EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 6.2.2018 COM(2018) 65 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan SV SV
TROVÄRDIGA UTSIKTER TILL EU-MEDLEMSKAP OCH ETT ÖKAT EU- ENAGEMANG FÖR VÄSTRA BALKAN I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 bekräftade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att länderna på västra Balkan har en framtid inom Europa: Om vi vill ha ökad stabilitet i vårt grannskap måste vi också ge trovärdiga utsikter till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan. Det står klart att någon ytterligare utvidgning inte kommer att bli av under den här kommissionens och det här parlamentets mandatperiod. Inget kandidatland är redo. Men efter det kommer EU att ha fler än 27 medlemmar. Under förhandlingarna måste kandidatländerna ge högsta prioritet till rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter. EU:s stats- och regeringschefer har konsekvent stött regionen på dess väg mot en EUanslutning, senast i slutsatserna från Europeiska rådets ordförande i mars 2017: Europeiska rådet [...] upprepade sitt entydiga stöd för det europeiska perspektivet för västra Balkan. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som gjorts av länderna i regionen och betonar att EU står fast vid sitt åtagande och sitt engagemang på alla nivåer vad gäller att stödja dem när det gäller att genomföra EU-inriktade reformer och projekt. Västra Balkan är en del av Europa som geografiskt sett omges av EU-medlemsstater. Folken i EU och i regionen har ett gemensamt kulturarv och en gemensam historia och en framtid som präglas av gemensamma möjligheter och utmaningar. EU har länge varit starkt engagerat i regionen. Alltsedan Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 har unionen stött regionens framtid som en integrerad del av EU. Sedan dess har regionens europeiska perspektiv hjälpt länderna att genomföra övergripande politiska och ekonomiska reformer och samtidigt förbättra sina demokratiska processer. Viseringsliberaliseringen och det avsevärt förbättrade regionala samarbetet främjar öppnare samhällen. År 2016 uppgick regionens sammanlagda handel med EU till över 43 miljarder euro, vilket utgör en ökning med 80 % sedan 2008, och det finns en betydande ytterligare tillväxtpotential. EU-företag är också de största investerarna på västra Balkan, och stod för över 10 miljarder euro av de utländska direktinvesteringarna i regionen enbart under de senaste fem åren. Kopplingarna och det ömsesidiga beroendet mellan regionen och EU framgick tydligt i samband med migrationskrisen. Länderna i regionen agerar i allt större utsträckning som partner på den internationella arenan. De konkreta utsikterna till EU-medlemskap för västra Balkan, som bygger på regionens meriter, ligger i unionens eget politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse. De utgör en geostrategisk investering i ett stabilt, starkt och enat Europa som bygger på gemensamma värderingar. De är ett kraftfullt verktyg för att främja demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Trovärdiga utsikter till anslutning är den viktigaste drivkraften för omvandlingsprocessen i regionen, och de ökar därigenom den kollektiva integrationen, säkerheten, välståndet och den sociala välfärden för oss alla. De är viktiga för att främja försoning och stabilitet. EU:s utvidgningspolitik måste också utgöra en viktig del av den allmännare strategi för att stärka unionen fram till 2025 som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker 1
angav i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2017. Den är en investering i EU:s säkerhet, ekonomiska tillväxt och inflytande samt i dess förmåga att skydda sina medborgare. Men vår union måste vara starkare och stabilare innan den kan bli större. Kommissionen kommer därför, i linje med sin färdplan för en mer förenad, starkare och mer demokratisk union 1, att under loppet av detta år lägga fram ett antal initiativ som syftar till att förbättra de demokratiska, institutionella och politiska ramarna för EU fram till 2025, på grundval av de gällande fördragen. Dessa initiativ kommer att bland annat att inbegripa förslag om att förbättra effektiviteten i beslutsfattandet inom EU genom att i högre grad använda omröstning med kvalificerad majoritet på områden som t.ex. utrikespolitik eller den inre marknaden. Vid den tidpunkten skulle EU kunna ha fler än 27 medlemmar. Anslutningsförhandlingarna med Montenegro och Serbien är redan långt framskridna. Genom en stark politisk vilja, genomförande av faktiska och varaktiga reformer och slutgiltiga lösningar på tvisterna med grannländerna skulle dessa länder eventuellt vara redo för medlemskap 2025. Detta är ett synnerligen ambitiöst perspektiv. Om det kan förverkligas beror helt och hållet på varje lands objektiva meriter och resultat. Alla länderna på västra Balkan måste nu snabbt fördubbla sina ansträngningar, inleda viktiga reformer och slutföra sin politiska, ekonomiska och sociala omvandling, och ta med alla berörda aktörer från hela det politiska spektrumet och det civila samhället i detta arbete. En EU-anslutning är mycket mer än en teknisk process. Det handlar om ett val som berör framtida generationer och som bygger på grundläggande värden som varje land måste ta till sig mer aktivt, och det rör alltifrån utrikes- och regionalpolitik till det som barnen får lära sig i skolan. Länderna på västra Balkan har nu en historisk möjlighet att klart och otvetydigt knyta sin framtid till Europeiska unionen. De måste agera med beslutsamhet. Anslutningen är och förblir en meritbaserad process som är helt beroende av varje lands objektiva framsteg. Länderna kan hinna ikapp eller gå om varandra i sina framsteg på vägen. Kommissionen är beredd att utarbeta rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, på grundval av de villkor som uppfyllts. Genom fortsatta ansträngningar och engagemang skulle Bosnien och Hercegovina kunna bli ett kandidatland för anslutning till EU. Kosovo * har möjlighet att uppnå varaktiga framsteg genom att genomföra stabiliseringsoch associeringsavtalet och gå framåt på vägen mot ett EU-medlemskap så snart de objektiva omständigheterna tillåter. Människors vardag på västra Balkan bör gradvis bli mer lik vardagen i Europeiska unionen. I slutändan vill människor leva i länder som är välmående och jämlika, där rättsstatsprincipen är stark och korruptionen har utrotats. I denna strategi beskrivs hur länderna på västra Balkan med ökat stöd från EU, bland annat genom att delta i unionens politik och program på vissa områden, redan kan dra nytta av ökad stabilitet och ökat välstånd, vilket i sin tur kommer att underlätta framstegen på deras väg mot EU. 1 https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/roadmap-factsheet-tallinn_sv.pdf * Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. 2
I. TROVÄRDIGA UTSIKTER TILL EU-MEDLEMSKAP FÖRUTSÄTTER TROVÄRDIGA ANSTRÄNGNINGAR OCH REFORMER PÅ VÄSTRA BALKAN 2 Länderna på västra Balkan kommer att kunna ansluta sig till Europeiska unionen så snart de uppfyller kriterierna i artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, inbegripet Köpenhamnskriterierna. Inget av länderna uppfyller kriterierna i dagsläget, men regionen har kommit en bra bit på väg sedan slutet av 1990-talet. Generellt sett har betydande framsteg gjorts både i fråga om reformer och när det gäller att övervinna de förödande följderna av krig och konflikter. Men för att länderna ska kunna uppfylla alla villkor för medlemskap och stärka demokratin krävs fortfarande omfattande och övertygande reformer på avgörande områden, särskilt i fråga om rättsstatsprincipen, konkurrenskraft samt regionalt samarbete och försoning. För det första måste rättsstatsprincipen stärkas betydligt. I dag visar länderna tydliga inslag av state capture, inbegripet kopplingar till organiserad brottslighet och korruption på alla statliga och administrativa nivåer, samt en kraftig sammanblandning av offentliga och privata intressen. Allt detta bidrar till en atmosfär av straffrihet och ojämlikhet. Det förekommer också omfattande politisk inblandning i och kontroll av medierna. Ett klart stärkt och oberoende rättsväsen samt ansvariga regeringar och förvaltningar är av avgörande betydelse för att åstadkomma de varaktiga samhälleliga förändringar som behövs. För det andra är viktiga delar av ekonomierna i regionen inte konkurrenskraftiga, med omfattande otillbörlig politisk inblandning och en underutvecklad privat sektor. Inget av länderna på västra Balkan kan för närvarande anses vara en fungerande marknadsekonomi och har inte heller den kapacitet som krävs för att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Trots alla framsteg när det gäller reformer kvarstår många strukturella problem, vilket i sin tur påverkar arbetsmarknaden, särskilt arbetstillfällena för ungdomar. För det tredje finns det fortfarande betydande bilaterala tvister mellan länder i regionen som återstår att lösa. EU kommer inte att godta att dessa konflikter, med den instabilitet de kan medföra, importeras till unionen. Slutgiltiga och bindande lösningar måste nås och genomföras innan ett land ansluter sig till EU. Sist men inte minst är EU-anslutningen ett val. Den kräver ett politiskt och samhälleligt samförstånd och människornas helhjärtade stöd. Ledarna måste vara tydliga om var länderna på västra Balkan hör hemma och vart de är på väg. Det är nödvändigt för att de ska kunna säkerställa och bibehålla stödet från sina egna medborgare och EUmedborgarna, och det måste återspeglas i ledarnas kommunikation och kontakter med allmänheten. Framskridandet mot en EU-anslutning för de respektive länderna är kopplat till olika initiativ, såsom Berlinprocessen 3, sektorsspecifika plattformar som energigemenskapen och transportgemenskapen, och regionala aktörer som det regionala samarbetsrådet. 2 Kommissionen kommer att anta sitt återkommande meddelande om EU:s utvidgningspolitik tillsammans med övergripande landsrapporter i april 2018. 3 Det senaste toppmötet inom ramen för processen ägde rum i Trieste i juli 2017. 3
Det kommer nu an på ländernas myndigheter att, med stöd av sina samhällen, ta egenansvar och uppvisa resultat när det gäller att uppfylla de välkända villkoren för anslutning. Om det ambitiösa bästa scenariot ska bli verklighet måste åtgärder vidtas nu. Regionens invånare kommer att bedöma sina egna regeringar utifrån huruvida de är villiga och i stånd att leva upp till sina EU-ambitioner. 1. Rättsstaten, grundläggande rättigheter, styrelseformer Att ta itu med reformer när det gäller rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och goda styrelseformer är fortfarande den mest angelägna frågan för västra Balkan. Det är också det viktigaste riktmärke mot vilket utsikterna för dessa länder kommer att bedömas av EU. Regionen måste anamma dessa grundläggande värden i EU på ett mycket mer kraftfullt och trovärdigt sätt. Om de inte respekteras utgör de också hinder för investeringar och handel. En förstärkning av rättsstatsprincipen är inte bara en institutionell fråga. Den kräver en omvandling av samhället. Rättsväsendets oberoende, kvalitet och effektivitet måste säkerställas. Domarkårens och enskilda domares oberoende är nödvändigt för att rättvisa ska kunna säkerställas och den verkställande och den lagstiftande makten ställas till svars. Det är en förutsättning för varje demokratiskt samhälle som bygger på rättsstatsprincipen och för dess ekonomiska utveckling. Länderna måste utrota korruption utan att kompromissa. Starka och oberoende institutioner är av avgörande betydelse för att förebygga och bekämpa korruption och genomföra mer verkningsfulla utredningar och åtal som leder till slutgiltiga domar som verkställs och inkluderar avskräckande påföljder. De åklagarmyndigheter som är specialiserade på att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, och rättsliga myndigheter, bör stärkas betydligt. Detta bör inbegripa att åklagarmyndigheterna får särskilda polisenheter. Åtgärder bör vidtas och verkställas, inbegripet beslag av olagligt förvärvade tillgångar, fråntagande av rätten att inneha offentliga ämbeten, strängare regler för offentliga tjänstemän och tillgång till information och klagomålsmekanismer för allmänheten. Länderna måste också inrätta en stabil ram för förebyggande av korruption. Det behövs större insyn i förvaltningen av offentliga medel, särskilt i alla skeden av offentliga upphandlingar, ett område som är särskilt utsatt för korruption. På västra Balkan har det förekommit flera fall av konfidentiella förfaranden för upphandling av varor, och vissa större kontrakt har tilldelats utan något offentligt anbudsförfarande. Det har förekommit anklagelser om gynnande av lokala underleverantörer med politiska kopplingar och om olagliga betalningar. Länderna bör avsevärt öka insynen, konkurrenskraften och rättvisan i offentliga upphandlingar, begränsa användningen av konfidentiella förfaranden och införa skyddsåtgärder som omöjliggör politiskt inflytande på anbudsgivarna. Öppen och allmänt tillgänglig e-upphandling bör tas tillämpas fullt ut. Detta bör göra det möjligt för medborgarna att tydligt se hur deras skatter används, alltifrån det ursprungliga anbudet till fullgörande av kontrakt. Förvaltningens ansvarsskyldighet och en intern kontrollkultur inom de offentliga institutionerna är också av avgörande betydelse. Den organiserade brottsligheten har fortfarande ett starkt fotfäste på västra Balkan både när det gäller handel med människor, narkotika och vapen och risken för kriminell infiltration av de politiska och ekonomiska systemen. Myndigheterna måste upplösa kriminella nätverk och deras ekonomiska bas på ett mer verkningsfullt sätt, genom systematisk användning av ekonomiska utredningar och mer riktade verktyg såsom frysning av vinning av brott i förebyggande syfte, förverkande hos tredje man, omvänd bevisbörda för innehav av vissa typer av tillgångar och förverkande utan föregående 4
fällande dom, för att ta itu med omotiverade förmögenheter, krav på fullständigt offentliggörande av ägarandelar i företag och förstärkt rättsligt samarbete. Konkreta och varaktiga resultat i kampen mot korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet bör uppnås så snart som möjligt. De grundläggande rättigheterna regleras i stor utsträckning i lagstiftningen i länderna på västra Balkan, men mer behöver göras för att se till att de till fullo tillämpas i praktiken. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att garantera yttrandefriheten och mediernas oberoende som en hörnsten i demokratin. Det krävs beslutsamma insatser för att skydda minoriteter och bekämpa diskriminering, särskilt av romer vilkas sociala integration bör främjas mer kraftfullt och hbti-personer. Jämställdheten mellan kvinnor och män måste också säkerställas och våld i hemmet åtgärdas. En förstärkning av de demokratiska institutionernas funktion är av avgörande betydelse. Det inbegriper att en konstruktiv dialog upprätthålls över partigränserna, särskilt inom parlamenten. Regeringen måste se till att oppositionen har möjlighet att fullgöra sin roll, och oppositionen måste på ett konstruktivt sätt engagera sig i den demokratiska processen. Valen bör vara fria och rättvisa och valobservatörsuppdragens rekommendationer genomföras korrekt. Reglerna för offentlig och privat finansiering av politiska partier måste också genomgå omfattande reformer. Reformer av den offentliga förvaltningen är avgörande för att stärka styrelseformer på alla nivåer. Detta inbegriper att förbättra kvaliteten och ansvarigheten inom förvaltningen, öka professionalismen, avpolitiseringen och insynen, även när det gäller rekrytering och uppsägningar, en öppnare förvaltning av de offentliga finanserna och bättre tjänster för medborgarna. En lämplig balans mellan statliga, regionala och lokala myndigheter måste också uppnås. Regeringarna bör se till att berörda parter kan delta aktivt i reformprocessen och den politiska beslutsprocessen, t.ex. genom att inleda inkluderande strukturerade dialoger om reformprioriteringar med deltagande av ett civilt samhälle med egenmakt. Det är därför av avgörande betydelse att det civila samhällets organisationer kan verka i en gynnsam miljö. Alla dessa reformer spelar en central roll för regionens väg mot EU. Bara genom att uppvisa konkreta och varaktiga resultat skapas den trovärdiga dynamik som behövs. 2. Stärka ekonomin Regionen västra Balkan har en betydande ekonomisk potential. Den har en högre tillväxttakt än EU, blir en allt intressantare marknad för EU:s varor och tjänster och är på väg att bli en del av de europeiska värdekedjorna. Den ekonomiska integrationen med EU är redan mycket omfattande tack vare stabiliserings- och associeringsavtalen. Det krävs dock ytterligare ansträngningar för att öka konkurrenskraften i ekonomierna på västra Balkan, komma tillrätta med den höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, öka välståndet och skapa affärsmöjligheter, inte minst för lokala aktörer. Starkare kunskapsbaserade ekonomier kommer också att bidra till att mildra kompetensflykten och omvandla den till kompetensrörlighet. En ytterligare modernisering av de regionala ekonomierna kommer i sin tur att dra till sig ytterligare privata investeringar och öka efterfrågan på varor och tjänster från EU på västra Balkan. De nödvändiga strukturreformerna måste underbyggas av en ändamålsenlig ekonomisk politik och skattepolitik. 5
Regionens ekonomier är behäftade med många strukturella svagheter, med ineffektiva och oflexibla marknader, låg produktivitet, begränsad tillgång till finansiering, oklar äganderätt och ett betungande regelverk, vilket leder till låg konkurrenskraft och hög arbetslöshet. På det hela taget räcker investeringsnivåerna och tillväxttakten inte till för att i någon betydande omfattning minska klyftan mellan regionen och EU. Den ekonomiska utvecklingen hämmas också av en djupt rotad grå ekonomi. Den statliga medverkan och den otillbörliga politiska inblandningen i ekonomin är fortfarande stor, medan konkurrenspolitiken och andra därmed sammanhängande politikområden fortfarande är alltför svaga. De strukturreformer som fastställs i de ekonomiska reformprogrammen måste genomföras på ett striktare sätt. Åtgärder för att hantera sociala utmaningar och strukturell arbetslöshet måste prioriteras. Privatiseringsprocesserna måste genomföras med full insyn. Statligt ägda företag måste reformeras som en prioritet och korruptionen måste bekämpas. Tillväxtpotentialen och konkurrenskraften fortsätter att hämmas av brister i tillämpningen av rättsstatsprincipen och dåligt fungerande institutioner. En framgångsrik ekonomisk integration inom regionen och med EU är möjlig bara genom förbättrade förbindelser. Alltför många krav som ställts upp i regionala överenskommelser har ännu inte uppfyllts. Länderna måste uppfylla bestämmelserna i fördraget om energigemenskapen och fördraget om transportgemenskapen samt de EUregler som är relevanta för det gemensamma europeiska luftfartsområdet, enligt vilka de har förbundit sig att i god tid före anslutningen anta EU:s regelverk på energi- och transportområdet samt därtill knutna standarder (t.ex. rörande miljö och konkurrens). Regionen bör också säkerställa att befintliga avtal och åtaganden genomförs, t.ex. inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet, som bör reformeras för att bättre tillgodose behoven i regionen. Antagandet av den fleråriga handlingsplan för att utveckla ett regionalt ekonomiskt område som ledarna för länderna på västra Balkan enades om i juli 2017 är lovande: genomförandet kommer att ytterligare stärka handeln, investeringarna och rörligheten inom regionen samt mellan regionen och EU. Handlingsplanen kommer att underlätta integreringen av marknaderna i de europeiska och globala värdekedjorna och främja digitaliseringen av regionens ekonomier. Den kommer också att bidra till att påskynda företags- och kompetensutvecklingen, forskningen och innovationen samt den smarta tillväxten. 3. Tillämpa EU:s regler och standarder Centrala frågor som rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, förstärkning av demokratiska institutioner, reformer av den offentliga förvaltningen samt ekonomisk utveckling och konkurrenskraft är och förblir viktiga prioriteringar i utvidgningsprocessen. För varje land som strävar efter att bli en medlemsstat utgör de grunden för att säkerställa den nödvändiga administrativa och rättsliga förmågan att på rätt sätt tillämpa EU:s regler och standarder, inte bara i lagstiftningen utan även i praktiken. Länderna har mycket kvar att göra på alla områden när det gäller att anpassa sig till EU:s regelverk, skapa eller bygga upp därtill anknutna institutioner och säkerställa genomförandekapaciteten i fråga om såväl reglerna för den inre marknaden och EU:s regelverk inom socialpolitik, energi och transport som EU:s miljölagstiftning. Genomförandet av de skyldigheter som följer av stabiliserings- och associeringsavtalen och andra sektorsavtal kommer att stödja förberedelserna för att uppfylla villkoren för ett EU-medlemskap. Det betydande tekniska bistånd som finns tillgängligt inom ramen för 6
instrumentet för tekniskt bistånd och informationsutbyte, särskilt stöd för institutionsuppbyggnad, bör utnyttas till fullo. 4. Försoning, goda grannförbindelser och regionalt samarbete villkor för anslutning Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är nödvändiga förutsättningar för ländernas framsteg på sina respektive vägar mot EU-integration. Utöver befintliga regionala initiativ, såsom det regionala samarbetsrådet, har formerna för politiskt samarbete upp till den högsta nivån, med regionen och den senaste tidens toppmöten som pådrivande krafter, tillfört ny dynamik. De bör ytterligare utnyttjas för att kunna fortsätta att bidra till politisk stabilitet och skapa ekonomiska möjligheter. Tillsammans med ett bättre regionalt samarbete är ytterligare ansträngningar för försoning avgörande för att stadigt förankra freden och säkerställa en varaktig stabilitet i regionen. Såren från 1990-talet behöver fortfarande tid att läka. Men nu, 25 år senare, är det dags att med ny kraft ta itu med olösta frågor. Alla länder måste entydigt engagera sig, både i ord och handling, för att komma tillrätta med arvet från det förflutna, genom att uppnå försoning och lösa kvarstående frågor i god tid före anslutningen till EU. Regionalt samarbete, goda grannförbindelser och försoning kan inte påtvingas utifrån. Regionens ledare måste ta fullt ansvar och föregå med gott exempel. De måste undvika och fördöma alla uttalanden eller åtgärder som kan öka spänningarna mellan folkgrupperna och aktivt motverka nationalistiska tendenser. I EU finns det inget utrymme för uppviglande retorik, och ännu mindre för förhärligande av krigsförbrytare från någon sida. Processen för övergångsrättvisa är ännu inte fullbordad. Återstående känsliga frågor måste skyndsamt åtgärdas, såsom hanteringen av fall av krigsförbrytelser, bland annat genom ett fullständigt samarbete med mekanismen för internationella krigsförbrytartribunaler och de specialiserade avdelningarna för Kosovo, frågan om försvunna personer, flyktingar och internt fördrivna personer samt kartläggningen och röjningen av kvarvarande landminor i regionen. Utbildningens roll måste få högre prioritet, särskilt när det gäller att främja större tolerans, främja de europeiska värdena och stärka sammanhållningen i samhället. Länderna på västra Balkan bör investera mer i den yngre generationen, våra framtida EUmedborgare, och ge dem ett perspektiv för framtiden inte för det förflutna. Samarbetet på kulturområdet med och inom regionen bör också förbättras. EU:s utvidgningspolitik måste fortsatt ha till syfte att exportera stabilitet. EU kan därför inte och kommer inte att importera bilaterala tvister. De måste lösas av de ansvariga parterna så snart som möjligt. Uppnåendet av detta mål kommer att underlättas av en anda av goda grannförbindelser, men kommer också att bli ett test på hur sunda dessa förbindelser egentligen är. I de fall där gränstvister inte har lösts bilateralt bör parterna ovillkorligen hänskjuta dem till ett internationellt skiljeförfarande. De bindande, slutgiltiga skiljedomarna bör verkställas fullt ut och följas av båda parterna före anslutningen och beaktas vid utarbetandet av anslutningsfördragen. Kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt processen för att lösa dessa konflikter och tillhandahålla stöd om så är lämpligt. Alla länder måste undvika att i negativt syfte utnyttja olösta frågor i processen för anslutning till EU. De länder som har kommit längst på sin väg mot EU har i princip ett strategiskt intresse av att stödja sina grannars strävanden och inte sabotera dem. Länderna i regionen är beroende av varandra och kommer att gå snabbare framåt om de hjälper varandra på vägen. 7
Utan en effektiv och omfattande normalisering av förbindelserna mellan Belgrad och Pristina genom den EU-stödda dialogen går det inte att uppnå varaktig stabilitet i regionen. Det finns ett akut behov av att få till stånd ett omfattande och rättsligt bindande normaliseringsavtal så att Serbien och Kosovo kan göra framsteg på sina respektive vägar mot EU. 5. Nästa steg på vägen mot EU för västra Balkan Under de närmaste åren kommer länderna på västra Balkan att ha möjlighet att gå framåt på sina respektive vägar mot EU, på grundval av sina egna meriter och i sin egen takt. Montenegro och Serbien går för närvarande i täten för processen. I följande avsnitt anges de återstående milstolpar som de respektive länderna måste passera. Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har gjort avsevärda framsteg på sin väg mot EU och kommissionen är beredd att utarbeta rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar med båda länderna, på grundval av uppfyllda villkor. Kommissionen kommer att börja utarbeta ett yttrande om Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap så snart heltäckande, fullständiga svar på kommissionens frågeformulär har inkommit. Genom fortsatta ansträngningar och engagemang skulle Bosnien och Hercegovina kunna bli ett kandidatland för anslutning till EU. Kosovo har möjlighet att uppnå varaktiga framsteg genom att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet och göra framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap så snart de objektiva omständigheterna så tillåter. Kosovo kommer också att dra stor nytta av ett slutgiltigt normaliseringsavtal med Serbien. 5.1 Vägledande beskrivning av de åtgärder som Serbien och Montenegro måste vidta för att slutföra anslutningsprocessen före 2025 I detta avsnitt anges de viktigaste åtgärder som måste vidtas och villkor som måste uppfyllas i samband med anslutningsförhandlingarna med tanke på en eventuell anslutning 2025. Beskrivningen är endast vägledande och baserar sig på bästa möjliga scenario. Det finns ingen automatik: processen är och förblir objektiv och meritbaserad. Beskrivningen syftar till att belysa hur snabbt de genomgripande reformer som anges ovan måste antas och genomföras för att detta scenario ska kunna förverkligas. Varje land kommer att bedömas självständigt på sina egna meriter i enlighet med de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla de villkor som fastställts. Uppnå interimistiska riktmärken: En ännu starkare inriktning på att uppnå de interimistiska riktmärkena på rättsstatsområdet är av avgörande betydelse. Dessa krav och villkor anges redan tydligt av kommissionen i dess regelbundna rapporter. Ländernas ledare måste nu kraftfullt ta itu med de aktuella utmaningarna och visa ett tydligare engagemang. I Serbiens fall måste de interimistiska riktmärken som avser normaliseringen av förbindelserna med Kosovo (kapitel 35) uppnås och ett övergripande, rättsligt bindande avtal om normalisering ingås snarast möjligt. Fastställande av EU:s gemensamma ståndpunkter på centrala politiska områden: Kommissionen kommer att utarbeta ett meddelande med bedömningar av effekterna av en framtida anslutning på viktiga politikområden som jordbruk, sammanhållningspolitiken och budgeten. Detta kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att i full insikt om de sannolika effekterna fastställa EU:s gemensamma ståndpunkter i förhandlingarna om de berörda kapitlen och fastställa eventuella 8
övergångsbestämmelser. Tillämpningen av principen om fri rörlighet för arbetstagare på nya medlemsstater utgör en källa till oro för allmänheten både i EU och på västra Balkan. Karaktären av övergångsåtgärderna på detta område kommer därför att behöva tas upp i förhandlingarna. När det gäller Serbien måste avsevärda framsteg ha gjorts med genomförandet av det övergripande, rättsligt bindande avtalet om normalisering av förbindelserna med Kosovo. Avsluta förhandlingarna: Så snart alla avslutningsriktmärken för alla kapitel har uppnåtts, inbegripet trovärdiga och varaktiga resultat när det gäller genomförandet av reformer, bland annat rörande rättsstaten, kan medlemsstaterna komma överens om att avsluta de övergripande förhandlingarna inom ramen för en regeringskonferens. Detta skulle kräva kontinuerliga, oåterkalleliga framsteg med reformagendan. När det gäller Serbien måste ett övergripande, rättsligt bindande avtal med Kosovo oåterkalleligen ha genomförts, vilket skulle återspegla en konsolidering av den fulla normaliseringen av förbindelserna. Underteckna anslutningsfördraget: Så snart landet eller länderna har slutfört förhandlingarna kan anslutningsfördraget undertecknas, efter kommissionens yttrande, följt av Europaparlamentets godkännande och rådets beslut om anslutning av nya medlemsstater. Anslutning: Så snart ratificeringen av anslutningsfördraget i alla medlemsstater och det anslutande landet eller länderna har slutförts, med hänsyn till de respektive nationella konstitutionella kraven, skulle anslutningen kunna äga rum. II. TROVÄRDIGA UTSIKTER TILL EU-MEDLEMSKAP MEN EUROPEISKA UNIONENS STÖD KRÄVS Utsikterna till EU-medlemskap för västra Balkan beror först och främst på länderna själva. EU å sin sida måste vara trovärdigt, bestämt och rättvist, och samtidigt förnya sin politik så att den bättre stödjer omvandlingsprocessen i regionen. EU måste uppfylla sina åtaganden på samma sätt som länderna på västra Balkan uppfyller sina, vilket ligger i Europas eget strategiska intresse. I nedanstående avsnitt, liksom i handlingsplanen i bilagan, anges en rad flaggskeppsinitiativ som utgör en betydande förstärkning av EU:s engagemang för länderna på västra Balkan, i ömsesidigt intresse. Dessa initiativ kommer att kräva ett konkret stöd från de europeiska institutionerna samt från EU:s medlemsstater. EU:s utvidgningspolitik, stabiliserings- och associeringsprocessen och de verktyg och instrument som dessa tillhandahåller utgör fortfarande grunden för EU:s stöd till västra Balkan. Kommissionen kommer att sträva efter att säkra en bättre samordning av alla relevanta verksamheter, även med andra aktörer, däribland internationella finansinstitut, och ytterligare främja det regionala egenansvaret, vilket är av avgörande betydelse för att föra regionen framåt. EU bör öka sitt politiska engagemang med länderna på västra Balkan, med inriktning på områden av gemensamt intresse såsom rättsliga och inrikes frågor, inklusive säkerhet och kampen mot organiserad brottslighet, ekonomi och den inre marknaden, energi, transport och digital politik, socialpolitik, utbildning, forskning och innovation samt utrikespolitik och försvar. 9
Samarbetet på dessa områden kommer att stödjas genom ett ökat deltagande av länderna på västra Balkan i informella rådsmöten samt regelbundna kontakter på ministernivå. Kommissionen kommer för sin del, där så är lämpligt, att ta med länderna på västra Balkan i tekniska kommittéer och kommissionens arbetsgrupper. Efter toppmötet mellan länderna på västra Balkan i Sofia i maj 2018 bör EU:s ledare fortsätta att samarbeta med sina motsvarigheter i länderna på västra Balkan, bland annat på toppmötesnivå. Relevanta interna EU-strategier och finansieringsprogram bör utvidgas till att omfatta västra Balkan, och stöd bör tillhandahållas så att länderna bättre kan utnyttja sitt nuvarande deltagande i EU:s program och nätverk. Kommissionen kommer att öka sitt tekniska bistånd till alla länder på västra Balkan för att hjälpa dem att anpassa sig till EU:s lagstiftning och säkerställa att den genomförs i praktiken. Utbytet med myndigheterna i regionen kommer också att främjas och direkta kontakter mellan människor underlättas ytterligare, t.ex. lokala partnerskap mellan kommuner i hela regionen och kommuner i EU-länderna. För att driva vårt gemensamma intresse att stärka säkerheten bör de strukturerade dialogerna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken/den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken utvidgas och fördjupas, bidragen ökas till EU:s uppdrag och insatser runt om i världen, med enskilda partner där så är lämpligt, och deltagandet i insatser med anknytning till hybridhot, underrättelseverksamhet, rymdfrågor, försvarsoch säkerhetssektorn vidareutvecklas. I detta sammanhang måste länderna på västra Balkan också påskynda sin anpassning till EU:s utrikespolitiska ståndpunkter, inbegripet restriktiva åtgärder. Anslutningen till EU är ett val som förutsätter att medlemsstaten delar de principer, värderingar och mål som unionen strävar efter att främja i sitt grannskap och bortom detta, bland annat en fullständig anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 1. Stärkt stöd till rättsstaten Insatserna bör intensifieras för att vägleda reformer med anknytning till rättsstaten i regionen, till stöd för de ambitiösa åtgärder som länderna själva genomför. De verktyg som utvecklats under förhandlingarna med Montenegro och Serbien rörande kapitlen om rättsstaten bör också användas i andra länder på västra Balkan för att stimulera till ett snabbt antagande av viktiga reformer. Detta inbegriper en analys av lagstiftning och praxis på området, som utmynnar i ett fastställande av detaljerade handlingsplaner med en prioritering av centrala frågor och en noggrann övervakning av hur de genomförs och konkreta resultat uppnås. Ett ökat bidrag från medlemsstaterna och experter kan vara till stor nytta när det gäller att stödja och utöva påtryckningar för genomförandet av reformer. Mer detaljerade bedömningar av rättsstaten bör genomföras och rådgivande uppdrag utvidgas till hela västra Balkan, med utgångspunkt i erfarenheterna från tidigare rådgivande uppdrag. Övervakningen av genomförandet och efterlevnaden bör intensifieras, bland annat genom mer systematiska, fallbaserade sakkunnigbedömningar som organiseras av kommissionen med deltagande av experter från medlemsstaterna. Övervakning av rättegångar som rör allvarlig korruption och organiserad brottslighet bör införas. Arbete bör utföras för att ta fram indikatorer för genomförandet av reformer. Framstegen med reformerna av rättsväsendet måste mätas med avseende på den effektiva rättsskipning som rättssystemet kan tillhandahålla medborgare och företag. 10
I förhandlingsramarna för Montenegro och Serbien läggs särskild tonvikt vid behovet av att rättsstatliga reformer tas upp i ett tidigt skede av förhandlingarna. Kommissionen rekommenderar att man i högre grad utnyttjar den hävstångseffekt som förhandlingsramarna erbjuder. Följaktligen bör det krävas en betydande förbättring när det gäller rättsstaten, och särskilt konkreta resultat i reformerna av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet, innan de tekniska diskussionerna om andra kapitel i anslutningsförhandlingarna preliminärt kan avslutas. Kommissionen kommer att sammanföra dessa åtgärder i ett flaggskeppsinitiativ för att stärka rättsstaten på västra Balkan. 2. Stärkt samarbete om säkerhet och migration Ett stärkt strategiskt och operativt samarbete mellan EU och västra Balkan i säkerhetsfrågor, bland annat genom relevanta byråer, spelar en central roll för att de befintliga säkerhets- och terroristhot som påverkar unionen och västra Balkan ska kunna hanteras på ett verkningsfullt och ändamålsenligt sätt. Samarbetet om brottsbekämpning och informationsutbytet på nationell och regional nivå bland partnerna på västra Balkan bör också förbättras. Mycket görs redan inom EU för att hjälpa till att bygga upp kapaciteten på västra Balkan och underlätta internationellt polissamarbete och rättsligt samarbete för att motverka hot från organiserad brottslighet och terrorism, inbegripet radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, utländska terroriststridande och olaglig handel med skjutvapen och sprängämnen. Detta engagemang bör stärkas ytterligare, på grundval av framgångsrika initiativ på området säkerhet och terrorismbekämpning, och stödjas av den pågående politiska dialogen mellan EU och länderna på västra Balkan. Partnerna på västra Balkan bör på ad hoc-basis knytas närmare till relevanta säkerhetspolitiska diskussioner som äger rum i EU. EU:s byråer 4 kommer, med stöd från Interpol, att fortsätta att spela en framträdande roll för att främja strategiskt och operativt polissamarbete samt rättsligt samarbete, t.ex. genom utstationering av sambandsmän från Europol i regionen och ytterligare förstärkning av gemensamma utredningsgrupper. Samarbetsavtal med Eurojust bör slutföras så snart som nödvändiga standarder för skydd av uppgifter har införts. Ett stärkt samarbete om terrorismbekämpning och radikalisering bör inbegripa att stärka den strategiska, lagstiftningsmässiga och institutionella kapaciteten i partnerländerna, på grundval av särskilda dialoger om terrorismbekämpning och gemensamma handlingsplaner, och fortsätta utplaceringen av experter på terrorismbekämpning på västra Balkan. Samarbetet bör förbättras med hänsyn till sambandet mellan inre och yttre säkerhet, med hjälp av EU:s byråer och Interpol, inbegripet informationsutbyte om utländska terroriststridande. Länderna på västra Balkan bör även få tillgång till det stöd som ges inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering. Samstämmigheten mellan åtgärderna och därmed sammanhängande synergieffekter bör säkerställas inom ramen för initiativet för terrorismbekämpning på västra Balkan. 4 Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens enhet för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol). 11
Det operativa samarbetet för bekämpning av olika typer av organiserad brottslighet inom ramen för policycykeln bör i högre grad utvidgas till att omfatta västra Balkan. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att ge ökat stöd till kapacitetsuppbyggnad på området it-säkerhet och kampen mot it-brottslighet. Samarbetet med relevanta EUbyråer, såsom Europol och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet, kommer att stärkas. Samtidigt är det av största vikt att ytterligare öka det strategiska och operativa samarbetet med länderna på västra Balkan när det gäller migrationshantering och gränsförvaltning. Detta omfattar att säkerställa tillgång till internationellt skydd, utbyta relevant information (t.ex. riskanalyser), förbättra gränskontrollerna och säkerställa ett effektivt genomförande av politiken för återtagande och återvändande och kampen mot irreguljär migration och smuggling av migranter. Det är också nödvändigt att stärka det internationella och regionala samarbetet (bland annat med EU:s byråer 5 och deras respektive sambandsmän i regionen), och ytterligare befästa kapaciteten inom gränsförvaltning och migrationshantering. Kommissionen föreslår därför att processen med att ingå statusavtal rörande Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån med partnerna på västra Balkan ska fortsätta, för att få till stånd en klar rättslig ram och garantier för ett närmare operationellt samarbete. Detta bör inkludera möjligheten att de behöriga nationella myndigheterna i EU:s medlemsstater och länderna på västra Balkan tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån placerar ut och genomför gemensamma operativa verksamheter. Lika viktigt är att fördjupa det regionala samarbetet och förbättra informationsutbytet mellan unionen och västra Balkan på detta område. För att följa upp de olika åtgärder som ska vidtas av EU-byråerna med anknytning till västra Balkan vill kommissionen inrätta och samordna en byråövergripande arbetsgrupp, i överensstämmelse med byråernas respektive mandat. Kommissionen kommer att sammanföra dessa åtgärder i ett flaggskeppsinitiativ för att stärka samarbetet på säkerhets- och migrationsområdet på västra Balkan. 3. Stöd till socioekonomisk utveckling En investering på västra Balkan är en investering i Europa. En förutsättning för ökade investeringar är att den ekonomiska styrningen stärks och strukturella reformer genomförs för att öka konkurrenskraften. Nedanstående åtgärder är avsedda att stödja detta mål och stärka tillväxten och skapandet av arbetstillfällen, särskilt för ungdomar i regionen. Investeringsramen för västra Balkan, som finansieras genom instrumentet för stöd inför anslutningen, kommer att få en alltmer central roll för främjandet av investeringar i regionen. Den kommer därför att utvidgas för att ytterligare attrahera och samordna investeringar från bilaterala givare och internationella finansinstitut. Det planeras ökad finansiering på områdena transport, energi, den sociala sektorn, miljö och utveckling av den privata sektorn, inbegripet den digitala ekonomin. För att knyta den socioekonomiska utvecklingen i regionen till unionens investeringsprioriteringar, strävar kommissionen efter att avsevärt stärka tillhandahållandet av garantier inom investeringsramen för västra Balkan för att attrahera privata investeringar i regionen, i 5 Det arbete som utförs av de ovan nämnda byråerna och Europeiska stödkontoret för asylfrågor är relevant i sammanhanget. 12
full samordning med befintliga initiativ. Inför nästa fleråriga budgetram bör västra Balkan också i tillfredsställande grad omfattas av eventuella framtida arrangemang för extern utlåning. Det regionala ekonomiska området är en viktig etapp för att främja ekonomisk integration mellan EU och västra Balkan och öka den regionala marknadens attraktionskraft. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av ekonomisk integration inom regionen, bland annat genom att mobilisera sin sakkunskap för att stödja genomförandet av handlingsplanen för det regionala ekonomiska området, särskilt i frågor som omfattas av EU:s regelverk. Handeln mellan EU och västra Balkan uppgick till över 43 miljarder euro under 2016, men tillväxtpotentialen är fortfarande stor. För att denna potential ska kunna förverkligas kommer kommissionen att ytterligare underlätta handeln mellan EU och västra Balkan. Detta kommer att inbegripa framtagandet av program för ömsesidigt erkännande på grundval av Centraleuropeiska frihandelsavtalet och det regionala ekonomiska området (t.ex. godkända ekonomiska aktörer). Medlemskap i Världshandelsorganisationen är en förutsättning för anslutning till EU och kan stimulera ekonomisk tillväxt och främja betydande investeringar för regionen. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja Bosnien och Hercegovina samt Serbien i deras process för anslutning till Världshandelsorganisationen. Utvecklingen av en robust privat sektor som leds av företagare, både inom regionen och från EU, kommer att bättre utnyttja dynamiken hos regionens ungdomar och främja ömsesidigt fördelaktig ekonomisk integration. Banden mellan företagare från västra Balkan som verkar i EU och företagare i EU respektive på västra Balkan kommer att fortsätta att främjas, bland annat genom EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Det behövs åtgärder för att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag och utnyttja deras tillväxtpotential. För att främja entreprenörskap och innovation kommer kommissionen att införa en mekanism för stöd till tekniköverföring och nystartade företag i hela regionen och den kommer att stödja insatser för smart specialisering och den cirkulära ekonomin. EU:s ramprogram är redan öppna för länderna på västra Balkan. För att säkerställa ett effektivare deltagande från deras sida, bör ytterligare integrering i befintliga kunskapsnätverk inom EU eftersträvas, bland annat när det gäller kapacitetsuppbyggnad för forskning och innovation. Samarbetet kan utvecklas ytterligare inom ramen för andra initiativ, bland annat EU:s makroregionala strategier. Kommissionen kommer att arbeta för att stödja professionalism och oberoende hos tjänstemän med ansvar för offentlig upphandling och för att stärka tillsynsmekanismerna för att möjliggöra övervakning av hela upphandlingsförfarandet. För att dessa insatser ska bli effektiva krävs ett starkt politiskt åtagande att komma till rätta med korruption. Det årliga arbetet inom ekonomiska reformprogram som leds av kommissionen med deltagande av alla länder på västra Balkan är ett viktigt verktyg för att stödja en modernisering av ländernas ekonomier och åstadkomma en närmare ekonomisk samordning med EU. Kommissionen kommer att stärka detta arbete, anpassa det ytterligare till den gällande europeiska planeringsterminen för EU:s medlemsstater och tillhandahålla mer avancerat tekniskt bistånd. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter återspeglar principer och rättigheter som är väsentliga för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Genom en 13
ny och förstärkt social dimension för västra Balkan kommer kommissionen att arbeta för att stödja sysselsättning och socialpolitik i regionen och uppmuntra engagemang på alla myndighetsnivåer och från arbetsmarknadsparter och civilsamhället. Detta kommer att inbegripa en tydligare inriktning på sysselsättning och sociala reformer genom bättre övervakning av relevant politik, bland annat inom ramen för de ekonomiska reformprogrammen. Kommissionen föreslår ett årligt ministermöte för EU och västra Balkan för diskussion av sociala och sysselsättningsrelaterade frågor. Det bör beviljas mer ekonomiskt stöd i den sociala sektorn, framför allt investeringar i utbildning och hälsa, för att stödja den sociala integrationen. Ökat stöd bör ges till utbildning, framför allt yrkesutbildning och kompetensutveckling liksom lärarutbildning och förskoleaktiviteter. Finansieringen inom ramen för programmet Erasmus+ kommer att fördubblas för hjälpa ännu fler unga medborgare på västra Balkan att studera och skaffa sig erfarenheter inom EU och därigenom främja ekonomisk utveckling och gemensamma värderingar. Ett pilotprojekt för rörlighet för studerande och utbildare inom yrkesutbildningen kommer att införas i nära samarbete med berörda parter, däribland Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Kommissionen kommer att sammanföra dessa åtgärder i ett flaggskeppsinitiativ för att stödja den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan. 4. Bättre förbindelser Att förbättra förbindelserna på västra Balkan är ett strategiskt intresse för båda sidor. Bättre transport- och energiförbindelser gör det möjligt att öka konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och försörjningstryggheten, och det är samtidigt en viktig förutsättning för ekonomisk integration på västra Balkan. Fördraget om energigemenskapen och fördraget om transportgemenskapen samt det gemensamma europeiska luftfartsområdet ger avancerade regelverk som, tillsammans med ett starkt politiskt samarbete i regionen, i hög grad främjar förbindelserna inom regionen. Västra Balkan är geografiskt omgivet av EU-medlemsstater och det är en politisk prioritering att sammanlänka infrastruktur även mellan EU och västra Balkan och att påskynda utvecklingen av sammanlänkade transeuropeiska nät på områdena transport, energi och digitala tjänster. Investeringar i infrastrukturnät ger påtagliga fördelar som medborgare och företag både i EU och på västra Balkan tydligt värdesätter. Vid sidan av en ökad finansiering av dessa nät liksom en ny garantiordning för privata investeringar, kommer kommissionen att arbeta för att säkerställa en effektivare tillämpning av befintliga bestämmelser för Fonden för ett sammanlänkat Europa för länderna på västra Balkan. Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att förenkla deras deltagande i nästa fleråriga budgetram. En energiunion med västra Balkan: För att stärka EU:s energiunion bör alla dess dimensioner utvidgas till att omfatta västra Balkan: stöd för en trygg energiförsörjning, marknadsintegration och energiomställning, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor. I detta sammanhang bör varje land slutföra alla nödvändiga reformer och rationalisera sin politik helt i linje med energiunionens fem pelare. Kapacitetsuppbyggnad för tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem på energiområdet på västra Balkan bör stödjas, så att dessa aktörer kan delta fullt ut i nätverk på EU-nivå. Arbetet för att fullborda den regionala elmarknaden på västra Balkan bör fortsätta och dess integrering i EU:s inre elmarknad bör säkerställas. 14
Mot en verklig transportunion med västra Balkan: Genomförandet av fördraget om transportgemenskapen, som trädde i kraft 2017, kommer att utgöra en viktig etapp för att gradvis integrera regionen i EU:s transportmarknad. Det finns redan avtal om prioriterade transportkorridorer mellan EU och västra Balkan inom det transeuropeiska transportnätet. Dessa måste nu förverkligas för att de ska kunna bidra till att öka konkurrenskraften för hela Europa. Förutom investeringar är en anpassning till EU:s operativa normer en prioritering. Bland andra viktiga reformer kommer detta att kräva bättre åtgärder för att avlägsna administrativa flaskhalsar och hinder vid gränserna i syfte att främja en integrerad väg- och järnvägstrafik. En ny järnvägsstrategi krävs för att integrera västra Balkan i EU:s viktigaste nät och marknad och främja öppnandet av den regionala järnvägsmarknaden. Dessutom kommer det att behövas riktade insatser för att minska det oproportionellt höga antalet dödsolyckor på vägarna genom en ny trafiksäkerhetsstrategi. Kommissionen kommer sammanföra dessa åtgärder i ett flaggskeppsinitiativ för att stödja sammanlänkningen på västra Balkan. 5. Lansering av en digital agenda för västra Balkan Utvecklingen av EU:s digitala inre marknad bidrar till att utveckla företag, skapa tillväxt, öka produktiviteten, främja innovation, omvandla offentliga tjänster och förbättra medborgarnas livskvalitet. Det är viktigt att länderna på västra Balkan omfattas av EU:s ansträngningar för att satsa på tekniska förändringar, för att de ska kunna dra nytta av digitala verktyg och trygga en hållbar framtid med välstånd för medborgarna. Tillsammans med sina partner på västra Balkan kommer kommissionen att lansera en digital agenda för västra Balkan, med en färdplan för att göra det lättare att sänka kostnaderna för roaming. Stöd kommer att ges till utbyggnaden av bredband på västra Balkan. Det digitala samhället bör utvecklas och således kommer stöd att ges i synnerhet till e-förvaltning, e-upphandling och e-hälsa samt till utvecklingen av digital kompetens. Kommissionen kommer att stödja kapacitetsuppbyggnad när det gäller förtroende och säkerhet och industrins digitalisering på västra Balkan, för att se till att alla sektorer drar nytta av digitala innovationer. Dessa insatser kommer att kompletteras med ökat stöd för antagande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av EU:s regelverk för den digitala inre marknaden. Kommissionen kommer att sammanföra dessa åtgärder i ett flaggskeppsinitiativ för en digital agenda för västra Balkan. 6. Stödja försoning och goda grannförbindelser När det gäller att främja goda grannförbindelser och försoning krävs ett starkt egenansvar på västra Balkan och det är först och främst länderna i regionen som bör leda arbetet. De goda grannförbindelserna bör fortsätta att stärkas genom regionala samarbetsinitiativ. Kommissionen är redo att fortsätta att stödja detta samarbete, oavsett om det sker inom ramen för konnektivitetsagendan, genom sexpartsinitiativet för västra Balkan och initiativ som sammanför stats- och regeringschefer i regionen eller genom andra initiativ som stärker egenansvaret för det regionala samarbetet. Kommissionen kommer att ytterligare utöka stödet till initiativ för försoning, bland annat initiativ som avser övergångsrättvisa och syftar till att komma till rätta med arvet från konflikter under senare tid. Det kommer att ges fortsatt stöd för arbetet i mekanismen för 15