna god kännedom om elevernas individuella studieplaner. Styrkor Utvärderingen visar sammafattningsvis att Lärgården Utbildning AB har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Ett mycket kompetent och erfaret lärarkollegium med teoretisk och professionsmässig kompetens, där samtliga lärare har eller har ansökt om lärarlegitimation. Eleverna får tillgång till mycket lärarledd undervisningstid, inklusive individuell handledningstid för de som så önskar. Lärgården arbetar systematiskt med elever i behov av särskilt stöd, i synnerhet avseende språkstödjande åtgärder. Lärgården redovisar mycket goda resultat avseende elevernas genomströmning. Det är få avbrott och lärarna är mycket måna om att ge eleverna förutsättningar att nå lägst betyget E. Lärplattformen Fronter används konsekvent för elevernas kunskapsutveckling och som ett medel för att lärarna kan lära av varandra och ha tillgång till aktuellt studiematerial. Den fysiska studiemiljön är utmärkt. Utvecklingsområden Utvärderingen visar att Lärgården Utbildning AB har ett antal utvecklingsområden: Se över möjligheten med APL placeringarna så att de i möjligaste mån ges på dagtid så eleverna kan kombinera bland annat familjeåtaganden med sina studier. Lärgården bör utreda om det är möjligt att flera kurser kan erbjudas så att eleverna läser två parallella kurser under 10 veckor, istället för att erbjuda 5 veckors kurser. Säkerställ att den blivande specialpedagogen ges möjlighet att vidareutveckla arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. 12 (21)

13 (21)

Rekommendationer Utvärderingen visar att Lärgården Utbildning AB är i behov av förändring avseende: Lärgården är i behov av förändring inom området studie- och yrkesvägledning. Vid tiden för platsbesöket (7-8/3 2016) fanns ingen studie- och yrkesvägledare på plats. En ny studievägledare är dock anställd och börjar på Lärgården i mitten av mars 2016. Det är också en stor utmaning att kunna erbjuda ett gott vägledningsarbete med fem antagningstillfällen per år när kunskapen om eleverna når Lärgården så pass sent som (i vissa fall) endast en vecka innan kursstart. För att underlätta och effektivisera vägledningsarbetet kan med fördel tiden med studie- och yrkesvägledaren schemaläggas i helklass, snarare än i huvudsak individuell vägledning för den stora mängden allmänna frågor kring studiemedel via CSN mfl. ämnen som berör en stor grupp elever. Att bjuda in CSN till Lärgården för att kunna ge direktinformation om regler och villkor kan också vara en idé att gå vidare med. 14 (21)

Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att bedömning och betygssättning utförs på ett korrekt och riktigt sätt och det finns flera områden som är väl värda att lyfta fram. Lärgården har tagit fram en betygsmall som de konsekvent tillämpar. Lärarna har genomgått Skolverkets webbaserade kurs Betyg och bedömning och bedömning och betygssättning diskuteras kontinuerligt i pedagogiska forum. I de fall en elev är missnöjd med sin bedömning kan en annan lärare ge en second opinion. Lärgården har kommit långt med att systematiskt bedöma APL. Lärarkollegiet har gemensamt arbetat med så kallad alignmentplanering för att tydliggöra lärandet och bedömningen under APL. Det har resulterat i ett gemensamt trepartssamtal som kombinerar elevsjälvskattning, handledarens självskattning och relevanta arbetsuppgifter som görs av eleven på APL. Det finns också en modell för att följa upp elevens lärande av APL utifrån 15 (21)

elevens individuella behov. Denna modell är enligt vår bedömning föredömlig och väl värd att lyfta fram. Lärgården deltar i Vårdnätet Vux där fokus ligger på att diskutera betyg och bedömning samt validering för en likvärdig utbildning. Både ordförande, samt vice ordförande i nätverket är lärare på Lärgården. Det finns ett särskilt valideringsteam utsett på Lärgården. Det har utarbetat ett självskattningsdokument för kartläggning av elevens kunskaper och en mall för hur eleven förbereds på valideringen. Teamet samtalar med eleven och all validering avslutas sedan med en prövning där eleven ska redovisa kunskaper motsvarande kursens samtliga mål och kunskapskrav. I Svenska som andraspråk 1 förekommer nationella prov. Lärgården har få elever som läser kursen och endast en anställd lärare i svenska. Vid en betygskonferens mellan rektor och lärare diskuteras resultaten från de nationella proven i jämförelse med elevens betyg för att följa huruvida det föreligger några oförklarliga avvikelser. Av 4600 satta betyg uppnår 94% betyget E eller högre. Vilket är två procentenheter högre än föregående verksamhetsår. Andelen elever som får betyget F har minskat och troligen beror det på det pedagogiska utvecklingsarbete som Lärgården bedriver. I Swecos enkätundersökning svarar eleverna mycket positivt på frågan (4.5 i medelvärde av maximalt 5.0) om de har information om vad som krävs för att uppnå olika betyg. Utbildningsanordnaren har ökat från 4.4 till 4.5 avseende om lärarna förklarar så att eleverna förstår. Det förekommer klagomål från elever som känner sig felbedömda i lärarnas betygssättning, de får då en second opinion av en annan lärare. De kurser som eleverna uppfattar som svåra att klara av, med mycket fakta att ta in på kort tid, är: medicin 1 (100 poäng) och psykologi (50 poäng). Lärgårdens examination innehåller ofta flera inlämningsuppgifter samt ett skriftligt prov. Även muntlig examination förekommer, men inte i lika stor utsträckning som skriftlig. Det är en utmaning med omfattande skriftlig examination, eftersom många elever är i behov av språkstödjande åtgärder. Vi är imponerade över att Lärgården lyckas hålla en hög och jämn kvalitet i examinationen. Det kan dock finnas skäl att reflektera över om mer muntlig examination kan vara en bra åtgärd för att kompensera för elevernas ibland bristande skriftliga färdigheter samtidigt som det är väsentligt att upprätthålla den höga kvaliteten på examinationen som idag föreligger. Cirka hälften av eleverna får betyget E på kurserna och endast 10% får betygen A eller B. Det finns en viss frustration hos lärarna att det är så många elever som endast har som mål att nå godkänt och inte satsar på ett högre betyg. En av orsakerna är troligen att många elever kombinerar yrkesliv med studier och inte hinner, eller vill, studera mot ett högre betyg. 60% av Lärgårdens elever kombinerar yrkesliv med vuxenutbildning. 16 (21)

Det förekommer ett visst motstånd från elever som läser på distans att de är tvingande till att ta obligatoriska examinationer på plats på Lärgården. De vill helst göra allt på distans. Det är något som Lärgården valt att inte tillgodose för att säkerställa hög kvalitet i examinationen. Styrkor Utvärderingen visar att Lärgården Utbildning AB har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Examinationen är varierad och Lärgården håller en hög och jämn nivå i kunskapskraven. Validering av APL är välfungerade och bygger på en systematiskt angreppssätt med självskattning samt extern och intern bedömning av elevens lärande i det arbetsplatsförlagda lärandet. I de fall eleven är missnöjd med examinationen finns ett system för att en annan lärare ger en second opinion. Lärarkollegiet har ett mycket väl fungerande samarbete som underlättar samstämmighet i betyg och bedömning. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Lärgården Utbildning AB har ett antal utvecklingsområden: Det finns behov av att fortsätta utveckla muntlig examination i de fall där det främjar elevens kunskapsutveckling och inte påverkar rättssäkerheten i examinationen. 17 (21)

Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning Lärgården arbetar mycket systematiskt med kvalitet och kvalitetsutveckling. De har tagit fram en egen modell där de analyserar nuvarande situation, vart man vill nå, hur man når dit och hur resultatet blev. Hela personalgruppen och eleverna deltar i processen att ta fram underlaget till hur man når målet. Detta har resulterat i ett, enligt vår bedömning, bra angreppssätt för kvalitetsutveckling. Rektorerna leder också en pedagogisk utvecklingsgrupp där även två APL-utvecklare samt en lärare med särskild kompetens ansvarar för genomförandet av det pedagogiska utvecklingsarbetet på Lärgården. De båda rektorerna genomför kontinuerliga klassrumsbesök, såväl i de fysiska miljöerna som i de virtuella för distanseleverna. Detta är föredömligt enligt vår mening. Kursvärderingar sker både skriftligt och muntligt efter varje kurs. Utöver kursvärderingar genomförs en utvärdering av Lärgården en gång per år. En till två gånger per termin genomförs klasskonferenser där varje klass diskuterar de olika målområdena: bedömning och lärande, bedömning och betyg, normer och värden, ansvar och inflytande samt miljöfrågor. Sammanställningen av klasskonferenserna omsätts sedan i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Utvärderingen efter varje kurs följs upp vid betygskonferensen med respektive utbildningsledare. 18 (21)

Sedan höstterminen 2015 har Lärgården också introducerat att samtliga elever en gång per termin ska ha ett pedagogiskt utvecklingssamtal. Fokus i samtalet är att utreda vad i elevens lärande som fungerar bra, respektive mindre bra, samt vilka åtgärder som Lärgården kan vidta för att utveckla elevens lärande. Personalen är indelad i tre arbetslag med 6-9 lärare i varje som diskuterar pågående kurser, administrativa frågor, pedagogisk utveckling mm. Dessa följs av rektorerna och det finns ett stort kollegialt utbyte, även virtuellt via lärplattformen Fronter. Lärarna får återkoppling också via klassrumsbesök av rektorerna. Det finns också ett mentorskapsprogram där erfarna lärare handleder nyanställda för att så bra som möjligt få en bra introduktion till arbetsplatsen och det pedagogiska arbetet i kurserna. Lärarnas pedagogisk utveckling sker på en obligatorisk tid på torsdagar mellan 13-16. Tiden används med ett rullande fem veckors schema utifrån fem teman: 1. arbetslagstid, 2. APL och arbetslagstid, 3. handledning och arbetslagstid, 4. pedagogisk utveckling (samtliga anställda deltar gemensamt) 5. tvärgruppsdiskussioner mellan arbetslagen. Vi konstaterar att det kollektiva pedagogiska kompetensutvecklingsarbetet är mycket välfungerande liksom också den professionsanpassade kompetensen, i och med att lärarna så tydligt bottnar i sin profession. Däremot ser vi ett behov av ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete av den individuella teoretiska kunskapen som kan fyllas på och vidareutvecklas. Det pågående arbetet med APL fungerar mycket väl och det finns en välstrukturerad valideringsprocess. 19 (21)

Styrkor Utvärderingen visar att Lärgården Utbildning AB har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Lärgården bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete av hög kvalitet. Det finns ett pågående pedagogiskt samtal och uppföljningssystem där eventuella kvalitetsbrister följs upp och åtgärdas. Lärarlagen som arena för pedagogisk utveckling fungerar mycket bra. Ledningen arbetar aktivt genom att vara synlig gentemot elever och lärarna. Klasskonferensen är ett bra exempel på kvalitetsarbete i praktiken där eleverna ges möjlighet att kommentera sin uppfattning av utbildningens innehåll. Mentorsprogrammet skapar goda förutsättningar för kompetensöverföring och ett bra kollegialt samtal mellan redan anställda lärare och nyanställda. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Lärgården Utbildning AB har ett utvecklingsområde: Ledningen bör avsätta tid så att lärarna kan kompetensutveckla sig inom sina respektive teoretiska kunskapsområden. 20 (21)

Sammanfattande intryck Under två dagar (7-8/3 2016) genomfördes ett platsbesök på Lärgården Utbildning AB där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagande observation av ett urval lektioner. Vi har också tagit del av den dokumentation som utbildningsanordnaren skickat till oss inför platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar utmärkt. Det finns ett flertal positiva exempel som är värda att lyfta fram: hög och jämn nivå på kunskapskraven, mycket välfungerande kvalitetsarbete, utmärkta lokaler, mycket hög lärarkompetens, bra valideringsarbete och att eleverna har en hög genomströmning i kurserna. Vi noterar också ett mindre antal utvecklingsområden. Bland annat anser vi att Lärgården bör se över att eleverna, om det är möjligt, kan genomföra det arbetsplatsförlagda lärandet i huvudsak på dagtid; att utreda kraven på närvaro i distanskurserna, att möjliggöra att fler kurser går parallellt under 10 veckor för att stödja elevernas kunskapsutveckling och att den specialpedagogiska kompetensen kommer till nytta. Är ett utvecklingsområde av mer allvarlig karaktär blir den föremål för en rekommendation. I vår bedömning finns det ett område där Lärgården är i behov av förändring och det gäller förutsättningarna i studie- och yrkesvägledningen. Den behöver förbättras. Det är angeläget att Lärgården tar ett helhetsgrepp om hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas framgent. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över denna rekommendation samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationen. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras med de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 21 (21)